EU:s institutioner

Lagstiftning, budget, toppmöten, domstolsärenden och eurosamarbete – arbetsuppgifterna inom EU är många och varierande. För att maskineriet ska fungera har EU sju institutioner där det jobbar politiker, tjänstemän och annan personal från medlemsstaterna. Institutionerna ska jobba för att förverkliga EU:s mål och tillvarata medlemsstaternas intressen. Institutionernas roller och befogenheter regleras av fördragen, som kan liknas vid EU:s grundlagar.

Arbetar för EU-länderna

EU:s sju institutioner utgör grunden för organisationen. De jobbar för att främja EU:s värderingar, förverkliga unionens mål, säkerställa effektivitet i verksamheten och tjäna EU-ländernas intressen. I varje institution jobbar representanter från medlemsstaterna, politiker, tjänstemän och annan personal från EU:s medlemsstater.

EU:s sju institutioner har olika arbetsuppgifter

EU-kommissionen

EU-kommissionen föreslår och följer upp lagar

Den viktigaste uppgiften för EU-kommissionen är att föreslå nya lagar. Dessutom ska den genomföra de beslut som tas inom EU eller kontrollera att medlemsstaterna gör det. EU-kommissionen består av 27 kommissionärer, en från varje medlemsstat. Kommissionärerna företräder inte sina egna länder utan ska tänka på hela EU:s bästa.

EU-kommissionen

Illustration av byggnaden för EU-kommissionen i Bryssel.
Illustration: Riksdagsförvaltningen
Ministerrådet

Ministerrådet beslutar om nya lagar

Ministerrådet består av ministrar från EU-ländernas regeringar. Ministrarna företräder sina egna länder. Ministerrådets viktigaste uppgift är att debattera och fatta beslut om de nya EU-lagar som EU-kommissionen föreslår. Vilka ministrar som träffas beror på vilken fråga som ska diskuteras. Om ämnet för mötet är jordbruksfrågor så är det jordbruksministrarna som möts. Handlar det om utrikespolitik träffas utrikesministrarna. Beslut om ny lagstiftning fattas gemensamt av ministerrådet och Europaparlamentet

Ministerrådet

Illustration av Europabyggnaden i Bryssel.
Illustration: Riksdagsförvaltningen
Europaparlamentet

Europaparlamentet beslutar om lagar och budget

Medborgarna i medlemsstaterna röstar fram Europaparlamentets ledamöter i allmänna val. 21 av Europaparlamentets 720 ledamöter är från Sverige. En av ledamöternas uppgifter är att fatta beslut om nya lagar tillsammans med ministerrådet. Europaparlamentet ska även besluta om EU:s budget. En annan viktig uppgift är att kontrollera och godkänna EU-kommissionen. Om kommissionen missköter sitt jobb kan Europaparlamentet rösta om att den måste avgå.

Europaparlamentet

Illustration av mötesrummet i Europaparlamentet
Illustration: Riksdagsförvaltningen
Europeiska rådet

Europeiska rådet prioriterar och har toppmöten

I Europeiska rådet sitter EU-ländernas stats- och regeringschefer. Sverige representeras alltså av statsminister Ulf Kristersson (M). Europeiska rådets huvudsakliga uppgifter är ta fram mål och prioriteringar för verksamheten i EU och övergripande riktlinjer för vad EU ska göra på lång sikt. Det här är den högsta formella nivån i EU-samarbetet och Europeiska rådets möten kallas också för toppmöten. EU-ledarna håller vanligtvis toppmöten ungefär fyra gånger per år men kan träffas oftare om det behövs, som till exempel vid kriser.

Europeiska rådet

Illustration av byggnaden för Europeiska rådet
Illustration: Riksdagsförvaltningen
EU-domstolen

EU-domstolen reder ut tvister

EU-domstolens uppgift är att tolka EU-rätten och se till att den tillämpas på samma sätt i alla EU-länder och EU-institutioner. För att göra detta kan EU-domstolen avgöra tvister mellan medlemsstater och mellan EU-institutioner. Domstolen kan också ogiltigförklara lagar och andra rättsakter som strider mot fördragen eller mot grundläggande rättigheter. I domstolen sitter en domare från varje medlemsstat. 

