Försvarsutskottets uppföljningsarbete

Försvarsutskottets arbetsgrupp för uppföljning och utvärdering samt forsknings- och framtidsfrågor har följt upp det civila försvaret och undersökt hur långt regeringens och myndigheternas arbete utifrån riksdagens mål för civilt försvar har kommit med att organisera beredskapssektorerna Energiförsörjning, Livsmedelsförsörjning och dricksvatten samt Transporter.

Den så kallade strukturreformen trädde i kraft den 1 oktober 2022. Reformen innebär bland annat

• utökning av statliga myndigheters ansvar och uppgifter inom samhällets krisberedskap och civilt försvar
• utpekande av ett sextiotal beredskapsmyndigheter, indelning i tio beredskapssektorer och utpekande av tio sektorsansvariga myndigheter
• indelning av landet i sex geografiska områden (civilområden) med sex ut pekade civilområdesansvariga länsstyrelser
• en sammanhållande roll för MSB i den nya strukturen.

Uppföljningen visar övergripande att mycket har hänt på kort tid när det gäller att organisera de tre beredskapssektorerna. Det finns en stor entusiasm bland aktörerna i beredskapssystemet för arbetet med att bygga upp det civila försvaret, och allt går fort framåt. Vidare framkommer i uppföljningen att sektorerna och beredskapssystemet är inne i en fas där man gradvis övergår från planering till att mer faktiska beredskapsåtgärder vidtas. Men uppföljningen visar också att det finns svåra frågor som återstår att lösa och nya uppkommer sannolikt när utvecklingen av beredskapssystemet fortsätter.

Det finns flera likheter i hur de tre beredskapssektorerna organiserat sig, bl.a. har de alla tagit fram gemensamma överenskommelser om hur arbetet i sektorn ska bedrivas och det finns en mötesstruktur på tre nivåer.

En allmän uppfattning hos beredskapsmyndigheterna i de tre sektorerna är dels att det är ett väldigt stort tryck på återrapportering till MSB, Regeringskansliet och Försvarsmakten hos enskilda beredskapsmyndigheter och sektorerna, dels att återrapporteringen hämmar förmågeutvecklingen. Återrapporteringen utgörs bl.a. av remisser och regeringsuppdrag. Det framkommer också att frågor ställs om samma sak från olika håll, vilket gör att flera myndigheter efterfrågar bättre samordning av återrapporteringen. Samverkan med näringslivet är centralt för förmågeutvecklingen – och har kommit olika långt i de tre sektorerna. Uppföljningen visar att det finns ett generellt stort intresse hos företag och branschorganisationer för samverkan med sektorerna när det gäller civilt försvar och civil beredskap.

I princip alla beredskapsmyndigheter i de tre sektorerna har kraftigt ökat antalet medarbetare som arbetar med civilt försvar eller civil beredskap de senaste fem åren. Flertalet, men inte alla, beredskapsmyndigheter vittnar om relativt stora svårigheter att personalförsörja inom området.

Riksdagens mål för civilt försvar är övergripande formulerade och finns med i bakgrunden i arbetet på beredskapsmyndigheterna.

Strukturreformens rättsliga grund – förordningar – och en avsaknad av för arbeten till reformen har skapat osäkerhet i beredskapssystemet och försvårat tolkningen av ansvar och uppgifter etc. hos aktörerna. Uppföljningen visar vidare att alla beredskapsmyndigheter i de tre sektorerna vill ha tydligare ambitionsnivåer eller mål fastlagda av regeringen.

Samtliga myndigheter i beredskapssystemet som intervjuats i uppföljningen är överens om att den egna sektorn är etablerad och att det finns en grundläggande förmåga att utföra uppgifterna enligt beredskapsförordningen. Däremot har de två nya beredskapsmyndigheterna, Energimarknadsinspektionen och Naturvårdsverket, en bit kvar till de övriga myndigheternas förmågenivå. Några faktorer som pekas ut av beredskapsmyndigheterna för att respektive beredskapssektor ska nå upp till en högre förmåga är att den privat-offentliga samverkan med näringslivet behöver bli bättre, att styrningen behöver tydliggöras och att mer resurser och personal tillkommer.

