Dokument och lagar

Det finns över en halv miljon dokument relaterade till riksdagens arbete publicerade på riksdagens webbplats. Här kan du läsa om de olika dokumenttyperna, och hitta förklaringar till vad en speciell dokumenttyp är, så som en motion eller en interpellation. Vill du söka bland dokumenten så gör du det via sökfunktionen.

Förstoringsglas, illustration
Illustration: Riksdagsförvaltningen

Sök dokument & lagar

Hitta riksdagens dokument och lagar via sökfunktionen.

Lagar

Beslut

Förslag

Hitta motioner och propositioner.

Riksdagens olika dokumenttyper

Här hittar du riksdagens alla olika dokument indelade i kategorier. Kategorierna är ordnade efter riksdagens beslutsprocess, från förslag till lag. Under varje kategori hittar du olika dokumenttyper ordnade i bokstavsordning.

Utredningar och rapporter

De utredningar som regeringen tillsätter finns i två serier: Departementsserien (Ds) och Statens offentliga utredningar (SOU). I kommittédirektiven beskrivs uppdraget för utredningen och i kommittéberättelsen de som arbetar med det. Riksrevisionen lämnar sina granskningsrapporter till riksdagen. Rapporter från riksdagen är ett resultat av utskottens arbete med att följa upp och utvärdera riksdagens beslut.

Departementsserien

Departementsserien, Ds, är en serie av förslag som olika utredningar har lämnat till regeringen. I Departementsserien kan utredningarnas slutsatser och förslag publiceras.
Departementsserien finns från mitten av 1990-talet på webbplatsen. Det finns även enstaka äldre dokument.

Departementsserien

Fakta-pm om EU-förslag

En faktapromemoria, fakta-pm, är en redogörelse från regeringen till riksdagen om ett förslag från EU-kommissionen. Där framgår vad förslaget går ut på, hur det kan påverka svenska regler och vad regeringen anser om förslaget. Fakta-pm om EU-förslag finns från 2003 på webbplatsen.

Fakta-pm om EU-förslag

Kommittéberättelser

Kommittéberättelser innehåller information om de utredningar som regeringen har tillsatt, bland annat om vilka personer som arbetar i utredningarna. Kommittéberättelser finns från början av 1990-talet på webbplatsen. Det finns även enstaka äldre dokument.

Kommittéberättelser

Kommittédirektiv

Regeringen tillsätter en statlig utredning, eller kommitté, för att utreda en fråga. I kommittédirektivet beskrivs uppdraget och när det ska vara färdigt. Kommittédirektiv finns från slutet av 1970-talet på webbplatsen. Det finns även enstaka äldre dokument.

Kommittédirektiv

 

Rapporter från riksdagen

Utskotten följer upp och utvärderar de beslut som riksdagen har fattat. Resultaten dokumenteras i en rapport i serien Rapporter från riksdagen (RFR) som brukar behandlas på en offentlig utfrågning. Rapporter från riksdagen finns från mitten av 1990-talet på webbplatsen.

Rapporter från riksdagen

Redogörelser

Riksdagens organ lämnar redogörelser för årets verksamhet till riksdagen. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Riksdagens ombudsmän (JO), riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Det finns redogörelser från 1867 på webbplatsen.

Framställningar och redogörelser

Regeringens skrivelser

En skrivelse är ett meddelande från regeringen till riksdagen om hur man ser på en viss fråga, hur man har arbetat eller planerar att arbeta med ett visst politikområde. En skrivelse innehåller inget förslag till riksdagsbeslut. Det finns skrivelser från 1867 på webbplatsen.

Regeringens skrivelser

Riksdagsförvaltningens utredningar

Utredningar som görs inom Riksdagsförvaltningen ingår i en serie som kallas för URF, Utredningar från Riksdagsförvaltningen. Utredningarna tillsätts av riksdagsdirektören eller riksdagsstyrelsen. Riksdagsförvaltningens utredningar finns från 2002 på webbplatsen.

