Beslutar om statens budget
En av riksdagens viktigaste uppgifter är att besluta om utgifter och inkomster i statens budget. På den här sidan kan du läsa mer om budgetprocessen.
Statens budget
Från förslag till budget
Att besluta om statens budget är en av riksdagens fem grundläggande uppgifter. Här kan du följa budgetprocessens olika steg.
I mitten av april lämnar regeringen den ekonomiska vårpropositionen till riksdagen. Den innehåller förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken. Riktlinjerna ligger till grund för det kommande budgetförslaget på hösten. Riksdagen beslutar om den här propositionen i juni.
Budgetpropositionen innehåller regeringens förslag till statens inkomster och utgifter för nästa budgetår. Regeringen lämnar budgetpropositionen på hösten och därefter lämnar oppositionspartierna sina motförslag, så kallade skuggbudgetar.
När regeringen har lämnat budgetpropositionen och oppositionspartierna har lämnat sina motförslag är det dags för riksdagen att bearbeta förslagen och ta beslut om budgeten.
Regeringen kan föreslå ändringar i statens budget, trots att den redan börjat gälla. Det kallas för ändringsbudget och regeringen lämnar sådana förslag i april och i september, i samband med att den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen.
Om regeringen anser att det finns särskilda skäl får den lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget vid andra tillfällen. Ett sådant förslag brukar kallas för extra ändringsbudget.
Så arbetar riksdagen med statens budget
I den här filmen får du på två minuter lära dig hur riksdagen arbetar med statens budget.
Ekonomiska vårpropositionen
Budgetarbetet startar i april med att regeringen lämnar den ekonomiska vårpropositionen. Den innehåller förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken. Dessa förslag ligger till grund för den kommande budgetpropositionen som regeringen lämnar på hösten. I den ekonomiska vårpropositionen bedömer även regeringen det ekonomiska läget och hur ekonomin kommer att se ut framöver. Bland annat lämnar regeringen sin bedömning av vilken nivå utgiftstaket bör ligga på det tredje kommande året. Mer om utgiftstaket nedan.
I samband med att regeringen lämnar den ekonomiska vårpropositionen till riksdagen hålls en debatt där riksdagspartiernas ekonomisk-politiska talespersoner deltar.
Riksdagen beslutar om den ekonomiska vårpropositionen i juni.
När regeringen presenterar den ekonomiska vårpropositionen lämnar den samtidigt en ändringsbudget för det pågående budgetåret, vårändringsbudgeten.
När den ekonomiska vårpropositionen överlämnas till riksdagen hålls en debatt där riksdagspartiernas ekonomisk-politiska talespersoner deltar. Här syns finansminister Elisabeth Svantesson (M) under debatten i april 2024.
Budgetpropositionen
Budgetpropositionen innehåller regeringens förslag till statens budget för nästa år. Regeringens budgetförslag lämnas till riksdagen på hösten och ska innehålla alla delar i statens budget, inkomster som utgifter. De enda statliga utgifter som redovisas vid sidan av budgeten är kostnaderna för systemet för ålderspension.
Statens utgifter
Det finns ungefär 500 så kallade anslag i statens budget för olika utgifter. Ett anslag är en summa pengar och kan gälla till exempel studiebidrag eller underhåll av vägar.
Anslagen i statens budget är grupperade i 27 olika utgiftsområden. Utgiftsområdena motsvarar olika områden i samhället. Rättsväsendet och Allmän miljö- och naturvård är två exempel på utgiftsområden.
Drygt 20 procent av utgifterna i budgeten går till socialförsäkringssystemet, som ska ge ekonomisk trygghet exempelvis vid sjukdom. Drygt 10 procent går till allmänna statsbidrag till kommunerna.
Exempel på statliga utgifter
- Utbildning
- Försvar
- Polis och rättsväsende
- Bidrag till arbetslöshetsersättning
- Internationellt bistånd
- Avgiften till EU
- Statens inkomster
Regeringens budgetproposition innehåller också en beräkning av hur stora statens inkomster kommer att bli. Ungefär 90 procent av statens inkomster kommer från skatter. Det är skatter på löner och andra inkomster, moms (mervärdesskatt) på köpta varor och tullar på varor som importeras till Sverige.
Exempel på statliga inkomster
- Skatter (till exempel statlig inkomstskatt, arbetsgivaravgifter, moms och tullar)
- Inkomster av statens verksamhet (till exempel böter och vissa avgifter)
- Inkomster från statens försäljning av aktier, byggnader, maskiner och mark
- Bidrag från EU
Hur stora skatteinkomsterna blir beror på den ekonomiska utvecklingen, som kan vara svår att förutse i detalj. Statens inkomster från skatter beror också på vilka regler som gäller för skatter och avgifter. Dessa regler ändras inte varje år, men regeringens budgetförslag innehåller ofta förslag om att ändra skatter och avgifter.
Statsskulden
När staten har större utgifter än inkomster behöver staten låna pengar i Sverige och andra länder. Statens sammanlagda skulder utgör Sveriges statsskuld. När det är underskott i statens budget ökar statsskulden, och när det är överskott i budgeten minskar statsskulden.
Riksgälden är den myndighet som förvaltar Sveriges statsskuld. På Riksgäldens webbplats går det att läsa mer om statsskulden och se hur stor den är.
