Extra val

Regeringen kan besluta om extra val

Ett extra val till riksdagen är ett val som kan hållas mellan de ordinarie valen, under en pågående mandatperiod. Om ett beslut om extra val har fattats av den sittande regeringen ska det genomföras inom tre månader från beslutet. 

Ett extra val kan hållas mellan ordinarie val om exempelvis

• riksdagen röstar nej till talmannens förslag till statsminister fyra gånger
• riksdagen tvingar regeringen eller en minister att avgå genom att besluta om en misstroendeförklaring.

Extra val går i stort sett till som vanliga val, förutom att tiden för vissa förberedelser är kortare.

Om riksdagen riktar en misstroendeförklaring mot statsministern

Om en majoritet i riksdagen inte har förtroende för statsministern eller en annan minister kan den rikta en så kallad misstroendeförklaring mot ministern. Om riksdagen riktar en misstroendeförklaring mot statsministern måste statsministern och regeringen avgå eller besluta om ett extra val. 

Om regeringen väljer att utlysa ett extra val efter en misstroendeförklaring så måste det beslutet tas inom en vecka från misstroendeförklaringen.

Om talmannens förslag till statsminister inte godkänns

När en regering har avgått är det talmannens uppgift att ta fram ett förslag till ny statsminister. Om talmannen misslyckas fyra gånger i rad med att få sina förslag till statsminister godkända av riksdagen ska ett extra val hållas. Då är det talmannen som bestämmer valdag efter samråd med Valmyndigheten. Även i det här fallet ska det extra valet genomföras inom tre månader.

Beslut om extra val får inte fattas av en övergångsregering, det vill säga en regering som har avgått men som sitter kvar för att sköta det löpande arbetet till dess att en ny regering har utsetts.

När ett extra val har utlysts kan talmannen på begäran av regeringen besluta att avbryta riksdagsarbetet till dess att den nyvalda riksdagen samlas efter valet.

Extraval ersätter inte de vanliga valen

Extra val ändrar inte tidpunkterna för de ordinarie valen. De riksdagsledamöter som väljs vid ett extra val påbörjar alltså inte en ny fyraårig mandatperiod, utan sitter till nästa ordinarie val.

Efter ett ordinarie val får extra val utlysas tidigast tre månader efter att den nya riksdagen har samlats för första gången efter det ordinarie valet.

Om en regering har avgått och det ändå ska hållas ett ordinarie val inom tre månader kan inte ett extra val utlysas.

Extra val är ovanliga

Extra val är ovanliga i Sverige. Efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har endast ett extra val förekommit. Det var valet till andra kammaren den 1 juni 1958. Den stora valfrågan då gällde den allmänna tilläggspensionen, ATP.

Sedan 2011 finns det möjlighet att hålla extra val även i kommuner och regioner.