Aktuellt

Beslut i korthet

• Riksdagen sa ja till utökad användning av hemliga tvångsmedel (JuU31)

  Behandlade dokument

  4

  Förslagspunkter

  4

  Reservationer

  4 

  Anföranden och repliker

  12, 65 minuter

  Justering

  2023-09-07

  Bordläggning

  2023-09-12

  Debatt

  2023-09-13

  Beslut

  2023-09-13

  Betänkande 2022/23:JuU31

  Riksdagen sa ja till utökad användning av hemliga tvångsmedel (JuU31)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

• Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar ska skydda svenska säkerhetsintressen (JuU32)

  Behandlade dokument

  2

  Förslagspunkter

  4

  Reservationer

  3 

  Anföranden och repliker

  14, 42 minuter

  Justering

  2023-09-07

  Bordläggning

  2023-09-12

  Debatt

  2023-09-13

  Beslut

  2023-09-13

  Betänkande 2022/23:JuU32

  Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar ska skydda svenska säkerhetsintressen (JuU32)

  Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär att en myndighet får möjlighet att granska, och om nödvändigt förbjuda utländska direktinvesteringar i svenska företag, vars verksamhet har betydelse för svenska säkerhetsintressen.

  Syftet med den nya lagen är att hindra att värdefull teknik, information eller strategiskt viktiga fastigheter kontrolleras av främmande makt på ett sätt som inte är önskvärt.

  Förslaget innebär även att underrättelse- och säkerhetstjänster i Storbritannien och Schweiz får direktåtkomst till vissa personuppgifter för att förhindra terroristattentat och andra terrorbrott.

  De nya reglerna börjar att gälla den 1 december 2023.

• Tidigare beslutade lagändringar om sekretess i domstol ska upphävas (JuU34)

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2023-09-07

  Bordläggning

  2023-09-12

  Debatt

  2023-09-13

  Beslut

  2023-09-13

  Betänkande 2022/23:JuU34

  Tidigare beslutade lagändringar om sekretess i domstol ska upphävas (JuU34)

  Riksdagen sa ja till att upphäva tidigare beslutade lagändringar som innebär att sekretess ska gälla i domstolar för uppgifter som rör privatpersoner i brottmål och vissa typer av tvistemål. Lagändringarna skulle ha börjat gälla den 1 oktober 2023.

  En av anledningarna till beslutet är att ändringarna, enligt riksdagen, skulle få en mycket begränsad effekt samtidigt som de skulle få stora negativa följder för domstolarnas arbete.

  Beslutet har sin grund i ett utskottsinitiativ från justitieutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte är ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot.

• Ytterligare försvarsmateriel ska skänkas till Ukraina (FiU32)

  Förslagspunkter

  1

  Anföranden och repliker

  8, 45 minuter

  Justering

  2023-08-16

  Bordläggning

  2023-08-16

  Debatt

  2023-08-17

  Beslut

  2023-08-17

  Betänkande 2022/23:FiU32

  Ytterligare försvarsmateriel ska skänkas till Ukraina (FiU32)

  Riksdagen sa ja till att ytterligare försvarsmateriel ska skänkas till Ukraina. Genom ett så kallat bemyndigande ska regeringen ges rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel i form av reservdelar och beredskapsvaror till ett värde om högst 1,1 miljarder kronor och i form av ammunition med ammunitionskomponenter, minröjningsutrustning och transportfordon till ett värde om högst 2,15 miljarder kronor.

  Riksdagen beslutade också att ge regeringen möjlighet att sälja ett begränsat antal jaktrobotar av typen Rb 99 (AMRAAM) till USA. USA har lanserat ett program för återköp av äldre varianter av AMRAAM mot att samma länder köper nya AMRAAM-robotar. Programmet syftar till att donera de återköpta robotarna till Ukraina för att snabbt kunna stärka det ukrainska luftförsvaret.

  Beslutet innebär att utgiftsområdet för försvar och krisberedskap i statens budget ökar med 545 miljoner kronor 2023. Det innebär också att regeringen genom utökade så kallade beställningsbemyndiganden ska få rätt att göra beställningar på ytterligare cirka 2,8 miljarder kronor för att återanskaffa den materiel som skänkts.

  Beslutet har sin grund i ett utskottsinitiativ från finansutskottet vilket betyder att det är utskottet som har tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga.

• Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken 2022 (FiU24)

  Förslagspunkter

  1

  Anföranden och repliker

  14, 61 minuter

  Justering

  2023-06-15

  Bordläggning

  2023-06-20

  Debatt

  2023-06-21

  Beslut

  2023-06-21

  Betänkande 2022/23:FiU24

  Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken 2022 (FiU24)

  Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2022. Utskottet konstaterar att konsumentpriserna steg snabbt under 2022 efter många år med låg inflation. På årsbasis var inflationen 7,7 procent, mätt enligt konsumentprisindex med fast ränta. I december samma år uppgick inflationen till 10,2 procent, vilket är den högsta nivån sedan inflationsmålet infördes. Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, liksom obalanser mellan utbud och efterfrågan i spåren av pandemin pekas ut som bidragande orsaker.

  Riksbanken svarade med att höja styrräntan under 2022 med sammanlagt 2,5 procentenheter, från 0 till 2,5 procent i slutet av 2022. Riksbankens värdepappersköp trappades samtidigt ned och köpen avslutades helt i december 2022. Både Riksbankens inflationsprognoser och prognosen för styrräntan reviderades kontinuerligt upp under året.

  Utskottet bedömer att finansutskottet att Riksbanken, trots den höga inflationen, i stort uppfyllde prisstabilitetsmålet 2022 i bemärkelsen att de långsiktiga inflationsförväntningarna fortfarande är i linje med målet.

  Samtidigt – sett i efterhand – menar utskottet att penningpolitiken borde ha stramats åt tidigare än vad som skedde. Utskottets bedömning är att det hade varit bättre om Riksbanken höjt räntan tidigare och avvecklat värdepappersinnehaven snabbare under 2022 än vad som faktiskt gjordes. Riksbankens inflationsprognoser var bristfälliga eftersom Riksbanken underskattade inflationstrycket som uppstod i Sverige och andra länder i slutet av 2021. Vidare borde Riksbanken i sin kommunikation, särskilt vid mötet i februari 2022, varit tydlig med alternativa scenarier för inflationen och framtida styrräntor. Det hade kunnat öka beredskapen för att en annan utveckling var möjlig.

  Riksdagen godkände det som utskottet anfört om penningpolitiken 2022.

• Årsredovisning för staten 2022 (FiU30)

  Behandlade dokument

  2

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2023-06-15

  Bordläggning

  2023-06-19

  Debatt

  2023-06-20

  Beslut

  2023-06-21

  Betänkande 2022/23:FiU30

  Årsredovisning för staten 2022 (FiU30)

  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2022 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2022.

  Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen.

  I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

• Ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (FiU35)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Anföranden och repliker

  13, 46 minuter

  Justering

  2023-06-15

  Bordläggning

  2023-06-20

  Debatt

  2023-06-21

  Beslut

  2023-06-21

  Betänkande 2022/23:FiU35

  Ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (FiU35)

  Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som möjliggör Utbetalningsmyndighetens verksamhet. Syftet med den nya myndigheten är att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

  En av Utbetalningsmyndighetens uppgifter ska vara att administrera ett system med transaktionskonto för utbetalningar från statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Myndigheten ska också arbeta med granskningar baserade på dataanalyser och urval för att hitta felaktiga utbetalningar. Utbetalningsmyndigheten ska vara skyldig att underrätta andra myndigheter och berörda aktörer om felaktiga utbetalningar, men också andra felaktigheter.

  Utbetalningsmyndigheten kommer att behandla en stor mängd uppgifter som rör enskildas personliga och ekonomiska förhållanden och som kan vara av integritetskänslig natur. Sekretess ska därför gälla för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden hos myndigheten.

  De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.

• Kritik mot förslag om ny EU-lagstiftning mot korruption (JuU33)

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2023-06-15

  Bordläggning

  2023-06-19

  Debatt

  2023-06-20

  Beslut

  2023-06-21

  Utlåtande 2022/23:JuU33

  Kritik mot förslag om ny EU-lagstiftning mot korruption (JuU33)

  EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv med EU-gemensam lagstiftning mot korruption. Syftet är att uppdatera och komplettera nuvarande regelverk mot bakgrund av att lagstiftningen är splittrad, föråldrad och har ett begränsat tillämpningsområde.

  Riksdagen ställer sig positiv till åtgärder för att förebygga och bekämpa korruption och menar att det finns ett stort behov att samarbeta över nationsgränserna för att komma till rätta med problemen. Riksdagen välkomnar därmed kommissionens initiativ till ett nytt direktiv.

