Debatter i kammaren

Innan ärendet kommer upp till debatt i kammaren bereds det i ett utskott. Utskottet redovisar vad det tycker om förslaget i ett så kallat betänkande. Betänkandet är utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Inför debatt och beslut i kammaren bordläggs ärendet, vilket betyder att det anmäls till kammaren av talmannen. Tanken med bordläggningen är att ledamöterna ska hinna ta del av förslaget i god tid innan det är dags för debatt och beslut.

Debatt om utskottsförslag och motförslag

Om riksdagspartierna tycker olika blir det vanligtvis debatt i kammaren. I debatten kan ledamöterna föreslå att riksdagen ska besluta som utskottsmajoritetens förslag i betänkandet eller enligt motförslag som finns i så kallade reservationer.

När det sedan är dags för omröstning innebär det att utskottets förslag kan komma att ställas mot reservationens förslag.

Återkommande ärendedebatter

Några av riksdagens större debatter handlar om ärenden som återkommer varje år, till exempel statens budget eller granskningsdebatterna där riksdagen debatterar hur regeringen skött sitt arbete.

Två återkommande ärendedebatter gäller riksdagens EU-arbete. På hösten hålls en debatt i kammaren efter det att riksdagen granskat EU-kommissionens arbetsprogram för det kommande året.

På våren hålls en debatt efter att utskotten gått igenom regeringens EU-arbete som redovisats i en skrivelse som kallas Årsboken om EU. I den debatten kan alla riksdagsledamöter tycka till om regeringens EU-politik.

• Beslutar om statens budget
• Kontrollerar regeringen
• Arbetar med EU-frågor

Debattregler för ärendedebatter

Under debatt om ett förslag växlas ordet mellan utskottsmajoriteten och de som reserverat sig mot förslaget utifrån en bestämd talarordning.

Det största partiet i utskottsmajoriteten får inleda debatten. Därefter får det största partiet som har reserverat sig mot förslaget hålla sitt anförande. Om det inte finns några reservationer är det partiernas storlek som avgör talarordningen.

Fri replik gäller endast anföranden i den så kallade utskottsrundan. Utskottsrundan omfattar de första åtta talarna och eventuellt statsråd som deltar och är föranmälda på talarlistan. Om ett betänkande har ytterligare en utskottsrunda, med ledamöter från ett annat utskott gäller fri replikrätt i båda rundor. Eventuella övriga talare omfattas inte av fri replikrätt, men får ta replik på efterföljande anföranden.

Debattregler arbetsplenum (pdf, 197 kB)

Debatter om vårpropositionen och budgetpropositionen

Den ekonomiska vårpropositionen lämnar finansministern till riksdagen i april. Då debatterar riksdagen propositionens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och riktlinjer för arbetet med statsbudgeten för nästa år.

I september lämnar finansministern budgetpropositionen till riksdagen, om det inte är valår – då lämnas budgetpropositionen senare. Finansministern presenterar propositionen och därefter blir det debatt med alla partier. Budgetpropositionen innehåller förslag till utgifter och inkomster i statens budget.

Beslutar om statens budget

Debattregler för debatter om vårpropositionen och budgetpropositionen

Riksdagspartiernas gruppledare och talmannen kommer överens om debattreglerna inför debatten. Debattreglerna står angivna i talarlistan.

Interpellationsdebatter

En interpellation är en fråga som en riksdagsledamot ställer till en minister i regeringen. Frågan ska gälla något som rör ministerns arbete. Ledamoten vill ofta med sin interpellation granska eller ta upp vissa problem. Ministern måste svara inom två veckor.

Efter att ministern svarat på interpellationen i kammaren blir det debatt mellan ledamoten, som kallas för interpellant, och ministern. Alla ledamöter som vill får delta i debatten.

Rätten att ställa frågor till regeringen är en del av riksdagens kontrollmakt. Ledamöterna kan ställa både muntliga och skriftliga frågor till regeringen. Under ett riksdagsår blir det flera tusen frågor.

Debattregler för interpellationsdebatter

Debattregler interpellationsdebatter (pdf, 113 kB)

Frågestund

På torsdagar klockan 14 är det frågestund med regeringen. Då kommer fyra ministrar till riksdagen för att svara på frågor från ledamöterna. Ministrarna får inte veta frågorna i förväg. Frågor och svar ska vara korta och inte överstiga en minut vardera. Ungefär varannan månad svarar statsministern på frågor. Då kallas det statsministerns frågestund.