Utredning från Riksdagsförvaltningen

Riksrevisionens granskningsrapporter

Riksrevisionen är en myndighet som hör till riksdagen och ansvarar för den ekonomiska granskningen av regeringen och de statliga myndigheterna. Riksrevisionen lämnar sina granskningsrapporter direkt till riksdagen. Riksrevisionens granskningsrapporter finns från 2011 på webbplatsen.

Riksrevisionens granskningsrapporter

Statens offentliga utredningar

Statens offentliga utredningar, SOU, är en serie av förslag som olika utredningar har lämnat till regeringen. Utredningens resultat samlas i en rapport som kallas utredningsbetänkande och som publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU). Statens offentliga utredningar finns från mitten av 1990-talet på webbplatsen. Det finns även enstaka äldre dokument.

Statens offentliga utredningar

Förslag

Det finns olika typer av förslag till riksdagen. Motioner lämnas av en eller flera riksdagsledamöter och propositioner är förslag från regeringen. Förslag kan också komma från vissa riksdagsorgan. Förslag på nya EU-lagar kan komma från EU:s institutioner, vanligen från EU-kommissionen.

EU-dokument

De EU-dokument som blir riksdagsärenden kommer oftast från EU-kommissionen, och är så kallade COM-dokument. COM-dokument kan till exempel vara förslag till ny eller ändrad lagstiftning, policydokument eller rapporter. Dokumenten kan ligga till grund för till exempel regeringens fakta-pm om EU-förslag eller utskottens utlåtanden. COM-dokument finns från 2011 på webbplatsen.

EU-dokument

Framställningar

Framställningar är förslag till riksdagen från vissa riksdagsorgan. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Riksdagens ombudsmän (JO), riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framställningar kallades under perioden 1975–2002 för förslag. Det finns framställningar från 1867 på webbplatsen.

Framställningar och redogörelser

Motioner

Motioner är förslag som en eller flera av riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen. En motion kan vara fristående eller ett motförslag till en proposition från regeringen. Det finns motioner från 1867 på webbplatsen.

Motioner

Propositioner

En proposition är ett förslag från regeringen till riksdagen. Propositioner innehåller lagförslag eller budgetförslag. Det finns propositioner från 1867 på webbplatsen.

Propositioner och skrivelser

Utskotten och EU-nämnden

Riksdagens utskott förbereder förslag som kommer in till riksdagen innan kammaren beslutar om förslagen. EU-nämnden är ett riksdagsorgan som regeringen samråder med i EU-frågor. 

Betänkanden och utlåtanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. Utskotten lämnar utlåtanden över olika EU-förslag. Det finns betänkanden från utskotten från 1867 på webbplatsen.

Betänkanden och utlåtanden

EU-nämndens skriftliga samråd

Skriftligt samråd innebär att regeringen samråder med EU-nämnden utan att nämnden samlas. Samrådet genomförs via e-post. EU-nämndens skriftliga samråd finns från 2009-2017 på webbplatsen.

EU-nämndens skriftliga samråd

EU-nämndens uppteckningar

I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet. EU-nämndens uppteckningar finns från 1999 på webbplatsen.

EU-nämndens uppteckningar

Kallelser och föredragningslistor

Utskotten och EU-nämndens kallelser och föredragningslistor talar om när de sammanträder och vilka frågor de ska ta upp på mötet. Kallelser och föredragningslistor från utskotten finns från 2000 och EU-nämnden från 2005 på webbplatsen.

Kallelser och föredragningslistor

Konstitutionsutskottets särskilda kallelser och föredragningslistor

Särskilda kallelser och föredragningslistor talar om när konstitutionsutskottet (KU) sammanträder för att behandla de granskningsärenden som satts igång efter ledamöternas KU-anmälningar. I dokumenten står det även vilka ärenden KU ska ta upp. Konstitutionsutskottets särskilda kallelser och föredragningslistor finns från 2012 på webbplatsen.

KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor

Konstitutionsutskottets särskilda protokoll

Protokoll från Konstitutionsutskottets (KU) särskilda sammanträden där KU behandlar de granskningsärenden som inletts efter ledamöternas KU-anmälningar. Konstitutionsutskottets särskilda protokoll finns från 2003 på webbplatsen.

KU:s särskilda protokoll

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskotten och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp. Protokoll från EU-nämnden finns från 2002 och utskotten från 2004 på webbplatsen. Det finns även enstaka äldre dokument.

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Verksamhetsberättelser

Utskotten och EU-nämndens verksamhetsberättelser innehåller årliga sammanfattningar av verksamheten. Verksamhetsberättelser finns från 2000 på webbplatsen. Det finns även enstaka äldre dokument.

Utskottens och EU-nämndens verksamhetsberättelser

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. Det finns yttranden från 1971 på webbplatsen.

Utskottens yttranden

Frågor och anmälningar

Riksdagens ledamöter kontrollerar regeringen bland annat genom interpellationer, skriftliga frågor och KU-anmälningar.

Interpellationer

Interpellation är en fråga som ställs av en ledamot till en minister i regeringen. Ledamoten ställer sin fråga, interpellationen, skriftligt till ministern men får svaret både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Ministern läser upp sitt svar på interpellationen och därefter blir det debatt. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll. Det finns interpellationer från 1999 på webbplatsen.

Interpellationer

KU-anmälningar

Riksdagsledamöterna kan lämna in anmälningar till konstitutionsutskottet (KU) om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anmälningarna finns i KU:s granskningsbetänkande. Det finns KU-anmälningar från 2002 på webbplatsen.

KU-anmälningar

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt. Det finns skriftliga frågor från 1998 på webbplatsen.

Skriftliga frågor

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt. Svar på skriftliga frågor finns från 1997 på webbplatsen.

Svar på skriftliga frågor

Kammaren

I kammaren debatterar och beslutar riksdagsledamöterna. Vilka ärenden som behandlas, vad som sagts under debatter och vilka beslut som tagits dokumenteras bland annat genom föredragningslistor, protokoll och talarlistor.

Föredragningslistor

I föredragningslistorna står det vilka ärenden som ska behandlas under kammarens sammanträden. Kammarens föredragningslistor finns från 2004 på webbplatsen.

Kammarens föredragningslistor

Kammarens protokoll

Kammarens protokoll är en skriftlig redogörelse av vad som sagts och beslutats i kammaren. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor. Det finns protokoll från kammaren från 1867 på webbplatsen.

Kammarens protokoll

Omröstningar/voteringar

När kammarens ledamöter tycker olika i en fråga kan kammaren fatta beslut genom omröstning, votering. Ledamöterna röstar då om de olika punkterna i utskottsbetänkandet. I voteringarna syns det hur alla ledamöterna har röstat i de omröstningar där rösterna har räknats, det vill säga när ledamöterna har röstat genom att trycka på knappar. Det är resultaten från huvudvoteringarna som visas. Förberedande voteringar redovisas i kammarens protokoll. Det finns voteringar från 2002 på webbplatsen.

Omröstningar

 

Riksdagsskrivelser

Riksdagsskrivelser är ett formellt meddelande från riksdagen till regeringen eller till riksdagsorgan om vilka beslut som riksdagen har fattat. Det finns riksdagsskrivelser för perioderna 1867–1970 och från 2004 på webbplatsen.

Riksdagsskrivelser

Talarlistor

I talarlistorna står det vilka ledamöter som på förhand har anmält att de vill tala under kammarens sammanträden. Talarlistorna uppdateras fram till 16.30 dagen före en debatt. Kammarens talarlistor finns från 2004 på webbplatsen.