  Dock anser riksdagen att en av de föreslagna påföljderna i direktivet inte bör beslutas på EU-nivå. Det gäller förslaget om att en person som har dömts för korruptionsbrott ska kunna förbjudas att ställa upp i val. Riksdagen anser att det måste vara upp till varje medlemsstat att avgöra om man vill införa en sådan påföljd. Riksdagen ställer sig även tveksam till om förslaget att en dömd person ska förbjudas att inneha en offentlig anställning bör beslutas på EU-nivå.

  Därmed anser riksdagen att förslaget i den delen strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen skickar sina synpunkter om detta till EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.

• Översyn av JO-ämbetet (KU32)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  5

  Anföranden och repliker

  2, 11 minuter

  Justering

  2023-06-15

  Bordläggning

  2023-06-20

  Debatt

  2023-06-21

  Beslut

  2023-06-21

  Betänkande 2022/23:KU32

  Översyn av JO-ämbetet (KU32)

  Riksdagen har behandlat en framställning om översyn av Riksdagens ombudsmän (JO). Framställningen innehåller förslag och bedömningar som lagts fram av en parlamentariskt sammansatt kommitté som har tillsats av riksdagsstyrelsen på initiativ av konstitutionsutskottet.

  I framställningen föreslås ändringar i fråga om JO:s konstitutionella ställning, uppdrag, verksamhet och organisation.

  Riksdagen sa ja till större delar av kommitténs förslag. Riksdagen sa också ja till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen och antog det som vilande. Samtidigt riktade riksdagen två så kallade tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen om att utreda den offentliga tillsynen och vissa frågor om sekretess i JO:s och Justitiekanslerns verksamhet.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2023. Det vilande grundlagsförslaget träder i kraft den 1 januari 2027.

• Utredning om stödet till den politiska beslutsprocessen och riksdagsledamöterna (KU40)

  Förslagspunkter

  1

  Anföranden och repliker

  2, 8 minuter

  Justering

  2023-06-15

  Bordläggning

  2023-06-20

  Debatt

  2023-06-21

  Beslut

  2023-06-21

  Betänkande 2022/23:KU40

  Utredning om stödet till den politiska beslutsprocessen och riksdagsledamöterna (KU40)

  Riksdagen beslutade att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till riksdagsstyrelsen om en utredning om stödet dels till den politiska beslutsprocessen och dels direkt till riksdagsledamöterna.

  Huvuduppdraget för Riksdagsförvaltningen är att ge stöd till den politiska processen i kammare och utskott och till riksdagsledamöterna. Internationaliseringen, digitaliseringen och det förändrade säkerhetsläget i världen ställer krav på nya arbetssätt och ökar ledamöternas behov av kunskapsunderlag. Kraven på utskotten har ökat. Ledamöterna måste sätta sig in i allt fler komplicerade ärenden i riksdagen samtidigt som deras uppdrag utanför själva riksdagsarbetet ska skötas.

  Riksdagen anser att en parlamentarisk utredning bör analysera behoven av olika stöd och i vilken utsträckning det bör vara en uppgift för Riksdagsförvaltningen att ge dessa stöd. Översynen ska göras med utgångspunkt att stödet som ges av Riksdagsförvaltningen ska anpassas och utformas utifrån kammarens, utskottens och ledamöternas behov. Utskottens ställning som den bärande delen i riksdagsarbetet bör framhållas och värnas.

  Varje riksdagsledamot har fått sitt mandat av väljarna och ansvarar för att leva upp till det förtroende detta innebär. Uppdraget är inte jämförbart med en anställning. I det ligger att villkoren för ledamöter kan behöva skilja sig från vad som gäller för andra grupper.

  Partikansliernas roll och finansiering bör också ses över.

  Riksdagen anser också att det finns anledning att se över den parlamentariska ledningsorganisationen, inklusive riksdagsstyrelsens roll och sammansättning och hur styrningen av Riksdagsförvaltningen är utformad.

  Utredningen ska lämna förslag till förändringar inklusive författningsändringar. Den ska också analysera och redovisa förslagens konsekvenser.

  Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition från regeringen eller på en motion från riksdagsledamöter.