Rätten att ställa frågor till regeringen är en del av riksdagens kontrollmakt. Ledamöterna kan ställa både muntliga och skriftliga frågor till regeringen. Under ett riksdagsår blir det flera tusen frågor.

Debattregler vid frågestunder

• Debattregler frågestund (pdf, 127 kB)
• Debattregler statsministerns frågestund (pdf, 155 kB)

Partiledardebatt

Det hålls fyra partiledardebatter om året, i januari, juni, september (eller senare efter ett riksdagsval) och november.

Under partiledardebatterna har företrädarna för de olika partierna i riksdagen möjlighet att argumentera för den politik de vill föra.

Debatten i november är en EU-politisk partiledardebatt som tar avstamp i regeringens prioriteringar i EU-arbetet, den så kallade EU-deklarationen.

Partiledardebatterna tolkas vanligen till både engelska och teckenspråk.

Debattregler för partiledardebatt

Riksdagspartiernas gruppledare och talmannen kommer överens om debattreglerna inför debatten. Debattreglerna står angivna i talarlistan.

Utrikespolitisk debatt

I februari varje år hålls en utrikespolitisk debatt i riksdagen. Då debatterar riksdagen bland annat Sveriges förhållande till andra länder. I början av debatten presenterar utrikesministern regeringens deklaration om utrikespolitiken, den så kallade utrikesdeklarationen.

En av riksdagens uppgifter är att tillsammans med regeringen forma den svenska utrikespolitiken. Traditionellt har regeringen haft ett stort ansvar för utrikespolitiken. I samband med att världen blivit alltmer internationell har dock riksdagens engagemang inom utrikespolitiken ökat.

Utrikespolitiken

Debattregler för utrikespolitisk debatt

Riksdagspartiernas gruppledare och talmannen kommer överens om debattreglerna inför debatten. Debattreglerna står angivna i talarlistan.

Särskild debatt

Ett parti kan begära att riksdagen ska debattera en viss fråga som inte har samband med något ärende, till exempel skolan, vården eller situationen inom polisen. Det kallas för särskild debatt. Om frågan rör EU-samarbetet kallas det för särskild EU-debatt.

Efter samråd med partiernas gruppledare beslutar talmannen om och när den särskilda debatten ska ske. Den minister i regeringen som ansvarar för frågan deltar i debatten.

Debattregler för särskild debatt

Debatten inleds med ett anförande av en ledamot från det parti som har begärt debatten. Sedan får ministern och ledamöter från de andra partierna ordet. 

Debattregler särskild debatt (pdf, 98 kB)

Allmänpolitisk debatt

I den allmänpolitiska debatten får varje ledamot tillfälle att tala i valfritt ämne. Debatten äger vanligen rum på hösten efter ett riksdagsval. Den pågår vanligen i flera dagar. Om och när en allmänpolitisk debatt ska hållas beslutas av riksdagens talman efter samråd med gruppledarna för riksdagspartierna.

Debattregler för allmänpolitisk debatt

Riksdagspartiernas gruppledare och talmannen kommer överens om debattreglerna inför debatten. Debattreglerna står angivna i talarlistan.

Information från regeringen

Då och då lämnar regeringen information till riksdagen i aktuella frågor. Den minister som ansvarar för frågan i regeringen kommer då till riksdagens kammare och informerar.

Efter informationen kan riksdagsledamöterna lämna kommentarer eller ställa frågor till ministern. Statsministern brukar exempelvis informera riksdagen efter toppmöten med de andra EU-ländernas stats- och regeringschefer i Europeiska rådet.

Debattregler vid information från regeringen

Efter att ministern har talat får ledamöterna kommentera eller ställa frågor. Frågorna får vara maximalt två minuter. Ministern får sedan bemöta inläggen från ledamöterna.

Debattregler information från regeringen (pdf, 98 kB)

Återrapportering från Europeiska rådets möte 

Cirka fyra gånger per år återrapporterar statsministern från Europeiska rådets möten till riksdagen. På Europeiska rådets möten i Bryssel möts EU-ländernas stats- och regeringschefer för att komma överens om EU:s övergripande riktlinjer och prioriteringar. Återrapporteringen till riksdagen ska normalt ske någon eller några dagar efter rådets möte har ägt rum.

Debattregler vid återrapportering

Efter att statsministern har talat får ledamöterna kommentera eller ställa frågor. Frågorna får vara maximalt två minuter. Statsministern får sedan bemöta inläggen från ledamöterna.

Debattregler återrapportering från Europeiska rådets möte (pdf, 163 kB)