Välkommen att delta i riksdagens uppsatstävling. Uppsatserna kan skrivas inom valfritt ämne, så länge de har en tydlig koppling till riksdagen. Två vinnare utses varje år. Vinsten är ett diplom, en gåva, en prisceremoni och ett seminarium i riksdagen för att uppmärksamma uppsatserna.
Vinnarna av uppsatstävlingen 2025 Benjamin Petersson och Lo Dahlquist Mörkenstam, tillsammans med talman Andreas Norlén.
Varje institution får nominera en eller flera uppsatser till riksdagens uppsatstävling. Uppsatsen ska nomineras av handledaren eller handledarna. Uppsatserna kan vara på kandidat-, magister- eller masternivå. De uppsatser som kan delta i 2026 års tävling är de som examinerats och betygsatts senast den 15 augusti 2026. Läs mer under tävlingsanvisningar nedan.
Lo Dahlquist Mörkenstam och Benjamin Petersson vann riksdagens uppsatstävling 2025.
Uppsatserna bedöms av en priskommitté med bland annat talmannen och de vice talmännen och vinnarna utses sedan av riksdagsdirektören.
– Vi vill uppmärksamma akademisk utbildning och forskning som en viktig grund för en både bred och djup förståelse av vårt samhälle och dess styrelseskick. Genom att lyfta fram uppsatser om riksdagen vill vi dessutom uppmuntra mer av forskning om och analys av riksdagens roll och funktion, säger talman Andreas Norlén.
Lo Dahlquist Mörkenstam, statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, med uppsatsen ”’Democracy is an ideology of opposition’ – Affective polarization within the political elite in Sweden”.
Ur priskommitténs motivering: Uppsatsen bidrar med ny kunskap i en aktuell och för demokratin viktig fråga. Valet av metod och material är välmotiverat och bidrar till djup genom att den aktuella frågan också hanteras i en historisk kontext. Slutsatserna är tydligt motiverade och relateras till tidigare forskning.
Benjamin Petersson, juridiska institutionen vid Lunds universitet, med uppsatsen "Frihet i lydnaden – Om utrymmet och gränserna för regeringens styrning av myndigheterna".
Ur priskommitténs motivering: Uppsatsen lyfter ett ämne med stor relevans för både riksdag och regering, med användande av riksdagsanknutet källmaterial såsom konstitutionsutskottets granskningsbetänkanden. Bedömningarna i uppsatsen präglas på ett föredömligt sätt av självständighet och öppenhet i förhållande till tidigare litteratur.
Martin Lindqvist, historiska institutionen vid Stockholms universitet, med uppsatsen ”Tack för det Televerket! En analys av de riksdagsdebatter mellan 1993 och 2001 som förde Telia till börsen”.
Uppsatsen belyser offentlig kontra privat drift av välfärd genom att undersöka Televerkets omvandling till ett privat bolag.
Ur priskommitténs motivering: Uppsatsen belyser den inom politiken centrala frågeställningen om offentlig kontra privat drift av välfärd genom att undersöka Televerkets omvandling till ett privat bolag. Författaren visar prov på imponerande analytisk, teoretisk och pedagogisk skicklighet i analysen av den politiska debatten i bland annat kammaren.
Läs uppsatsen ”Tack för det Televerket!” av Martin Lindqvist (pdf, 508 kB)
Jeanette Ohlsson Rian, statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, har skrivit uppsatsen "Deskriptiv representativitet under kris".
Uppsatsen lyfter hur representativitet förändras i nationella parlament under kris och undersöker specifikt hur representativitet förändrades i riksdagen under COVID-19-pandemin.
Ur priskommitténs motivering: Uppsatsen lyfter en intressant fråga med stor relevans för den representativa demokratin och riksdagen, det vill säga hur representativitet förändras i nationella parlament under kris. Både valet och genomförandet av den flermetodiska ansatsen med kvantitativ och kvalitativ metod är berömlig. Författaren uppvisar en föredömlig förståelse för det analytiska hantverket som olika metoder innebär.
Läs uppsatsen "Deskriptiv representativitet under kris" av Jeanette Ohlsson Rian (pdf, 1,2 MB)
Elsa Karlsson Gustafsson, statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet med uppsatsen ”Oppositions as A Dialogue”.
Uppsatsen undersöker – med utgångspunkt i diskussioner om miljö- asyl- och migrationspolitik i EU-nämnden – hur, oppositionsarbete kan ta sig i uttryck i riksdagens EU-nämnd.
