Här kan du läsa om de uppföljnings- och utvärderingsprojekt som utskottet arbetar med och har genomfört.
Förutom de uppföljningar som redovisas här genomför utskotten olika uppföljningar som en del i bland annat behandlingen av regeringens förslag till statsbudget, motioner, Riksrevisionens granskningar och regeringens årliga skrivelse om vad man har gjort med riksdagens tillkännagivanden.
Carin Khakee, kulturutskottets kansli, e-post: carin.khakee@riksdagen.se
Kulturutskottets kunskapsöversikt om dataspel och brädspel är klar
En arbetsgrupp inom kulturutskottet har gjort en studie om dataspel och brädspel i form av en kunskapsöversikt. Gruppen konstaterar bland annat att dataspelsbranschen behöver få ett officiellt erkännande som en del av kultursektorn.
Kunskapsöversikten har gjorts av kulturutskottets arbetsgrupp för uppföljning och utvärdering. Den består av tre delar. Den första delen är en jämförande studie av dataspels- och brädspelsbranschernas och musik- och filmbranschernas förutsättningar. Den andra delen består av en om-världsanalys i fem länder och den tredje delen består av fyra goda regionala exempel.
Aktörer inom dataspelsbranschen har svårare att få kulturstöd än aktörer inom exempelvis musik- och filmbranscherna på grund av kultursamverkansmodellens uppbyggnad, eftersom dataspel inte nämns som ett specifikt område. En av konsekvenserna av detta är att Statens kulturråd inte har några projekt- eller verksamhetsbidrag riktade till dataspel.
Flera aktörer anser att Sverige behöver en nationell strategi för dataspels-branschen. Spelkulturförbundet Sverok vill gå ännu längre och ser behov av en strategi för all spelkultur. The Great Journey, dataspelsklustret i Karlstad, vill ha en nationell samordnare för utveckling av dataspelsbranschen. Region Skåne vill att Sverige ska inrätta ett nationellt dataspelsinstitut.
Kulturskolor erbjuder främst musikutbildningar, men det förekommer även både film- och dataspelskurser. På gymnasienivå finns gymnasieprogram med inriktningar mot dataspel, musik och film. Kurser inom dataspel, musik och film finns även på universitets- och högskolenivå samt inom folkbildningen. Renodlade brädspelsutbildningar är sällsynta.
Inom yrkeshögskolan, som ska täcka behoven på arbetsmarknaden, finns det utbildningar inom områdena dataspel, musik och film, och det har visat sig att spelutbildningar inom yrkeshögskolan för det mesta leder till jobb.
Forskningen om dataspel är en ny företeelse till skillnad från forskning om musik och film, och området saknar en egen forskningsdisciplin.
I omvärldsanalyserna framkommer det att det är hård konkurrens över hela världen om både unga talanger och erfarna dataspelsutvecklare. Men samtidigt krävs relevant arbetslivserfarenhet för att få en junior roll hos de stora spelstudiorna.
Kanada och Storbritannien erbjuder aktörer inom dataspelsbranschen någon form av skattelättnad och avdrag. Den federala tyska regeringen är på gång med att införa någon form av skatteincitament. I nuläget stöder den federala regeringen den tyska dataspelsbranschen framför allt genom det tyska dataspelspriset och det federala finansieringsprogrammet.
I Finland har Business Finland genom att ge näringsstöd, till exempel forsknings- och utvecklingsstöd (FoU-stöd), varit en viktig aktör och finansiär för den finska dataspelsbranschen.
Danmark, som har en betydligt mindre dataspelsbransch än Sverige, har sedan våren 2024 ett nationellt oberoende dataspelsinstitut. Danska staten har haft ett spelprogram sedan 2007.
I samtliga EU-länder finns det ett krav på kulturkoppling för att kunna ge stöd till aktörer inom dataspelsbranschen för att inte strida mot EU:s statsstödsregler. Även i Storbritannien, som numera inte är medlem i EU, finns det fortfarande sådana krav.
I samtliga regioner som ingår i kunskapsöversikten har fysiska mötesplatser i form av dataspelskluster och ekosystem underlättat samverkan och utbyte av erfarenheter. Mötesplatserna har också bidragit till bättre infrastrukturer.
