Justitieutskottets uppföljningsarbete

Justitieutskottets arbetsgrupp för uppföljning och utvärdering (arbetsgruppen) har följt upp Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens arbete mot människohandel. Uppföljningens övergripande frågeställning har varit att undersöka om polis och åklagare bedriver ett effektivt arbete för att förebygga, utreda och åtala för människohandels- och människoexploateringsbrotten vid olika exploateringsformer. 

Uppföljningen visar att de sju polisregionerna har stort utrymme att själva organisera utredningarna av människohandel och människoexploatering. Resultatet har blivit flera olika modeller: Vissa polisregioner har specialiserade enheter med specialistfunktioner, medan andra saknar dedikerade resurser. Brotten utreds på polisområdesnivå i två polisregioner och i övriga fem polisregioner på regional nivå, alla med mer eller mindre olika sätt att organisera arbetet. Åklagarsidan är mer specialiserad. Förundersökningarna hanteras av seniora åklagare på riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet (RIO), och i realiteten är det 10–15 seniora åklagare på RIO som leder förundersökningarna.

Många polisanmälningar om människohandel och människoexploatering når aldrig åklagare, och en stor andel läggs ned tidigt, ibland redan hos polisens kontaktcenter eller andra enheter utan särskild människohandelskompetens. Det uppsökande och brottsförebyggande arbetet bedöms också vara begränsat, trots att mörkertalet anses vara stort.

Framgångsfaktorer som poliser och åklagare ofta lyfter fram i samband med utredningarna är ett proaktivt arbetssätt och kompetens hos utredande poliser för att snabbt identifiera människohandel och bygga bevisning innan tillslag. Tidig kontakt mellan polis och åklagare skapar förutsättningar för effektiva åtgärder, tydlig styrning och nära samverkan under hela utredningen. Det är också viktigt att målsägandena får trygghet, skydd och stöd redan från början, eftersom det ökar chansen att de kan medverka genom hela rättsprocessen. Dessutom behövs tidig bevissäkring och bred stödbevisning samt fredade resurser och tillgång till specialister under hela utredningen.

Polismyndigheten saknar ett nationellt metodstöd för utredningar om människohandel och människoexploatering, och polisregionerna använder i stället egna checklistor och promemorior. Det fungerar ofta för erfarna utredare men är ett problem för poliser i yttre tjänst. I den ordinarie polisutbildningen finns inga generella inslag om människohandel, medan det för utredare av dessa brott finns en årlig tvåveckorsutbildning. Åklagarmyndigheten har sedan 2025 ett metodstöd i form av en rättslig vägledning. Samtidigt saknas utbildning i människohandel i grundutbildningen för åklagaraspiranter, och kompetensen hos åklagare utanför RIO beskrivs som ofta bristfällig.

Samverkan är en grundförutsättning i arbetet mot människohandel. Samarbetet mellan polisen och RIO-åklagarna beskrivs i huvudsak som gott och viktigt redan i ett ärendes inledning. Samtidigt finns problem: Åklagares direktiv genomförs inte alltid i tid därför att polisen inte alltid avsätter nödvändiga resurser. De totalt cirka 20 regionkoordinatorerna hos socialtjänsterna lyfts fram som en viktig brygga mellan brottsutredning och stödinsatser, både för att identifiera brottsoffer och för att skapa trygghet så att utsatta vågar medverka.

Arbetsgruppen konstaterar sammantaget i sina iakttagelser att polis och åklagare i dag inte arbetar tillräckligt effektivt för att förebygga, utreda och åtala för människohandels- och människoexploateringsbrotten, oavsett exploateringsform. Samtidigt finns det delar av arbetet som fungerar bra och tydliga framgångsfaktorer som går att bygga vidare på. Åklagarnas specialisering och det nära samarbetet mellan polis och åklagare i enskilda ärenden är tydliga styrkor. Men de svagheter som kommit fram i uppföljningen är betydande: otillräckligt uppsökande och förbyggande arbete, tecken på svag initial identifiering av brottsutsatta, kompetens- och resursbrist inom polisen och ett omfattande bortfall av ärenden innan de når åklagare samt otillräckliga kunskaper om människohandel hos åklagare vid de allmänna åklagarkamrarna. Detta inverkar negativt på antalet åtal och dömda, framför allt när det gäller de i allmänhet mer komplexa och resurskrävande ärenden som rör arbetskraftsexploatering men även ärenden om sexuell exploatering.

Arbetsgruppen bedömer att problemet inte är brist på kunskap hos polis och åklagare om hur människohandel och människoexploatering ska bekämpas. Problemet är i stället att arbetet ännu inte är organiserat och prioriterat eller har tillräckliga resurser för att gynna de faktorer som polis och åklagare lyft fram som framgångsrika för att en förundersökning ska nå hela vägen fram till åtal och prövning i domstol.

