Finansutskottets granskning av Riksbanken

En viktig uppgift för finansutskottet är att följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet. Fokus ligger på hur effektiv verksamheten är och hur väl Riksbankens mål, till exempel prisstabilitetsmålet, uppfylls. Här hittar du information om utskottets granskning.

Riksbanken har ett starkt grundlagsfäst oberoende, som också har stärkts ytterligare med den nya riksbankslagstiftning som gäller sedan januari 2023. Oberoendet ställer höga krav på den demokratiska granskningen av Riksbanken och finansutskottet har här en viktig roll.

Fokus på effektivitet och måluppfyllelse

Finansutskottet ska enligt riksdagsordningen följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet. Fokus ska ligga på hur effektiv verksamheten är och hur väl Riksbanken uppfyller sina lagstadgade mål. Det gäller inte minst penningpolitiken, eftersom det överordnade målet för Riksbanken är prisstabilitet, det vill säga att inflationen varaktigt hålls låg och stabil.

Men finansutskottet ska också följa upp och utvärdera Riksbankens övriga verksamhet såsom arbetet med finansiell stabilitet, betalningssystemet, kontantverksamheten och beredskapsfrågor.

Utvärderingar av penningpolitiken

En årlig utvärdering

Finansutskottet har genomfört årliga utvärderingar av penningpolitiken sedan 1999. Det var då Riksbanken fick en mer oberoende ställning i förhållande till riksdagen och regeringen. Fokus i dessa årliga utvärderingar är på penningpolitiken under det senaste avslutade kalenderåret.

Nytt sedan 2023 är att finansutskottet som ett stöd i den årliga utvärderingen även beställer en oberoende expertutvärdering av forskare på området. Expertutvärderingen utgör, tillsammans med en redogörelse från Riksbanken, underlag för finansutskottets egen årliga uppföljning och utvärdering av penningpolitiken. 

Utvärderingar med längre tidsperspektiv

Förutom den årliga utvärderingen gör finansutskottet med några års mellanrum en mer omfattande utvärdering av penningpolitiken i ett lite längre tidsperspektiv. I dessa utvärderingar har finansutskottet anlitat internationella forskare och tidigare centralbankschefer som skrivit underlagsrapporter till utskottet. Utvärderingarna har ofta bidragit till en offentlig debatt om spelregler och utformning av den svenska penningpolitiken.

Ta del av finansutskottets utvärderingar av penningpolitiken

Här hittar du finansutskottets utvärderingar av penningpolitiken och de oberoende expertutvärderingar som utskottet beställt som underlag.

Finansutskottets utvärderingar av penningpolitiken

Finansutskottet håller utfrågningar med Riksbankens direktion

En viktig del av den demokratiska granskningen av Riksbanken är de offentliga utfrågningar av Riksbankens direktion med flera som finansutskottet håller. Årligt återkommande utfrågningar i finansutskottet om Riksbankens verksamhet är följande:

  • Två gånger per år, vanligtvis i oktober och mars, håller utskottet utfrågningar av direktionen om den aktuella penningpolitiken.
  • I maj eller juni håller utskottet en utfrågning med direktionen och externa forskare/utvärderare med anledning av utskottets årliga utvärdering av penningpolitiken med fokus på det senast avslutade kalenderåret.
  • I januari eller februari varje år håller utskottet en utfrågning om finansiell stabilitet på ett aktuellt tema med riksbankschefen och övriga medlemmar i finansiella stabilitetsrådet, dvs. finansmarknadsministern, riksgäldsdirektören och Finansinspektionens generaldirektör.
  • I mars håller utskottet en utfrågning om Riksbankens verksamhet i ett bredare perspektiv med anledning att Riksbanken lämnat sin årsredovisning till riksdagen.
Vid ett podium sitter en rad personer.
Foto: Melker Dahlstrand

Två gånger om året hålls en utfrågning av Riksbankens direktion om den aktuella penningpolitiken. Vid utfrågningen den 17 oktober 2023 medverkade bland andra, från vänster på bilden: förste vice riksbankschef Anna Breman, riksbankschef Erik Thedéen, finansutskottets ordförande Edward Riedl (M), finansutskottets vice ordförande Mikael Damberg (S) och vice riksbankschef Per Jansson.

1 / 3

Datum för årets utfrågningar

Datum för de aktuella utfrågningarna hittar du i kalendern på riksdagens webbplats senast ett par veckor före utfrågningen.

Finansutskottets sammanträden i riksdagens kalender

Ta del av utfrågningar i efterhand

Här kan du ta del av utfrågningarna i efterhand. Dels via de så kallade uppteckningar som publiceras i rapportserien Rapporter från riksdagen (RFR) på webbplatsen, dels via webb-tv.

Beslut med anledning av Riksbankens årsredovisning och förvaltning

Finansutskottet bereder riksdagens beslut med anledning av Riksbankens årsredovisning och förvaltning. Finansutskottets granskning i denna del ska bidra till väl underbyggda ställningstaganden inför riksdagens beslut om ansvarsfrihet för riksbanksfullmäktige och Riksbankens direktion, fastställandet av Riksbankens resultat- och balansräkning samt godkännande av resultatdispositionen. Ett viktigt underlag för finansutskottets beredning i denna del är Riksrevisionens revisionsberättelse om Riksbankens årsredovisning. 

Riksbanksfullmäktiges och Riksrevisionens uppgifter i granskningen

Förutom finansutskottet har också riksbanksfullmäktige och Riksrevisionen viktiga uppgifter i den demokratiska granskningen av Riksbanken. Fullmäktige ska följa direktionens arbete och Riksbankens verksamhet och har en lagstadgad skyldighet att underrätta finansutskottet om frågor av större betydelse. Det kan till exempel handla om betydande risker för stabiliteten i det finansiella systemet eller beslut som får stora samhällspåverkande effekter. 

Riksrevisionen, som är en del av riksdagens kontrollmakt, granskar Riksbanken inom ramen för såväl årlig revision och som effektivitetsrevision.     

Arbetsgrupp för granskning av Riksbanken

I finansutskottet finns en arbetsgrupp som har särskilt fokus på frågor som handlar om granskningen av Riksbanken. De ledamöter som ingår i finansutskottets arbetsgrupp för granskning av Riksbanken är:

Mer information

Om sidan

Publicerad
Uppdaterad