Aktuellt
Här hittar du den senaste informationen från riksdagen. Det går att sortera på aktuella händelser, förslag, beslut och andra dokument.
Beslut i korthet
Lättare att upptäcka brott i samband med vadhållning (KrU2)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-11-19
- Bordläggning
- 2024-11-27
- Debatt
- 2024-11-28
- Beslut
- 2024-11-28
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att licenshavare med licens för vadhållning ska få behandla personuppgifter om det är nödvändigt i syfte att upptäcka lagöverträdelser i vissa fall. Med vadhållning menas att man satsar pengar eller annat värde på utfallet av en viss händelse. Personuppgifter ska få behandlas om det är nödvändigt för att
- granska ett spel om pengar i syfte att upptäcka fusk, bedrägeri och annan brottslig verksamhet
- kontrollera och rapportera avvikande spelmönster och misstankar om manipulation av resultat inom sport med vadhållning
- kontrollera och rapportera om en spelare deltagit i vadhållning som strider mot idrottens regelverk om matchfixning. Med matchfixning menas exempelvis att en match kan vara uppgjord i förväg.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 februari 2025.
Bättre möjligheter att attrahera högkvalificerad arbetskraft från tredjeland (SfU6)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 4 minuter
- Justering
- 2024-11-19
- Bordläggning
- 2024-11-27
- Debatt
- 2024-11-28
- Beslut
- 2024-11-28
Bättre möjligheter att attrahera och behålla högkvalificerade arbetstagare från tredjeland. Det är syftet med det nya blåkortdirektivet från EU som innebär att Sverige och övriga medlemsländer ska införa nya regler om uppehålls- och arbetstillstånd för personer med högkvalificerade anställningar.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag att bland annat sänka lönetröskeln för EU-blåkort. Riksdagen anser att den sänkta tröskeln gör det möjligt för Sverige att bevilja fler eftertraktade yrkesgrupper ett EU-blåkort. Dessutom sade riksdagen ja till förslagen som handlar om att utvidga tillämpningsområdet och att öka flexibiliteten i regelverket för EU-blåkort.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.
Skrivelse om nationell säkerhetsstrategi har behandlats (UU6)
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 25, 114 minuter
- Justering
- 2024-11-21
- Bordläggning
- 2024-11-26
- Debatt
- 2024-11-27
- Beslut
- 2024-11-28
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om nationell säkerhetsstrategi. I strategin definieras Sveriges nationella säkerhetsintressen.
Den nationella säkerhetsstrategin är avsedd att ge en långsiktig inriktning av regeringens arbete med nationell säkerhet. Strategin ska också vara vägledande för arbetet med nationell säkerhet i Sverige lokalt, nationellt och internationellt. Strategin kommer också att ligga till grund för regeringens styrning av myndigheter och andra regeringsbeslut.
Riksdagen konstaterar i enlighet med regeringens strategi att riksdag och regering har det yttersta ansvaret för att värna Sveriges fred, frihet och säkerhet.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Barns skydd mot våld i hemmet stärks (CU4)
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 14, 61 minuter
- Justering
- 2024-11-21
- Bordläggning
- 2024-11-25
- Debatt
- 2024-11-26
- Beslut
- 2024-11-27
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska stärka barns skydd mot våld i hemmet samt stärka tryggheten och stabiliteten för barn som är placerade i familjehem.
Förslagen innebär framför allt att man ska ta särskild hänsyn till risken att ett barn kan fara illa vid bedömningen om vad som är bäst för barnet i frågor om vårdnad, boende och umgänge.
Det ska uppnås genom följande förändringar.
- Förbättra domstolarnas beslutsunderlag vid bedömningen om ett barn riskerar att fara illa. Domstolen ska i svår-bedömda mål eller ärenden om vårdnad, boende och umgänge begära ett expertutlåtande från en legitimerad psykolog.
- Barnets rätt till umgänge med en förälder som barnet inte bor med ska endast gälla när umgänget är förenligt med barnets bästa.
- Det ska förtydligas vilka omständigheter som ska beaktas särskilt för att det ska bli aktuellt att flytta vårdnaden från barnets föräldrar till särskilt förordnade vårdnadshavare. Vid en sådan prövning hos socialnämnden och i domstol ska som huvudregel ett offentligt biträde utses för barnet och dess vårdnadshavare.
Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2025.
Stärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning (CU5)
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 19, 59 minuter
- Justering
- 2024-11-21
- Bordläggning
- 2024-11-26
- Debatt
- 2024-11-27
- Beslut
- 2024-11-27
Reglerna i konsumentkreditlagen som gäller högkostnadskrediter, bland annat ränte- och kostnadstak, ska utvidgas och gälla flertalet konsumentkrediter. Räntetaket sänks från 40 till 20 procentenheter utöver gällande referensränta.
Regeringens förslag till ändringar i konsumentkreditlagen ska bland annat motverka riskfylld kreditgivning och att enskilda blir överskuldsatta för att de beviljas lån som de inte kan betala tillbaka.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktar även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen med anledning av flera motionsyrkanden. Enligt utskottet bör regeringen vidta nödvändiga åtgärder för att ett system för register över skuld- och kreditinformation ska kunna inrättas.
Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2025.
Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för 2025 (FiU1)
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 81, 333 minuter
- Justering
- 2024-11-21
- Bordläggning
- 2024-11-26
- Debatt
- 2024-11-27
- Beslut
- 2024-11-27
Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2025. Utgifterna beräknas uppgå till 1 428 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 374 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 55 miljarder kronor för 2025.
Riskdagen sa ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller
- förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag och det förhöjda grundavdraget
- slopad avtrappning vid högre inkomstnivåer inom ramen för jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget
- sänkt ersättningsnivå i beloppsregeln för expertskatt
- sänkt skatt på bensin och diesel
- avskaffad skatt på flygresor
- utvidgning av det s.k. växa-stödet
- en skattefri nivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring
- avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet
- ändrad bonus malus för husbilar och alternativbränslebilar.
Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningen av inkomsterna i budgeten.
Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2025 utom de som gäller avskaffad skatt på flygresor som börjar gälla den 1 juli 2025 och ändrad malus för husbilar och alternativbränslebilar som börjar gälla den 1 februari 2025.
Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
En lägre inflation och stabila långsiktiga inflationsförväntningar gör att fokus för den ekonomiska politiken nu kan skiftas från att bekämpa inflationen till att investera i att bygga Sverige rikare och tryggare igen. Politiken bör enligt regeringen inriktas på att fortsätta stärka hushållens köpkraft, återupprätta arbetslinjen och öka tillväxten. Riksdagen är av samma mening. Den något expansiva finanspolitiken ger stöd åt den lågkonjunktur som Sverige bedöms vara i även 2025. En lägre inflation, högre reallöner och lägre räntor bidrar till att hushållens konsumtion och investeringar väntas öka. Arbetsmarknaden återhämtar sig gradvis under 2025, men arbetslösheten väntas vara fortsatt hög 2025.
Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.
Ja till höständringsbudgeten 2024 (FiU11)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-11-21
- Bordläggning
- 2024-11-26
- Debatt
- 2024-11-27
- Beslut
- 2024-11-27
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till höständringsbudget för 2024. Totalt berörs 24 av budgetens 27 utgiftsområden av beslutet, som innebär att 38 anslag ökas och att 10 anslag minskas.
Beslutet medför att anvisade medlen för 2024 ökar med 20,6 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 20,9 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 0,3 miljarder kronor.
En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar (FiU12)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-11-21
- Bordläggning
- 2024-11-26
- Debatt
- 2024-11-27
- Beslut
- 2024-11-27
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ny lagstiftning som innebär en anpassning till EU:s regler om marknader för krypto¬tillgångar (MICA-förordningen) och om information som ska följa med överföringar av medel (TFR-förordningen).
Syftet med MICA-förordningen är att fastställa enhetliga regler för utgivare och tillhandahållare av tjänster för kryptotillgångar på EU-nivå. TFR-förordningen reglerar de uppgifter om betalare och betalningsmottagare som ska följa med överföringar av medel, i alla valutor, i syfte att förebygga, upptäcka och utreda penningtvätt och finansiering av terrorism.
I huvudsak innebär lagändringarna nya bestämmelser om Finansinspektionens tillsynsbefogenheter och om ingripanden och sanktioner mot företag som bedriver verksamhet som omfattas av MICA-förordningen.
Lagändringarna börjar gälla den 30 december 2024.
Fördjupat polissamarbete i gränsområdet mellan Sverige och Finland (JuU5)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 19 minuter
- Justering
- 2024-11-21
- Bordläggning
- 2024-11-25
- Debatt
- 2024-11-26
- Beslut
- 2024-11-27
Riksdagen sa ja till ett avtal mellan Sverige och Finland som innebär ett fördjupat polissamarbete i gränsområdet och samtidigt antogs de lagändringar som krävs för att genomföra avtalet.