Drivande företag och särskilt engagerande personer, så kallade eldsjälar, har varit betydelsefulla för att få till fungerande mötesplatser. Särskilda regionala satsningar på spelkultur i kulturplanen har lett till att drivande kluster har kunnat växa fram.
Gruppen vill särskilt uppmärksamma följande frågor.
I sin samlade bedömning konstaterar gruppen att det saknas en samlad nationell kraft inom dataspelsbranschen. Vidare anser gruppen att dataspels- och brädspelsbranschernas organisationer och det offentliga båda har ett gemensamt ansvar för att skapa förutsättningar för att samordna det som berör dessa branscher.
De förutsättningar som dataspelsbranschen skulle kunna ansvara för och samordna gäller exempelvis information om vilka stöd som är tillgängliga och vilka dataspelsutbildningar som efterfrågas och finns. Branschen skulle också kunna vara ett stöd och ha en samordnande roll för klustren.
Gruppen konstaterar att det finns ett tydligt behov av åtgärder och en mer fördjupad analys för att stärka dataspels- och brädspelsbranscherna bland annat som kulturform. Med utgångspunkt i slutsatserna i denna kunskapsöversikt anser gruppen att utskottet bör verka för att regeringen, i ett lämpligt sammanhang, utreder förutsättningarna och föreslår ändamålsenliga åtgärder inom de områden som har lyfts fram. Gruppen vill betona vikten av att ett sådant arbete påbörjas snarast.
Rapport från riksdagen 2025/26:RFR6 Kunskapsöversikt om dataspel och brädspel
Den grupp som arbetar med uppföljning- och utvärderingsfrågor består av:
Kulturutskottet beslutade den 24 oktober 2024 att utskottets arbetsgrupp för uppföljning och utvärdering ska genomföra en huvudstudie i form av en kunskapsöversikt om dataspel och brädspel. Fokus är på dataspelsbranschen, men även brädspel berörs. Syftet är att ge ett kunskapsunderlag för framtida beslut inom kulturutskottets ansvarsområde gällande data- och brädspelsbranschen.
Huvudstudien kommer bestå av tre huvudsakliga delar:
Metoden för genomförandet innefattar bland annat dokument- och litteraturstudier, intervjuer med forskare, branschorganisationer och centrala aktörer samt sammanställning av statistik.
Huvudstudien är planerad att preliminärt bli klar i december 2025.
Kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp inledde i maj 2024 en förstudie med förslag på inriktning för en huvudstudie om gaming och dess förutsättningar. Förstudien kommer beröra gaming med fokus på dataspel och brädspel utifrån flera olika perspektiv. Förstudien planeras bli färdig under hösten 2024 varefter arbetet med en huvudstudie kan påbörjas.
För frågor om förstudien kontakta gruppens medlemmar.
Uppföljnings- och utvärderingsgruppen består av:
Kulturutskottet har genomfört en uppföljning av friluftslivspolitiken. Resultatet av uppföljningen redovisades i april 2022 i rapporten Uppföljning av delar av den svenska friluftslivspolitiken (2021/22:RFR9).
Den 16 juni 2022 genomförde kulturutskottet ett öppet seminarium där rapporten presenterades.
Kulturutskottets grupp för uppföljning av friluftslivspolitiken:
Seminariet där rapporten presenterades kan ses i efterhand via riksdagens webb-tv.
Webb-tv: Öppet seminarium om friluftspolitiken
För mer information, kontakta kanslichef Ann Aurén, kulturutskottets kansli, e-post: ann.auren@riksdagen.se.
Kulturutskottets uppföljningsgrupp har gjort en fördjupad uppföljning av regeringens resultatredovisning av utgiftsområde 17 kultur, medier, trossamfund och fritid.
I resultatredovisningen ska regeringen varje år beskriva och bedöma vilka resultat som har uppnåtts under året inom utgiftsområdet och om de mål riksdagen har beslutat om har uppnåtts.
Kulturutskottets uppföljningsgrupp har under våren 2019 studerat om regeringens resultatredovisning motsvarar budgetlagens krav och riksdagens önskemål. Uppföljningsgruppens ambition har varit att bidra till utvecklingen av resultatredovisningen för utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid, som kännetecknas av många mål och anslag samt av en stor variation mellan de olika delområdena.
