Val till EU

Det är val till Europaparlamentet vart femte år, så kallat EU-val eller Europaval. Då väljer medborgarna i Sverige och de andra EU-länderna vilka politiska partier och ledamöter som ska vara med och fatta besluten i parlamentet. Nästa Europaparlamentsval hålls under perioden 6–9 juni 2024. I Sverige hålls valet den 9 juni.

Val till Europaparlamentet hålls under perioden april–juli vart femte år, vanligen i maj eller juni. EU-valet genomförs delvis enligt de olika EU-ländernas nationella regler för val och i Sverige betyder det att valdagen alltid är på en söndag. Vissa av de andra EU-länderna har andra valdagar, men alla EU-val hålls någon av dagarna torsdag till söndag under samma vecka.

Den enda direktvalda EU-institutionen

Europaparlamentet är med och beslutar om EU:s lagar och budget. Det är den enda EU-institutionen som väljs direkt av EU:s medborgare i allmänna val.

I Europaparlamentet sitter 705 ledamöter från EU:s 27 medlemsländer. Vid EU-valet 2024 tillkommer 15 platser, vilket ger totalt 720 ledamöter. EU-länderna har olika antal ledamöter i parlamentet. Hur många ledamöter som kommer från ett land beror på hur stor befolkning landet har. Tyskland, som är det folkrikaste landet i EU, har 96 ledamöter i parlamentet. Cypern, Luxemburg och Malta har sex ledamöter, som är det minsta antalet. Sverige har 21 ledamöter.

Rösträtt och valbarhet i det svenska EU-valet

Rätt att rösta i det svenska EU-valet har den som är 18 år senast på valdagen och dessutom antingen är

  • svensk medborgare som är eller varit folkbokförd i Sverige, eller
  • medborgare i ett annat EU-land som är folkbokförd i Sverige och har anmält sig till den svenska röstlängden senast 30 dagar före valdagen.

Röstlängden är en förteckning över de personer som har rösträtt vid ett visst val.

Den som vill bli vald till svensk ledamot i Europaparlamentet måste ha rösträtt i valet och vara nominerad, det vill säga utsedd till kandidat, av ett politiskt parti. Den som nomineras måste i förväg ha sagt ja till att bli nominerad. Det går inte att ställa upp som fristående kandidat. Det går inte heller att kandidera i flera EU-länder samtidigt.

Rösta i ett annat lands EU-val

Den som är svensk medborgare och folkbokförd i ett annat EU-land kan välja att rösta i det landets val till Europaparlamentet. Man kan då behöva anmäla sig till röstlängden i det landet för att ha möjlighet att rösta. Det fungerar olika i olika EU-länder. I vissa EU-länder anmäls man automatiskt till röstlängden när man folkbokför sig där.

Den som finns med i röstlängden i ett annat EU-land stryks från den svenska röstlängden.

EU-val – Din rätt att rösta på Ditt Europas webbplats

Det går att rösta i förväg eller på valdagen

EU-valet går till på samma sätt som valen till riksdag, regioner och kommuner i Sverige. Den som har rösträtt får ett röstkort hem i brevlådan och kan sedan förtidsrösta eller rösta i vallokal på valdagen.

Svenska medborgare som bor i utlandet kan skicka sin röst per post eller rösta på svenska ambassader och konsulat.

Om att rösta på Valmyndighetens webbplats

Du kan överklaga valet

Det går att överklaga allmänna val, det vill säga val till riksdagen, regioner och kommuner samt val till Sametinget och Europaparlamentet. Det gäller även nationella folkomröstningar.

Det kan då göras tidigast dagen efter valet eller folkomröstningen och senast tio dagar efter det att resultatet är fastställt och offentliggjort.

