Socialutskottets uppföljningsarbete

Här kan du läsa om de uppföljnings- och utvärderingsprojekt som utskottet arbetar med och har genomfört.

Förutom de uppföljningar som redovisas här genomför utskotten olika uppföljningar som en del i bland annat behandlingen av regeringens förslag till statsbudget, motioner, Riksrevisionens granskningar och regeringens årliga skrivelse om vad man har gjort med riksdagens tillkännagivanden.

Hälso- och sjukvård för unga i samhällets vård

Barn och unga som vårdas av samhället har fler hälsoproblem och större vårdbehov än andra barn. Många av dessa barn och unga har en ökad risk att drabbas av olika kroppsliga, munrelaterade och psykiska hälsoproblem senare i livet. Socialutskottet har genomfört en uppföljning av ett antal lagändringar som började att gälla i april 2017 och som gäller hälso- och sjukvård för barn och unga i samhällets vård.

Lagändringarna som började att gälla i april 2017 innebär bland annat att kommuner och regioner ska ingå överenskommelser om samarbete om barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet samt erbjuda hälsoundersökningar av barn och unga när samhällsvård påbörjas.

Socialutskottets utvärdering visar att trots att det har gått fem år sedan lagändringarna började att gälla så har förändringarna när det gäller hälsoundersökningar inte kommit till stånd, vare sig till antal eller omfattning. Erbjudanden om hälsoundersökningar skiljer sig åt, bland annat beroende på var i landet ett barn eller en ung person placeras. Ett annat problem är att psykisk hälsa och munhälsa undersöks i mindre utsträckning än den kroppsliga hälsan.

Flera skäl till att lagändringarna inte fått genomslag

I utvärderingen lyfts flera skäl fram till att det har varit svårt att få genomslag för lagändringarna. Ett skäl är att de föreskrifter som förtydligar vad hälsoundersökningar bör innehålla började att gälla mer än två och ett halvt år efter att lagändringarna hade trätt i kraft. Under den tiden bidrog frånvaron av föreskrifter till oklarheter i ansvarsfördelningen och skapade onödig förvirring.

Ett annat skäl är att det redan finns en stor mängd föreskrifter, rutiner och handläggningssystem som en socialsekreterare behöver hantera inom den sociala barn- och ungdomsvården. I sådana verksamheter kan för många och för detaljerade mål eller styrsignaler ge en svagare, och inte starkare, styrning.

Arbetet med att ta fram överenskommelser har bidragit till ett större fokus på placerade barns hälsa och att samverkan mellan kommuner och regioner har kommit till stånd. Samverkan sker dock framför allt på en övergripande strategisk nivå, mellan chefer för olika verksamheter och utvecklingsledare. Överenskommelserna verkar inte vara kända eller särskilt styrande för de som arbetar närmast barnen och de unga och brukarinflytandet är lågt.

En del av ett större problemområde?

Socialutskottets utvärdering indikerar att bristerna kan vara en del av ett större problemområde och att problemen liknar de som fanns vid införandet av exempelvis reglerna för samordnad individuell plan (SIP) som socialutskottet tidigare har utvärderat. Därför skulle det kunna övervägas om det behövs en större översyn när det gäller frågor om att genomföra lagar under liknande omständigheter.

Dokument

RFR 2021/22:11 Hälso- och sjukvård för barn och unga i samhällets vård – en utvärdering

Ledamöter

Följande ledamöter ingår i socialutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp:

  • Mikael Dahlqvist (S), gruppens ordförande
  • Johan Hultberg (M)
  • Clara Aranda (SD)
  • Barbro Westerholm (L)

Kontaktpersoner för media

Petra Jonvallen, projektledare, telefon: 08-786 40 06, e-post: petra.jonvallen@riksdagen.se.

Elin Nyberg, utskottshandläggare, socialutskottets kansli, telefon: 08-786 63 98, e-post: elin.nyberg@riksdagen.se.

Brister i samarbetet kring individuella planer

Landsting och kommuner ska tillsammans ta fram individuella planer när en person har behov av stöd och hjälp från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Men det finns brister i hur detta genomförs visar en ny rapport.

Sedan 2010 ska landstinget och kommunen samarbeta och tillsammans upprätta en så kallad samordnad individuell plan (SIP) när en person har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Men trots att det har gått sju år sedan reglerna om samordnad individuell plan började gälla finns det problem med hur bestämmelserna genomförs.

En förklaring till varför de samordnade individuella planerna inte har fått genomslag är att kunskapen är låg inom vissa verksamheter. Det visar en rapport som socialutskottet har låtit ta fram.

När arbetet med de samordnade individuella planerna fungerar blir de ett viktigt verktyg för både brukaren och de anhöriga. För brukaren innebär SIP att hon eller han får insatser snabbare och att insatserna följs upp bättre. För anhöriga innebär SIP en bättre överblick över de insatser som sätts in.