Ur priskommitténs motivering: Genom att använda EU-nämndens stenografiska uppteckningar kompletterar uppsatsen på ett värdefullt sätt tidigare kvantitativ forskning om oppositionspolitiken i EU-nämnden. Författaren argumenterar väl för ett analytiskt fokus på miljö- respektive asyl- och migrationsfrågorna. Uppsatsen har goda kvaliteter, inte minst teoretiska. Uppsatsens kvalitativa ansats bidrar förtjänstfullt med en nyanserad och berikande bild av hur opposition kan förstås som politisk dialog.
Läs uppsatsen ”Oppositions as A Dialogue” av Elsa Karlsson Gustafsson (pdf, 590 kB)
Filippa Werner Sellbjer, statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, med uppsatsen ” Swedish MPs perceptions of their ability to act on climate change”.
Uppsatsen undersöker – med utgångspunkt i intervjuer med riksdagsledamöter – hur dessa ledamöter uppfattar sina möjligheter att genomföra politiska förslag som syftar till att motverka klimatförändringar.
Ur priskommitténs motivering: Uppsatsen innehåller en imponerande kvalitativ analys av riksdagsledamöters uppfattningar om sina möjligheter att agera inom klimatpolitiken. Uppsatsen håller hög kvalitet i såväl teorival och metod som analys. Uppsatsen är även pedagogisk och transparent, vilket bl.a. avsnittet om operationaliseringar tydligt visar. Slutsatserna i uppsatsen är formulerade med en förtjänstfull omdömesgillhet. Författaren bidrar således genom sitt bidrag berömligt med värdefull kunskap i ett ämne med politisk aktualitet.
Einar Dernegård, Statsvetenskapliga institutionen vid Linnéuniversitetet, med uppsatsen "Hur politik beräknas".
Uppsatsen undersöker – med utgångspunkt i Januariavtalets tillkomst och efterspel – Liberalernas och Vänsterpartiets strategiska motiv och agerande i regeringsfrågan.
Ur priskommitténs motivering: Uppsatsen knyter på ett värdefullt sätt an till ett aktuellt ämne. Författaren uppvisar en god metodmedvetenhet och analysen av skälen och förutsättningarna bakom partiernas agerande är strukturerad och transparent. Slutsatserna är välgrundade och relateras till tidigare forskning. Uppsatsen bidrar förtjänstfullt till en bättre förståelse av den demokratiska processens politiska aktörer och deras motiv.
Läs uppsatsen "Hur politik beräknas" av Einar Dernegård (pdf, 479 kB)
Valdemar Holt, Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, med uppsatsen "Utanförskapet misstänkliggjort".
Uppsatsen undersöker – med utgångspunkt i partiledardebatter i riksdagen – Socialdemokraternas och Moderaternas syn på begreppet utanförskap mellan 2010 och 2022.
Ur priskommitténs motivering: Uppsatsen innehåller en imponerande kvalitativ analys av hur diskursen om begreppet utanförskap har förändrats utifrån en genomgång av debatter med partiledarna för två stora riksdagspartier. Uppsatsen är väl förankrad i tidigare forskning på området. Uppsatsen bidrar berömligt med värdefull kunskap i ett ämne med politisk aktualitet.
Läs uppsatsen "Utanförskapet misstänkliggjort" av Valdemar Holt (pdf, 537 kB)
Lisa Selander, Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet, med uppsatsen "En partiledardebatt på teckenspråk. Tolkars strategier för att leverera högkvalitativ tolkning"
Ur priskommitténs motivering: Uppsatsen knyter på ett värdefullt sätt an till riksdagens arbete med att tillgängliggöra debatter och ytterst demokratiska beslut. Studien ger en berömlig inblick i ett tidigare inte särskilt beforskat område. Uppsatsen bidrar förtjänstfullt till en bättre förståelse av den demokratiska processens räckvidd.
Markus Sjölén Gustafsson, Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, med uppsatsen "'Fully Acceptable. Policies on Homosexuality in the Swedish Parliament between 1933-2010".
Ur priskommitténs motivering: Uppsatsen är väl förankrad i tidigare forskning såväl när det gäller det teoretiska som det analytiska ramverket. Författaren uppvisar en god metodmedvetenhet och levererar en utförlig och skarp analys. Uppsatsen bidrar med ny kunskap om riksdagens och enskilda riksdagsledamöters roll i utvecklingen av ett politikområde.
Thea Ahlgren, Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, med uppsatsen "Att bryta ner och avhumanisera en människa. En kvalitativ studie om kvinnliga riksdagsledamöters erfarenheter av och strategier för könade kränkningar på sociala medier".
