Tycker du att EU borde besluta om en ny miljölag? Eller att EU-kommissionens nya förslag om arbetstider är för detaljerat? Det finns flera vägar att gå om du vill försöka påverka EU-beslut. Du kan delta i EU-kommissionens samråd eller starta ett så kallat medborgarinitiativ. Du kan kontakta svenska riksdagsledamöter och EU-parlamentariker. Om du vill påverka inriktningen på EU-politiken kan du rösta i valet till Europaparlamentet och i det svenska riksdagsvalet. Nästa EU-val är år 2029.
Det finns flera sätt att påverka lagstiftningen inom EU. Du kan till exempel
Det är politiker från EU-länderna som tar beslut om nya EU-lagar i Europaparlamentet och ministerrådet. Du kan påverka inriktningen på EU-politiken genom att rösta i valet till Europaparlamentet och i det svenska riksdagsvalet.
I Europaparlamentet sitter folkvalda ledamöter vars uppdrag är att företräda folkets intressen när parlamentet beslutar om nya EU-lagar tillsammans med ministerrådet. Ett övergripande sätt att påverka EU-politiken är därför att rösta på den politiker eller det politiska parti som du tycker ska sitta i Europaparlamentet. Det gör du genom att rösta i valet till Europaparlamentet, vilket är en rättighet som alla medborgare i Sverige och de andra EU-länderna har. Nästa val till Europaparlamentet hålls år 2029.
I ministerrådet deltar ministrar från medlemsländernas regeringar. Deras uppdrag är att förhandla och ta beslut om EU-lagar tillsammans med Europaparlamentet. Det är den svenska regeringen som företräder Sverige i ministerrådet. Vilken inriktning som den svenska EU-politiken har i ministerrådet beror alltså på vilket parti eller vilka partier som ingår i regeringen. Dock samråder regeringen alltid med riksdagen om hur Sverige ska ställa sig i de frågor mötet i miniterrådet tar upp, vilket sker i riksdagens EU-nämnd. Vilket parti eller vilka partier som får bilda regering är en fråga som avgörs i det svenska riksdagsvalet. Att rösta i riksdagsvalet är därmed också ett sätt att påverka den svenska EU-politiken.
När EU inför nya lagar är EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet inblandade. Lagförslagen behandlas även på hemmaplan i EU-länderna. Om du vill påverka EU:s beslut om nya lagar är det viktigt att ha koll på de olika stegen i lagstiftningen.
Lagstiftningen inom EU har en tydlig rollfördelning. EU-kommissionen lägger fram lagförslag som beslutas av politiker från EU-länderna i Europaparlamentet och ministerrådet. Lagförslagen behandlas även på hemmaplan, i den svenska riksdagen och av regeringen.
Under olika steg i processen, från det att en idé föds till dess att den blir en färdig lag, finns det möjlighet för privatpersoner och organisationer att försöka påverka EU-besluten. Du kan exempelvis lämna förslag till EU-kommissionen eller ta kontakt med regeringen, riksdagsledamöter och EU-parlamentariker. För att kunna påverka är det viktigt att ha koll på lagstiftningens olika steg.
Ett konkret sätt att försöka påverka EU:s beslut är att vända sig direkt till EU-kommissionen, regeringen eller ledamöter i riksdagen och Europaparlamentet. De är alla med i beslutsprocessen i EU på olika sätt.
Innan EU-kommissionen lägger fram ett nytt lagförslag presenterar den sina idéer genom så kallade offentliga samråd. Oftast är både privatpersoner, företag och organisationer välkomna att delta i samråden. Vid ett samråd kan du lämna dina synpunkter på de idéer som EU-kommissionen presenterar. EU-kommissionen har dessutom en särskild webbportal där privatpersoner och företag kan lämna sina synpunkter på nya och befintliga EU-lagar och initiativ. EU-kommissionärer reser också runt i EU för att hålla öppna stormöten, så kallade medborgardialoger, om aktuella frågor i EU och hur frågorna kan påverka EU-medborgarna. Mötena är öppna för alla men först till kvarn gäller.
När EU-kommissionen presenterat ett förslag på ny lag ska den svenska regeringen ta ställning till lagförslaget. Det gör regeringen inför kommande förhandlingar om lagen med de andra EU-länderna i ministerrådet.
Innan regeringen tar ställning i en fråga förs ofta en dialog med olika intressenter och grupper i samhället. Detta görs bland annat genom så kallade EU-sakråd dit representanter från organisationer och andra intressenter bjuds in för att tycka till om aktuella lagförslag från EU. Andra sätt för organisationer att påverka ett förslag på ny lag är att svara på remisser eller delta i andra samrådsformer med regeringen. Genom att gå med i en organisation kan du göra din röst hörd. Du kan även kontakta den minister i regeringen som arbetar med lagförslaget ifråga och framföra dina synpunkter.
