I Sverige är det civila försvaret, vid sidan av det militära försvaret, en del av totalförsvaret. Civilt försvar utgör den verksamhet som bedrivs av civila aktörer i syfte att förbereda Sverige för höjd beredskap och krig. Aktörerna utgörs av statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv, frivilligorganisationer samt enskilda. Under höjd beredskap och ytterst krig utgörs verksamheten av nödvändiga åtgärder för att upprätthålla målet för det civila försvaret. 

Riksdagen beslutade 2015 att återuppta Sveriges totalförsvarsplanering, och sedan dess pågår ett arbete med att bygga upp ett nytt civilt försvar. I oktober 2022 inrättades ett nytt beredskapssystem för civilt försvar och krisberedskap där 60 statliga myndigheter (varav 21 länsstyrelser) som har särskild betydelse för samhällets civila beredskap är så kallade beredskapsmyndigheter. Beredskapsmyndigheterna är indelade i tio beredskapssektorer. Var och en av beredskapsmyndigheterna, med något enstaka undantag, ingår i en eller flera av de tio beredskapssektorerna. Varje sektor leds av en sektorsansvarig myndighet.

Försvarsutskottet beslutade den 4 maj 2023 att inleda en förstudie om det civila försvaret i syfte att med utgångspunkt i målen för civilt försvar beskriva hur långt arbetet kommit med att organisera några utvalda beredskapssektorer. Vid samma tillfälle utsågs inom utskottet en arbetsgrupp för uppföljning och utvärdering samt forsknings- och framtidsfrågor bestående av ledamöterna:

• Helén Pettersson (S)
• Helena Bouveng (M)
• Anna Starbrink (L)
• Hanna Gunnarsson (V)
• Mikael Oscarsson (KD)
• Mikael Larsson (C)
• Emma Berginger (MP) 
• Sara-Lena Bjälkö (SD)

Arbetsgruppen har i oktober 2023 i sin förstudie beslutat att uppföljningens huvudstudie ska utgå från följande övergripande frågeställning: Hur långt har regeringens och myndigheternas arbete utifrån riksdagens mål för civilt försvar kommit med att organisera beredskapssektorerna Energiförsörjning, Livsmedelsförsörjning och dricksvatten samt Transporter? 

Huvudstudiens fokus ska ligga på det civila försvaret och de tre utpekade beredskapssektorerna på systemnivå. Detta för att avgränsa uppföljningen till frågor som faller inom försvarsutskottets ämnesområde.

I uppföljningen kommer i huvudsak kvalitativa metoder användas såsom intervjuer och dokumentstudier.

Rapporten ska vara klar att läggas fram för försvarsutskottet för beslut om publicering i början av september 2024.

För mer information

• Roger Aule, utvärderings- och forskningssekretariatet, 073-577 81 77, e-post: roger.aule@riksdagen.se
• Anna Sundberg, försvarsutskottets kansli, 072-206 15 40, e-post: anna.sundberg@riksdagen.se

Försvarsutskottets arbetsgrupp har följt upp Sveriges deltagande i fem internationella militära insatser för att undersöka vilka konsekvenser insatserna har haft för den nationella försvarsförmågan under perioden 1993–2020.

Insatserna som följs upp är:

• Bosnien-Hercegovina 1993–99 (BA01–BA12/99)
• Afghanistan 2002–14 (FS01–FS28)
• Somalia 2009–17 (ME01–ME05)
• Libyen 2011 (FL01–FL02)
• Mali 2014–20 (Mali00–Mali12)

De aktuella insatserna har ägt rum vid olika tidpunkter och under olika försvarsbeslut och omvärldssituationer. De har också varierat i omfattning. I uppföljningen konstateras att försvarsbesluten runt millennieskiftet, som innebar minskade resurser till Försvarsmakten samt en omprioritering från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar, har påverkat den nationella försvarsförmågan mer än de enskilda internationella insatserna under den undersökta perioden.

