Så granskar KU regeringen
Konstitutionsutskottet, KU, ansvarar för grundlagarna och granskar om regeringen och ministrarna följer reglerna för regeringsarbetet.
Två KU-granskningar varje år
Konstitutionsutskottet granskar att regeringen följer reglerna för regeringsarbetet. KU genomför två granskningar varje år.
- Den ena kallas för särskild granskning och går ut på att kontrollera om ministrarna i vissa särskilda fall följt reglerna för regeringens arbete och på andra sätt gjort rätt. Den bygger på de KU-anmälningar som riksdagsledamöterna kan göra om de tycker att en minister gjort något fel och vill att KU tittar närmare på det.
- Den andra granskningen kallas för allmän granskning och fokuserar på administrationen av regeringens arbete. KU går då igenom olika handlingar, till exempel från Regeringskansliet, för att se om regeringen följt lagar och praxis vid handläggningen av regeringsärendena.
KU-anmälningar – riksdagsledamöter riktar kritik mot regeringen
Ledamöterna kan lämna anmälningar till KU när som helst under året. KU undersöker sedan om den minister som anmälan gäller gjort fel eller inte i en speciell situation.
Kritiken kan exempelvis gälla ett uttalande av en minister eller utnämningen av en hög chef inom staten. Ibland kan en anmälan handla om ministerstyre. Det betyder att ministern gått in och påverkat ett ärende som en myndighet egentligen ska bestämma i.
KU:s utfrågningar – öppna för allmänheten och följs av medier
Vissa KU-anmälningar leder till att KU håller offentliga utfrågningar med ministrar och andra som är inblandade i ett granskningsärende. Dessa utfrågningar är öppna för allmänheten och medierna.
KU har rätt att ta del av regeringens alla handlingar under sin granskning, även handlingar som har hemligstämplats. Behöver KU veta mer kan utskottet ställa skriftliga frågor till regeringen eller kalla till sig både ministrar och anställda som är inblandade.
Genom att spela denna video samtycker du till att kakor används.
Film: KU:s uppdrag - att granska regeringen
Lyssna på när KU:s tidigare ordförande Ida Karkiainen (S) och tidigare vice ordförande Erik Ottoson (M) berättar om hur det går till vid en utfrågning av statsministern, se exempel på kända KU-förhör och följ med ner i riksdagens källare där arkivet med mycket av KU:s dokument förvaras.
Resultatet av KU-granskningar redovisas och debatteras
När granskningarna är klara redovisar KU resultatet för riksdagen. Den allmänna granskningen redovisas på hösten och den särskilda på våren. Resultatet presenteras i ett dokument som kallas granskningsbetänkande. I betänkandet kan KU påpeka brister i en ministers agerande men har inga möjligheter att straffa eller kräva att ministern ska avgå.
När den särskilda granskningen är klar brukar KU:s ledamöter hålla en presskonferens där de berättar om det viktigaste i granskningen. Innan ärendet avslutas debatteras granskningsbetänkandet i kammaren. Även den allmänna granskningen tas upp till debatt i kammaren.
Granskningen är inte en utredning om brott
En KU-granskning har aldrig till syfte att utreda om ett brott har begåtts. Däremot kan KU, utöver granskningarna, besluta om åtal om en minister misstänks ha begått ett grovt brott i sitt arbete. Åtalet prövas då av Högsta domstolen.
Åtal mot ministrar – eller statsråd som de också kallas – är dock mycket ovanligt.
Bestämmelsen om åtal mot statsråd finns i regeringsformen från 1974 men åtal har inte förekommit under den nuvarande regeringsformens tid. Under den förra regeringsformen, från 1809, förekom ett fåtal åtal mot statsråd. Det sista ägde rum 1854.