Sämre genomslag för äldre som har stora behov

Rapporten visar att arbetet med individuella planer har kommit olika långt i olika delar av landet och att det har gått sämre med genomförandet för vissa grupper av befolkningen.

För äldre som har stora och komplicerade behov har det gått trögare att genomföra bestämmelserna om SIP. Hinder som lyfts fram i rapporten är brist på kunskap, brist på tid och att inte alla viktiga aktörer deltar i vårdplaneringen.

Även när det gäller barn och unga med funktionshinder finns problem med hur SIP genomförs. Vissa verksamheter är överbelamrade med ärenden och har svårt att avsätta tid för möten. Det gäller i första hand barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

Att det finns många olika typer av planer inom och mellan verksamheterna skapar också problem. Det gör att reglerna blir svåröverskådliga och kan skapa förvirring både hos den det gäller och personalen.

Gemensam utbildning ger förbättringar

Ökad kunskap är viktigt för att bestämmelserna om samordnade individuella planer ska få genomslag. Socialutskottets rapport visar att satsningar på utbildning som genomförs gemensamt mellan olika verksamheter ökar förståelsen, dialogen och samsynen mellan de inblandade aktörerna.

En annan faktor som underlättar arbetet med samordnade individuella planer är att ha koordinatorer och samordnare med uppgift att underlätta kontakterna med olika aktörer och vara ett stöd vid SIP-möten.

Dokument

2017/18:RFR5 Samordnad individuell plan (SIP) – en utvärdering (pdf, 712 kB)

Sammanfattning av rapport 2017/18:RFR5 (pdf, 939 kB)

Ledamöter

Följande riksdagsledamöter ingår i uppföljnings- och utvärderingsgruppen:

  • Mikael Dahlqvist (S), gruppens ordförande
  • Barbro Westerholm (L)
  • Finn Bengtsson (M)

Kontaktpersoner för media

Caroline Schmölzer, utskottshandläggare socialutskottet, telefon 072-576 66 02, e-post: caroline.schmolzer@riksdagen.se

Helene Limén, utskottsavdelningens utvärderings- och forskningssekretariat, telefon 072 706 57 92, e-post: helene.limen@riksdagen.se

Etisk bedömning vid införandet av nya metoder i vården

Socialutskottet har följt upp hur vårdgivarna har genomfört hälso- och sjukvårdslagens bestämmelse om att göra etiska bedömningar när de inför nya diagnos- och behandlingsmetoder. Bedömningen ska göras av metoder som kan ha betydelse för människovärde och integritet. Bedömningen ska inkludera både individ- och samhällsetiska aspekter.

Uppföljningen visar att ännu tre år efter införandet 2010 gör bara ett fåtal landsting etiska bedömningar så som det är tänkt enligt lagen. Bland många vårdgivare finns en okunskap om vad avsikten med bestämmelsen är, och drygt hälften av landstingen saknar fortfarande strukturer för att införa nya metoder. I vissa mer komplicerade etiska frågor har vårdgivarna kommit fram till olika resultat, och därmed har man infört olika praxis.

Av uppföljningen framkommer också att relationen mellan nationella myndigheter och vårdgivare har utvecklats i en delvis annan riktning än avsett. Statens medicinsk-etiska råd, Smer, har verkat genom andra myndigheter men inte proaktivt mot landstingen. Många landsting efterlyser mer nationell vägledning, men de har i praktiken inte vänt sig till bland annat Smer i den omfattning som förväntades. En slutsats av uppföljningen är att de nationella aktörernas ansvar kan behöva preciseras.

Uppföljningsrapporten

Rapport från riksdagen 2013/14:RFR1 Etisk bedömning av nya metoder i vården – en uppföljning av landstingens och statens insatser

Beslut om uppföljning

Protokoll utskottssammanträde 2012/13:14 (2012-12-06)

Uppföljningsgrupp

Uppföljningsarbetet leds av socialutskottets uppföljningsgrupp, som består av följande ledamöter:

  • Barbro Westerholm (FP), sammankallande
  • Catharina Bråkenhielm (S)
  • Metin Ataseven (M)

För mer information

Kontakta Cecilia Persson, föredragande, socialutskottets kansli, e-post: cecilia.persson@riksdagen.se


Uppföljning- och utvärderingsgruppen

Den grupp som arbetar med uppföljning och utvärdering består av:

Mer information

Utskotten följer upp riksdagsbesluten

Utskotten ska enligt regeringsformen följa upp och utvärdera de beslut som riksdagen har fattat. Tanken är att det utskott som förberett ett beslut senare ska utvärdera vad som blivit resultatet av beslutet.

Så arbetar utskotten

Om sidan

Publicerad
Uppdaterad