Vad är demokrati?

Demokrati innebär att du som är medborgare eller bor i ett land har möjlighet att vara med och tycka till om hur landet ska styras. Här får du veta hur en demokrati fungerar, vad som kännetecknar en demokrati och vilken roll riksdagen och regeringen har.

Demokrati betyder folkstyre

Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder ungefär "folkstyre" på svenska. En grundtanke med demokrati är att den som är medborgare eller bor i ett land ska ha möjlighet att vara med och tycka till om hur landet ska styras, till exempel genom regelbundna val.

En annan demokratisk grundtanke är att alla människor är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter. I en demokrati ska man få tänka och tycka vad man vill och ha möjlighet att uttrycka sina åsikter öppet i tal eller skrift.

Motsatsen till demokrati är diktatur. I en diktatur styrs landet av ett enda parti eller en enda person.

Film: Riksdagen och demokratin

Den här filmen handlar om hur din röst påverkar det som beslutas i riksdagen, vad skillnaden är mellan riksdag och regering och vilken roll talmannen har. Filmen ingår i en filmserie om riksdagens arbete och beslut som heter Demokrati pågår.

Genom att spela denna video samtycker du till att kakor används.

Demokratier kan se olika ut

Demokratier kan fungera på olika sätt och demokratiska länder har valt olika sätt att ordna hur landet styrs. De allra flesta demokratiska länder har så kallad representativ demokrati.

Representativ demokrati – folket styr genom sina folkvalda representanter

Representativ demokrati innebär att folket väljer representanter i regelbundna val som sedan fattar beslut i deras ställe. Sverige är ett exempel på en representativ demokrati.

I Sverige är det val till riksdagen, kommunerna och regionerna vart fjärde år. Vart femte år är det val till Europaparlamentet. I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är dess främsta företrädare.

Direkt demokrati – folkomröstningar om en särskild fråga

När invånarna får vara med och besluta om en särskild fråga, till exempel i en folkomröstning, kallas det direkt demokrati. I Sverige har nationella folkomröstningar hållits om till exempel kärnkraft och medlemskapet i EU. Den här typen av folkomröstningar är rådgivande i Sverige, vilket betyder att politikerna inte måste följa resultatet av dem.

Det finns också en möjlighet att hålla folkomröstning om vilande grundlagsförslag. Då kan resultatet vara bindande under vissa förutsättningar. Någon sådan folkomröstning har hittills inte hållits i Sverige.

Folkomröstning

Statschefen – den högsta företrädaren för ett land

Den högsta företrädaren för ett land kallas för statschef. I Sverige är det en kung eller regerande drottning som är statschef. Men statschefen har ingen politisk makt utan har i stort sett bara symboliska funktioner.

Som statschef öppnar kungen eller drottningen riksdagens riksmöte varje höst. Statschefen är också ordförande i riksdagens utrikesnämnd.

Demokratins kännetecken

Demokratier kan fungera på olika sätt, men har vissa gemensamma kännetecken. Här är några av de viktigaste.

Fria val

Fria och rättvisa val är centralt i demokratier. I Sverige får alla som har fyllt 18 år och är svenska medborgare och är eller har varit folkbokförda i Sverige, rösta i riksdagsvalet. Du behöver inte vara svensk medborgare för att rösta i kommun- och regionvalen.

Flera partier att välja mellan

För att ett val ska klassas som demokratiskt måste det finnas flera olika partier att välja mellan. I Sveriges riksdag finns åtta politiska partier representerade.

Ledamöter och partier

Politiska rättigheter

Alla måste vara garanterade politiska rättigheter. Rösträtt, yttrandefrihet och mötesfrihet är exempel på politiska rättigheter. Det ska vara möjligt att kunna göra sin röst hörd på många olika sätt. Ingen får hindra någon att engagera sig i politiska frågor. I Sverige garanterar grundlagen dessa rättigheter.

Rättssäkerhet och likhet inför lagen

Alla ska vara lika inför lagen. Domstolar och andra myndigheter ska agera rättssäkert. Svenska domstolar är självständiga i förhållande till de politiska makthavarna. Domstolarna dömer endast efter de lagar som gäller i Sverige. Alla medborgare har rätt till en objektiv, opartisk och rättvis rättegång.

Respekt för de mänskliga rättigheterna

Alla människor ska räknas som jämlika, oavsett kön, etnicitet eller andra personliga egenskaper. De mänskliga rättigheterna försäkras genom Sveriges grundlagar och särskilda lagar mot bland annat diskriminering och hatbrott.

En statsförvaltning som fungerar

Det är viktigt att myndigheterna arbetar effektivt och rättssäkert. Myndigheterna måste kunna genomföra de folkvaldas beslut. Korruption och maktmissbruk ska inte förekomma inom statsförvaltningen. Det är viktigt att det finns kontrollinstrument som granskar hur statsförvaltningen sköter sina uppdrag. Justitieombudsmannen och Riksrevisionen är två organ som ska se till att den svenska statsförvaltningen agerar effektivt och rättssäkert.

Värderingar i en demokrati

I Sverige finns grundläggande rättigheter som inte är självklara i många andra delar av världen. Dessa innefattar bland annat möjligheten att uttrycka åsikter, välja livsstil och söka information fritt på internet. I länder där demokratiska strukturer saknas kan sådana handlingar vara förbjudna och leda till straff.

Demokratin påverkar vardagen på många sätt. Nedan följer exempel på vad det innebär att leva i ett demokratiskt samhälle:

Rätten att välja sin partner

I Sverige är det tillåtet att ingå kärleksrelationer oavsett könstillhörighet. Diskrimineringslagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Ingen får diskrimineras på grund av sin sexuella läggning. Att fritt kunna välja sin partner betraktas som en mänsklig rättighet.

Rätten att granska makten

Yttrandefrihet och tryckfrihet är grundlagsskyddade i Sverige. Det innebär att makthavare får och bör granskas, även om de är folkvalda. I diktaturer saknas ofta oberoende medier, vilket betyder att granskande journalistik inte tillåts och att medierna i stället fungerar som ett verktyg för den styrande makten.

Rätten att välja klädstil

Val av klädsel är en individuell frihet. I Sverige är det tillåtet att bära exempelvis jeans, kjol, turban, slöja eller keps. I vissa länder finns strikta regler för klädsel, och avvikelser från dessa kan leda till straff.

Rätten att organisera sig

Det är tillåtet att engagera sig i föreningar och organisationer, även om dessa uttrycker kritik mot politiska beslut eller makthavare. I vissa länder riskerar människor att fängslas, torteras eller avrättas på grund av sina åsikter eller medlemskap i förbjudna grupper.

Rätten till fri informationssökning

Tillgången till internet är fri i Sverige, med undantag för olagligt innehåll. Staten reglerar inte vilka webbsidor som får besökas. I diktaturer är det vanligt att regimer censurerar och blockerar innehåll, särskilt sådant som innehåller kritik mot makthavare.

Förbud mot kroppsliga bestraffningar

Kroppsliga bestraffningar är förbjudna enligt svensk lag. Staten får inte utdela fysiska straff, och sedan 1979 är även barnaga förbjudet. Sverige var det första landet i världen att införa ett sådant förbud. Ingen vuxen får slå ett barn, vare sig i hemmet, i skolan eller på annan plats.