Talarlistor

Lagar och föreskrifter

En av riksdagens viktigaste uppgifter är att besluta om Sveriges lagar. Regeringen kan också besluta om regler som alla i Sverige måste följa. Sådana regler kallas förordningar.

Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. 

Dessutom finns riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag. 

Regeringsformen

Regeringsformen (RF) är den grundlag som utgör grunden för vår demokrati. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska friheter och rättigheter medborgarna har och hur den offentliga makten ska fördelas. Den nuvarande regeringsformen började gälla 1975 och ersatte då regeringsformen från 1809.

Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

Riksdagsordningen

Riksdagsordningen (RO) innehåller bestämmelser om hur riksdagen ska vara organiserad och hur den ska arbeta. Den har en mellanställning mellan vanlig lag och grundlag. RO är indelad i huvudbestämmelser och tilläggsbestämmelser. En huvudbestämmelse kan bara ändras på samma vis som en grundlag eller med kvalificerad majoritet. En tilläggsbestämmelse kan ändras som vanlig lag.

Riksdagsordning (2014:801)

Riksdagsskrivelser

Riksdagsskrivelser är ett formellt meddelande från riksdagen till regeringen eller till riksdagsorgan om vilka beslut som riksdagen har fattat. Det finns riksdagsskrivelser för perioderna 1867–1970 och från 2004 på webbplatsen.

Riksdagsskrivelser

Svensk författningssamling (SFS)

I Svensk författningssamling publicerar regeringen alla nya lagar och förordningar och ändringar i dessa.

Svensk författningssamling

Successionsordningen

Att Sverige ska ha en kung eller drottning som statschef slås fast i regeringsformen. Men det är i successionsordningen (SO) som reglerna för vem som kan ärva tronen finns. Successionsordningen är från 1810 och den äldsta av Sveriges fyra grundlagar.

Successionsordningen (1810:0926)

Tryckfrihetsförordningen

Tryckfrihetsförordningen (TF), en av grundlagarna, är från 1949 och reglerar rätten för alla att fritt ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger rätten att uttrycka sig fritt skyddar den mot bland annat förtal och kränkningar. I Tryckfrihetsförordningen regleras också offentlighetsprincipen. Den innebär att alla har rätt att ta del av allmänna handlingar som är offentliga.

Tryckfrihetsförordning (1949:105)

Yttrandefrihetsgrundlagen

Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) från 1991 reglerar bland annat rätten att uttrycka sig fritt i radio, i tv och på webben. Där står också om vad som inte är tillåtet, till exempel att förtala eller kränka en annan person.

Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469)

Beställ och ladda ner

Här finns tryckt information om riksdagen och riksdagens arbete, pedagogiskt studiematerial och riksdagstryck att beställa eller ladda ner som pdf.

Riksdagsförvaltningens diarium

Sök bland ärenden i diariet och begär ut handlingar som registrerats från den 1 januari 2017.

Allmänna handlingar

De flesta dokument som ligger till grund för riksdagens beslut eller som kommer in till eller upprättas i Riksdagsförvaltningen är allmänna handlingar.

Hitta äldre riksdagstryck

Riksdagsförvaltningen har digitaliserat riksdagstryck från perioden 1521–1970. Läs om hur du söker fram materialet här.

Relaterat innehåll

Illustration av en lagbok och olika dokument.

Sveriges grundlagar och riksdagsordningen

Grundlagarna är speciella lagar som innehåller reglerna för hur Sverige ska styras. De är därför svårare att ändra än andra lagar.

Interiör från Riksdagsbiblioteket.

Riksdagsbiblioteket

Riksdagsbiblioteket är ett specialbibliotek inom samhällsvetenskap och juridik. De flesta av bibliotekets böcker går att låna hem.

Illustration av person med dator och person med telefon och anteckningsblock.

Följ och prenumerera

Det finns flera olika sätt att bevaka arbetet i kammaren och utskotten.