Aktuellt
Här hittar du den senaste informationen från riksdagen. Det går att sortera på aktuella händelser, förslag, beslut och andra dokument.
Beslut i korthet
5,9 miljarder till integration och jämställdhet (AU1)
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 79, 237 minuter
- Justering
- 2025-12-09
- Datum
- 2025-12-09
- Bordläggning
- 2025-12-12
- Debatt
- 2025-12-15
- Beslut
- 2025-12-16
Totalt cirka 5,9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Integration och jämställdhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas mellan olika så kallade anslag. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Mest pengar, knappt 4,4 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Drygt 680 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder och drygt 190 miljoner kronor går till Jämställdhetsmyndigheten. Pengar ska också gå till ytterligare fem anslag.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
91,2 miljarder till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2)
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 50, 147 minuter
- Justering
- 2025-12-04
- Datum
- 2025-12-04
- Bordläggning
- 2025-12-10
- Debatt
- 2025-12-11
- Beslut
- 2025-12-16
Totalt cirka 91,2 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv. Riksdagen sade ja till regeringens förslag för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sade riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Mest pengar, nästan 46 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Drygt 20,2 miljarder går till lönebidrag och Samhall och drygt 7,8 miljarder läggs på Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader. Pengar fördelas på ytterligare 15 områden.
Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Polisens arbete mot sexuella övergrepp mot barn bör prioriteras och intensifieras (JuU26)
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 61 minuter
- Justering
- 2025-12-11
- Datum
- 2025-12-11
- Bordläggning
- 2025-12-12
- Debatt
- 2025-12-15
- Beslut
- 2025-12-16
Riksdagen vill att regeringen skyndsamt ger Polismyndigheten i uppdrag att prioritera och intensifiera arbetet mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer. Riksdagen riktar därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.
Riksdagen anser också att uppdraget även bör omfatta arbetet med att utveckla den så kallade spärrlistan för att i större utsträckning än i dag kunna omfatta webbplatser som på olika sätt främjar eller möjliggör sexuella övergrepp mot barn.
Bakgrunden till uppmaningen är de uppgifter som har framkommit i medierna om hur bland annat svenskar begår sexuella övergrepp på filippinska barn över nätet. Det har även rapporterats om hur så kallade sugardejtingsidor förmedlar sexuella kontakter mellan vuxna män och minderåriga samt att det förekommit försäljning av sexdockor som föreställer barn via vissa stora e-handelsplattformar.
Tillkännagivandet om polisens arbete mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från justitieutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
19,6 miljarder till klimat, miljö och natur (MJU1)
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 64, 170 minuter
- Justering
- 2025-12-09
- Datum
- 2025-12-10
- Bordläggning
- 2025-12-15
- Debatt
- 2025-12-16
- Beslut
- 2025-12-16
Totalt cirka 19,6 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Klimat, miljö och natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen också nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Mest pengar, knappt 4,5 miljarder kronor, går till klimatinvesteringar. Drygt 2,7 miljarder går till klimatpremier och drygt 1,8 miljarder går till åtgärder för värdefull natur. Pengar ska också gå till ytterligare 20 områden.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och en investeringsplan.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
23 miljarder till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2)
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 36, 123 minuter
- Justering
- 2025-12-04
- Datum
- 2025-12-04
- Bordläggning
- 2025-12-10
- Debatt
- 2025-12-11
- Beslut
- 2025-12-16
Totalt cirka 23 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Mest pengar, cirka 8 miljarder kronor, går till gårdsstöd. Drygt 3 miljarder kronor går till nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Cirka 2,5 miljarder går till Sveriges lantbruksuniversitet. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
7,9 miljarder till energi (NU3)
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 44, 137 minuter
- Justering
- 2025-12-04
- Datum
- 2025-12-04
- Bordläggning
- 2025-12-10
- Debatt
- 2025-12-11
- Beslut
- 2025-12-16
Totalt cirka 7,9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Mest pengar, drygt 1,5 miljarder kronor, går till energiforskning. Knappt 1,2 miljarder kronor går till energiplanering och drygt 1,1 miljarder kronor går till energistöd. Pengar ska också gå till ytterligare elva områden.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och en investeringsplan.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
