Så arbetar partierna

Partigruppens arbete

Partigruppen leds oftast av en styrelse eller ett förtroenderåd. Gruppledaren har en viktig roll i partiernas riksdagsarbete. Gruppledaren är partiets särskilda företrädare i riksdagen och är bland annat ansvarig för att samordna det löpande arbetet. Riksdagens talman samråder med gruppledarna i viktiga principfrågor som talmannen ska fatta beslut om. Efter ett riksdagsval meddelar partierna vem som blir partiets gruppledare. Det görs genom en anmälan i riksdagens kammare.

Arbetet i partigruppen påverkas i hög grad av om partiet befinner sig i opposition eller sitter i regeringen. Av stor betydelse för riksdagsarbetet är också om regeringen har majoritet i riksdagen.

För ett parti i regeringsställning handlar riksdagsarbetet om att vara med och forma regeringens politik och försöka få stöd för den i riksdagen. För partierna i opposition är huvuduppgiften att visa på politiska alternativ till regeringens politik och försöka få majoritet för sådana förslag.

Gruppmöten på tisdagar

Partigrupperna träffas normalt på tisdagseftermiddagarna. Mötena är inte offentliga. Gruppens styrelse har då förberett de ärenden som ska behandlas. På partigruppens möten förbereder man alla val och diskuterar viktiga motioner där partiets uppfattning förs fram, så kallade partimotioner.

Eftersom riksdagsarbetet spänner över samhällets alla områden krävs det att ledamöterna har djupa kunskaper och kan specialisera sig. Arbetet i partigrupperna är därför organiserat i utskottsgrupper och kommittéer, där ledamöterna har sina specialområden. I dessa grupper utformar ledamöterna bland annat motioner och ställningstaganden med anledning av regeringens förslag.

I partigruppen diskuterar ledamöterna och fattar beslut i viktiga frågor. Det är i praktiken omöjligt för den enskilda ledamoten att vara insatt i vart och ett av de tusentals beslut som varje år fattas av riksdagen.

Partilojalitet

Lojaliteten med partiet är traditionellt hög vid omröstningar i riksdagen. Den bygger på idén att ledamöterna ska genomföra det program som partiet gick till val på. Samtidigt har varje riksdagsledamot fått ett personligt mandat av väljarna och har ingen formell skyldighet att följa partiet. Acceptansen för att rösta mot sitt parti varierar beroende på sakfråga, parti och om utfallet i en omröstning äventyras.

Kvittning kompenserar för frånvaro

Kvittning går ut på att omröstningar i kammaren inte ska påverkas av att ledamöter är frånvarande.

Kvittningen är en överenskommelse mellan partierna i riksdagen om att en eller flera ledamöter ska avstå från en viss omröstning för att kompensera för att ledamöter från andra partier inte kan vara med. En frånvarande ledamot "kvittas" då mot en ledamot i ett annat parti som avstår från att rösta.

Partikansliet och de politiska sekreterarna

Till stöd för partigruppen och dess ledamöter har partierna egna kanslier i riksdagen. Där arbetar experter, politiska sekreterare och assistenter som partiet anställer.

De politiska sekreterarna samlar in information, utformar förslag till politiska texter, sköter kontakter med medierna, svarar på mejl och fungerar som bollplank åt ledamöterna.

Partierna får partistöd för att bekosta de politiska sekreterarna. Stödet ska motsvara kostnaderna för en politisk sekreterare per ledamot. Men partierna bestämmer själva hur de ska fördela pengarna för att bygga upp ett kansli som passar ledamöternas behov och önskemål.

Partikansliernas storlek varierar i förhållande till antalet platser partiet har i riksdagen.