Finansutskottets uppföljningsarbete

Trovärdigheten för inflationsmålet som ett nominellt ankare för ekonomin upprätthölls trots att inflationen kraftigt överskred målet 2022. Därmed bedöms Riksbanken i stort ha uppfyllt prisstabilitetsmålet under 2022. Dock borde styrräntan ha höjts redan i februari och värdepappersköpen vänts till försäljningar tidigt under året. Riksbankens inflationsprognoser var undermåliga, även med hänsyn tagen till den stora osäkerhet som förelåg.  Den bedömningen görs i en aktuell forskningsrapport om penningpolitiken 2022 som skrivits på uppdrag av finansutskottet.

Finansutskottet har gett Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet (CeMoF) vid Stockholms universitet i uppdrag att utvärdera Riksbankens penningpolitik 2022. CeMoF har i sin tur utsett professor John Hassler, professor Per Krusell och docent Anna Seim att genomföra utvärderingen för finansutskottets räkning. Rapporten är den första i sitt slag och utgör ett underlag för finansutskottets årliga utvärdering av Riksbankens måluppfyllelse för penningpolitiken.

Trovärdigheten för inflationsmålet som ett nominellt ankare för ekonomin upprätthölls trots att inflationen kraftigt överskred målet 

I rapporten konstateras att den årliga inflationen enligt konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) på 7,7 procent utan tvekan överskred inflationsmålet på 2 procent 2022. Den höga inflationen berodde framförallt på ett antal oväntade störningar i ekonomin och en mycket stark återhämtning efter pandemin, men i viss mån även på Riksbankens tidigare åtgärder (eller avsaknad av åtgärder).

Samtidigt rörde sig de långsiktiga inflationsförväntningarna även under 2022 mot 2 procent. Detta tyder på att Riksbanken lyckats etablera trovärdighet för inflationsmålet och att denna trovärdighet inte tycks ha rubbats av den höga prisökningstakten under året. Riksbankens viktigaste uppgift är att förse ekonomin med ett nominellt ankare som hushåll, företag och arbetsmarknadens parter kan basera sina beslut på. Därför har Riksbanken trots den höga inflationen i stort uppfyllt prisstabilitetsmålet 2022, enligt rapporten.

Styrräntan borde höjts tidigare och värdepappersköpen vänts till försäljningar tidigt under året

När det gäller de specifika beslut som Riksbanken fattat, det underlag besluten byggt på och den kommunikation som förts utåt framförs dock ett antal invändningar i rapporten. För det första var inflationsprognoserna undermåliga, även med hänsyn tagen till den stora osäkerhet som förelåg. För det andra borde höjningen av styrräntan skett tidigare, givet den inflationsinformation som fanns. För det tredje borde kommunikationen ha tydliggjort olika tänkbara scenarier för inflationen och framtida styrräntor. För det fjärde borde värdepappersköpen vänts till försäljningar tidigt under året. Denna alternativa politik skulle enligt rapporten ha varit mer effektiv i att hålla inflationen tillbaka och informerat marknaden bättre, men samtidigt bedöms inte slutresultatet ha blivit markant annorlunda än utfallen under den politik som förts.

Öppen utfrågning där rapporten presenteras hålls 30 maj

Den 30 maj håller finansutskottet en öppen utfrågning i riksdagen om penningpolitiken 2022. Vid utfrågningen presenteras den aktuella rapporten ”Utvärdering av penningpolitiken 2022”. Medverkar gör förutom finansutskottets ledamöter riksbankschef Erik Thedéen och vice riksbankscheferna Anna Breman, Per Jansson och Martin Flodén. Medverkar gör också rapportförfattarna professor John Hassler, professor Per Krusell och docent Anna Seim.

Finansutskottet håller öppen utfrågning med Riksbankens direktion och forskare om penningpolitiken 2022

Om finansutskottets granskning av Riksbankens verksamhet

Finansutskottet arbetar med att utveckla uppföljningen och utvärderingen av Riksbankens verksamhet. Riksbanken har ett starkt grundlagsfäst oberoende som också har stärkts ytterligare med den nya riksbankslagstiftning som gäller sedan januari 2023. Oberoendet ställer höga krav på den demokratiska granskningen av Riksbanken och finansutskottet har här en viktig roll.

