Val till riksdagen

Riksdagen är Sveriges högsta beslutande församling. Det är val till riksdagen vart fjärde år, andra söndagen i september. Då går väljarna till vallokalerna för att bestämma vilka personer som ska representera dem i riksdagen. Samma dag som det är riksdagsval är det också val till regioner och kommuner.

Det finns 349 platser i riksdagen som fördelas vid riksdagsvalet, så kallade mandat. Det antal platser i riksdagen som ett parti får står i proportion till antalet röster som partiet har fått i valet. Huvudregeln är att ett parti måste få minst 4 procent av rösterna för att komma in i riksdagen.

När vallokalerna har stängt på valdagen gör röstmottagarna i vallokalen en första sammanräkning av röstsedlarna. Det är det här resultatet som presenteras i medierna under de så kallade valvakorna på kvällen och natten efter valet.

Den slutliga sammanräkningen av röster görs veckan efter valet av länsstyrelserna. Röstsammanräkningarna är öppna för allmänheten.

Valmyndigheten meddelar det slutliga resultatet för riksdagsvalet cirka en vecka efter valdagen.

Svenska medborgare kan rösta och ställa upp i riksdagsvalet

Rösträtt i riksdagsvalet har den som är svensk medborgare, som fyller 18 år senast på valdagen och som är eller har varit folkbokförd i Sverige.

Den som vill bli vald till riksdagsledamot måste ha rösträtt i riksdagsvalet och vara nominerad, det vill säga utsedd till kandidat, av ett politiskt parti. Den som nomineras måste i förväg ha sagt ja till att bli nominerad. En riksdagsledamot kan företräda en annan valkrets än den som han eller hon bor i.

Det går att rösta i förväg eller på valdagen

Den som har rösträtt kan rösta i en vallokal på valdagen eller rösta i förväg i lokaler som kommunen har bestämt.

Det finns också en möjlighet att rösta med bud för personer som till exempel är gamla, sjuka, har en funktionsnedsättning eller av andra skäl inte kan ta sig till en vallokal.

Svenska medborgare som bor i utlandet kan skicka sin röst per post eller rösta på svenska ambassader eller konsulat.

Att rösta på Valmyndighetens webbplats

Valsedlar

Det finns olika typer av valsedlar: partivalsedlar, namnvalsedlar och blanka valsedlar. Väljarna kan rösta genom att välja en partivalsedel som bara innehåller ett partis namn, eller en namnvalsedel som innehåller en lista med förtryckta namn på partiets kandidater i rangordning. Väljaren kan sedan personrösta genom att kryssa för en särskild kandidat på ett partis namnvalsedel eller skriva dit en kandidat själv på en partivalsedel.

Det går även att rösta på partier och personer genom att skriva bara ett partis namn eller ett parti och en person på en helt blank valsedel.

Så funkar valsedlar på Valmyndighetens webbplats

Sverige är indelat i valkretsar

Rösterna i riksdagsvalet fördelas först mellan partierna och därefter fördelas de mellan kandidaterna i en valkrets.

Det finns 29 valkretsar i Sverige. Valkretsarna stämmer i stort sett med indelningen av län, men de folkrika länen Stockholms län, Skåne län och Västra Götalands län består av flera valkretsar.

En normalstor valkrets väljer ungefär 10–12 riksdagsledamöter. Skillnaderna mellan de olika valkretsarna är stora. Störst är valkretsen Stockholms län som efter valet 2022 har 43 ledamöter. Minst är Gotlands län med två riksdagsledamöter.

Så fördelas platserna i riksdagen

Sveriges valsystem är proportionellt. Det betyder att antalet platser som ett parti får i riksdagen står i proportion till antalet röster som partiet har fått i valet. Det finns 349 platser i riksdagen att fördela och varje plats motsvarar ett mandat. När länsstyrelserna har räknat rösterna efter valet ska Valmyndigheten fördela mandaten mellan partierna utifrån valresultatet.

Spärr mot små partier

Det finns en spärregel som säger att ett parti måste få minst fyra procent av rösterna i riksdagsvalet för att få mandat i riksdagen. På så sätt blir det inte så många småpartier i riksdagen som det annars skulle kunna bli.

Ett undantag från huvudregeln görs om ett parti får minst tolv procent av rösterna i en valkrets. Partiet får då vara med och dela på mandaten i just den valkretsen, även om de inte har fått fyra procent av rösterna i hela landet.

Mandaten fördelas först mellan partierna

De 349 mandaten består av 310 fasta mandat och 39 utjämningsmandat. Det antal fasta mandat som varje valkrets har beror på hur många personer det finns som har rösträtt i valkretsen. Fördelningen av de här mandaten speglar röstresultatet i varje valkrets.

Syftet med de 39 utjämningsmandaten är att fördelningen mellan partierna sett över hela landet ska bli så proportionell mot antalet röster som möjligt. Utjämningsmandaten fördelas därför på ett sätt så att de motsvarar hur stor andel röster som partiet har fått i hela landet.

