Arbetar med EU-frågor
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, EU, innebär att riksdagen inte är ensam om att fatta beslut om lagar som ska gälla i Sverige. Det gör också EU:s lagstiftande institutioner. Riksdagen och de andra nationella parlamenten i EU:s medlemsländer har överlåtit en del av rätten att besluta om lagar till EU-nivån. Arbetet med EU-frågor är en av riksdagens huvuduppgifter.
Vardagsarbetet i riksdagen präglas till stor del av EU. EU-dokument behandlas och debatteras i utskott och kammare, och regeringen måste stämma av sin EU-politik med riksdagens EU-nämnd. Riksdagen och de andra EU-ländernas parlament prövar om beslut om nya lagar på ett visst område bör tas på EU-nivå eller i varje enskilt land.
Regeringen för Sveriges talan i EU, men riksdagen är också med och påverkar på olika sätt. Den här filmen berättar om riksdagens arbete med EU-frågor. Film: Riksdagsförvaltningen
Riksdagen och regeringen har olika roller
I EU är det regeringen som för Sveriges talan och som är med och fattar beslut om EU-lagar. Det gör regeringen framför allt i EU:s ministerråd som består av ministrar från alla EU-ländernas regeringar. Regeringen måste dock förankra sin EU-politik i riksdagen.
Riksdagen har därför ändå möjlighet att påverka EU:s beslut. Arbetet med EU-frågor pågår i hela riksdagen – i utskotten, EU-nämnden och kammaren. Syftet är att påverka regeringens EU-politik och, i viss mån, EU:s lagstiftande institutioner.
De olika delarna i riksdagens EU-arbete
Riksdagens arbete med EU-frågor består bland annat av de här olika delarna:
Granskar EU:s strategiska dokument
EU-kommissionen skickar dokument av olika slag till riksdagen. Det kan röra sig om så kallade strategiska dokument där kommissionen berättar om exempelvis idéer och kommande åtgärder. De strategiska dokumenten kan granskas av riksdagens utskott när de kommit in till riksdagen.
Prövar om beslut om nya lagar ska fattas på EU-nivå
När EU-kommissionen skickar ut ett färdigt förslag till ny EU-lag prövar riksdagen och de andra EU-ländernas parlament om målet med förslaget bäst kan uppnås på nationell nivå eller på EU-nivå.
Kontrollerar regeringens EU-politik
Regeringen är ansvarig inför riksdagen, även när det gäller hur den hanterar EU-frågorna. Därför är regeringen skyldig att informera riksdagen på förhand om om vad som händer i samarbetet mellan länderna i EU och ska också rådgöra med riksdagen hur Sverige ska ställa sig i olika frågor. Det här gör regeringen på olika sätt: i riksdagens EU-nämnd, i riksdagens kammare och i överläggningar i utskotten.
Ser till att EU-lagar införs i Sverige
När ministerrådet och Europaparlamentet har fattat beslut om en ny EU-lag måste den ibland införas i EU-ländernas lagstiftning för att börja gälla. Det är riksdagen som beslutar om att införa EU-lagar i Sverige. Det går till på ungefär samma sätt som när riksdagen beslutar om lagar som har sitt ursprung i Sverige.
Samarbetar med de andra EU-ländernas parlament
Riksdagen samarbetar på olika sätt med de nationella parlamenten i de andra EU-länderna och med Europaparlamentet. Utskotten och EU-nämnden träffar sina motsvarigheter i de andra EU-länderna för att diskutera aktuella frågor vid olika interparlamentariska konferenser och möten.
Olika typer av EU-lagar
De två vanligaste typerna av EU-lagar som är bindande för medlemsländerna är förordningar och direktiv. En förordning är en lag som gäller på exakt samma sätt i alla EU-länder och den börjar gälla direkt när den har trätt i kraft. Ett direktiv sätter upp ett mål som ska uppnås, sedan får länderna själva avgöra hur målet ska uppnås. Medlemsländerna har ofta två år på sig att genomföra ett direktiv.