Finansutskottet ska enligt riksdagsordningen följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet med fokus på måluppfyllelse och effektivitet. Det gäller inte minst penningpolitiken, eftersom prisstabilitetsmålet är det överordnade målet för Riksbanken. Finansutskottet ska också följa upp och utvärdera Riksbankens övriga verksamhet såsom arbetet med finansiell stabilitet, kontanter och andra betalningsmedel samt beredskapsfrågor.

Dokument

Utvärdering av penningpolitiken 2022 – Rapport från riksdagen 2022/23:RFR5

Kontaktperson för media

Kontaktperson är Camilla Holmén, utskottsråd finansutskottet, telefon 08-786 43 42 e-post camilla.holmen@riksdagen.se

Finansutskottet har publicerat en översikt med exempel på hur man i några olika länder utformat granskningen av ländernas centralbanker. Översikten är en del i utskottets arbete med att utveckla uppföljningen och utvärderingen av Riksbankens verksamhet.  

Vid årsskiftet började en ny riksbankslag gälla, vilket bland annat har stärkt Riksbankens oberoende och utökat dess mandat på vissa områden. Med detta följer också ett större behov av att granska och utvärdera Riksbankens verksamhet. Finansutskottet har en central roll i granskningen och har som ett led i att utveckla det arbetet kartlagt hur motsvarande granskning går till i en rad andra länder.

Fokus på parlamentens roll i granskningen

I finansutskottets rapport beskrivs hur granskningarna av centralbankerna i Storbritannien, Norge, Tjeckien och Kanada –  samt Europaparlamentets granskning av Europeiska centralbanken (ECB) – är organiserade, och vilka moment som ingår i dem. Rapportens fokus ligger på parlamentens roll i processen.

Dokument

2022/23:RFR2 Översikt med internationella exempel på uppföljning och utvärdering av centralbanker

För mer information

Camilla Holmén, utskottsråd, finansutskottet, telefon 08-786 43 42, e-post camilla.holmen@riksdagen.se

Riksbankens penningpolitik för åren 2015–2020 har utvärderats på initiativ av finansutskottet. Utredarna drar slutsatsen att riksbankens penningpolitik under perioden 2015–2020 var kraftfull och expansiv. Det snabba agerandet i början av 2020 bidrog till att begränsa coronapandemins effekter på Sveriges ekonomi.

Finansutskottet har låtit utvärdera Riksbankens penningpolitik för åren 2015–2020. Utvärderingen presenterades vid en pressträff i riksdagen den 31 mars 2022.

Utredare var professor Patrick Honohan, tidigare chef för Central Bank of Ireland, och professor Karnit Flug, tidigare chef för Bank of Israel.

En välavvägd penningpolitik

Utredarna drar slutsatsen att Riksbankens penningpolitik under perioden 2015–2020 var kraftfull och expansiv, vilket innebar att inflationen kunde föras nära inflationsmålet igen 2017. Riksbankens snabba och beslutsamma agerande i början av 2020 bidrog till att begränsa coronapandemins effekter på Sveriges ekonomi och finansiella system.

Riksbanken har använt nya verktyg, som till exempel negativ styrränta i fem år, direkta köp av statsobligationer, ett program för vidareutlåning för att se till att småföretag inte ställs utan bankkrediter samt en förbättrad teknik för hur bostadskostnaderna behandlas i inflationsmålet.

Utredarnas samlade bedömning är att alla dessa initiativ verkar ha varit välavvägda och effektiva. Utredarna ger också tio rekommendationer för penningpolitiken.

Fjärde utvärderingen

Finansutskottets externa utvärderingar av penningpolitiken är ett komplement till utskottets egna årliga utvärderingar och utskottets öppna utfrågningar med riksbankschefen och de vice riksbankscheferna. Den nu aktuella externa utvärderingen är finansutskottets fjärde.

Dokument

• Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2015–2020
• Evaluation of the Riksbank's Monetary Policy 2015–2020
• Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2015–2020 - kort sammanfattning (pdf, 119 kB)
• Review of Swedish Monetary Policy 2015–2020 - brief summary (pdf, 74 kB)

För mer information

Kanslichef Mikael Åsell, finansutskottets kansli, e-post: mikael.asell@riksdagen.se

Finansutskottet har låtit utvärdera Riksbankens penningpolitik 2010–2015. I sin rapport lämnar utvärderarna, Bank of Englands tidigare chef Mervyn King och professor Marvin Goodfriend, Carnegie Mellon, 15 rekommendationer till riksdagen, regeringen och Riksbanken.