Utskottets uppföljningsgrupp noterar att regeringen under perioden 2015–2019 använder fler tidsserier för att visa utveckling och att strukturen för redovisningen har förbättrats. Regeringen har också infört en gemensam resultatredovisning för hela utgiftsområdet, något som utskottet tidigare efterfrågat. Användningen av resultatindikatorer är dock sparsam. Någon fullständig bedömning av uppfyllelsen av mål görs inte och det är svårt att följa utvecklingen över tid.
Ett önskemål från kulturutskottets uppföljningsgrupp är att regeringen inom fler delområden ska redogöra för urvalet av bedömningsgrunder och vilka uppgifter resultaten bygger på. Mer enhetliga resultatredovisningar efterfrågas, för att göra det lättare att följa utvecklingen inom utgiftsområdets olika delområden och för att kunna jämföra olika delområden med varandra. Gruppen efterlyser även mer heltäckande resultatredovisningar som inriktas på resultat och effekter i stället för på insatser.
Rapporten lyfter fram olika underlag som skulle kunna användas för att förbättra beskrivningarna av läget inom utgiftsområdets olika delområden. Uppföljningsgruppen anser också att det vore positivt att i ökad utsträckning kunna se hur stora resurser samhället lägger på att nå olika mål.
Kulturutskottets uppföljningsgrupp betonar att principen om armlängds avstånd är viktig att följa. Principen innebär att politiker inte ska bestämma över kulturens innehåll. Samtidigt pekar gruppen på att många mål inom området inte berörs av principen. Samtliga mål ska följas upp, enligt budgetlagen. I uppföljningen av mål som berör kulturens kvalitet eller konstnärlig frihet kan bedömningen av de kvalitativa aspekterna istället behöva göras av experter.
Följande ledamöter ingår i kulturutskottets uppföljningsgrupp:
Maria Ljungkvist, föredragande kulturutskottet, telefon 08-786 62 43, e-post maria.ljungkvist@riksdagen.se
Anna Wagman Kåring, forskningssekreterare vid utvärderings- och forskningssekretariatet, telefon 08-786 43 78, e-post anna.wagman.karing@riksdagen.se
Det är svårt att få en samlad bild av vilken effekt statens bidrag till idrottsrörelsen har fått. Staten måste också på ett bättre sätt kunna säkerhetsställa att statsbidragen används på det sätt som riksdag och regering har bestämt. Det slår kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp fast i en ny rapport.
Idrottsrörelsen får över två miljarder kronor i statliga bidrag varje år. Kulturutskottets uppföljningsgrupp har följt upp riksdagsbeslut från 2009 som handlar om mål för den statliga idrottspolitiken med inriktning på barn och ungdomar. Bland annat handlade besluten om att verksamheter som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv ska få bidrag från staten. Syftet med statsbidragen är att ge alla människor samma möjlighet att idrotta och att främja en god folkhälsa. Statsbidragen ska också stötta en fri och självständig idrottsrörelse.
Idrottsrörelsen bedriver ett viktigt arbete men uppföljningsgruppen konstaterar att det är svårt att få en samlad bild av de statsbidrag som går till idrotten. Bland annat beror det på att bidragen redovisas på olika ställen, i olika utgiftsposter, i statens budget. Det gör att det blir svårt att överblicka hur pengarna har fördelats. Statsmakterna har överlåtit ansvaret att fördela stadsbidragen till Riksidrottsförbundet och Studieförbundet Sisu Idrottsutbildarna. Uppföljningsgruppen tycker inte att regeringen tillräckligt tydligt har bestämt vilka villkor som måste uppfyllas för att få statsbidrag. Det gör att idrottsrörelsen får en stor frihet att både bestämma hur statens bidrag ska fördelas och hur bidragen ska användas.