127 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 62, 194 minuter
- Justering
- 2025-12-02
- Datum
- 2025-12-03
- Bordläggning
- 2025-12-09
- Debatt
- 2025-12-10
- Beslut
- 2025-12-16
Totalt drygt 127 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Mest pengar, drygt 40 miljarder kronor, går till bidrag för läkemedelsförmåner. Det näst största anslaget, drygt 27 miljarder kronor, går till kostnader för statlig assistansersättning och drygt 12 miljarder kronor går till tandvårdsförmåner. Pengar går också till ytterligare 31 områden.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och en investeringsplan samt till nya mål och delmål inom folkhälsopolitiken.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
106,7 miljarder till kommunikationer (TU1)
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 49, 169 minuter
- Justering
- 2025-12-09
- Datum
- 2025-12-16
- Bordläggning
- 2025-12-15
- Debatt
- 2025-12-16
- Beslut
- 2025-12-16
Totalt cirka 106,7 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Mest pengar, drygt 46 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur. Det näst största anslaget, drygt 40 miljarder kronor, går till vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och cirka 6,5 miljarder kronor går till Trafikverket. Pengar går också till ytterligare 23 områden.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
107 miljarder till utbildning och universitetsforskning (UbU1)
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 83, 248 minuter
- Justering
- 2025-12-04
- Datum
- 2025-12-08
- Bordläggning
- 2025-12-12
- Debatt
- 2025-12-15
- Beslut
- 2025-12-16
Totalt cirka 107 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Bland annat går pengar till förskola, skola, vuxenutbildning, universitet och högskolor samt forskning.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om godkännanden och bemyndiganden.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
35,8 miljarder till studiestöd (UbU2)
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 13, 71 minuter
- Justering
- 2025-12-02
- Datum
- 2025-12-03
- Bordläggning
- 2025-12-09
- Debatt
- 2025-12-10
- Beslut
- 2025-12-16
Totalt cirka 35,8 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Mest pengar, cirka 19,8 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 7,3 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd och drygt 2,8 miljarder kronor går till statens utgifter för räntor på studielån. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Riksdagen sa också ja till lagändringar inom området. Det handlar dels om rätt till studiestöd för personer som tvingats lämna Ukraina på grund av den ryska invasionen, dels om att avskaffa det så kallade studiestartsstödet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
43,7 miljarder till internationellt bistånd (UU2)
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 64, 170 minuter
- Justering
- 2025-12-04
- Datum
- 2025-12-08
- Bordläggning
- 2025-12-12
- Debatt
- 2025-12-15
- Beslut
- 2025-12-16
Cirka 43,7 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Internationellt bistånd. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sade riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Mest pengar, drygt 41,5 miljarder, kronor går till biståndsverksamhet. Cirka 1,8 miljarder går till biståndsmyndigheten Sida för att täcka deras förvaltningskostnader, och 217 miljoner går till Folke Bernadotte-akademin. Pengar ska också gå till tre ytterligare områden.
Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
1,8 miljarder till samhällsplanering (CU1)
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 72, 234 minuter
- Justering
- 2025-12-04
- Datum
- 2025-12-04
- Bordläggning
- 2025-12-08
- Debatt
- 2025-12-09
- Beslut
- 2025-12-10
Cirka 1,8 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Mest pengar, knappt 1 miljard kronor, går till Lantmäteriet. Drygt 300 miljoner kronor går till Boverket och knappt 200 miljoner kronor går till Konsumentverket. Pengar fördelas även till ytterligare sex områden.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiskt åtagande.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
225 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1)
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 21, 94 minuter
- Justering
- 2025-12-02
- Datum
- 2025-12-03
- Bordläggning
- 2025-12-09
- Debatt
- 2025-12-10
- Beslut
- 2025-12-10
Totalt cirka 225 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sade ja till regeringens förslag för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sade riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Mest pengar, drygt 77 miljarder kronor, går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 71,1 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar och drygt 39,1 miljarder går till stöd till Ukraina. Pengar fördelas på ytterligare 22 områden.
Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Dessutom bemyndigas regeringen att ingå avtal med Lettland om upplåtelse och försäljning av artillerisystemet Archer.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Stärkt skydd för nätverks- och informationssystem (FöU2)
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 16, 56 minuter
- Justering
- 2025-12-02
- Datum
- 2025-12-03
- Bordläggning
- 2025-12-09
- Debatt
- 2025-12-10
- Beslut
- 2025-12-10
För att uppnå en hög cybersäkerhetsnivå i samhället föreslår regeringen en ny cybersäkerhetslag som syftar till att genomföra det så kallade NIS 2-direktivet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslaget innebär att offentliga och enskilda verksamhetsutövare inom vissa utpekade sektorer bland annat ska vidta åtgärder för att skydda sina nätverks- och informationssystem samt rapportera betydande incidenter. Förslaget innebär även att en tillsynsmyndighet ska ingripa om en verksamhetsutövare bryter mot bestämmelser i lagen.
NIS 2-direktivet beslutades av EU 2022 och syftar till att uppnå en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag till ändring i andra lagar som rör elektronisk kommunikation, toppdomäner och sekretess.
De nya reglerna börjar gälla den 15 januari 2026.
95 miljarder kronor till rättsväsendet (JuU1)
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 65, 207 minuter
- Justering
- 2025-11-27
- Datum
- 2025-11-28
- Bordläggning
- 2025-12-03
- Debatt
- 2025-12-04
- Beslut
- 2025-12-10
Totalt cirka 95 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Rättsväsendet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Mest pengar, drygt 48 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Det näst största anslaget, drygt 24 miljarder kronor, går till Kriminalvården och nästan 8,5 miljarder kronor går till Sveriges domstolar. Pengar går också till ytterligare 14 områden.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ändringar i ett antal lagar när Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden byter namn till Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd.
Tillfällig utökning av Lagrådet (KU14)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2025-12-04
- Datum
- 2025-12-04
- Bordläggning
- 2025-12-09
- Debatt
- 2025-12-10
- Beslut
- 2025-12-10
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Lagrådet tillfälligt ska få bestå av högst sex avdelningar i stället för fem.
Beslutet innebär att regeringen under första halvåret 2026 får möjlighet att besluta om en sjätte avdelning vid behov. Därefter kan Lagrådet på nytt högst bestå av fem avdelningar. Begränsningen i hur många aktiva justitieråd som får tjänstgöra samtidigt ändras inte.
Genom ändringen skapas bättre förutsättningar för Lagrådet att genomföra sin granskningsuppgift vid de mycket stora arbetsanhopningar som riskerar att uppstå under första halvåret 2026.
Lagrådet granskar och yttrar sig över lagförslag efter begäran från regeringen eller av ett riksdagsutskott eller ett annat riksdagsorgan. Antalet avdelningar i Lagrådet växlar beroende på arbetsbördan.
Lagändringarna börjar gälla den 9 januari 2026 och upphör att gälla vid utgången av juni 2026.
122 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 36, 106 minuter
- Justering
- 2025-12-02
- Datum
- 2025-12-03
- Bordläggning
- 2025-12-08
- Debatt
- 2025-12-09
- Beslut
- 2025-12-10
Totalt cirka 122 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Mest pengar, cirka 54 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättning. Cirka 52 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och drygt 11 miljarder kronor går till Försäkringskassan. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om lagändringar. Regeringens förslag innebär att den ekonomiska tryggheten för medföljande till statligt anställda ska stärkas. Regeringens förslag gäller även utökade möjligheter till vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026 respektive den 1 juni 2026.
59,3 miljarder till ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 35 minuter
- Justering
- 2025-11-27
- Datum
- 2025-11-27
- Bordläggning
- 2025-12-03
- Debatt
- 2025-12-04
- Beslut
- 2025-12-10
Totalt cirka 59,3 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till ett alternativt budgetförslag i en motion.
