Riksdagens historia
För ungefär hundra år sedan fick kvinnor och män allmän och lika rösträtt. Men riksdagens historia började långt tidigare. Här kan du läsa om vägen fram till demokratins genombrott 1918–1922 och om utvecklingen därefter.
Riksdagens historia i bilder
Ta del av ett historiskt bildspel över riksdagens hus på Riddarholmen, Sergels torg och Helgeandsholmen med bilder och illustrationer från 1866 och framåt.
Från ting och stämmor till dagens riksdag
Den moderna demokratin har funnits i ungefär hundra år. Men det svenska folkstyrets rötter går djupare än så. Sveriges riksdag har spår i sig ända från 1200-talets ting och stämmor. Det här är riksdagens historia.
Demokratins utveckling i Sverige – år för år
Här hittar du en tidslinje över några av de riksdagsbeslut, skeenden, rörelser, motioner och propositioner som format vår demokrati.
De första motionerna
Att skriva motioner är i dag en viktig del av riksdagsledamöternas arbetsuppgifter. En motion är ett skriftligt förslag om en ny lag som en ledamot lämnar in till riksdagen. Det är svårt att sätta något exakt datum men det var i början på 1700-talet som riksdagsledamöterna lämnade in de första förslagen. Då kallades de memorialer. I den här filmen berättar talman Andreas Norlén mer om de allra första motionerna som kom in till riksdagens första och andra kammare.
Genom att spela denna video samtycker du till att kakor används.
Kampen om rösträtten
Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Läs mer om kampen för lika rösträtt och valbarhet för alla vuxna svenskar.
Ledamöterna som har suttit längst
Här kan du ta del av listor över de ledamöter som suttit längst tid i riksdagen sedan tvåkammarsystemet infördes 1866.
Riksdagsledamöterna som suttit längst tid i riksdagen
Regeringsformen 50 år
Regeringsformen är den mest grundläggande av våra fyra grundlagar. Den handlar om hur landet ska styras och utgör skyddet för alla medborgares fri- och rättigheter. År 2024 fyllde 1974 års regeringsform femtio år.
Från kungamakt till folkstyre – riksdagen under 500 år
I juni 2023 kan Sverige fira 500 år som självständig nation. Den historiska händelsen ger en utgångspunkt för att beskriva hur vårt lands styrelseskick har vuxit fram, från riksmötet i Strängnäs till dagens konstitution. Sveriges riksdag uppmärksammar och högtidlighåller hur Sveriges styrelseskick har utvecklats, med tyngdpunkt på riksdagens roll och utveckling av dess arbetsformer under 500 år.
Transkribering av riksdagsprotokoll
På ståndsriksdagens tid skrevs alla protokoll i riksdagen för hand. Det var inte förrän 1786 och framåt som protokollen började tryckas. Därför fattade riksdagen ett beslut på 1930-talet att alla tidigare protokoll ska transkriberas för framtida bevarande och sedan dess har ett arbete pågått i Riksdagsbiblioteket med att skriva om protokollen från handskrift till tryck.
I den här filmen träffar talman Andreas Norlén en av riksdagsförvaltningens medarbetare, Olof Holm, som dagligen arbetar med att transkribera borgarståndets protokoll.
Film: Riksdagsförvaltningen
Genom att spela denna video samtycker du till att kakor används.
Riksdagen i tid och rum – historien, husen och arbetsplatsen
Jubileumsboken Riksdagen i tid och rum – historien, husen och arbetsplatsen skildrar riksdagen under åren 1523, 1623, 1723, 1823, 1923 och 1973. Människorna, husen och den samtida politiken beskrivs i boken, men också arbetslivet i Riksdagshuset samt arkitekttävlingen inför återflytten till Helgeandsholmen. Boken går att beställa och ladda ner på sidan informationsmaterial.
Riksdagen firade demokratin
Genom ett fyra år långt demokratijubileum under åren 2018–2022 uppmärksammade riksdagen demokratins genombrott i Sverige.