Att överklaga ett val eller en folkomröstning

Olika typer av valsedlar

Det finns olika typer av valsedlar: partivalsedlar, namnvalsedlar och blanka valsedlar. Man kan rösta genom att välja en partivalsedel som bara innehåller ett partis namn, eller en namnvalsedel som innehåller en lista med förtryckta namn på partiets kandidater i rangordning. Man kan sedan personrösta genom att kryssa för en särskild kandidat på ett partis namnvalsedel eller skriva dit en kandidat själv på en partivalsedel.

Det går även att rösta på partier och personer genom att skriva bara ett partis namn eller ett parti och en person på en helt blank valsedel.

Så funkar valsedlar på Valmyndighetens webbplats

Så fördelas platserna i Europaparlamentet

Det finns 21 svenska platser i Europaparlamentet att fördela. Valsystemet är proportionellt. Det betyder att antalet platser som ett svenskt parti får i Europaparlamentet står i proportion till antalet röster som partiet har fått i det svenska EU-valet.

Vid val till riksdagen är Sverige indelat i 29 valkretsar. För val till Europaparlamentet är hela Sverige en valkrets. Ett parti måste få minst 4 procent av rösterna i Sverige för att få en av de svenska platserna i Europaparlamentet.

När vallokalerna har stängt på valdagen gör röstmottagarna i vallokalen en första sammanräkning av röstsedlarna. Den slutliga sammanräkningen av röster görs veckan efter valet av länsstyrelserna. Röstsammanräkningarna är öppna för allmänheten.

När länsstyrelserna har räknat rösterna efter valet är det Valmyndigheten som fördelar mandaten mellan partierna utifrån valresultatet. Valmyndigheten meddelar det slutliga valresultatet cirka en vecka efter valdagen.

Ledamöterna ingår i partigrupper

De allra flesta ledamöterna i Europaparlamentet är med i en partigrupp, där det samlas ledamöter som har liknande åsikter. Det krävs minst 23 ledamöter från sju av EU:s 27 länder för att bilda en partigrupp.

De 21 svenska ledamöterna tillhör något av de svenska politiska partier som finns representerade i Europaparlamentet. Olika svenska partier kan ingå i samma partigrupp i Europaparlamentet. De svenska ledamöterna från Moderaterna och Kristdemokraterna ingår i samma partigrupp och ledamöterna från Centerpartiet och Liberalerna ingår i samma grupp i parlamentet.

Svenska Europaparlamentariker 2019–2024 på Europaparlamentets webbplats 

Partigrupper i Europaparlamentet 2019–2024

Under mandatperioden 2019–2024 finns sju partigrupper i Europaparlamentet:

  • EPP - Europeiska folkpartiet. Moderaterna och Kristdemokraterna är med i denna grupp.
  • S&D - Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet. Socialdemokraterna ingår i denna grupp.
  • Renew Europe - Förnya Europa. Centerpartiet och Liberalerna är med i denna grupp.
  • De Gröna/EFA - De gröna/Europeiska fria alliansen. Miljöpartiet ingår i denna grupp.
  • ID - Identitet och demokrati.
  • ECR - Europeiska konservativa och reformister. Sverigedemokraterna är med i denna grupp.
  • Vänstergruppen i Europaparlamentet – GUE/NGL (Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster). Vänsterpartiet är med i denna grupp.

Partigrupper i Europaparlamentet 2019-2024 på Europaparlamentets webbplats

 

Om sidan

Publicerad
Uppdaterad

Relaterat innehåll

Illustration av mötesrummet i Europaparlamentet

Så fungerar EU

Här får du en övergripande bild av hur EU-arbetet fungerar och hur EU och Sverige hänger ihop.

Illustration: Valbås

Så kan du påverka

Om du vill påverka inriktningen på EU-politiken kan du rösta i valet till Europaparlamentet och i det svenska riksdagsvalet. Nästa EU-val är år 2024.

En illustration av ledamöter uppifrån

Dina rättigheter

Med EU-medborgarskapet följer en rad rättigheter. Som EU-medborgare kan du bland annat rösta fram de politiker som ska sitta i Europaparlamentet.