Konstitutionsutskottets forskningsfrågor

Konstitutionsutskottet har låtit ta fram en forskningsöversikt om sociala mediers inverkan på demokratin

Allt fler tar del av nyheter via sociala medier. Att konsumera nyheter om politik och samhällsfrågor via sociala medier har också blivit vanligare. Medielandskapet har genomgått en snabb förändring och det är en utveckling som väcker grundläggande demokratiska frågor om bland annat hur sociala medier påverkar medborgares kunskaper om politik och om det finns en risk att sociala medier förstärker skillnader mellan olika samhällsgrupper.

I forskningsöversikten analyseras användningen av sociala medier som nyhetskälla och dess påverkan på medborgares politiska kunskap. Analysen inkluderar även frågor som rör sociala medier och polarisering.

Rapport från riksdagen 2020/21:RFR17 Nyheter i sociala medier – en forskningsöversikt av användning och effekter ur ett medborgarperspektiv

Konstitutionsutskottet har låtit ta fram en kunskapsöversikt om nationella minoriteter.

Sedan 2000 är minoritetspolitiken ett eget politikområde i Sverige. Sedan 2010 gäller en ny minoritetsspråklag och samma år ökade riksdagen tilldelningen av medel i statsbudgeten för åtgärder för nationella minoriteter.

Syftet med kunskapsöversikten är att erhålla fördjupad kunskap om minoritetspolitikens effekter och en samlad bild av de erfarenheter som gjorts av de åtgärder som genomförts av regering och myndigheter inom ramen för minoritetspolitiken.

I översikten analyseras den svenska minoritetspolitiken utifrån målet för minoritetspolitiken och dess tre delområden: diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet. Ett antal frågor belyses i översikten, t.ex. vad som kännetecknar mer respektive mindre framgångsrika satsningar på området.

Dokument

Rapport från riksdagen 2011/12:RFR11 Kunskapsöversikt om nationella minoriteter

Konstitutionsutskottet har låtit ta fram en kunskapsöversikt om subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna inom EU.

Enligt subsidiaritetsprincipen ska beslut ska fattas så nära EU-medborgarna som möjligt. Enligt proportionalitetsprincipen ska de åtgärder som EU:s institutioner beslutar med stöd av subsidiaritetsprincipen inte gå längre än vad som krävs för att EU:s mål ska kunna uppfyllas.

Syftet med kunskapsöversikten är att få en djupare kunskap om den närmare innebörden av subsidiaritetsprincipen enligt bland annat EU-rätten, om subsidiaritetsprincipens förhållande till proportionalitetsprincipen samt hur dessa båda principer tillämpas av EU:s institutioner och inom EU-länderna.

Rapporten granskar hur subsidiaritetsprincipen kan tolkas och definieras och hur den hittills har tillämpats i praktiken av EU:s institutioner, i synnerhet EU-domstolen. Den analyserar även hur de nationella parlamenten har genomfört sina subsidiaritetsprövningar. Mot denna bakgrund diskuteras sedan riksdagens subsidiaritetsprövningar i ett svenskt konstitutionellt sammanhang och slutligen vilken roll subsidiaritetsprincipen kan och bör ha för EU-samarbetet i framtiden.

Dokument

Rapport från riksdagen 2013/14:RFR10 Subsidiaritet i EU efter Lissabon

Sedan flera år har det förekommit olika former av demokratisatsningar för att öka det politiska deltagandet. Särskilt i samband med allmänna val och val till Europaparlamentet har det genomförts satsningar för att öka valdeltagandet.

Satsningarna har finansierats med statliga medel från anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, som bereds av konstitutionsutskottet.

I syfte att erhålla fördjupad kunskap om erfarenheter av demokratisatsningar som sker på initiativ av eller i samarbete med det allmänna beslutade konstitutionsutskottet den 23 oktober 2008 att låta genomföra en forsknings och kunskapsöversikt över demokratisatsningar. Till grund för beslutet låg bedömningen att det fanns behov av en samlad och systematisk forsknings och kunskapsöversikt över demokratisatsningar av olika slag.

Arbetet med översikten skulle utföras av utomstående forskare. Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet fick i uppdrag att ta fram översikten.

Konstitutionsutskottets rapport från riksdagen juni 2009:

2008/09:RFR15 Demokratipolitikens metoder: Insatser för ett ökat valdeltagande - en kunskapsöversikt

Utskottets behandling

Betänkande 2010/11:KU1