Dokument

2024/25:RFR3 Uppföljning av det civila försvaret – erfarenheter från tre beredskapssektorer

Försvarsutskottets arbetsgrupp för uppföljning och utvärdering samt forsknings- och framtidsfrågor

• Helén Pettersson (S)
• Helena Bouveng (M)
• Anna Starbrink (L)
• Hanna Gunnarsson (V)
• Mikael Oscarsson (KD)
• Mikael Larsson (C)
• Emma Berginger (MP) 
• Sara-Lena Bjälkö (SD)

Kontaktperson för media

Anna Sundberg, försvarsutskottets kansli, 072-206 15 40, e-post: anna.sundberg@riksdagen.se

Försvarsutskottets arbetsgrupp har följt upp Sveriges deltagande i fem internationella militära insatser för att undersöka vilka konsekvenser insatserna har haft för den nationella försvarsförmågan under perioden 1993–2020.

Insatserna som följs upp är:

• Bosnien-Hercegovina 1993–99 (BA01–BA12/99)
• Afghanistan 2002–14 (FS01–FS28)
• Somalia 2009–17 (ME01–ME05)
• Libyen 2011 (FL01–FL02)
• Mali 2014–20 (Mali00–Mali12)

De aktuella insatserna har ägt rum vid olika tidpunkter och under olika försvarsbeslut och omvärldssituationer. De har också varierat i omfattning. I uppföljningen konstateras att försvarsbesluten runt millennieskiftet, som innebar minskade resurser till Försvarsmakten samt en omprioritering från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar, har påverkat den nationella försvarsförmågan mer än de enskilda internationella insatserna under den undersökta perioden.

Uppföljningen visar samtidigt att insatserna enskilt och även sammantaget fått såväl positiva som vissa negativa konsekvenser för den nationella försvarsförmågan. Exempelvis har Sveriges militära försvar ökat förmågan att kunna fungera effektivt tillsammans med sina samarbetspartner. Soldater och officerare har också fått erfarenheter från skarpa situationer. De internationella insatserna har dock till viss del orsakat undanträngningseffekter, som till exempel att nationell övningsverksamhet inte kunde genomföras på det sätt som var planerat. Uppföljningen visar även att hög arbetsbelastning och extern efterfrågan på vissa personalkategorier har bidragit till att viss personal har lämnat Försvarsmakten.

Dokument

2021/22:RFR13 Sveriges deltagande i fem internationella militära insatser – en uppföljning av konsekvenserna för den nationella försvarsförmågan

Webb-tv

Uppföljningen presenterades den 19 maj vid en pressträff. Sändningen från pressträffen går att se i efterhand via webb-tv.

Webb-tv: Pressträff om konsekvenser av internationella militära insatser för den nationella försvarsförmågan

Försvarsutskottet har i en rapport följt upp de uttalanden utskottet gjort om vikten av information från myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer till allmänheten om den enskildes ansvar och beredskap vid en kris- eller krigssituation.

Syftet med uppföljningen har varit att kartlägga och analysera vad som görs på området och att följa upp informationsinsatser till allmänheten om den enskildes ansvar och beredskap. Uppföljningen är tänkt att bidra till en diskussion och inspirera myndigheter och andra aktörer att vidta ytterligare åtgärder på ett samordnat sätt.

Fokus på den enskildes krisberedskap bör förstärkas

I uppföljningen konstateras bland annat att en del, men inte alla, aktörer på regional och lokal nivå informerar om att individen i krissituationer har ett ansvar för sitt liv och sin säkerhet. Därför bör det satsas mer på information om hur den enskilde individen i förebyggande syfte kan förbereda sig inför kommande kriser. Vidare konstateras att internet dominerar som informationskanal.

Samverkan mellan olika aktörer är viktig

Utskottet bedömer att informations- och utbildningsbehovet är stort och att både myndigheter och frivilligorganisationer, i samverkan med skolorna, har en viktig roll att spela. Utskottet konstaterar också att det är positivt att använda sig av alla de möjligheter som den digitala tekniken ger. Till exempel kan sociala medier användas för snabb och direkt kommunikation, både i förebyggande syfte och under en kris. Däremot kan det finnas risker med att helt förlita sig på den moderna informationsteknologin för att nå ut med sitt budskap. Att ge ut informativa broschyrer i pappersformat kan vara ett komplement.

Dokument

• 2015/16:RFR3 Om krisen eller kriget kommer - en uppföljning av informationsinsatser till allmänheten om den enskildes ansvar och beredskap
• 2015/16:RFR3 Bilagor till huvudrapporten
• Sammanfattning: Om krisen eller kriget kommer – en uppföljning (pdf, 1 MB)
• Summary: If there is a crisis or a war – a follow-up on efforts to inform the public on the responsibilities and preparedness of the individual (pdf, 1 MB)
• Försvarsutskottets beslut: Protokoll utskottssammanträde 2014/15:28

För mer information

Lars Franzén, kanslichef, försvarsutskottet, telefon: 08-786 40 94, 070-929 85 43, e-post lars.franzen@riksdagen.se

Försvarsutskottet har låtit ta fram en uppföljningsrapport inför riksdagens beslut under våren 2015 om försvarets inriktning. Rapporten redogör för hur insatsorganisationen har varit bemannad och organisatoriskt utformad fram till slutet av 2014.