• Tillfällig flaggdag på 50-årsdagen av kungens trontillträde (KU41)

  Behandlade dokument

  2

  Förslagspunkter

  1

  Reservationer

  1 

  Anföranden och repliker

  2, 7 minuter

  Justering

  2023-06-15

  Bordläggning

  2023-06-20

  Debatt

  2023-06-21

  Beslut

  2023-06-21

  Betänkande 2022/23:KU41

  Tillfällig flaggdag på 50-årsdagen av kungens trontillträde (KU41)

  Den 15 september 2023 blir en tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av kung Carl XVI Gustafs trontillträde. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

• Ändrade transparensregler inom energibeskattningen (SkU21)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2023-06-15

  Bordläggning

  2023-06-19

  Debatt

  2023-06-20

  Beslut

  2023-06-21

  Betänkande 2022/23:SkU21

  Ändrade transparensregler inom energibeskattningen (SkU21)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om skatt på energi för att de stöd som i dag omfattas av de så kallade gruppundantagsförordningarna ska kunna undantas även framöver.

  EU:s energiskattedirektiv är ett gemensamt ramverk för hur medlemsländerna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. Utgångspunkten är att beskattningen ska uppfylla vissa minimiskattenivåer. Nedsättning av eller befrielse från energiskatt och koldioxidskatt kan vara utformad så att den utgör statligt stöd. Huvudregeln är att kommissionen, utifrån EU:s regler om statsstöd, måste pröva och godkänna åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden innan de kan börja gälla.

  Kommissionen har dock försökt förenkla förfarandet kring statsstöds-prövningen genom att anta så kallade gruppundantagsförordningar. I de fall åtgärder omfattas av en sådan förordning kan medlemsstaterna införa åtgärderna utan att behöva följa det normala förfarandet med föranmälan och kommissionens godkännande av åtgärderna. Det är med anledning av att EU-kommissionen har föreslagit förändringar i de grupp-undantags-förordningar som tillämpas bland annat på energi-skatte-området som lagändringarna föreslås.

  Lagändringarna innebär bland annat att beloppsgränsen sänks för när uppgifter om stödmottagaren ska lämnas vid skattebefrielse för bränsle och el. Vidare anpassas nedsättningen av koldioxidskatt för diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet för förbrukning som sker under tiden den 1 juli–31 december 2023 till minimiskattenivån i det så kallade energi-skatte-direktivet.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

• Skatteverket ska få lämna information till brottsbekämpande myndigheter inom EU (SkU22)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Reservationer

  1 

  Anföranden och repliker

  3, 9 minuter

  Justering

  2023-06-15

  Bordläggning

  2023-06-19

  Debatt

  2023-06-20

  Beslut

  2023-06-21

  Betänkande 2022/23:SkU22

  Skatteverket ska få lämna information till brottsbekämpande myndigheter inom EU (SkU22)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag som gör det möjligt för Skatteverket att bli en brottsbekämpande myndighet enligt ministerrådets rambeslut. De sekretessbrytande bestämmelserna innebär att Skatteverket ska kunna lämna information som rör vissa typer av brott och brottslig verksamhet till andra behöriga brottsbekämpande myndigheter inom EU.

  Bestämmelserna innebär även att det tydliggörs när uppgifter kan lämnas ut inom ramen för det internationella samarbetet genom Interpol och Europol. Syftet är att förbättra Skatteverkets möjligheter att bedriva en effektiv brottsbekämpande verksamhet.

  De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2023.

• Nej till motioner om tandvård och läkemedel (SoU15)

  Behandlade dokument

  34

  Förslagspunkter

  14

  Reservationer

  22 

  Anföranden och repliker

  53, 130 minuter

  Justering

  2023-06-13

  Bordläggning

  2023-06-19

  Debatt

  2023-06-20

  Beslut

  2023-06-21

  Betänkande 2022/23:SoU15

  Nej till motioner om tandvård och läkemedel (SoU15)

  Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag som handlar om tandvård och läkemedel. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022 och handlar bland annat om läkemedelsanvändning, apotek, tillgänglighet till läkemedel och tandvård.

  Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete inom området pågår.

• Nej till motioner om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld (SoU18)

  Behandlade dokument

  34

  Förslagspunkter

  18

  Reservationer

  38 

  Anföranden och repliker

  25, 100 minuter

  Justering

  2023-06-13

  Bordläggning

  2023-06-19

  Debatt

  2023-06-20

  Beslut

  2023-06-21

  Betänkande 2022/23:SoU18

  Nej till motioner om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld (SoU18)

  Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner inom området socialtjänstens ansvar för våldsutsatta med mera, som kommit in under den allmänna motionstiden 2022.

  Förslagen handlar bland annat om prostitution, sexuell utsatthet, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer, skyddade personuppgifter och skyddat boende.

  Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.