Val till riksdagen

Val vart fjärde år i Sverige

Riksdagen är Sveriges högsta folkvalda och beslutande församling. Vart fjärde år väljer det svenska folket vilka 349 ledamöter som ska företräda dem i riksdagen. 

Alla som har rösträtt har möjlighet att rösta på det parti som de anser har den bästa politiken. Det går även att rösta på en särskild person inom ett parti, så kallad personröstning. De partier och personer som får flest röster får platser i riksdagen.

Ett parti måste få minst fyra procent av rösterna för att komma in i riksdagen. Under valperioden 2022–2026 finns åtta partier representerade i riksdagen. 

Det går att rösta i flera allmänna val

Riksdagsvalet är ett så kallat allmänt val, det vill säga ett val som hålls i hela landet.

Det finns fyra allmänna val i Sverige:

• val till kommunfullmäktige
• val till regionfullmäktige
• val till riksdagen
• val till Europaparlamentet.

Samtidigt som det är val till riksdagen är det också val till region- och kommunfullmäktige.

Rösta och ställa upp i riksdagsvalet

Rösträtt i riksdagsvalet har den som

• är svensk medborgare
• har fyllt 18 år senast på valdagen
• är eller har varit folkbokförd i Sverige.

För att kunna bli vald till riksdagsledamot krävs att personen har rösträtt i riksdagsvalet. Personen måste också vara nominerad av ett politiskt parti. Att vara nominerad betyder att partiet har utsett personen som kandidat. Den som nomineras måste i förväg ha sagt ja till att bli kandidat.

En riksdagsledamot kan företräda en annan valkrets än den som han eller hon bor i.

Det går att rösta i förväg eller på valdagen

Den som har rösträtt kan rösta i en vallokal på valdagen eller rösta i förväg i lokaler som kommunen har bestämt.

Det finns också en möjlighet att rösta med bud för personer som till exempel är gamla, sjuka, har en funktionsnedsättning eller av andra skäl inte kan ta sig till en vallokal.

Svenska medborgare som bor i utlandet kan skicka sin röst per post eller rösta på svenska ambassader eller konsulat.

Valsedlar

Det finns olika typer av valsedlar:

• partivalsedlar
• namnvalsedlar
• blanka valsedlar. 

Väljarna kan rösta genom att välja en partivalsedel som bara innehåller ett partis namn, eller en namnvalsedel som innehåller en lista med förtryckta namn på partiets kandidater i rangordning. Väljaren kan sedan personrösta genom att kryssa för en särskild kandidat på ett partis namnvalsedel eller skriva dit en kandidat själv på en partivalsedel.

Det går även att rösta på partier och personer genom att skriva bara ett partis namn eller ett parti och en person på en helt blank valsedel.

Sverige är indelat i valkretsar

Det finns 29 valkretsar i Sverige. Valkretsarna stämmer i stort sett med indelningen av län, men de folkrika länen Stockholms län, Skåne län och Västra Götalands län består av flera valkretsar.

En normalstor valkrets väljer ungefär 10–12 riksdagsledamöter. Skillnaderna mellan de olika valkretsarna är stora. Störst är valkretsen Stockholms län som efter valet 2022 har 43 ledamöter. Minst är Gotlands län med två riksdagsledamöter.

Räkning av rösterna

När vallokalerna har stängt på valdagen gör röstmottagarna i vallokalen en första sammanräkning av röstsedlarna. Det är det här resultatet som presenteras i medierna under de så kallade valvakorna på kvällen och natten efter valet.

Den slutliga sammanräkningen av röster görs veckan efter valet av länsstyrelserna. Röstsammanräkningarna är öppna för allmänheten.

Valmyndigheten meddelar det slutliga resultatet för riksdagsvalet cirka en vecka efter valdagen.

Så fördelas platserna i riksdagen

Det finns 349 platser i riksdagen som fördelas vid riksdagsvalet. En plats motsvarar ett mandat. 

När länsstyrelserna har räknat rösterna efter valet ska Valmyndigheten fördela mandaten mellan partierna utifrån valresultatet.

Sveriges valsystem är proportionellt. Det betyder att antalet mandat som ett parti får i riksdagen står i proportion till antalet röster som partiet har fått i valet.

Spärr mot små partier

Det finns en spärregel som säger att ett parti måste få minst fyra procent av rösterna i riksdagsvalet för att få mandat i riksdagen. På så sätt blir det inte så många småpartier i riksdagen som det annars skulle kunna bli.

Ett undantag från huvudregeln görs om ett parti får minst tolv procent av rösterna i en valkrets. Partiet får då vara med och dela på mandaten i just den valkretsen, även om de inte har fått fyra procent av rösterna i hela landet.

Mandaten fördelas mellan partierna

De 349 mandaten består av 310 fasta mandat och 39 utjämningsmandat. Det antal fasta mandat som varje valkrets har beror på hur många personer det finns som har rösträtt i valkretsen. Fördelningen av de här mandaten speglar röstresultatet i varje valkrets.

Syftet med de 39 utjämningsmandaten är att fördelningen mellan partierna sett över hela landet ska bli så proportionell mot antalet röster som möjligt. Utjämningsmandaten fördelas därför på ett sätt så att de motsvarar hur stor andel röster som partiet har fått i hela landet.

Ledamöterna utses

När platserna i riksdagen har fördelats mellan partierna ska de fördelas mellan de personer som är kandidater för partierna.

När riksdagsledamöterna utses ska partiernas rangordnade namnlistor på namnvalsedlarna ställas mot de namn som väljarna har kryssat för eller skrivit på en valsedel när de har personröstat.

En kandidat som står långt ned på en partilista kan få en plats i riksdagen om minst fem procent av de väljare som har röstat på ett visst parti i en valkrets har personröstat på honom eller henne. Om flera kandidater har nått upp till fem procent personröster fördelas platserna efter antalet personröster.

När det inte längre återstår någon kandidat med mer än fem procent personröster fördelas mandaten i rangordning efter de kandidater som står högst på partiets lista på namnvalsedlarna.

Platsen i riksdagen är personlig

Ett riksdagsmandat är personligt. Om en ledamot väljer att lämna sitt parti under mandatperioden får hon eller han sitta kvar i riksdagen, men utan att tillhöra ett parti. En riksdagsledamot får inte lämna sitt uppdrag utan att riksdagen har sagt ja till det. Det finns alltså en skyldighet att stanna kvar i uppdraget.

Även om en ledamot lämnar sitt parti ska denne fritt och obundet kunna fortsätta att utöva sitt uppdrag som riksdagsledamot.

Val och folkomröstningar kan överklagas

Det går att överklaga allmänna val, det vill säga val till riksdagen, regioner och kommuner samt val till Sametinget och Europaparlamentet. Det gäller även nationella folkomröstningar.

Det kan då göras tidigast dagen efter valet eller folkomröstningen och senast tio dagar efter det att resultatet är fastställt och offentliggjort.

Efter valet ska en regering bildas

Efter valet pratar talmannen med partierna och föreslår en statsminister som riksdagen sedan röstar om. Den som väljs till statsminister utser därefter sina ministrar och bildar regering.