Ur priskommitténs motivering: Uppsatsen bidrar berömligt med ny och viktig kunskap på ett relativt outforskat område av betydelse för riksdagsledamöters genomförande av sitt uppdrag. Författarens analys belyser på ett insiktsfullt sätt ledamöters utsatthet på internet och deras strategier för att hantera kränkningar. Den kopplar väl resultatet till tidigare forskning.
Nathalie Gunnarsson, Statsvetenskapliga institutionen vid Linnéuniversitetet, med uppsatsen "Competitive, Accomodative or Neither? An examination of two swedish parties competitiveness while in opposition and support party status".
Ur priskommitténs motivering: Uppsatsen bidrar förtjänstfullt till förståelsen av partiers agerande i riksdagen i ett föränderligt parlamentariskt landskap. Författaren utför en gedigen hypotesprövning på ett omfattande material som sträcker sig över längre tid. Uppsatsen är väl förankrad i statsvetenskaplig forskning om partibeteende.
Benjamin Petersson och Lo Dahlquist Mörkenstam vann riksdagens uppsatstävling 2025. Den 11 mars 2026 hölls en prisceremoni för vinnarna där de bland annat fick presentera uppsatserna för riksdagsledamöter och inbjudna gäster
Genom att spela denna video samtycker du till att kakor används.
En uppsats som har tydlig koppling till riksdagen kan handla om politik eller juridik, men också naturvetenskap, ekonomi, historia eller teknik.
Nedan följer exempel på uppsatsämnen med tydlig koppling till riksdagen. Vissa exempel har hämtats från bidrag som deltagit i tävlingen tidigare år och andra är tänkbara uppsatsämnen.
Som uppsatsförfattare är det en fördel att ha tillgång till ett stort empiriskt material. Debatter, politiska beslut och såväl stora som mindre förslag i olika ämnen i riksdagen går att ta del av på olika sätt.
Det finns över en halv miljon dokument relaterade till riksdagens arbete på riksdagens webbplats.
Riksdagsbiblioteket är öppet för alla och ligger på Storkyrkobrinken 7 A i Gamla stan i Stockholm. Du kan besöka biblioteket på plats eller använda tjänsterna digitalt.
I Riksdagsbiblioteket finns studieplatser, tyst läsesal samt grupprum.
Via riksdagens webb-tv går det att se video från alla riksdagens öppna sammanträden och seminarier. I arkivet finns videoklipp från 2001 och framåt.
Genom riksdagens öppna data kan du använda innehållet i riksdagens databaser för att exempelvis bygga egna tjänster eller ta fram statistik.
Uppsatsen måste uppfylla några krav för att få nomineras till uppsatstävlingen. Bland annat ska uppsatsen ha en tydlig koppling till riksdagen. Läs mer om kraven i anvisningarna nedan.
En uppsats som nomineras till tävlingen måste uppfylla nedanstående krav. Ett intyg från institutionen ska skickas in tillsammans med uppsatsen. Intyget ska bekräfta att uppsatsen:
Intyget ska innehålla författarens/författarnas kontaktuppgifter.
Intyget ska undertecknas av behörig person på institutionen och namnteckningen ska vidimeras.
Uppsats och ovanstående intyg skickas in av institutionsföreståndaren, eller handledaren till Riksdagsbiblioteket senast den 31 augusti året för tävlingen. Skicka in handlingarna med post eller e-post märkt med ”Riksdagens uppsatstävling för studenter” till: Riksdagsbiblioteket, 100 12 Stockholm eller biblioteket@riksdagen.se.
Riksdagsdirektören utser två vinnare efter rekommendation från en priskommitté som består av talmannen, de vice talmännen och tjänstemän. Kommittén stöds av en arbetsgrupp. Innan uppsatserna bedöms så anonymiseras de av en tjänsteman vid Riksdagsbiblioteket som varken deltar i priskommittén eller arbetsgruppen. Uppgifter om bland annat författare, handledare och institutions- och lärosätestillhörighet tas bort.
Uppsatserna bedöms främst utifrån följande kriterier:
Efter genomförd tävling kommer namn på författare, uppsatstitel och institutions- och lärosätestillhörighet för de två vinnande bidragen att publiceras på riksdagens webbplats.
Här finns en affisch om riksdagens uppsatstävling som går att ladda ned. Sätt upp den på närmaste anslagstavla och sprid ordet till flera studenter.
Kontakta Åsa Elfving, Riksdagsbiblioteket, vid frågor om riksdagens uppsatstävling.
E-post: asa.elfving@riksdagen.se
Telefon: 08-786 64 75