Mest pengar, knappt 29,8 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Knappt 13,9 miljarder kronor går till bostadstillägg till pensionärer och drygt 7,4 miljarder kronor går till efterlevandepensioner till vuxna. Pengar ska också gå till ytterligare tre områden.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
104 miljarder till ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3)
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 20, 77 minuter
- Justering
- 2025-12-02
- Datum
- 2025-12-03
- Bordläggning
- 2025-12-08
- Debatt
- 2025-12-09
- Beslut
- 2025-12-10
Totalt cirka 104 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Mest pengar, drygt 49,6 miljarder, går till föräldraförsäkring. Knappt 31,7 miljarder går till barnbidrag och cirka 7,6 miljarder går till omvårdnadsbidrag och vårdbidrag. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken. Ändringarna innebär bland annat stärkt rätt till tillfällig föräldrapenning och höjda bostadskostnadsgränser för barnfamiljer inom bostadsbidraget. Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2026.
13,5 miljarder till migration (SfU4)
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 77, 221 minuter
- Justering
- 2025-11-27
- Datum
- 2025-11-27
- Bordläggning
- 2025-12-03
- Debatt
- 2025-12-04
- Beslut
- 2025-12-10
Totalt cirka 13,5 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Migration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Mest pengar, cirka 5,5 miljarder kronor, går till Migrationsverket. Cirka 4,2 miljarder går till ersättningar och bostadskostnader och cirka 0,9 miljarder går till domstolsprövning i utlänningsmål. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Stärkt skydd för barn som riskerar att fara illa (SoU11)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2025-11-27
- Datum
- 2025-11-27
- Bordläggning
- 2025-12-03
- Debatt
- 2025-12-04
- Beslut
- 2025-12-10
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att stärka barns möjligheter till skydd och stöd från socialnämnden.
Regeringens förslag innebär bland annat att fler myndigheter, myndighetsanställda och ordningsvakter blir skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
Det införs också en uppgiftsskyldighet för viss personal inom skolan och annan pedagogisk verksamhet. Skyldigheten ska gälla på begäran av en socialnämnd som ska lämna upplysningar eller utföra en utredning enligt föräldrabalken.
Vidare ska en förlängd gallringstid om 30 år från ett barns födelse gälla för vissa handlingar i barnets personakt.
Lagändringarna börjar gälla den 15 januari 2026.
Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026 (UFöU2)
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 41 minuter
- Justering
- 2025-11-27
- Datum
- 2025-11-27
- Bordläggning
- 2025-12-09
- Debatt
- 2025-12-10
- Beslut
- 2025-12-10
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för det svenska bidraget till Natos avskräckning och försvar under 2026.
Beslutet innebär att regeringen får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av markförband och specialförband om högst 1 700 personer, marina förband om högst 700 personer och flyg- och luftförsvarsförband om högst 600 personer till och med 31 december 2026.
2,5 miljarder till internationell samverkan (UU1)
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 40, 132 minuter
- Justering
- 2025-11-27
- Datum
- 2025-11-28
- Bordläggning
- 2025-12-02
- Debatt
- 2025-12-03
- Beslut
- 2025-12-10
Totalt cirka 2,5 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Internationell samverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas med de villkor som riksdagen anger. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Mest pengar, knappt 1,7 miljarder kronor, går till avgifter till internationella organisationer. Drygt 330 miljoner kronor går till utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser och drygt 188 miljoner kronor går till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Pengar går också till två myndigheter.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden och ekonomiska åtaganden.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
EU-kommissionens arbetsprogram har granskats (UU5)
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 7, 52 minuter
- Justering
- 2025-12-04
- Datum
- 2025-12-04
- Bordläggning
- 2025-12-09
- Debatt
- 2025-12-10
- Beslut
- 2025-12-10
Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2026. Utskottet och regeringen anser att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform för vår tids och vår kontinents stora frågor som handlar om kriget, kriminaliteten, klimatet och konkurrenskraften.
Utskottet delar kommissionens bedömning om att EU måste ta ett större ansvar för sitt försvar och sin säkerhet. Utskottet anser även att de enskilda medlemsstaterna behöver ta ett större ansvar för EU:s försvar. Mer behöver göras för att stärka den europeiska förmågan att möta kriser, konflikter och krig i Europas närområde.
