Sök

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

42, 141 minuter

Justering

2026-08-12

Datum

2026-08-12

Bordläggning

2026-08-12

Debatt

2026-08-13

Beslut

2026-08-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. Syftet med förslaget är att skapa ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, påföljderna som döms ut i större utsträckning framstår som rimliga och rättvisa, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras.

Regeringen föreslår bland annat följande:

• Presumtionen mot fängelse, det vill säga huvudregeln att andra påföljder än fängelse ska väljas i första hand, avskaffas. I stället införs ett system med villkorligt fängelse. Samtliga icke frihetsberövande alternativ till fängelse för vuxna lagöverträdare ska enligt förslaget inordnas under det villkorliga fängelsestraffet. Det innebär att påföljderna villkorlig dom och skyddstillsyn avskaffas.
• Hela straffskalan ska användas i större utsträckning när straff bestäms. Syftet är att göra straffmätningen mer nyanserad för alla typer av brott.
• Dagens så kallade mängdrabatt avskaffas. När någon döms för flera brott ska varje ytterligare brott få större betydelse för straffets längd. Straffet ska utgå från det sammanlagda straffvärdet för alla brott som personen döms för.
• Vissa strafflindringsgrunder, så kallade billighetsskäl, tas bort.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

47, 193 minuter

Justering

2026-08-12

Datum

2026-08-12

Bordläggning

2026-08-12

Debatt

2026-08-13

Beslut

2026-08-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regelskärpningar för unga lagöverträdare. Skärpningarna syftar enligt regeringen till att möta det behov som uppstått i och med den stora ökningen av allvarlig brottslighet bland unga samt för att upprätthålla det straffrättsliga systemets trovärdighet och legitimitet.

Beslutet innebär bland annat följande:

• Straffbarhetsåldern sänks till 14 år för allvarliga brott under en period om fem år.
• Straffrabatten, så kallad ungdomsreduktion, ska minska för lagöverträdare under 18 år. För unga myndiga avskaffas ungdomsreduktionen helt.
• Straffmaximum för brott som någon har begått innan han eller hon fyllt 18 år ska höjas från fängelse i 14 år till fängelse i 18 år.
• Påföljden ungdomsövervakning skärps, bland annat genom att kunna utöka tiden för hemarrest och att kunna förbjuda vistelse på en särskilt angiven plats.
• Reglerna vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps.

Lagändringarna börjar i allt väsentligt gälla den 10 september 2026.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

32, 171 minuter

Justering

2026-08-12

Datum

2026-08-12

Bordläggning

2026-08-12

Debatt

2026-08-13

Beslut

2026-08-13

Datum

2026-08-12

Datum

2026-08-12

Datum

2026-08-12

Datum

2026-08-12

Datum

2026-08-12

Behandlade dokument

1

Datum

2026-08-12

Beredning

2026-12-03

Justering

2026-12-10

Datum

2026-08-12

Beredning

2026-12-03

Justering

2026-12-10

Datum

2026-08-12

Sverige inrättar en ny myndighet för att stärka den svenska underrättelseverksamheten. Riksdagen sa ja lagändringarna som behöver göras för att Sveriges utrikes underrättelsetjänst, Und, ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2027.

Riksdagen godkänner en ny lag som handlar om behandlingen av personuppgifter vid Und. Behandlingen av personuppgifter vid Und ska säkerställa att myndigheten kan behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och samtidigt skydda fysiska personers grundläggande rättigheter i samband med en sådan behandling.

Riksdagen godkänner också regeringens övriga förslag till lagändringar som krävs för att inrätta myndigheten.

I likhet med vad som i dag gäller för bland annat Försvarsmakten delar riksdagen regeringens bedömning om att det bör införas en möjlighet för Und att kunna medge direktåtkomst för utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst. Direktåtkomst är ett sätt att ta del av personuppgifter. Den som har direktåtkomst till någon annans register eller databas kan på egen hand söka efter uppgifter.

Lagförslagen börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

41, 145 minuter

Justering

2026-08-11

Datum

2026-08-11

Bordläggning

2026-08-11

Debatt

2026-08-12

Beslut

2026-08-13

Datum

2026-08-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär bland annat att reglerna om vem som kan beviljas uppehållstillstånd som anhörig anpassas till EU:s rättsliga miniminivåer.