Uppföljningsgruppen slår också fast att idrotten är tillgänglig i varierande utsträckning för barn och unga i olika samhällsgrupper. Aktiviteten är generellt lägre hos resurssvaga grupper. Flickor med utländsk bakgrund idrottar i betydligt mindre utsträckning än pojkar med utländsk bakgrund och det finns brister när det gäller tillgången till idrott för barn och unga med funktionsnedsättning. Trots att statsbidragen har ökat kraftigt över tid har resultaten inte förbättrats.
Riksdagen bestämde 2009 att statsbidrag till barn- och ungdomsidrott ska ges till verksamheter som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv. Att ha ett barnrättsperspektiv i arbetet innebär enligt regeringen att idrottsföreningars styrelseledamöter och idrottsledare bör sätta barnet i fokus och analysera vilka konsekvenser olika beslut får för ett barn eller en barngrupp. Kulturutskottets rapport visar att det finns positiva exempel på föreningar som på ett tydligt sätt tillämpar ett barnrättsperspektiv i verksamheten. Det finns dock också exempel på osunda idrottsmiljöer. Det saknas en systematisk uppföljning av barnrättsperspektivet inom föreningsidrotten. Uppföljningsgruppen tycker att regeringen på ett bättre sätt borde se till att barnrättsperspektivet tillämpas inom idrotten.
Forskning visar att det förekommer kränkningar inom idrottsrörelsen. Sexuella övergrepp och kränkningar av barn är några exempel som uppdagats. Kulturutskottets uppföljningsgrupp anser att det är utomordentligt angeläget att kränkningar inte ska kunna ske obemärkt inom idrottsrörelsen och att förövare ska kunna bestraffas. Det är viktigt att det finns tydliga rutiner och en tydlig hanteringsordning som främjar att kränkningar och övergrepp upptäcks och åtgärdas, oavsett när händelsen har inträffat.
Regeringen ska enligt budgetlagen redovisa vilka resultat som uppnåtts i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om. Olika regeringar har under flera år redovisat att aktivitetsnivån inom barn och ungdomsidrotten har minskat. Samtidigt har de olika regeringarna förklarat sig nöjda med Riksidrottsförbundets arbete. Det saknas en analys av detta. Kulturutskottets uppföljningsgrupp anser att regeringens rapportering behöver bli bättre.
Kulturutskottets uppföljningsgrupp anser att varken den nuvarande regeringen eller tidigare regeringar har gjort tillräckligt för att komma till rätta med de problem som uppmärksammats. Regeringarna har därmed inte heller säkerställt att fördelningen av statsbidragen sker utifrån statsbidragens syfte och de idrottspolitiska målen. Uppföljningsgruppen tycker att det är viktigt att säkerställa att bidragen används så som det var tänkt. Gruppen tycker avslutningsvis att det nu behövs en ordentlig översyn av statens stöd till idrottsrörselen.
Lena Sandström, utvärderare, telefonnummer 08 786 48 14, e-post lena.sandstrom@riksdagen.se
Ann Aurén, kanslichef på Kulturutskottet, telefonnummer 08 786 42 69 e-post ann.auren@riksdagen.se
Följande ledamöter ingår i uppföljnings- och utvärderingsgruppen:
2016/17:RFR12 Statens idrottspolitiska mål – en uppföljning med inriktning på barn och ungdomar
En grupp inom kulturutskottet har följt upp kultursamverkansmodellen, som är en ny modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet. Uppföljningen har fokuserat på att beskriva och analysera hur modellen har fungerat samt vilka resultat och konsekvenser som införandet av modellen har fått.
En grupp inom kulturutskottet har under 2015 följt upp och utvärderat kultursamverkansmodellen. Resultatet av uppföljningen redovisas i rapporten Är samverkan modellen? Kultursamverkansmodellen beslutades av riksdagen år 2009 och började införas 2011. Sedan 2013 är alla län utom Stockholms län med. Modellen innebär att landsting och regioner får fördela vissa statliga medel till regionala och lokala kulturverksamheter. Målet med modellen är att föra kulturen närmare medborgarna och att ge regionerna ett ökat ansvar och ökad frihet inom kulturområdet.
Utskottets uppföljningsgrupp har inriktat uppföljningen på att beskriva och analysera hur modellen har fungerat samt vilka resultat och konsekvenser som införandet av modellen har fått.