Sedan utses ledamöterna

När platserna i riksdagen har fördelats mellan partierna ska de fördelas mellan de personer som är kandidater för partierna.

När riksdagsledamöterna utses ska partiernas rangordnade namnlistor på namnvalsedlarna ställas mot de namn som väljarna har kryssat för eller skrivit på en valsedel när de har personröstat.

En kandidat som står långt ned på en partilista kan få en plats i riksdagen om minst fem procent av de väljare som har röstat på ett visst parti i en valkrets har personröstat på honom eller henne. Om flera kandidater har nått upp till fem procent personröster fördelas platserna efter antalet personröster.

När det inte längre återstår någon kandidat med mer än fem procent personröster fördelas mandaten i rangordning efter de kandidater som står högst på partiets lista på namnvalsedlarna.

Platserna i riksdagen fördelas med den jämkade uddatalsmetoden

Valmyndigheten fördelar de fasta mandaten mellan partierna med en beräkningsmetod som kallas den jämkade uddatalsmetoden. Metoden innebär i stora drag att antalet röster för varje parti delas med en serie av tal till dess att alla de 310 fasta mandaten är fördelade.

Om fördelning av mandat på Valmyndighetens webbplats

Platsen i riksdagen är personlig

Ett riksdagsmandat är personligt. Om en ledamot väljer att lämna sitt parti under mandatperioden får hon eller han sitta kvar i riksdagen, men utan att tillhöra ett parti. En riksdagsledamot får inte lämna sitt uppdrag utan att riksdagen har sagt ja till det. Det finns alltså en skyldighet att stanna kvar i uppdraget.

Även om en ledamot lämnar sitt parti ska denne fritt och obundet kunna fortsätta att utöva sitt uppdrag som riksdagsledamot.

Extra val

Ett extra val till riksdagen är ett val som kan hållas mellan de ordinarie valen, under en pågående mandatperiod. Om ett beslut om extra val har fattats ska det genomföras inom tre månader från beslutet. Extra val går i stort sett till som vanliga val, förutom att tiden för vissa förberedelser är kortare.

Regeringen kan besluta om extra val

En sittande regering kan besluta om extra val mellan de ordinarie valen. Det är då regeringen som väljer valdag. Valet ska hållas inom tre månader efter beslutet.

Om en majoritet i riksdagen inte har förtroende för statsministern eller en annan minister kan den rikta en så kallad misstroendeförklaring mot ministern. Om riksdagen riktar en misstroendeförklaring mot statsministern måste statsministern och regeringen avgå eller besluta om ett extra val. Om regeringen väljer att utlysa ett extra val efter en misstroendeförklaring så måste det beslutet tas inom en vecka från misstroendeförklaringen.

Misstroendeförklaringar i riksdagen

Om talmannens förslag till statsminister inte godkänns

När en regering har avgått är det talmannens uppgift att ta fram ett förslag till ny statsminister. Om talmannen misslyckas fyra gånger i rad med att få sina förslag till statsminister godkända av riksdagen ska ett extra val hållas. Då är det talmannen som bestämmer valdag efter samråd med Valmyndigheten. Även i det här fallet ska det extra valet genomföras inom tre månader.

Beslut om extra val får inte fattas av en övergångsregering, det vill säga en regering som har avgått men som sitter kvar för att sköta det löpande arbetet till dess att en ny regering har utsetts.

När ett extra val har utlysts kan talmannen på begäran av regeringen besluta att avbryta riksdagsarbetet till dess att den nyvalda riksdagen samlas efter valet.

Så bildas regeringen

Ersätter inte de vanliga valen

Extra val ändrar inte tidpunkterna för de ordinarie valen. De riksdagsledamöter som väljs vid ett extra val påbörjar alltså inte en ny fyraårig mandatperiod, utan sitter till nästa ordinarie val.

Efter ett ordinarie val får extra val utlysas tidigast tre månader efter att den nya riksdagen har samlats för första gången efter det ordinarie valet.

Om en regering har avgått och det ändå ska hållas ett ordinarie val inom tre månader kan inte ett extra val utlysas.

Extra val är ovanligt

Extra val är ovanliga i Sverige. Efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har endast ett extra val förekommit. Det var valet till andra kammaren den 1 juni 1958. Den stora valfrågan då gällde den allmänna tilläggspensionen, ATP.

Sedan 2011 finns det möjlighet att hålla extra val även i kommuner och regioner.

Val och folkomröstningar kan överklagas

Det går att överklaga allmänna val och folkomröstningar till Valprövningsnämnden. Det kan då göras tidigast dagen efter valet eller folkomröstningen och senast tio dagar efter det att resultatet är fastställt och offentliggjort.

Att överklaga ett val eller en folkomröstning

Om sidan

Publicerad

Relaterat innehåll

Illustration av östra Riksdagshuset

Valprövningsnämnden

Den som tycker att ett allmänt val gått felaktigt till kan vända sig till Valprövningsnämnden.