Förslaget innebär bland annat att

• olika regler ska gälla i fråga om möjligheten att vara anknytningsperson för svenska medborgare, andra nordiska medborgare och personer med permanent uppehållsrätt respektive för personer med uppehållstillstånd
• för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd ska det som huvudregel krävas att anknytningspersonen har vistats med uppehållstillstånd i Sverige i minst två år. Undantag ska bland annat gälla för ensamkommande barn och för flyktingar i vissa situationer
• försörjningskraven för anhöriginvandring skärps. Bland annat ska försörjningskrav gälla i fler situationer. Kravet ska gälla även vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd
• reglerna om uppehållstillstånd anpassas för nära anhöriga utanför kärnfamiljen för förlängningssituationer. Det innebär bland annat att den som är under 21 år och tidigare har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn, men som har fyllt 18 år, ska kunna beviljas uppehållstillstånd. Även möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige utökas tillfälligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser. De tillfälligt utökade möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd inifrån Sverige liksom möjligheten att besluta om inhibition av ett beslut om utvisning avseende sådana utlänningar ska upphöra att gälla den 1 januari 2028.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

13

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

76, 252 minuter

Justering

2026-08-11

Datum

2026-08-11

Bordläggning

2026-08-11

Debatt

2026-08-12

Beslut

2026-08-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler om tandvårdsavgifter för vissa utlänningar.

Förslaget innebär att sökande av internationellt skydd och vissa andra utlänningar ska betala skälig ersättning till Migrationsverket för tandvård som inte kan anstå. Detta gäller de som har fyllt 18 år och som har en inkomst eller egna tillgångar.

Samtidigt föreslår regeringen att tandvård som inte kan anstå inte längre ska vara subventionerad för vuxna utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

Regeringen föreslår även en förlängd övergångsperiod för vissa privata tandvårdgivare att ansöka om tillstånd för att bedriva verksamheten.

Lagändringen i fråga om möjligheten att bedriva tandvårdsverksamhet utan tillstånd börjar gälla den 23 augusti 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 2 januari 2027.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 74 minuter

Justering

2026-08-07

Datum

2026-08-07

Bordläggning

2026-08-11

Debatt

2026-08-12

Beslut

2026-08-13

Socialnämnden i en kommun ska kunna besluta om insatser till barn, unga och deras vårdnadshavare även utan de berördas samtycke. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning samt ändringar i bland annat socialtjänstlagen. I beslutet ingår bland annat att

• socialnämnden ska kunna sätta upp särskilda villkor för insatserna – exempelvis att den unge ska hålla sig nykter och drogfri vilket kan följas upp med drogtest
• elektronisk övervakning ska kunna användas i vissa fall
• en vårdnadshavare som inte följer ett beslut om en insats kan bli skyldig att betala vite, ett belopp som fastställs baserat på inkomst
• vårdnadshavare ska kunna få tillfällig föräldrapenning när han eller hon deltar i vissa insatser
• socialnämnden ska hålla ett så kallat allvarssamtal med ett barn eller en ung person om det är första gången som han eller hon är misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse.

Lagändringarna, utom de om elektronisk övervakning, ska börja gälla den 2 januari 2027. Lagändringen om elektronisk övervakning ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

36, 113 minuter

Justering

2026-08-07

Datum

2026-08-07

Bordläggning

2026-08-11

Debatt

2026-08-12

Beslut

2026-08-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den nuvarande lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ersätts av en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga och en ny lag om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården.

Syftet är att åstadkomma en modern, tydlig och överskådlig lagstiftning som utgår från barnet som egen rättighetsbärare och som svarar mot de behov av skydd och stöd som barn och unga har i dag. Barnrättsperspektivet stärks bland annat genom att barns och ungas rättigheter samlas i ett eget kapitel i lagarna. Dessutom förtydligas och utökas rätten till offentligt biträde.

I den nya lagstiftningen införs även en ny grund för omhändertagande för vård på grund av anknytning till familjehemmet. Den ska kunna användas när det inte längre finns kvar några brister i ett barns hemförhållanden och ett omhändertagande därför ska upphöra. Om det i en sådan situation finns en påtaglig risk för att barnet tar skada av att skiljas från det familjehem som barnet varit placerad i, och det är till barnets bästa att vården fortsätter, kan den nya anknytningsgrunden tillämpas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

18, 88 minuter

Justering

2026-08-07

Datum

2026-08-07

Bordläggning

2026-08-11

Debatt

2026-08-12

Beslut

2026-08-13

Behandlade dokument

1

Datum

2026-07-14

Behandlade dokument

1

Datum

2026-06-30

Behandlade dokument

1

Datum

2026-06-25