Uppföljningen visar bland annat att införandet av modellen har bidragit till ökad dialog och vitalisering av det kulturpolitiska samtalet på regional och lokal nivå och gjort att kulturen har kommit högre på den politiska agendan. Samtidigt har införandet av modellen hittills inte lett till någon förändrad bidragsfördelning eller till förändrade möjligheter att nå de kulturpolitiska målen. Uppföljnings- och utvärderingsgruppen menar mot den bakgrunden att modellen behöver ses över.
Modellen har inte påverkat de skillnader i kulturutbud som finns mellan olika län och kommuner eller resulterat i att nya deltagargrupper har nåtts. I uppföljningen konstateras bl.a. att kulturmiljöarbetets roll i modellen bör tydliggöras och att det är särskilt viktigt att fortsätta att följa civilsamhällets roll och deltagande i modellen. I de fortsatta samtalen om statens bidrag till kultur bör det diskuteras vilka satsningar som ska ingå i modellen.
I uppföljningen framförs att det är viktigt att den nationella politiska nivåns engagemang blir mer synligt. Det är också viktigt att regeringen följer upp resultaten av de statliga bidragen till regional kultur och redovisar detta årligen till riksdagen.
Protokoll utskottssammanträde 2014/15:23
I uppföljningsgruppen har ingått följande ledamöter:
Ann Aurén, kanslichef kulturutskottets kansli, e-post ann.auren@riksdagen.se
Christer Åström, utvärderare vid utvärderings- och forskningssekretariatet, e-post christer.astrom@riksdagen.se
Anna Wagman Kåring, forskningssekreterare vid utvärderings- och forskningssekretariatet, e-post anna.wagman.karing@riksdagen.se
Kulturutskottet har genomfört en uppföljning av frågor om tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. Uppföljningen har inriktats på möjligheten att ta del av kultur och att utöva kultur samt frågor kring kulturarvet.
Stor vikt har lagts vid medborgar- och brukarperspektivet. Utgångspunkt för uppföljningen har varit riksdagens beslut om målen för kulturpolitiken och målen för funktionshinderspolitiken.
Kulturutskottets beslut om genomförande:
Protokoll utskottssammanträde 2012/13:16
Uppföljningsarbetet leds av kulturutskottets uppföljningsgrupp som består av följande ledamöter:
Kontakta Ann Aurén, kanslichef, kulturutskottets kansli, e-post: ann.auren@riksdagen.se
Kulturutskottet har följt upp och analyserat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Uppföljningsgruppen har riktat in uppföljningen på arbetet med mål- och resultatstyrning, särskilt arbetet med resultatindikatorer, samt de resultat som regeringen redovisar inom utgiftsområde 17 i budgetpropositionen för 2013.
Syftet har varit att ta fram ett fördjupat kunskapsunderlag till utskottet inför arbetet med kommande års budgetproposition. Syftet har också varit att ge utskottet underlag för en dialog med regeringen om den fortsatta utvecklingen av mål- och resultatstyrningen.
I uppföljningen presenteras ett antal iakttagelser av resultatredovisningens struktur och innehåll. Iakttagelserna tar bland annat upp betydelsen av att:
Kulturutskottets beslut om genomförande: Protokoll utskottssammanträde 2012/13:14
Uppföljningsarbetet leds av kulturutskottets uppföljningsgrupp som består av följande ledamöter:
Kontakta Ann Aurén, kanslichef, kulturutskottets kansli, e-post: ann.auren@riksdagen.se
Kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp har genomfört en uppföljning och utvärdering av de tre allianserna inom scenkonstområdet som riksdagen varje år ger medel till. Syftet var att undersöka om riksdagens mål för statsbidraget har uppnåtts.
För att bland annat öka den sociala och ekonomiska tryggheten för frilansande scenkonstnärer, avlasta arbetslöshetskassan samt utveckla arbetsförmedling och öka frilansande scenkonstnärers möjlighet till kompetensutveckling har riksdagen i olika omgångar beslutat om att anslå medel till så kallade scenkonstallianser där ett antal professionella skådespelare, dansare och musiker fått anställning och ersättning under de perioder då de saknar engagemang.
