Riksdagens historia

För ungefär hundra år sedan fick kvinnor och män allmän och lika rösträtt. Men riksdagens historia började långt tidigare. Här kan du läsa om vägen fram till demokratins genombrott 1918–1922 och om utvecklingen därefter.

Ilustration av regeringsformen, människor och de tre kronorna
Illustration: Riksdagsförvaltningen

Regeringsformen 50 år

Regeringsformen är den mest grundläggande av våra fyra grundlagar. Den handlar om hur landet ska styras och utgör skyddet för alla medborgares fri- och rättigheter. I år fyller 1974 års regeringsform femtio år. 

Regeringsformen 50 år

Regeringsformen 50 år

I den här filmen får du lära dig mer om hur den nuvarande regeringsformen blev till. Den utfärdades i Sveriges riksdag 6 mars 1974.

Första kammaren, plenisalen i nya riksdagshuset.
Foto: Riksdagsförvaltningen

Från ting och stämmor till dagens riksdag

Den moderna demokratin har funnits i ungefär hundra år. Men det svenska folkstyrets rötter går djupare än så. Sveriges riksdag har spår i sig ända från 1200-talets ting och stämmor. Det här är riksdagens historia.

Från ting och stämmor till dagens riksdag

Riksmötets öppnande 1913
Foto: Riksdagsförvaltningen

Demokratins utveckling i Sverige – år för år

Här hittar du en tidslinje över några av de riksdagsbeslut, skeenden, rörelser, motioner och propositioner som format vår demokrati.

Demokratins utveckling i Sverige

Transkribering av riksdagsprotokoll

På ståndsriksdagens tid skrevs alla protokoll i riksdagen för hand. Det var inte förrän 1786 och framåt som protokollen började tryckas. Därför fattade riksdagen ett beslut på 1930-talet att alla tidigare protokoll ska transkriberas för framtida bevarande och sedan dess har ett arbete pågått i Riksdagsbiblioteket med att skriva om protokollen från handskrift till tryck.

I den här filmen träffar talman Andreas Norlén en av riksdagsförvaltningens medarbetare, Olof Holm, som dagligen arbetar med att transkribera borgarståndets protokoll.

Film: Riksdagsförvaltningen

LKPR demonstrerar i Göteborg 1918
Foto: Signe Bergmans samling, Riksdagsförvaltningen

Kampen om rösträtten

Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Läs mer om kampen för lika rösträtt och valbarhet för alla vuxna svenskar.

Kampen om rösträtten

Ledamöter i någon av plenisalarna, riksdagshuset.
Foto: Riksdagsförvaltningen

Ledamöterna som har suttit längst

Här kan du ta del av listor över de ledamöter som suttit längst tid i riksdagen sedan tvåkammarsystemet infördes 1866.

Riksdagsledamöterna som suttit längst tid i riksdagen

Illustration Gustav Vasas intåg.
Foto: Kungliga biblioteket

Från kungamakt till folkstyre – riksdagen under 500 år

I juni 2023 kan Sverige fira 500 år som självständig nation. Den historiska händelsen ger en utgångspunkt för att beskriva hur vårt lands styrelseskick har vuxit fram, från riksmötet i Strängnäs till dagens konstitution. Sveriges riksdag uppmärksammar och högtidlighåller hur Sveriges styrelseskick har utvecklats, med tyngdpunkt på riksdagens roll och utveckling av dess arbetsformer under 500 år.

Från kungamakt till folkstyre – riksdagen under 500 år

Boken Riksdagen i tid och rum står på ett bord. Riksdagsbiblioteket syns i bakgrunden.
Foto: Melker Dahlstrand

Riksdagen i tid och rum – historien, husen och arbetsplatsen

Jubileumsboken Riksdagen i tid och rum – historien, husen och arbetsplatsen skildrar riksdagen under åren 1523, 1623, 1723, 1823, 1923 och 1973. Människorna, husen och den samtida politiken beskrivs i boken, men också arbetslivet i Riksdagshuset samt arkitekttävlingen inför återflytten till Helgeandsholmen. Boken går att beställa och ladda ner på sidan informationsmaterial.

Informationsmaterial

Glada människor i tidstypiska läder som viftar med flaggor
Foto: Melker Dahlstrand

Riksdagen firade demokratin

Genom ett fyra år långt demokratijubileum under åren 2018–2022 uppmärksammade riksdagen demokratins genombrott i Sverige.

Riksdagen firade demokratin

Om sidan

Publicerad