Vad är vad i kammaren?

I riksdagens kammare debatterar ledamöterna och fattar beslut. Sammanträdena leds av talmannen eller en vice talman.

  • De 349 riksdagsledamöternas fasta platser är ordnade efter vilken valkrets de tillhör och inte efter parti, som är vanligt i andra länder.
  • Sverige är indelat i 29 valkretsar.
  • Ledamöterna från Stockholms kommun sitter långt fram till höger, och längst fram till vänster sitter Norrbottens ledamöter.
  • Ministrarna, regeringens medlemmar, har sina platser längst fram till vänster.
Riksdagens kammare med talmanspodiet från sidan.
Foto: Melker Dahlstrand

Budgetdebatt i kammaren 17 april 2023. Talmannen sitter mitt på podiet. Till vänster om talmannen finns talarstolen, och till vänster om den har de vice talmännen sina platser. Talarstolarna framför talmannens bord används vid exempelvis interpellationsdebatter och vid replikskiften i olika debatter.

Ledamöternas placering i kammaren

De 349 riksdagsledamöternas fasta platser är ordnade efter vilken valkrets de tillhör.

Placering i kammaren vid riksmötet 2023/24 (pdf, 264 kB)

Talmannen leder sammanträdena

De tre vice talmännen har sina platser till vänster om talarstolen. Till skillnad från talmannen så får de vice talmännen rösta även när de leder sammanträden i kammaren. De får däremot inte delta i debatter när de leder sammanträden.

När talmannen och de vice talmännen alla har förhinder kan istället ålderspresidenten leda sammanträdet. Ålderspresidenten är den närvarande ledamot som har suttit längst i riksdagen. Om flera ledamöter har suttit lika länge i riksdagen är den som är äldst ålderspresident.

Riksdagsdirektör Ingvar Mattson och talman Andreas Norlén sitter vid talmanspodiet i kammaren.
Foto: Anders Löwdin

Riksdagens talman Andreas Norlén närmast i bild. Bredvid honom sitter riksdagsdirektör Ingvar Mattson.

Talarstolen

I talarstolen, till vänster om talmannen, står riksdagsledamöterna när de håller tal. Den pryds av stora riksvapnet, utformat av Ingegerd Råman och Per B Sundberg. Talarstolarna framför talmannens bord används vid exempelvis interpellationsdebatter och vid replikskiften i andra debatter.

Mikael Damberg (S) står i talarstolen som är smyckad med Stora riksvapnet.
Foto: Melker Dahlstrand

Talarstolen pryds av stora riksvapnet. I talarstolen Mikael Damberg (S). © Per B. Sundberg & Ingegerd Råman/Bildupphovsrätt 2022.

Tjänstemännen på podiet

Kammarsekreteraren biträder talmannen vid sammanträdena och ger råd i frågor om till exempel grundlagarna och riksdagsordningen. Kammarsekreteraren sitter till höger om talmannen. Till höger om kammarsekreteraren sitter en kanslist från riksdagens kammarkansli och en protokollsnotarie.

Kanslisten kopplar bland annat in mikrofonerna för dem som ska tala i debatten och sköter voteringssystemet och informationstavlorna. Protokollsnotarien redigerar ledamöternas tal till ett skrivet protokoll. Redan efter ett par timmar efter sammanträdets slut finns snabbprotokollet att läsa. Expeditionsassistenterna hjälper till med praktiska göromål i kammaren. De sitter bakom kammarsekreteraren och kanslisten.

Röstskrinet och valurnan

Om det blir lika röstetal vid en omröstning kan avgörandet i vissa fall ske med lottens hjälp. Då använder man det röstskrin som finns på talmannens bord. Konstnären K-G Nilson har utformat röstskrinet och det består av 15 olika träslag.

Vid väggen på ett glasfundament finns en valurna som används vid slutna omröstningar, till exempel vid talmansval. Urnan är gjord av konstnären K-G Nilson och visar land, vatten och vägar. Bron är det som förenar vägarna och kan ses symboliskt som ett tecken på överenskommelse. Äpplet på locket är kunskapens frukt.

Röstskrin som står på talmanspodiet. Skrinet är  i 15 olika träslag.
© K-G Nilson/Bildupphovsrätt 2022. Foto: Melker Dahlstrand

Röstskrinet är utformat av K-G Nilson (f. 1942) och står på talmanspodiet.

