Riksdagen prövar förslag till EU-lagar
I EU ska politiska beslut tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Det innebär att det inte alltid är fritt fram att besluta om nya EU-lagar på EU-nivå. Varje färdigt lagförslag från EU ska först klara en särskild prövning i den svenska riksdagen och de andra EU-ländernas nationella parlament. Frågan i fokus är om målet med förslaget bäst kan uppnås på nationell nivå eller EU-nivå.
Riksdagen prövar alla lagförslag
Blir resultatet bäst om en ny lag beslutas på EU-nivå eller nationell nivå, av EU-länderna själva? Den frågan ställer sig den svenska riksdagen och de andra EU-ländernas nationella parlament när EU presenterar nya lagförslag. I riksdagen prövas alla lagförslag från EU. Arbetet sker i det utskott som ansvarar för ämnesområdet i fråga.
Detta kallas subsidiaritetsprövning. Riksdagen subsidiaritetsprövar alla lagförslag från EU på områden där EU och medlemsstaterna har gemensam befogenhet att lagstifta.
- 2023 prövade riksdagen 132 lagförslag från EU
- 2022 prövade riksdagen 119 lagförslag från EU
- 2021 prövade riksdagen 79 lagförslag från EU
EU och EU-länderna har olika befogenheter
Inom vissa politikområden har EU ensamrätt att ta beslut om lagar, till exempel när det gäller reglerna för hur EU:s inre marknad ska fungera. Men inom ett antal områden delar EU och EU-länderna på makten att besluta om lagar, till exempel områdena jordbruk, miljö, konsumentskydd och transport. Där har EU och EU-länderna så kallad delad befogenhet att ta beslut om lagar. Det innebär att EU-kommissionen, den EU-institution som föreslår nya lagar, måste argumentera för varför målet med lagförslaget bäst uppnås på EU-nivå och inte på nationell nivå. Från och med att EU-kommissionens lagförslag finns tillgängligt på samtliga nationella språk har medlemsstaternas parlament åtta veckor på sig att pröva förslaget.
EU:s befogenhet beror på frågan
Arbetet sker i riksdagens utskott
Subsidiaritetsprövningen utförs i det utskott i riksdagen som ansvarar för ämnesområdet i fråga. Ett förslag till ny miljölag prövas exempelvis i riksdagens miljö- och jordbruksutskott.
Om subsidiaritetsprincipen
Enligt EU:s fördrag, alltså reglerna för hur EU ska fungera, ska beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länder agerar på egen hand. Syftet med det här är att öka kvaliteten på besluten och värna EU-ländernas möjlighet till egna beslut. Formellt kallas det att EU:s beslut ska respektera subsidiaritetsprincipen.
Det här gäller politikområden där EU och EU-länderna delar på makten att ta beslut om lagar, till exempel jordbruk, miljö, energi, konsumentskydd och transport.
Utskott ställer två frågor
I prövningen ska utskottet bedöma om målet för lagförslaget bäst nås genom beslut på nationell nivå i Sverige eller på EU-nivå. Utskottet kontrollerar lagförslagets syfte och mål och relaterar till svensk lagstiftning och erfarenhet. Det kan till exempel handla om att undersöka om ett lagförslag är för omfattande och om det räcker med de svenska regler som redan finns. Utskottet kan också begära information från regeringen och kalla ministrar till överläggningar om lagförslagen från EU.
Arbetsmetoden i utskottet är att utgå från att beslutet om lagen borde tas i EU-länderna själva och sedan ställa två frågor:
- Går det att nå målen med den nya lagen om den beslutas nationellt, regionalt eller lokalt?
- Blir det ett bättre resultat om beslutet fattas på EU-nivå?
Subsidiaritetsprövningens olika resultat
En prövning av ett lagförslag kan få två olika resultat. Antingen anser utskottet att resultatet av lagen skulle bli bättre om beslutet tas på EU-nivå. Då är slutsatsen att EU-förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Ett sådant beslut fattas inom utskottet. Men om en majoritet av utskottets ledamöter tycker att förslagets mål bättre uppnås genom att EU-länderna själva lagstiftar anses förslaget strida mot subsidiaritetsprincipen. Då föreslår utskottet, genom ett prövningsutlåtande, att riksdagen ska skicka invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till EU-kommissionen. Riksdagens kammare fattar sedan beslut om ett sådant yttrande ska skickas.
Dessutom finns möjligheten för en utskottsminoritet på minst fem ledamöter att lyfta prövningen för avgörande i kammaren i ett så kallat minoritetsutlåtande.
Debatt och beslut i kammaren
Utskottet redovisar resultatet av prövningen för riksdagens kammare, alltså när alla riksdagsledamöter deltar. Om utskottet anser att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska utskottet i ett prövningsutlåtande redovisa varför det vore bättre om lagen beslutades på nationell nivå, i EU-länderna. Kammaren debatterar utskottets slutsatser och tar sedan beslut i frågan.
Webb-tv: Debatter om utskottens prövningar av EU-lagar
Skickar synpunkter till EU-kommissionen
Om majoriteten av riksdagsledamöterna i kammaren håller med utskottet om att lagförslaget strider mot subsidiaritetsprincipen tar kammaren beslut om att riksdagen ska berätta det för EU:s institutioner. Det går till så att riksdagen skickar sina synpunkter i form av ett motiverat yttrande till EU-kommissionen och andra EU-institutioner.
Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament anser att ett förslag inte ska beslutas på EU-nivå varnas EU-kommissionen med ett gult eller ett orange kort. När EU-kommissionen får en varning kan den behöva ta tillbaka och ompröva, alltså överväga att förändra, lagförslaget.
Varningar i EU
Gult kort
Om minst en tredjedel av EU-ländernas parlament säger nej till ett EU-förslag får EU-kommissionen ett gult kort. Gäller lagförslaget frihet, säkerhet och rättvisa räcker det med en fjärdedel av parlamenten.
EU-kommissionen ska antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.
Orange kort
Om minst hälften av parlamenten säger nej till ett EU-förslag får EU-kommissionen ett orange kort.
Även då ska kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall skicka en motivering till Europaparlamentet och ministerrådet.
Om en majoritet av ledamöterna i Europaparlamentet eller 55 procent av EU-länderna i ministerrådet anser att EU-förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skrotas det.