Lagförslagen innebär att finska polismän ska få utföra brådskande polisiära uppgifter på svenskt territorium i gränsområdet. Det föreslås också bestämmelser som gör det möjligt att föra in finska tjänstevapen in i landet. Bestämmelserna ska även reglera de finska polismännens befogenheter.
Lagändringarna ska börja gälla dag som regeringen bestämmer.
Anonyma vittnen tillåts (JuU6)
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 32, 98 minuter
- Justering
- 2024-11-21
- Bordläggning
- 2024-11-25
- Debatt
- 2024-11-26
- Beslut
- 2024-11-27
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att låta det bli möjligt att vittna anonymt under förundersökning och brottmål i domstol. Enligt förslaget ska vittnen få lämna sina uppgifter under anonymitet om det finns en påtaglig risk för att de eller deras närstående utsätts för allvarlig brottslighet.
För att lämna uppgifter anonymt ska straffet för brottet i fråga motsvara minst två års fängelse. Skälen för anonymiteten måste också väga upp för svårigheterna det innebär för den misstänkta eller tilltalades möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar.
Syftet med de nya reglerna är att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen i och runt de kriminella gängen. På så sätt ska förmågan att utreda och klara upp brott förbättras.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.
Stärkta möjligheter att upptäcka narkotikapåverkade förare i trafiken (JuU7)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-11-14
- Bordläggning
- 2024-11-20
- Debatt
- 2024-11-21
- Beslut
- 2024-11-27
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om försöksverksamhet med rutinmässiga ögonundersökningar i trafiken, även om det inte finns en misstanke om brott. Syftet med förslaget är att förbättra möjligheterna att upptäcka narkotikapåverkade förare i trafiken.
Antalet omkomna i narkotikarelaterade trafikolyckor samt antalet lagförda drograttfyllerier har ökat under det senaste decenniet. En möjlighet att, på samma sätt som för alkohol, rutinmässigt genomföra sållningsprov för narkotika i trafiken ökar möjligheterna att upptäcka påverkade förare och lagföra dem för brott.
Den utökade kontrollmöjligheten ska endast få användas när det gäller förare av motordrivna fordon. Det är inte fråga om att införa en rutinmässig kontrollmöjlighet på ett mer allmänt plan i samhället.
Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla från den 1 mars 2025 och fram till och med 28 februari 2030, för att senare utvärderas.
Komplettering till lagen om förverkande (JuU8)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-11-21
- Bordläggning
- 2024-11-25
- Debatt
- 2024-11-26
- Beslut
- 2024-11-27
Sedan den 8 november 2024 har polis och åklagare större möjligheter att ta tillgångar från kriminella. Den nya lagen innebär att brottsbekämpande myndigheter kan ta ifrån en person till exempel pengar och lyxartiklar som personen i fråga inte kan förklara hur man anskaffat.
För att Kronofogden ska kunna driva in betalning enligt förverkandelagstiftningen, så behöver riksdagen besluta om en komplettering till lagen.
Riksdagen sade ja till regeringens ändringsförslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.
Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård (SoU4)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 31, 88 minuter
- Justering
- 2024-11-14
- Bordläggning
- 2024-11-20
- Debatt
- 2024-11-21
- Beslut
- 2024-11-27
Riksdagen sa ja till att den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården ska sänkas från 23 till 19 år.
Regeringen bedömer att sänkt åldersgräns för avgiftsfri tandvård skapar resurser och kapacitet för en reform av tandvårdens högkostnadsskydd, där äldre med sämst munhälsa ska prioriteras.
Unga vuxna mellan 20 och 23 år ska kunna få del av statligt tandvårdsstöd istället för avgiftsfri tandvård. Det statliga tandvårdsstödet är ett ekonomiskt stöd som består av allmänt tandvårdsbidrag, särskilt tandvårdsbidrag och skydd mot höga kostnader.
Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2025.
Årlig skrivelse om Allmänna arvsfonden har behandlats (SoU6)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-11-14
- Bordläggning
- 2024-11-20
- Debatt
- 2024-11-21
- Beslut
- 2024-11-27
Riksdagen har behandlat en skrivelse som gäller redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2023.
Beslutade bidrag uppgick under 2023 till 763 miljoner kronor, mätt som ettåriga beslut. Jämfört med 2022 var det en ökning med 22 miljoner kronor. Nästan hälften av de beviljade medlen har gått till ungdomsprojekt, vilket är en knapp minskning jämfört med 2022.