EU ska ge ett orubbligt stöd till Ukraina, och utskottet anser att det är Europas enskilt viktigaste uppgift. Utskottet vill se ett ökat, starkt och långsiktigt stöd till Ukraina. Stödet ska omfatta politiska, militära, ekonomiska, humanitära och rättsliga aspekter. Utskottet anser att EU ska öka trycket på Ryssland. EU behöver öka takten i utfasningen av fossil energi från Ryssland. Utskottet stöder regeringens arbete för att frysta ryska tillgångar ska användas till stöd för Ukraina. Ryssland måste betala för den skada som de vållat Ukraina med sin fullskaliga invasion.
Utskottet anser att EU bör ta nästa steg när det gäller Ukrainas och Moldaviens EU-anslutningsprocesser.
Utskottet välkomnar kommissionens prioritet om att befolkningen i Gaza ska få tillräckligt med bistånd. Det är av yttersta vikt att införseln av humanitär nödhjälp, enligt regeringen och utskottet, fortsätter att öka. EU ska bidra till att stödja styrningen och reformeringen av den palestinska myndigheten och finansiera återuppbyggnaden. Utskottet understryker att Hamas inte kan utgöra en del av ett framtida styre i Gaza.
Riksdagen lade utskottets utlåtande till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Reglerna för villkorlig frigivning ska skärpas (JuU8)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 11, 57 minuter
- Justering
- 2025-11-27
- Datum
- 2025-11-28
- Bordläggning
- 2025-12-02
- Debatt
- 2025-12-03
- Beslut
- 2025-12-03
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna för villkorlig frigivning.
Förslagen handlar bland annat om att
- den andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar och att denna höjning genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först
- tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks
- det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet
- allmänna fängelseminimum, det kortaste fängelsestraffet, ska höjas till en månad och att alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning
- prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år, i stället för dagens ett år, och att den villkorligt frigivne som huvudregel ska ställas under övervakning
- hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden samt att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen.
Ett syfte med regeringens förslag är att fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026, utom vissa av lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. De lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
17,3 miljarder kronor till kultur, medier, trossamfund och fritid (KrU1)
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 7
- Anföranden och repliker
- 52, 200 minuter
- Justering
- 2025-11-27
- Datum
- 2025-11-28
- Bordläggning
- 2025-12-01
- Debatt
- 2025-12-02
- Beslut
- 2025-12-03
Totalt cirka 17,3 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Mest pengar, drygt 2,5 miljarder kronor, går till folkhögskolor. Drygt 2,1 miljarder kronor går till stöd till idrotten och knappt 1,7 miljarder kronor går till regional kulturverksamhet. Pengar går också till ytterligare 45 områden.
Kulturutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och en investeringsplan.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
21,6 miljarder till rikets styrelse (KU1)
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 3
- Anföranden och repliker
- 7, 62 minuter
- Justering
- 2025-11-27
- Datum
- 2025-11-28
- Bordläggning
- 2025-12-02
- Debatt
- 2025-12-03
- Beslut
- 2025-12-03
Totalt cirka 21,6 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas på de olika anslagen. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna, allmänna val och demokrati, nationella minoriteter och mediestödet.
Mest pengar, 10,7 miljarder kronor, går till Regeringskansliet. Drygt 4,4 miljarder kronor går till landets länsstyrelser, cirka 1,2 miljarder till riksdagens ledamöter och partier samt cirka 922 miljoner kronor till allmänna val och demokrati. Pengar går också till ytterligare 15 anslag.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om ändringar i budgetlagen. Ändringarna innebär bland annat att uttrycket överskottsmål tas bort ur lagen. Lagändringarna börjar gälla den 31 december 2025.
Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2024 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Utredning om revisionen av Jubileumsfonden (KU15)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2025-11-27
- Datum
- 2025-11-27
- Bordläggning
- 2025-12-02
- Debatt
- 2025-12-03
- Beslut
- 2025-12-03
Det behöver göras en översyn av den årliga revisionen av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Riksdagen uppmanar riksdagsstyrelsen att tillsätta en utredning som ser över revisionen. Det finns i dag en viss konstitutionell problematik och otydlighet när det gäller arbetet med den årliga revisionen av Jubileumsfonden.
