Beslutar om lagar
En av riksdagens viktigaste uppgifter är att besluta om lagar. Här hittar du information om hur lagstiftningen fungerar i Sverige och hur ett förslag blir till en lag.
Riksdagen beslutar om lagar
Det är bara riksdagen som får besluta om lagar. Har en lag beslutats kan den inte stoppas eller ändras på något annat sätt än genom att riksdagen beslutar om en ny lag.
Film: Så går det till när riksdagen stiftar lagar
Här får du på två minuter lära dig hur det går till när riksdagen stiftar de lagar som alla i Sverige måste följa.
Genom att spela denna video samtycker du till att kakor används.
I korthet: Från förslag till lag
Här får du en snabb sammanfattning av hur det kan se ut när en lag stiftas. Längre ner på sidan hittar du fördjupad information om hela lagstiftningsprocessen.
De flesta lagar börjar med att regeringen lämnar ett förslag till riksdagen, en proposition. Riksdagsledamöterna kan också lämna förslag till riksdagen. Ledamöternas förslag kallas motioner och är ofta motförslag till regeringens propositioner.
När ett lagförslag har kommit till riksdagen meddelar talmannen det i kammaren. Förslaget skickas sedan till ett av riksdagens olika utskott. Utskottet fördjupar sig i förslaget och lämnar i sin tur ett förslag till hur riksdagen ska besluta. Utskottets förslag kallas för betänkande.
Partierna i riksdagen diskuterar förslaget i sina partigrupper och bestämmer vad de tycker om förslaget.
Riksdagen debatterar sedan förslaget i kammaren. Ledamöter från de olika riksdagspartierna talar då om vad de tycker om utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Riksdagens 349 ledamöter tar därefter ställning till utskottets förslag till beslut. De kan rösta ja, nej eller avstå. För att förslaget ska gå igenom krävs att en majoritet av de som röstar säger ja till förslaget.
Regeringen får veta vad riksdagen beslutat om i en riksdagsskrivelse. Sedan ska regeringen se till att det blir som riksdagen har bestämt. De statliga myndigheterna ska praktiskt genomföra det som riksdagen och regeringen beslutar.
Många förslag börjar med en utredning
Innan regeringen lämnar ett lagförslag till riksdagen kan den behöva undersöka olika alternativ ordentligt. Regeringen tillsätter då en utredning. Utredningen kan bestå av en eller flera personer, oftast experter, tjänstemän eller politiker.
Utredningen lämnar förslag i ett betänkande till regeringen. Betänkandet publiceras i en serie som heter Statens offentliga utredningar, SOU. Om det är ett av regeringens departement som har gjort utredningen publiceras den i en serie som kallas Departementsserien, Ds.
Utredningen skickas på remiss
När en utredning är klar skickar regeringen den till de myndigheter, organisationer och kommuner som påverkas, för att höra vad de tycker om förslagen i utredningen. Det kallas att skicka utredningen på remiss. Alla, även privatpersoner, har möjlighet att få utredningen och lämna synpunkter på förslagen.
De som ska svara på remissen har oftast minst tre månader på sig. Deras svar ska som regel vara skriftliga. Då kan alla ta del av svaren.
Propositioner – förslag från regeringen
Regeringen skriver ner sina förslag till ny lagstiftning i en proposition. Först tar regeringen ställning till utredningen och de olika synpunkter som kommit fram då utredningen var på remiss. Om många av dem som svarade på remissen är negativa till utredningens förslag kanske regeringen inte går vidare med ärendet eller försöker hitta en annan lösning än den utredningen föreslår.
Lagrådet kontrollerar lagförslag
Oftast skickar regeringen den blivande propositionen till Lagrådet som undersöker om det finns några juridiska problem med lagförslaget. Det kanske inte stämmer överens med grundlagarna eller andra gällande regler. Kanske går lagförslaget emot rättssäkerheten och kommer att leda till att medborgare inte behandlas rättvist. I Lagrådet ingår domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.