2009 fattade riksdagen beslut om försvarets inriktning. I beslutet ingick hur insatsorganisationen skulle vara utformad 2014. Med anledning av att ett nytt riksdagsbeslut är planerat till våren 2015, har försvarsutskottet låta ta fram en uppföljningsrapport.

Enligt rapporten finns i slutet 2014 de krigsförband som omfattades av riksdagsbeslutet 2009. Rapporten beskriver utformningen av insatsorganisationen och hur den är bemannad.

Förbandens bemanning

Insatsorganisationen ska utgöra 50 000 befattningar i slutet av 2014, enligt beslutet från 2009. Uppföljningsrapporten konstaterar att 6000 av befattningarna ännu inte är bemannade.

Av de cirka 7000 krigsplacerade värnpliktiga är huvuddelen placerade inom markstridskrafterna och mycket liten del inom marinen och flygvapnet.

Försvarsmakten har numera rätt att kalla in tidigare värnpliktiga soldater och sjömän för att göra repetitionsutbildning, efter beslut från regeringen i december 2014. Detta kommer enligt rapporten att ge krigsförbanden möjligheten att samöva, vilket ökar deras tillgänglighet och operativa förmåga. Försvarsmakten avser att krigsplacera alla de med en adekvat militär utbildning och/eller anställning i Försvarsmakten. Detta är även en viktig åtgärd för att på sikt kunna bemanna vakanta befattningar.

Den planerade förbandsreserven om fyra bataljoner är inte bemannad.

Insatsberedskapen

Från regeringen finns väsentligt högre krav på insatsberedskap än jämfört med 2009, enligt rapporten. Huvuddelen av förbanden ska normalt ha en beredskap som är under 3 mån.

Det finns en försvarsplanering med syfte att ytterst möta ett väpnat angrepp. När det gäller insatsberedskap har alla krigsförband en mobiliseringsplanering. Inom arméstridskrafterna finns en insatsberedd bataljonsstridsgrupp. Marin- och flygstridskrafterna kan betraktas som stående förband.

Hemvärnet har utvecklats

I rapporten konstateras att hemvärnet har utvecklats väl både kvantitativt och kvalitativt under 2010–2014. Ett nytt och effektivare utbildningssystem med årliga övningar har införts och det har dessutom skett en god rekrytering av hemvärnssoldater. Detta betyder att hemvärnets krigsduglighet har ökat.

Dokument

• 2014/15:RFR4 Blev det som vi tänkt oss? En uppföljning av vissa frågor i det försvarspolitiska inriktningsbeslutet 2009
• Riksdagens beslut 2008/09 FöU10 Försvarets inriktning

Ledamöter

Försvarsutskottets styrgrupp för arbetet med rapporten har följande ledamöter:

• Allan Widman (FP) (ordförande)
• Kent Härstedt (S)
• Hans Wallmark (M)
• Roger Richtoff (SD)
• Stig Henriksson (V)

För mer information

Lars Franzén, kanslichef, försvarsutskottet, telefon: 08-786 40 94, 070-929 85 43, e-post lars.franzen@riksdagen.se

Försvarsutskottet har följt upp och utvärderat 2004 års försvarspolitiska beslut.

Uppföljningen undersöker om Försvarsmaktens insatsorganisation och den internationella förmågan vid årsskiftet 2007/08 i huvudsak uppfyllde de krav som ställdes i det försvarspolitiska beslutet.

Utvärderingen blev färdig i november 2007.

Dokument

2007/08:RFR6 Utvärdering av 2004 års försvarspolitiska beslut

Försvarsutskottet har följt upp och utvärderat riksdagens försvarsbeslut 2000 och 2001.

Uppföljningen undersöker om Försvarsmaktens insatsorganisation, utbildning av soldater och förband, förbandsomsättning, beredskap och operativa förmåga utvecklades i enlighet med riksdagens beslut.

Uppföljningen blev klar i oktober 2003.

Dokument

Utredningar från riksdagen 2003/04:URD1 Försvarsmaktens utbildning, förbandsutveckling, förbandsomsättning, beredskap och operativ förmåga - utvärdering av försvarsbesluten 2000 och 2001