I skrivelsen anges också den kommande inriktningen för stöd ur arvsfonden. Regeringen anser att de nuvarande 13 prioriterade områdena bör kvarstå. Projekt som prioriteras är exempelvis projekt som främjar barns rättigheter, ökar delaktigheten och stärker demokratin samt projekt med fokus på att förebygga våld, mobbning och trakasserier.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Långsiktig reglering av forskningsdatabaser (UbU6)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-11-21
- Bordläggning
- 2024-11-25
- Debatt
- 2024-11-26
- Beslut
- 2024-11-27
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en långsiktig reglering av vissa forskningsdatabaser.
Databaser har stor betydelse för forskningen, vid universitet och högskolor, som underlag till olika forskningsprojekt. Syftet med det nya regelverket är att förbättra förutsättningarna för registerbaserad forskning samtidigt som de registrerades personliga integritet skyddas.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.
Åtgärder mot brott som begås i och genom företag (CU3)
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 8, 30 minuter
- Justering
- 2024-11-14
- Bordläggning
- 2024-11-19
- Debatt
- 2024-11-20
- Beslut
- 2024-11-20
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som syftar till att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag. Lagförslagen innebär bland annat att Bolagsverket får möjlighet att kräva personlig inställelse, att företagskapning kriminaliseras, att förseningsavgifter höjs och att vissa regler för stiftelser anpassas i brottsförebyggande syfte.
Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.
Nytt regelverk ska förhindra grönmålning (FiU7)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-11-14
- Bordläggning
- 2024-11-19
- Debatt
- 2024-11-20
- Beslut
- 2024-11-20
EU:s förordning om europeiska gröna obligationer innebär en frivillig standard för gröna obligationer. EU-förordningen medför att Sverige inför en ny lag som kompletterar förordningen. Riksdagen sa ja till den nya lagen som bland annat innehåller bestämmelser om Finansinspektionens utrednings- och tillsynsbefogenheter.
Syftet med den gemensamma standarden är att bland annat förhindra så kallad grönmålning som innebär att den som bedriver miljöfarlig verksamhet ändå försöker beskriva sin verksamhet som miljövänlig.
Den nya lagen börjar gälla den 21 december 2024.
Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer (JuU4)
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 13, 67 minuter
- Justering
- 2024-11-14
- Bordläggning
- 2024-11-19
- Debatt
- 2024-11-20
- Beslut
- 2024-11-20
I en skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Statens skydd av hotade personer – brister i omfattning och effektivitet. Rapporten visar att staten inte arbetar tillräckligt effektivt för att skydda hotade personer.
Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har genomfört och kommer att genomföra. Det handlar bland annat om initiativ till lagändringar som gäller kontaktförbud och Skatteverkets förmedling av post till personer med skyddade personuppgifter, samt om flera myndighetsuppdrag.
Riksdagen lade regeringens skrivelse om statens skydd av hotade personer till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024, med hänvisning till pågående arbete.
Ja till inriktning för havsmiljöpolitiken (MJU5)
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 39
- Anföranden och repliker
- 48, 127 minuter
- Justering
- 2024-11-14
- Bordläggning
- 2024-11-19
- Debatt
- 2024-11-20
- Beslut
- 2024-11-20
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om inriktning för havsmiljöpolitiken.
Förslaget innehåller övergripande principer som ska gälla för allt havsmiljöarbete.
Regeringen vill stärka användningen av den så kallade ekosystemansatsen, ett arbetssätt för bevarande och långsiktigt hållbart användande av naturresurser, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Bland annat ska arbetet med en hållbar förvaltning av fiskresurserna tydligare samordnas med övrigt havsmiljöarbete.
Andra utgångspunkter är att övergödningen ska minska samt att Sverige bör utöka och förstärka skyddet av marina områden.
I förslaget betonas även behovet av att Sverige fortsatt arbetar internationellt för att minska tillförseln av farliga ämnen till havsmiljön, samt arbetar aktivt för att EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet genomförs.
Riksdagen sa även nej till förslag i motioner, varav 70 yrkanden kommer från den allmänna motionstiden 2024.
Tillståndskravet för hotell och pensionat tas bort (NU8)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 20 minuter
- Justering
- 2024-11-14
- Bordläggning
- 2024-11-19
- Debatt
- 2024-11-20
- Beslut
- 2024-11-20
Det ska inte längre krävas tillstånd för att öppna ett hotell eller ett pensionat. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Tillståndskravet ska ersättas med ett anmälningsförfarande. Det innebär att den som ska öppna ett hotell eller pensionat som ska kunna ta emot minst nio gäster samtidigt eller som har minst fem gästrum ska anmäla detta till Polismyndigheten. En anmälan ska vara skriftlig och innehålla ett fåtal uppgifter om anmälaren och verksamheten.