När regeringen är klar med alla delar av propositionen skickar den förslaget till riksdagen.
Varje riksdagsår brukar regeringen lämna ungefär 200 propositioner till riksdagen.
Lag eller förordning
Regeringen kan också besluta om regler som alla i Sverige måste följa, utan att först lämna ett förslag till riksdagen. Sådana regler kallas förordningar. I regeringsformen, en av grundlagarna, står det vad som måste bestämmas genom en lag och vad som kan bestämmas genom en förordning.
Motioner – förslag från riksdagsledamöter
Riksdagsledamöterna kan lämna förslag till riksdagen i form av motioner. Det kan vara en eller flera ledamöter som står bakom en motion.
Det finns regler om när motioner får lämnas och vad de får handla om. Motioner kan lämnas i anslutning till ett förslag från regeringen, det vill säga en proposition. Ledamöterna kan då lämna motförslag upp till 15 dagar efter det att regeringens förslag kom in till riksdagen. Sådana motioner kallas följdmotioner och ska handla om samma saker som propositionen.
Snabbare beslut vid allvarliga händelser
Om en proposition måste behandlas snabbt får riksdagen, på förslag av regeringen, besluta om kortare motionstid. Om utskottet eller talmannen föreslår det kan riksdagen besluta att ärendet ska behandlas snabbare i utskottet och kammaren. Riksdagen kan på så sätt besluta om ett förslag från regeringen några få dagar efter den dag då regeringen lämnade sin proposition.
Allmän motionstid på hösten
En gång om året, under den allmänna motionstiden, kan ledamöterna skriva motioner om nästan vad som helst. Allmänna motionstiden börjar när riksdagen öppnar på hösten och slutar 15 dagar efter det att regeringen har lämnat budgetpropositionen till riksdagen.
Förslagen kommer till riksdagen
När regeringen och ledamöterna har lämnat sina förslag till riksdagen anmäls de av talmannen till kammaren. Detta kallas för bordläggning. Sedan skickar kammaren förslagen till utskotten som arbetar vidare med dem.
Det är oftast ingen debatt när kammaren bordlägger förslag. Men en ledamot kan begära ordet och den debatt som då följer kallas bordläggningsdebatt. Ledamöterna kan också begära ordet när förslagen skickas till utskott, även om inte heller det händer så ofta. Den debatt som då följer kallas remissdebatt.
Utskotten arbetar med förslagen
Innan riksdagens kammare beslutar om en lag eller en lagändring måste alla förslag behandlas av ett utskott. Det finns 15 utskott som har sina egna ansvarsområden. Förslag om tågtrafiken skickas till exempel till trafikutskottet och frågor om skolan skickas till utbildningsutskottet.
Ledamöterna i utskotten kommer från de olika riksdagspartierna. De stora partierna har fler platser i utskotten än de mindre. Sammansättningen speglar mandatfördelningen i riksdagen.
Ledamöterna i ett utskott börjar med att sätta sig in i de olika förslagen. De kontrollerar till exempel hur förslagen stämmer överens med tidigare lagstiftning. De undersöker också om det följer vad utskottet tidigare sagt till regeringen i frågan.
Utskottets förslag till beslut
I utskottet diskuterar sig ledamöterna fram till vad de anser om de olika förslagen. När utskottet har bestämt sig lämnar det sitt förslag till vad riksdagen ska besluta i ett betänkande.
Utskottets förslag bygger på vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna in reservationer. I reservationerna förklarar minoriteten vad de tycker i frågan.
Egna initiativ från utskotten
Ett utskott kan på eget initiativ lämna förslag till riksdagen i ämnen som hör till dess ansvarsområde. Då kommer förslaget inte från en proposition från regeringen eller en motion från ledamöter utan från ett utskottsinitiativ. Utskottet presenterar sitt förslag till riksdagsbeslut i ett betänkande.