Inför förhandlingarna om ett lagförslag i EU:s ministerråd ska regeringen stämma av med riksdagen om vilken ståndpunkt Sverige ska föra fram. De här diskussionerna sker i riksdagens EU-nämnd, som består av politiker från samtliga riksdagspartier.
Om du vill föra fram dina synpunkter på ett EU-förslag till riksdagen kan du kontakta EU-nämnden. Du kan också ta reda på vilka ledamöter i de olika riksdagspartierna som arbetar med den fråga du vill påverka. Kontakta dem och framför din åsikt.
I EU är det inte bara ministerrådet som är med och beslutar om EU-lagar. Oftast ska även Europaparlamentet vara med och ta beslut. Vill du framföra dina åsikter till Europaparlamentet kan du till exempel vända dig till de svenska ledamöterna i parlamentet. Ta reda på vilka som arbetar med den fråga som du vill påverka och ta kontakt. På så sätt kan du få dem att uppmärksamma frågor som du tycker är viktiga.
Svenska ledamöter i Europaparlamentet på Europaparlamentets webbplats
Du som bor i ett EU-land kan som enskild person eller genom en organisation, ett parti eller ett företag när som helst komma med förslag om vad EU ska göra. Genom ett så kallat medborgarinitiativ kan personer eller grupper nämligen uppmana EU-kommissionen att lägga fram ett lagförslag i en särskild fråga.
Med ett medborgarinitiativ kan du tillsammans med andra EU-medborgare påverka EU-kommissionen, den EU-institution som föreslår nya EU-lagar, att ta fram nya lagförslag. Ni som startar initiativet behöver vara minst sju personer från sju olika medlemsländer. När initiativet registrerats behöver minst en miljon namnunderskrifter samlas in för att kommissionen ska överväga att utreda förslaget. EU-kommissionen måste inte utreda alla förslag utan väljer själva om de vill gå vidare med förslaget.
EU:s medborgarinitiativ på EU-kommissionens webbplats
Ett förslag som togs emot positivt av EU-kommissionen var förslaget Vatten – en mänsklig rättighet, eller Right2Water, som hade målet att alla EU-medborgare ska ha tillgång och rätt till rent vatten och reningstjänster. Initiativet startades år 2013 av representanter från fackföreningar inom offentlig sektor och de stöttades av EPSU, en paraplyorganisation för sådana fackföreningar i hela EU. Efter att de hade samlat in mer än 1,8 miljoner underskrifter lämnades initiativet till EU-kommissionen.
EU-kommissionen var positiva till initiativet och beslutade att hålla en offentlig utfrågning med initiativets representanter. Kommissionen meddelade därefter olika förslag till åtgärder baserat på förslaget och tog fram en handlingsplan för en översyn av existerande EU-regler inom vatten och reningstjänster. Sedan dess har Europaparlamentet röstat för en uppföljning av initiativet och fortsatt att arbeta vidare med de frågor som lyftes i det.
Alla som bor i ett EU-land kunde delta i konferensen om Europas framtid, som avslutades våren 2022. Under konferensen kunde EU-medborgarna dela med sig av sina idéer och delta i eller arrangera evenemang. Tanken var att medborgare i alla EU-länder skulle få möjlighet att ge sin syn på unionens framtid inom en rad ämnesområden som klimat och miljö, digital omställning, demokrati och migration.
Konferensen om Europas framtid kallades även framtidskonferensen. Navet var en digital plattform, både på svenska och på andra språk, där alla EU-medborgare kunde skapa en inloggning. Via plattformen kunde EU-medborgare knyta kontakter, dela med sig av idéer och förslag, anordna egna evenemang eller delta i evenemang som arrangerades av till exempel nationella, regionala eller lokala myndigheter och organisationer.
Digital plattform för konferensen om Europas framtid
Under konferensen anordndes bland annat europeiska medborgarpaneler som tog fram förslag inom olika teman. Utöver det hölls så kallade plenarförsamlingar, eller stormöten, där företrädare för exempelvis Europaparlamentet, ministerrådet, EU-kommissionen, EU-ländernas nationella parlament, arbetsmarknadens parter och civilsamhället deltog.
Konferensen, som inleddes i maj 2021 och pågick i ett år, genomfördes under ledning av EU:s tre lagstiftande institutioner EU-kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet. I maj 2022 presenterades en rapport med slutsatser som ska visa vägen framåt i det gemensamma EU-samarbetet.
Slutsatser ska påverka EU:s framtid.