Även företag, organisationer och privatpersoner kan i vissa fall vända sig till domstolen om de anser att en EU-institution har kränkt deras rättigheter.

EU-domstolen

Illustration av byggnaden för EU-domstolen
Illustration: Riksdagsförvaltningen
Europeiska centralbanken

Europeiska centralbanken med koll på euro och inflation

Europeiska centralbanken (ECB) är centralbank för de medlemsstater som infört den gemensamma valutan euro. ECB ska också se till att inflationen i EU hålls på en låg och stabil nivå.

Europeiska centralbanken

Illustration av byggnaden för Europeiska centralbanken
Illustration: Riksdagsförvaltningen
Europeiska revisionsrätten

Europeiska revisionsrätten följer EU:s pengar

Europeiska revisionsrätten håller koll på EU:s inkomster och utgifter. Den kan granska alla organisationer, myndigheter och personer som tar emot eller hanterar EU-pengar. Revisionsrätten har inte möjlighet att straffa den som gör fel. De brister som hittas åtgärdas i stället oftast av medlemsstaternas egna myndigheter.

Om revisionsrätten hittar felaktigheter som misstänks vara avsiktliga rapporterar den detta till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) och skickar all information och relevant bevisning till den Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo).

Europeiska revisionsrätten

Illustration av byggnaden för Europeiska revisionsrätten
Illustration: Riksdagsförvaltningen

Institutionerna finns i fyra städer

Bryssel är starkt förknippat med EU eftersom staden är huvudort för flera EU-institutioner. Men även i Strasbourg, Luxemburg och Frankfurt finns EU-institutioner. Det är EU-länderna som kommit överens om var institutionerna ska ligga. Genom tiderna har länderna haft svårt att enas i denna fråga.

Alla EU-länder måste enas

Det är EU:s medlemsstater som genom förhandlingar bestämmer var EU:s institutioner ska ligga. Att den belgiska huvudstaden Bryssel, den franska staden Strasbourg, den tyska staden Frankfurt och Luxemburg är huvudorter för olika institutioner grundar sig i flera beslut som tagits under åren, bland annat ett beslut 1992 av EU:s dåvarande medlemsstater.

  • EU-kommissionens huvudort är Bryssel.
  • Ministerrådets huvudort är Bryssel, men i april, juni och oktober hålls mötena i Luxemburg.
  • Europaparlamentets huvudort är Strasbourg. Utskottsmöten och extra mötesperioder hålls i Bryssel. Sekretariatet ligger Luxemburg.
  • Europeiska rådets huvudort är Bryssel.
  • EU-domstolens huvudort är Luxemburg.
  • Europeiska centralbankens huvudort är Frankfurt.
  • Europeiska revisionsrättens huvudort är Luxemburg.

Fördragsändring krävs om en ort ska ändras

Sedan 1997 ingår beslutet i EU:s fördrag, alltså reglerna för EU-samarbetet. För att ändra institutionernas huvudorter, eller säten som de också kallas, krävs en fördragsändring, något som alla EU-länder måste stå bakom.

Plan på en huvudort skrotas

EU-länderna har genom EU:s historia haft svårt att enas i frågan om var EU:s institutioner ska placeras. Den ursprungliga planen att bestämma en gemensam huvudort för alla institutioner fick exempelvis skrotas.

Från början bara Luxemburg och Strasbourg

Det första beslutet i frågan fattas under 1950-talet av de dåvarande medlemsstaterna Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland, Frankrike och Italien. De bestämmer att Luxemburg ska vara tillfällig huvudort för institutionerna och Strasbourg för det som idag är Europaparlamentet.

Fler institutioner öppnar upp för Bryssel

Några år senare, när samarbetet fördjupats och fler institutioner skapats, beslutar medlemsstaterna att Bryssel, Luxemburg och Strasbourg ska vara tillfälliga huvudorter för institutionerna. Men under 1960-talet, i samband med att flera av institutionerna slås ihop, placeras de i Bryssel istället för i Luxemburg. Luxemburg kompenseras genom ett beslut 1965 om att ministerrådet under några månader om året ska mötas i Luxemburg och att vissa andra institutioner ska placeras i staden.

Om sidan

Publicerad
Uppdaterad