Jubileumsfonden är en fristående stiftelse som främjar och stödjer humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning med anknytning till Sverige.
Riksdagen framhåller att det är viktigt att översynen tar hänsyn till de band som finns mellan Jubileumsfonden och riksdagen. Jubileumsfondens styrelse lämnar sin årsredovisning till riksdagen, där den bereds i riksdagens utbildningsutskott. Utgångspunkten i översynen är att de band som finns mellan riksdagen och Jubileumsfonden ska vara kvar.
Stärkt konstitutionell beredskap (KU8)
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 8, 68 minuter
- Justering
- 2025-11-13
- Datum
- 2025-11-14
- Bordläggning
- 2025-11-26
- Debatt
- 2025-11-27
- Beslut
- 2025-12-03
Riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen i de delar det avser huvudbestämmelserna.
Regeringens förslag innebär bland annat följande:
- Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks.
- Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen.
- Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen.
Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.
15,5 miljarder till skatt, tull och exekution (SkU1)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 84 minuter
- Justering
- 2025-11-27
- Datum
- 2025-11-27
- Bordläggning
- 2025-12-02
- Debatt
- 2025-12-03
- Beslut
- 2025-12-03
Totalt cirka 15,5 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Mest pengar, cirka 9,4 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 3,4 miljarder går till Tullverket och cirka 2,5 miljarder till Kronofogdemyndigheten.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Kompletterande regler för tilläggsskatt (SkU5)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 14 minuter
- Justering
- 2025-11-27
- Datum
- 2025-11-27
- Bordläggning
- 2025-12-02
- Debatt
- 2025-12-03
- Beslut
- 2025-12-03
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande regler för tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Det innehåller en rad lagändringar i lagen om tilläggsskatt.
Förslaget grundar sig i ett EU-direktiv om global minimibeskattning som bygger på de modellregler som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt G20-länderna antagit. Direktivet ska säkerställa att stora multinationella koncerner betalar en rättvis andel av sina vinster i skatt oavsett var de har sin verksamhet.
För att tydliggöra hur reglerna för global minimibeskattning ska tolkas och tillämpas har de försetts med administrativa riktlinjer. Dessa riktlinjer föranleder regeringens förslag om kompletterande regler för tilläggsskatt.
Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.
Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård (SoU10)
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 46, 140 minuter
- Justering
- 2025-11-27
- Datum
- 2025-11-27
- Bordläggning
- 2025-12-02
- Debatt
- 2025-12-03
- Beslut
- 2025-12-03
Riksdagen sa ja till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Beslutet innebär att det nuvarande högkostnadsskyddet ska kompletteras med ett nytt stöd. Stödet kallas för särskild tandvårdsersättning och riktar sig i ett första steg till äldre.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
Kalender
Riksdagen arbetar med statens budget
I november beslutade riksdagen om utgiftsramarna för statens budget för 2026. Nu pågår arbetet med att debattera och besluta om hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Allmänna motionstiden 2025
Den allmänna motionstiden 2025 började tisdagen den 9 september klockan 10.30 och slutade tisdagen den 7 oktober klockan 16.30.
Riksdagen i tid och rum – historien, husen och arbetsplatsen
Jubileumsbok utgiven 2023 i samband med Sveriges riksdags uppmärksammande av hur Sveriges styrelseskick har utvecklats under 500 år. Tyngdpunkten ligger på riksdagens roll och utveckling. Människorna, husen och den samtida politiken beskrivs i boken, men också arbetslivet i Riksdagshuset.
Uppdrag för att bevara och tillgängliggöra unika värden under Riksplan
Riksdagsförvaltningen har utrett hur den unika historiska miljön under Riksplan ska tillvaratas och göras tillgänglig för allmänheten i samband med den ombyggnad som planeras.
Uppdrag för att bevara och tillgängliggöra unika värden under Riksplan
Bevaka riksdagsarbetet
Här finns information för dig som är journalist eller fotograf och vill arbeta i riksdagens lokaler eller på annat sätt bevaka riksdagsarbetet.
Följ och prenumerera
Det finns flera olika sätt att bevaka riksdagens arbete och beslut.