Dokument

Rapporter från riksdagen 2025/26:RFR20 Uppföljning av Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens arbete mot människohandel

Kontaktperson för media

Martin Englund Krafft, föredragande justitieutskottet, telefon 08-786 40 63, e-post martin.englund.krafft@riksdagen.se

Roger Aule, utredare utvärderings- och forskningssekretariatet, telefon 08-786 42 77,  e-post roger.aule@riksdagen.se

Justitieutskottet har beslutat att följa upp en lagändring från 2012 om förundersökningar mot unga lagöverträdare. Utskottet vill bland annat veta om de ändrade reglerna inneburit att effektiviteten kring förundersökningar ökat och om detta i så fall haft konsekvenser för kvaliteten på utredningarna.

I januari 2012 beslutade riksdagen om förändrade regler om förundersökningsledarskap när det gäller unga lagöverträdare. Det innebar att den tidigare regeln att förundersökningar alltid skulle ledas av en åklagare om den unge var skäligen misstänkt för ett brott med straffsatsen fängelse i mer än sex månader togs bort. I och med lagändringen borde handläggningstiderna för ungdomsärenden kunna förkortas. Detta eftersom det behövs färre kontakter mellan åklagare och polis om polismyndigheterna i större utsträckning är förundersökningsledare. Åklagarresurser borde också kunna frigöras.

Ska studera effektivitet och kvalitet

Justitieutskottet har beslutat att följa upp lagändringen från 2012. Bland annat ska utskottet studera om effektiviteten ökat genom kortare handläggningstider och om detta kunnat ske med bibehållen utredningskvalitet. Uppföljningen ska också titta närmare på om lagändringen medfört att åklagarresurser har frigjorts för andra ärenden och hur resurserna i så fall omfördelats.

Försvarare vid förhör av unga

Dessutom kommer uppföljningen studera i vilken utsträckning försvarare närvarar vid förhör med unga och om lagändringen inneburit någon förändring på det området. Den som misstänks för brott ska i många fall få en offentlig försvarare, oavsett den misstänktes ålder. När det gäller unga lagöverträdare ska dock en offentlig försvarare förordnas i större utsträckning än när det gäller vuxna personer. Ett problem som uppmärksammats är att förhör hålls med unga utan att en försvarare närvarar.

Uppföljningen beräknas vara klar sommaren/hösten 2016.

För mer information

Kontakta Thomas Lindstam, kanslichef justitieutskottets kansli. E-post: thomas.lindstam@riksdagen.se

Situationen för kvinnor som sitter i fängelse skiljer sig ofta från männens. De har till exempel sämre fysisk och psykisk hälsa och allvarligare missbruksproblem. Kriminalvården måste därför anpassas bättre efter kvinnornas behov, visar justitieutskottets uppföljning.

• Utskottets beslut om rapporten och dess publicering: Protokoll 2008/09:26
• Uppföljningsrapporten: 2008/09:RFR9 Uppföljning av kvinnor intagna i kriminalvårdsanstalt
• Summary in English: Follow-up of the situation of women i prisons (pdf, 59 kB)
• Utskottets behandling: Bet. 2009/10:JuU1

Justitieutskottets uppföljning uppmärksammar konsekvensen av att Kriminalvårdens behandlingsprogram i fortsättningen bara ska vara öppna för män som dömts. Tidigare har män som inte är dömda men söker sig till mansjourer eller kriscentrum för att få hjälp också kunnat delta.

• Utskottets beslut om rapporten och dess publicering: Protokoll 2007/08:12
• Uppföljningsrapporten: 2007/08:RFR9 Uppföljning av kriminalvårdens behandlingsprogram för män som dömts för våld i nära relationer
• Utskottets behandling: Bet. 2007/08:JuSoU1

Justitieutskottet har gjort en uppföljning av hur lagen om särskild företrädare för barn tillämpas.

Landets samtliga åklagarkammare uppmanats att besvara en enkät med frågor kring tillämpningen av lagen.

Av rapporten framgår bland annat att en övervägande majoritet av åklagarna anser att syftet med lagen, nämligen att förbättra möjligheten att utreda brott mot barn begångna av närstående, har uppfyllts. Många åklagare anser dock att tidsfristen inom vilken en vårdnadshavare skall underrättas om ett fattat interimistiskt beslut om förordnande av särskild företrädare är för kort för att lagen skall kunna användas effektivt i brottsbekämpningen.

Justitieutskottets uppföljningsrapport oktober 2005

2005/06:RFR2 Särskild företrädare för barn. Uppföljning om tillämpningen av lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn

Justitieutskottet har gjort en uppföljning av skillnader mellan Brottsoffermyndighetens beslut om brottsskadeersättning för kränkning respektive sveda och värk och domstolarnas sakprövade skadestånd beträffande samma skada.

Av rapporten framgår bland annat att Brottsoffermyndigheten i ungefär var femte ärende om brottsskadeersättning, där domstolen först prövat ett skadeståndsanspråk på grund av brottet, gör en annan bedömning än vad domstolen har gjort.

Justitieutskottets uppföljningsrapport oktober 2005

2005/06:RFR1 Brottskadeersättning och skadestånd på grund av brott

Justitieutskottet har gjort en uppföljning av domstolarnas respektive åklagarmyndigheternas tillämpning av bestämmelserna om så kallat yppandeförbud.

Justitieutskottets uppföljningsrapport april 2004

Slutrapport rörande genomförd uppföljning om användningen av yppandeförbud