Uppföljningen visar samtidigt att insatserna enskilt och även sammantaget fått såväl positiva som vissa negativa konsekvenser för den nationella försvarsförmågan. Exempelvis har Sveriges militära försvar ökat förmågan att kunna fungera effektivt tillsammans med sina samarbetspartner. Soldater och officerare har också fått erfarenheter från skarpa situationer. De internationella insatserna har dock till viss del orsakat undanträngningseffekter, som till exempel att nationell övningsverksamhet inte kunde genomföras på det sätt som var planerat. Uppföljningen visar även att hög arbetsbelastning och extern efterfrågan på vissa personalkategorier har bidragit till att viss personal har lämnat Försvarsmakten.

Dokument

2021/22:RFR13 Sveriges deltagande i fem internationella militära insatser – en uppföljning av konsekvenserna för den nationella försvarsförmågan

Webb-tv

Uppföljningen presenterades den 19 maj vid en pressträff. Sändningen från pressträffen går att se i efterhand via webb-tv.

Webb-tv: Pressträff om konsekvenser av internationella militära insatser för den nationella försvarsförmågan

Försvarsutskottet har i en rapport följt upp de uttalanden utskottet gjort om vikten av information från myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer till allmänheten om den enskildes ansvar och beredskap vid en kris- eller krigssituation.

Syftet med uppföljningen har varit att kartlägga och analysera vad som görs på området och att följa upp informationsinsatser till allmänheten om den enskildes ansvar och beredskap. Uppföljningen är tänkt att bidra till en diskussion och inspirera myndigheter och andra aktörer att vidta ytterligare åtgärder på ett samordnat sätt.

Fokus på den enskildes krisberedskap bör förstärkas

I uppföljningen konstateras bland annat att en del, men inte alla, aktörer på regional och lokal nivå informerar om att individen i krissituationer har ett ansvar för sitt liv och sin säkerhet. Därför bör det satsas mer på information om hur den enskilde individen i förebyggande syfte kan förbereda sig inför kommande kriser. Vidare konstateras att internet dominerar som informationskanal.

Samverkan mellan olika aktörer är viktig

Utskottet bedömer att informations- och utbildningsbehovet är stort och att både myndigheter och frivilligorganisationer, i samverkan med skolorna, har en viktig roll att spela. Utskottet konstaterar också att det är positivt att använda sig av alla de möjligheter som den digitala tekniken ger. Till exempel kan sociala medier användas för snabb och direkt kommunikation, både i förebyggande syfte och under en kris. Däremot kan det finnas risker med att helt förlita sig på den moderna informationsteknologin för att nå ut med sitt budskap. Att ge ut informativa broschyrer i pappersformat kan vara ett komplement.

Dokument

• 2015/16:RFR3 Om krisen eller kriget kommer - en uppföljning av informationsinsatser till allmänheten om den enskildes ansvar och beredskap
• 2015/16:RFR3 Bilagor till huvudrapporten
• Sammanfattning: Om krisen eller kriget kommer – en uppföljning (pdf, 1 MB)
• Summary: If there is a crisis or a war – a follow-up on efforts to inform the public on the responsibilities and preparedness of the individual (pdf, 1 MB)
• Försvarsutskottets beslut: Protokoll utskottssammanträde 2014/15:28

För mer information

Lars Franzén, kanslichef, försvarsutskottet, telefon: 08-786 40 94, 070-929 85 43, e-post lars.franzen@riksdagen.se

Försvarsutskottet har låtit ta fram en uppföljningsrapport inför riksdagens beslut under våren 2015 om försvarets inriktning. Rapporten redogör för hur insatsorganisationen har varit bemannad och organisatoriskt utformad fram till slutet av 2014.

2009 fattade riksdagen beslut om försvarets inriktning. I beslutet ingick hur insatsorganisationen skulle vara utformad 2014. Med anledning av att ett nytt riksdagsbeslut är planerat till våren 2015, har försvarsutskottet låta ta fram en uppföljningsrapport.