Om statsskulden på Riksgäldens webbplats
Utgiftstak låser utgifterna
Varje år i budgetpropositionen lämnar regeringen förslag till tak för statens utgifter, ett så kallat utgiftstak. Utgiftstaket anger hur stora utgifter staten får ha under ett år. Förslaget till utgiftstak i budgetpropositionen avser det tredje kommande budgetåret. Det innebär att nivån på statens utgifter är låst tre år i förväg.
Med utgiftstaket får riksdagen och regeringen bättre kontroll över hur utgifterna förändras och tvingas ta hänsyn till hur olika beslut påverkar utgifterna i framtiden.
Utgiftstaket gäller för alla utgifter i statens budget utom räntorna på statsskulden. De skiljer sig från andra utgifter eftersom staten inte kan påverka dem. Utgiftstaket gäller också för systemet för ålderspension, som däremot inte ingår i statens budget.
Budgeteringsmarginal för utgiftstaket
Det är svårt att veta exakt hur statens utgifter kommer att förändras tre år framåt. Därför är nivån på utgiftstaket något högre än summan av alla utgifter. Då finns ett utrymme för oförutsedda ökningar av utgifterna utan att utgiftstaket måste överskridas. Det kallas för budgeteringsmarginal.
Utgiftstaket kan överskridas
Riksdagens beslut om utgiftstaket är ett så kallat riktlinjebeslut. Det betyder att riksdagen inte är bunden av någon lag som säger att statens budget inte får överskrida utgiftstaket.
Riksdagen kan när som helst ompröva ett redan beslutat utgiftstak. Det kan till exempel bli aktuellt om det blir regeringsskifte efter ett val. Då kan den nya regeringen lägga fram förslag om ett nytt utgiftstak som riksdagen får ta ställning till.
Även om utgiftstaket kan ändras så är det ett starkt löfte från regeringen. Regeringen lovar att föra en politik som gör att statens utgifter håller sig inom utgiftstaket. Om det finns en risk att utgiftstaket kommer att överskridas ska regeringen för att undvika detta vidta de åtgärder den själv har möjlighet till, eller föreslå nödvändiga åtgärder till riksdagen.
När budgetpropositionen ska lämnas
Om det inte är valår lämnar regeringen budgetpropositionen till riksdagen senast den 20 september. Vanligtvis några dagar efter att riksdagens arbetsår startat.
Under ett valår börjar riksdagens arbetsår senare än annars. Då ska regeringen lämna budgetpropositionen senast tre veckor efter statsministeromröstningen, om regeringen sitter kvar.
Om valet leder till regeringsskifte kan den nya regeringen behöva mer tid för att lämna sitt förslag till statens budget. Regeringen lämnar då budgetpropositionen inom tre veckor efter att den har tillträtt, dock senast den 15 november (eller torsdagen dessförinnan om den 15 november infaller fredag–söndag).
Om ingen ny regering har tillträtt då blir det övergångsregeringen som lämnar budgetförslaget.
Motförslag till regeringens budgetförslag
I samband med att regeringen lämnar budgetpropositionen till riksdagen hålls en debatt med riksdagspartiernas ekonomisk-politiska företrädare. Partierna i opposition redovisar sina motförslag till regeringens budgetförslag i särskilda ekonomisk-politiska motioner där partierna ger en samlad presentation av sina budgetalternativ. Motförslagen brukar kallas för skuggbudgetar.
Partierna i opposition talar om hur högt de tycker att utgiftstaket ska vara och hur de vill fördela utgifterna mellan de olika utgiftsområdena. Partierna redovisar också i sina ekonomisk-politiska motioner vilka skatter och avgifter de vill ändra och hur olika reformer de vill genomföra ska betalas.
De mer detaljerade motförslagen om utgifter i statens budget redovisar partierna genom att lämna en motion per utgiftsområde.
Riksdagens arbete med statens budget
När regeringen har lämnat budgetpropositionen och oppositionspartierna har lämnat sina motförslag är det dags för riksdagen att bearbeta förslagen och ta beslut om budgeten.
Riksdagen beslutar om budgeten i två steg: först helheten och sedan detaljerna i budgeten. När alla beslut är fattade sammanställer riksdagen statens budget för nästa år och överlämnar den till regeringen dagarna före jul.
Ändringsbudgetar
Ibland blir det inte som regeringen och riksdagen planerat. En myndighet kanske behöver mer pengar än det var tänkt. Regeringen kan då föreslå en ändring i statens budget, trots att den redan börjat gälla.
Det kallas för en ändringsbudget och regeringen lämnar sådana förslag i april och i september, i samband med den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen. Ändringsbudgetar innebär oftast att några anslag ökar, samtidigt som andra minskar lika mycket.
Det är inte alltid som statens budget måste ändras. Ibland är det möjligt att i stället överskrida ett anslag genom att låna av nästa års anslag. Myndigheterna är skyldiga att noga följa den ekonomiska utvecklingen under budgetåret och i god tid tala om för regeringen om de tror att de kommer att överskrida något anslag.
Extra ändringsbudget
Regeringen kan också, om det finns särskilda skäl, lämna ytterligare förslag till ändringar i en redan beslutad budget, så kallade extra ändringsbudgetar.
Sedan 2020 har riksdagen, utöver de två ordinarie ändringsbudgetarna, tagit beslut om flera ändringar i statens budget. Det har dels handlat om att finansiera nödvändiga åtgärder under coronapandemin, dels att bistå Ukraina med olika typer av stöd med anledning av Rysslands invasionskrig mot landet.
Förslag om ändringar i innevarande års budget kan även komma från riksdagens finansutskott.