Valurnan används när talmansval sker med slutna valsedlar. Motivet i klara blåa, gröna och gula färger kan sägas representera Sveriges landskap med vatten, land och vägar.
© K-G Nilson/Bildupphovsrätt 2022. Foto: Melker Dahlstrand

Valurnan av K-G Nilson (f. 1942) används när talmansval sker med slutna valsedlar.

Plats för tjänstemän

När ett ärende ska debatteras av riksdagsledamöterna i kammaren är de utskottstjänstemän som skrivit utskottets förslag, betänkandet, med. De sitter längs med den högra väggen. På den motsatta sidan, utefter den vänstra väggen, finns stolar för tjänstemän från Regeringskansliet. När en minister ska tala i kammaren följer ofta regeringstjänstemän från ministerns departement med.

Röstresultat på informationstavlan

Projektordukarna på fondväggen bakom podiet kallas också för informationstavlor. De visar vilket ärende som ledamöterna debatterar, vem som talar eller resultatet av en omröstning. Det går även att visa rörliga bilder och information från riksdagens interna tv-nät.

Under projektordukarna sitter voteringstavlorna som visar hur varje ledamot har röstat. Lamporna i tavlorna motsvarar ledamotsbänkarna. Grön lampa betyder "ja", röd "nej" och gul "avstår". Om ledamoten inte är närvarande är motsvarande lampa släckt.

Voteringstavlan i kammaren visar resultatet från omröstningen: 132 ja, 49 nej, 154 ledamöter avstod från att rösta.
Foto: Melker Dahlstrand

Resultatet av en omröstning visas på informationstavlan och voteringstavlan.

Väven Minnet av ett landskap

Väven på väggen bakom podiet heter Minnet av ett landskap och är gjord av textilkonstnären Elisabet Hasselberg Olsson. Den är 54 kvadratmeter stor och är vävd av lin från olika delar av landet. Väven är ett fantasilandskap som skulle kunna finnas var som helst i Sverige.

Väven Minnet av ett landskap hänger i kammaren bakom talmanspodiet.
© Elisabet Hasselberg Olsson/Bildupphovsrätt 2022. Foto: Melker Dahlstrand

Väven Minnet av ett landskap av Elisabet Hasselberg Olsson hänger på väggen bakom talmannens bord i plenisalen i Västra riksdagshuset. Väven består av 200 olika gråa nyanser av handfärgat lin från Sveriges alla landskap. Väven är 54 kvadratmeter stor: 9,6 meter bred och 5,5 meter hög.

Plats för journalister

Bakom fönstren ovanför väven och utefter den vänstra väggen finns arbetsrum och studior för press, radio och tv. Vid den södra delen av åhörarläktaren finns pressläktaren som är reserverad för journalister och fotografer. Pressfotografer kan också fotografera från balkongerna, som finns på var sin sida om podiet, och från fotogluggarna som syns på var sin sida om väven.

Pressfotografer på en balkong i kammaren.
Foto: Melker Dahlstrand

Pressfotografer på en balkong i kammaren.

Riksdagens tv-produktion

Bakom fönstren utefter den högra sidan sitter medietekniker. Teknikerna ser till så att alla sammanträden filmas. Tekniken används till interna och externa tv-sändningar och webbsändningar. Mediebolag kan länka upp sig mot riksdagens tv-produktion och använda den i sina egna program.

Åhörarläktaren öppen för alla

Alla som vill får komma och lyssna på sammanträdena i kammaren från åhörarläktaren. Alla debatter går även att följa direkt eller i efterhand via webb-tv. En del direktsänds i radio och tv. Debatterna går även att läsa i protokollet efter ett par timmar efter sammanträdets slut.

Det finns ordningsregler på åhörarläktaren. Manifestationer, demonstrationer och applåder får inte förekomma. Det är tillåtet att fotografera men utan blixt. Fotografering av anteckningar eller andra dokument på ledamöternas bänkar eller på podiet är inte tillåtet.

Ledamöterna sitter i kammaren och besökare på åhörarläktaren.
Foto: Melker Dahlstrand

Alla som vill kan följa debatterna från åhörarläktaren.

Om sidan

Publicerad
Uppdaterad