Enligt rapporten finns i slutet 2014 de krigsförband som omfattades av riksdagsbeslutet 2009. Rapporten beskriver utformningen av insatsorganisationen och hur den är bemannad.

Förbandens bemanning

Insatsorganisationen ska utgöra 50 000 befattningar i slutet av 2014, enligt beslutet från 2009. Uppföljningsrapporten konstaterar att 6000 av befattningarna ännu inte är bemannade.

Av de cirka 7000 krigsplacerade värnpliktiga är huvuddelen placerade inom markstridskrafterna och mycket liten del inom marinen och flygvapnet.

Försvarsmakten har numera rätt att kalla in tidigare värnpliktiga soldater och sjömän för att göra repetitionsutbildning, efter beslut från regeringen i december 2014. Detta kommer enligt rapporten att ge krigsförbanden möjligheten att samöva, vilket ökar deras tillgänglighet och operativa förmåga. Försvarsmakten avser att krigsplacera alla de med en adekvat militär utbildning och/eller anställning i Försvarsmakten. Detta är även en viktig åtgärd för att på sikt kunna bemanna vakanta befattningar.

Den planerade förbandsreserven om fyra bataljoner är inte bemannad.

Insatsberedskapen

Från regeringen finns väsentligt högre krav på insatsberedskap än jämfört med 2009, enligt rapporten. Huvuddelen av förbanden ska normalt ha en beredskap som är under 3 mån.

Det finns en försvarsplanering med syfte att ytterst möta ett väpnat angrepp. När det gäller insatsberedskap har alla krigsförband en mobiliseringsplanering. Inom arméstridskrafterna finns en insatsberedd bataljonsstridsgrupp. Marin- och flygstridskrafterna kan betraktas som stående förband.

Hemvärnet har utvecklats

I rapporten konstateras att hemvärnet har utvecklats väl både kvantitativt och kvalitativt under 2010–2014. Ett nytt och effektivare utbildningssystem med årliga övningar har införts och det har dessutom skett en god rekrytering av hemvärnssoldater. Detta betyder att hemvärnets krigsduglighet har ökat.

Dokument

• 2014/15:RFR4 Blev det som vi tänkt oss? En uppföljning av vissa frågor i det försvarspolitiska inriktningsbeslutet 2009
• Riksdagens beslut 2008/09 FöU10 Försvarets inriktning

Ledamöter

Försvarsutskottets styrgrupp för arbetet med rapporten har följande ledamöter:

• Allan Widman (FP) (ordförande)
• Kent Härstedt (S)
• Hans Wallmark (M)
• Roger Richtoff (SD)
• Stig Henriksson (V)

För mer information

Lars Franzén, kanslichef, försvarsutskottet, telefon: 08-786 40 94, 070-929 85 43, e-post lars.franzen@riksdagen.se

Försvarsutskottet har följt upp och utvärderat 2004 års försvarspolitiska beslut.

Uppföljningen undersöker om Försvarsmaktens insatsorganisation och den internationella förmågan vid årsskiftet 2007/08 i huvudsak uppfyllde de krav som ställdes i det försvarspolitiska beslutet.

Utvärderingen blev färdig i november 2007.

Dokument

2007/08:RFR6 Utvärdering av 2004 års försvarspolitiska beslut

Försvarsutskottet har följt upp och utvärderat riksdagens försvarsbeslut 2000 och 2001.

Uppföljningen undersöker om Försvarsmaktens insatsorganisation, utbildning av soldater och förband, förbandsomsättning, beredskap och operativa förmåga utvecklades i enlighet med riksdagens beslut.

Uppföljningen blev klar i oktober 2003.

Dokument

Utredningar från riksdagen 2003/04:URD1 Försvarsmaktens utbildning, förbandsutveckling, förbandsomsättning, beredskap och operativ förmåga - utvärdering av försvarsbesluten 2000 och 2001