Så bildas regeringen
Det finns olika skäl att bilda en ny regering. Det vanligaste är att det sker efter ett riksdagsval. Talmannen har en central roll när en ny regering bildas. Det är till exempel talmannens uppgift att föreslå en ny statsminister för riksdagen.
I korthet: Så bildas en regering
- Det vanligaste skälet till att en ny regering bildas är efter ett riksdagsval.
- Det är riksdagens talman som tar fram ett förslag till statsminister.
- Riksdagen röstar om statsministern som talmannen har föreslagit.
- Den som väljs till statsminister utser övriga ministrar i regeringen.
- Statsministern avger en regeringsförklaring där hen redogör för det viktigaste i den politik som hen vill arbeta för framöver.
- Regeringsskiftet sker vid en konselj på slottet där statschefen konstaterar att regeringsskiftet har ägt rum.
Film: Så bildas en ny regering
Genom att spela denna video samtycker du till att kakor används.
Från valresultat till ny regering
Valresultatet avgör vilken regering som kan bildas efter ett val. Om den sittande statsministern har tillräckligt stöd i riksdagen kan han eller hon bilda en ny regering. Om regeringen i stället avgår sitter den ändå kvar som en övergångsregering tills riksdagen har tagit ställning till vem som ska bilda ny regering och en ny regering har tillträtt. På så vis står landet aldrig utan regering.
En övergångsregering hanterar främst löpande och brådskande ärenden. Den får inte besluta om extra val och brukar enligt praxis inte ta nya politiska initiativ.
Val av talman efter riksdagsval
Riksdagen väljer talman efter varje riksdagsval. Runt två veckor efter ett val samlas de nyvalda ledamöterna i kammaren för första gången. När uppropet av ledamöterna har hållits ska riksdagen rösta om vem som ska bli talman.
När riksdagen har valt en ny talman är det denne som ska lägga fram förslag till ny statsminister för riksdagen. Men för att inte förlora tid förbereder talmannen från valperioden före valet regeringsskiftet genom att börja prata med partiledarna direkt efter att en regering har avgått eller entledigats. Talmannen överlämnar sedan arbetet med regeringsbildningen till den nya talmannen, som fortsätter arbetet.
Talmannen har fyra gånger på sig
Om ett förslag till statsminister inte får tillräckligt stöd måste talmannen prata med partiledarna igen, överlägga med de vice talmännen, och därefter lämna ett nytt förslag. Talmannen har fyra gånger på sig. Om inget förslag till ny statsminister får tillräckligt stöd i riksdagen ska ett extra val hållas inom tre månader. Det är då talmannen som bestämmer valdag i samråd med Valmyndigheten.
Olika skäl att bilda en ny regering
En regering kan sitta kvar så länge den har tillräckligt stöd i riksdagen. Om en regering förlorar riksdagens stöd kan den tvingas att avgå. När en statsminister avgår betyder det att hela regeringen avgår samtidigt.
Men det finns flera anledningar till att en regering kan behöva avgå och en ny regering behöver bildas.
Regeringsunderlaget kan ändras efter ett val
Regeringspartiet eller en koalition av flera partier kan förlora delar av sitt stöd i riksdagen efter ett val. Då kan statsministern välja att avgå frivilligt, eller så kan hen tvingas att avgå efter den statsministeromröstning som hålls i riksdagen efter val. Det här är den vanligaste anledningen till att en regering avgår.
Om den som är statsminister väljer att avgå efter ett val, begär hen att få avsluta sitt uppdrag hos riksdagens talman. När talmannen har godkänt ansökan är det talmannens uppgift att ta fram ett förslag på en ny statsminister.
Om statsministern väljer att sitta kvar efter ett val ska en statsministeromröstning hållas i riksdagen inom två veckor efter att den nyvalda riksdagen har samlats. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter då röstar nej till statsministern måste statsministern avgå. I annat fall kan statsministern sitta kvar. Sedan valet 2014 är det obligatoriskt att det hålls en statsministeromröstning efter val.
Riksdagen kan rösta om en misstroendeförklaring
Minst 35 riksdagsledamöter kan när som helst begära att riksdagen ska uttala sitt misstroende mot en statsminister och därmed mot regeringen. Då ska riksdagen rösta om en misstroendeförklaring. Om minst hälften av ledamöterna, det vill säga minst 175, röstar för en sådan misstroendeförklaring måste regeringen avgå eller utlysa ett extra val.
Regeringen kan ställa en kabinettsfråga
En regering kan känna sig tvingad att avgå om den förlorar en viktig omröstning i riksdagen. Det har hänt att en regering uttryckligen har valt att ställa ett ultimatum till riksdagen genom att förklara att den avgår om den inte får igenom ett visst beslut i en speciell fråga. Det kallas för att ställa en kabinettsfråga.
Interna spänningar i regeringen
Interna problem och spänningar kan göra att en statsminister, och därmed hela regeringen, avgår. Det här gäller framför allt koalitionsregeringar, som består av ministrar från mer än ett parti.
En statsminister kan avgå av personliga skäl
En sittande statsminister kan också välja att avgå av personliga skäl eller av andra skäl som inte direkt har att göra med en valförlust eller att stödet minskat i riksdagen.
En regering kan ombildas
Flera ministrar i en sittande regering kan bytas ut utan att det är frågan om att bilda en helt ny regering. Statsministern kan placera om ministrar, utöka antalet eller byta ut dem utan att riksdagen behöver göra något. Om statsministern själv väljer att avgå betyder det däremot att hela regeringen avgår samtidigt.
Tidigare regeringsbildningar och statsministrar
Regeringen som tillträdde efter valet 2022 är den 53:e regeringen.