Riksdagen har anslagit medel till alliansverksamhet i drygt ett decennium. Mot denna bakgrund har kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp beslutat att genomföra en utvärdering av verksamheten. Avsikten med utvärderingen har varit att undersöka om de syften som riksdagen ställt sig bakom för statsbidraget till scenkonstallianserna uppnåtts.
Utvärderingen visar att reformen med scenkonstallianser på ett avgörande sätt har ökat den sociala och ekonomiska tryggheten för de scenkonstnärer som anställts. Det kan dock finnas skäl att överväga i vilken mån kravet på att i viss omfattning ha arbetat inom statligt/offentligt finansierad verksamhet för att komma i fråga för en anställning alltjämt är relevant eller bör förändras. Utvärderingsgruppen föreslår att regeringen ger lämplig förvaltningsmyndighet i uppdrag att i samråd med berörda aktörer/parter närmare utreda frågan.
Statsbidraget till allianserna räknas inte om för att kompensera för förändrade kostnader för löneökningar som avtalats mellan parterna. Detta ligger i linje med den grundläggande principen för systemet med pris- och löneomräkning (PLO) och bör enligt utvärderingsgruppen inte i nuläget frångås i detta fall. Statsbidraget har i stället vid flera tillfällen ökat genom att reformmedel tillskjutits.
Det är vidare angeläget att staten återkommande följer upp att statsbidraget till scenkonstallianserna används i enlighet med de syften och villkor som statsmakterna beslutat om och att regeringen redovisar relevanta uppgifter för riksdagen.
Med anledning av uppföljningsarbetet har en uppföljningsgrupp bestående av riksdagsledamöter skapats. Uppföljningsgruppen består av:
Ann Aurén, kanslichef, kulturutskottets kansli, e-post: ann.auren@riksdagen.se
Kulturutskottet har följt upp och utvärderat kulturinstitutionernas lokalkostnader.
Utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp har inledningsvis översiktligt kartlagt statlig lokalförsörjning och fastighetsförvaltning samt hur statsmakterna har behandlat denna fråga. Därefter har gruppen undersökt i vilken mån som tidigare konstaterade problem kvarstår samt avslutningsvis lämnat sina slutsatser och förslag.
Ann Aurén, kanslichef, kulturutskottets kansli, e-post: ann.auren@riksdagen.se
Kulturutskottet har gjort en uppföljning av kulturarbetarnas pensioner.
Syftet med uppföljnings- och utvärderingsinsatsen var att kartlägga problem kring pensioner som kan finnas för scenkonstnärer samt tjänstepensionsavgifternas påverkan på institutionernas och de fria gruppernas val av repertoar och anställningsbeslut.
Protokoll utskottssammanträde 2007/08:8
Kulturutskottet har följt upp gjorda pris- och löneomräkningar och kostnadsutvecklingen för teater- och dansinstitutioner samt fria grupper.
Pris- och löneomräkningen är en del i regeringens arbete med att ta fram förslag till anslag i budgetpropositionen. Systemet tillämpas för i stort sett samtliga förvaltningsanslag. Genom pris- och löneomräkningen anpassas anslagen till ändrade löner, priser och hyror i den övriga ekonomin. Följande frågor har stått i centrum för uppföljningen: Vilka konsekvenser får pris- och löneomräkningen för teater- och dansverksamheten? Varför pris- och löneomräknas anslagen på olika sätt? Har undersökningar gjorts av vilka möjligheter det finns att öka produktiviteten inom teater- och danssektorn?
Kulturutskottet har gjort en uppföljning av hur anslagen på Kulturdepartementets område pris- och löneomräknas.
Kulturutskottets uppföljning fokuserar på hur övergången till digitala talböcker har fungerat och hur teknikskiftet har påverkat förutsättningarna för att nå de kulturpolitiska målen.
Betänkande 2003/04:KrU6
(se särskilt bilaga 2, PM om tillgång till litteratur för personer med läshandikapp)
Den grupp som arbetar med uppföljning- och utvärderingsfrågor består av:
Utskotten ska enligt regeringsformen följa upp och utvärdera de beslut som riksdagen har fattat. Tanken är att det utskott som förberett ett beslut senare ska utvärdera vad som blivit resultatet av beslutet.