I juni 2014 beslutade finansutskottet att låta utvärdera Riksbankens penningpolitik från 2010 och framåt. Utskottet utsåg Lord Mervyn, tidigare chef för Bank of England, och Marvin Goodfriend, vid Carnegie Mellon University i USA, till utvärderare.

I utvärderingen granskas den svenska penningpolitiken under den aktuella perioden – om räntenivåerna varit väl avvägda och om politiken uppnått sitt mål. Utvärderarna har analyserat och bedömt Riksbankens beslut att väga in riskerna med den höga skuldsättningen hos hushållen i räntebesluten. Med utgångspunkt i direktionens protokoll och de penningpolitiska rapporterna analyserar utvärderarna vad Riksbanken kände till möte för möte och resonemangen kring de penningpolitiska åtgärderna utvecklades över tiden.

Utvärderarna har också granskat utformningen av det svenska inflationsmålet och den så kallade flexibla inflationsmålspolitiken. Riksbankens prognoser är en viktig del i det penningpolitiska beslutsunderlaget. Utvärderarna har därför särskilt granskat såväl Riksbankens omvärldsprognoser som Riksbankens prognoser för den svenska inflationen, BNP-tillväxten och arbetslösheten under utvärderingsperioden.

I rapporten drar utvärderarna sex huvudsakliga slutsatser om penningpolitiken 2010–2015 och lämnar 15 rekommendationer riktade till riksdagen, regeringen och Riksbanken inom områdena penningpolitik, finansiell stabilitet, Riksbankens redovisningsansvar och Riksbankens organisation. Utvärderarna har gjort en sammanfattning av de slutsatser och rekommendationer som de lämnar i rapporten. Se länk nedan.

Om utvärderarna

Mervyn King har arbetat i Bank of England sedan 1991 och var chef för banken i 10 år. Han slutade sitt arbete där i mitten av 2013. Han har tidigare varit professor vid London School of Economics, där han bland annat var med om att grunda forskningsinstitutet Financial Market Group. Sedan juli 2013 sitter Mervyn King i det brittiska överhuset med titeln Lord King of Lothbury.

Marvin Goodfriend är professor vid Tepper School of Business vid Carnegie Mellon University i Pittsburg, USA. Förutom en lång akademisk karriär har Goodfriend haft olika befattningar inom den amerikanska centralbanken Federal Reserve.

Tredje externa utvärderingen

Utvärderingen är finansutskottets tredje externa utvärdering av penningpolitiken. De externa utvärderingarna är ett komplement till utskottets egna årliga utvärderingar av penningpolitiken och utskottets öppna utfrågningar med riksbankschefen och de vice riksbankscheferna. Den första externa utvärderingen gjordes av professorerna Francesco Giavazzi och Frederic Mishkin och omfattade perioden 1995–2005. Den andra gjordes av professorerna Charles Goodhart och Jean-Charles Rochet och omfattade perioden 2005–2010.

Dokument

• 2015/16:RFR6 Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010–2015
• Utvärderarnas sammanfattning av rapporten (pdf, 193 kB)
• 2015/16:RFR7 Riksbank's Monetary Policy 2010-2015
• The reviewers' summary of the report (pdf, 196 kB)

Webb-tv

De båda utredarna presenterade sin rapport vid en pressträff tisdagen den 19 januari. Pressträffen hölls på engelska.

Webb-tv

Beslut om utvärderingen

Finansutskottets beslut om genomförande: Protokoll utskottssammanträde 2013/14:43

För mer information

Kanslichef Mikael Åsell, finansutskottets kansli, e-post: mikael.asell@riksdagen.se

Våren 2007 beslutade finansutskottet att vart fjärde år göra en extern och djupgående utvärdering av penningpolitiken. Det här är den andra utvärderingen i ordningen.

Tyngdpunkten låg på att granska och analysera vilka lärdomar för penningpolitiken och arbetet med finansiell stabilitet som kan dras av de senaste årens globala finanskris. Utvärderingen gjordes av professor Charles Goodhart vid London School of Economics och professor Jean-Charles Rochet vid Toulouse School of Economics och Institute for Banking and Finance vid universitet i Zürich.

Finansutskottets rapport från riksdagen augusti 2011

2010/11:RFR5 Utvärdering av Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet 2005–2010