Syftet med förändringen är att förenkla administrationen och därmed sänka kostnaderna för hotell- och pensionatsinnehavare.
Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2025.
Bättre tillgång till mätvärden för el-kunder (NU9)
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 2, 6 minuter
- Justering
- 2024-11-14
- Bordläggning
- 2024-11-19
- Debatt
- 2024-11-20
- Beslut
- 2024-11-20
Företagen på elmarknaden ska bli bättre på att ge sina kunder tillgång till mät- och förbrukningsuppgifter. Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som grundar sig på nya EU-regler på elmarknadsområdet.
Syftet med det nya regelverket, som innebär ändringar i ellagen, är att kunderna bättre ska kunna anpassa och planera sin energianvändning. Lagändringarna börjar gälla den 5 januari 2025.
Alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek (UbU3)
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 20, 68 minuter
- Justering
- 2024-11-14
- Bordläggning
- 2024-11-19
- Debatt
- 2024-11-20
- Beslut
- 2024-11-20
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen och bibliotekslagen.
Ändringarna innebär att syftet med skolbibliotek ska tydliggöras samt att alla elever från förskoleklass till gymnasieskolan, som huvudregel, ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolan. Skolbiblioteket ska också vara bemannat.
Om det finns särskilda skäl, kan skolbiblioteket få finnas på en annan skola eller på ett folkbibliotek.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
Framflyttad start för nationellt professionsprogram för skolan (UbU4)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-11-14
- Bordläggning
- 2024-11-19
- Debatt
- 2024-11-20
- Beslut
- 2024-11-20
Starten på det nationella professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare flyttas fram. I stället för att börja gälla den 1 januari 2025 så ändras starttiden till den 1 september 2025. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att senarelägga starttiden.
Orsaken till förslaget är att Skolverket, som ska ansvara för professionsprogrammet, behöver mer tid för förberedelser. Tanken med programmet är att det ska finnas en tydlig struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare. Dessutom ska det finnas ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och förskollärare.
Skrivelse om Sveriges internationella bistånd har behandlats (UU3)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 24, 69 minuter
- Justering
- 2024-11-14
- Bordläggning
- 2024-11-19
- Debatt
- 2024-11-20
- Beslut
- 2024-11-20
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Sveriges internationella bistånd.
Riksrevisionen har granskat om regeringens, inklusive Expertgruppens för biståndsanalys (EBA) och Styrelsens för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) uppföljning och utvärdering av Sveriges internationella bistånds resultat är effektivt utformad.
Riksrevisionens övergripande bedömning är att regeringens och Sidas uppföljning och utvärdering av biståndets resultat i vissa delar är effektivt utformad.
Dock konstaterar Riksrevisionen att det finns brister i regeringens rapportering till riksdagen. Riksrevisionen fastslår i sin granskning att bristerna leder till att riksdagen inte får tillräcklig insyn i biståndets resultat samt att de resurser som läggs på uppföljning och utvärdering riskerar att användas ineffektivt.
I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens övergripande iakttagelser. Regeringen fastslår också i skrivelsen att verksamhet som finansieras av biståndsmedel ska genomsyras av tydliga krav på resultat, effektivitet, långsiktighet och transparens. Regeringen hänvisar till pågående arbete för att åtgärda bristerna.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Kalender
Allmänna motionstiden 2024
Den allmänna motionstiden 2024 började tisdagen den 10 september klockan 10.30 och slutade fredagen den 4 oktober klockan 16.30.
Uppdrag för att bevara och tillgängliggöra unika värden under Riksplan
Riksdagsförvaltningen ska ta fram en plan för hur den unika historiska miljön under Riksplan ska tillvaratas och göras tillgänglig för allmänheten i samband med den ombyggnad som planeras.
Uppdrag för att bevara och tillgängliggöra unika värden under Riksplan
Regeringsformen 50 år
Regeringsformen är den mest grundläggande av våra fyra grundlagar. Den handlar om hur landet ska styras och utgör skyddet för alla medborgares fri- och rättigheter. I år fyller 1974 års regeringsform femtio år.
Bevaka riksdagsarbetet
Här finns information för dig som är journalist eller fotograf och vill arbeta i riksdagens lokaler eller på annat sätt bevaka riksdagsarbetet.
Följ och prenumerera
Det finns flera olika sätt att bevaka riksdagens arbete och beslut.