Ledamöterna stämmer av med partigrupperna
Alla ledamöter i ett parti bildar tillsammans partiets riksdagsgrupp eller partigrupp. Partigrupperna diskuterar och förbereder de frågor som utskotten arbetar med. Ledamöterna i de olika utskotten stämmer av med sin partigrupp.
Kammaren debatterar och beslutar
I det förslag, betänkande, som utskottet lämnar till kammaren står det hur utskottet tycker att riksdagen ska besluta i frågan. Innan utskottets förslag tas upp i kammaren har ledamöterna fått betänkandet för att kunna läsa det. Ofta blir det debatt före beslutet. I andra fall är ledamöterna överens och då behövs ingen debatt.
Om det blir debatt börjar ledamöterna i det utskott som arbetat med förslaget att berätta vad de tycker i frågan. Alla ledamöter har rätt att delta i debatten. Debatterna är offentliga och går att se via webb-tv, både direkt och i efterhand. Allt som sägs i kammaren skrivs ner i protokoll som publiceras digitalt och går att hitta via webbplatsens sökfunktion.
Dags för beslut
Efter debatten är det dags för beslut:
- Om det bara finns ett förslag frågar talmannen om kammaren godkänner förslaget. Det kallas för att ett beslut tas med acklamation.
- Om det finns flera förslag ställs de mot varandra. Sedan röstar ledamöterna.
- De flesta beslut i riksdagen tas med enkel majoritet, det vill säga att fler än hälften av de avgivna rösterna stöder ett förslag.
När beslutet är taget skickar riksdagen en skrivelse, ett kort meddelande, till regeringen och talar om vilket beslut som har fattats. Den som vill veta vad beslutet handlade om kan läsa utskottets betänkande.
Tillkännagivande – beslut om uppmaning till regeringen
Riksdagen kan besluta att rikta tillkännagivanden till regeringen. Då uppmanar riksdagen regeringen att exempelvis utreda en viss fråga eller komma med ett nytt lagförslag.
Regeringen verkställer riksdagens beslut
När riksdagen har beslutat om en ny lag ska regeringen till att börja med se till att lagen publiceras i Svensk författningssamling, SFS. Där kan alla läsa lagen.
Sedan ska regeringen verkställa riksdagens beslut, det vill säga se till att det blir som riksdagen har bestämt. Regeringens olika departement och de statliga myndigheterna hjälper regeringen i det arbetet.
De statliga myndigheterna lyder under regeringen och ska praktiskt genomföra det som riksdagen och regeringen beslutar. Polisen, Skatteverket och Socialstyrelsen är exempel på myndigheter.
Riksdagen följer upp besluten
Regeringen rapporterar varje år i en skrivelse till riksdagen vad den har genomfört med anledning av riksdagens olika beslut. Den lyfter särskilt vad regeringen har gjort med anledning av de tillkännagivanden som riksdagen har riktat till regeringen. Konstitutionsutskottet behandlar skrivelsen, och sedan blir det debatt och beslut i kammaren. Det är ett sätt för riksdagen att följa upp sina egna beslut.
Riksdagens utskott arbetar också med att utvärdera och följa upp olika riksdagsbeslut, till exempel hur nya lagar har fungerat i praktiken.
Medlemskap i EU påverkar lagstiftningen
Eftersom Sverige är medlem i Europeiska unionen kan lagar stiftas på EU-nivå. Vissa EU-lagar börjar gälla direkt och kallas förordningar. Andra behöver först införas eller ändras i Sverige.
När en EU-lag ska genomföras i Sverige går det till på samma sätt som när lagar som har sitt ursprung i Sverige ska beslutas. Regeringen kommer med ett lagförslag, utskotten arbetar med förslaget och kammaren fattar beslut om att införa den nya lagen.
Lagstiftningskedjan är en del av riksdagens arbete som påverkas av EU-medlemskapet, men riksdagen arbetar med EU-frågor på andra sätt också.