Kontrollerar regeringen

Flera sätt att kontrollera regeringen och myndigheterna

Riksdagens kontroll ska bidra till att regeringen och myndigheterna följer lagarna, arbetar effektivt och att medborgarna känner förtroende för den offentliga makten. Kontrollen är också nödvändig för att vi ska kunna ha parlamentarism i Sverige.

Parlamentarism betyder att regeringen måste ha riksdagens stöd eller åtminstone accepteras av riksdagen för att kunna styra.

I regeringsformen, en av grundlagarna, står det vilka metoder riksdagen kan använda sig av i kontrollen av regeringen och myndigheterna.

Konstitutionsutskottet granskar ministrar och ärenden

En viktig uppgift för konstitutionsutskottet, KU, är att granska att regeringen följer reglerna. Riksdagsledamöterna kan anmäla regeringens ministrar till KU om de tycker att någon minister gjort fel.

Ledamöterna ställer frågor till regeringen

Rätten att ställa frågor till regeringen är den del av riksdagens kontrollmakt som utnyttjas mest. Ledamöterna ställer flera tusen frågor till regeringen under ett riksdagsår.

Genom att ställa frågor till regeringen kan ledamöterna ta reda på vad regeringen tänker göra i en aktuell fråga. Det är samtidigt ett sätt för ledamöterna att uppmärksamma frågor som är viktiga i deras politik.

Interpellationer – skriftliga frågor som debatteras

En interpellation är en fråga från en riksdagsledamot till en minister. Ledamoten ställer frågan skriftligt och ministern svarar muntligt i riksdagens kammare. När ministern svarat på interpellationen i kammaren blir det debatt om frågan. Vanligtvis är det interpellationsdebatter i riksdagen två dagar i veckan.

Frågestund – snabba frågor direkt i kammaren

På torsdagar är det frågestund i riksdagen. Ungefär en gång i månaden kommer statsministern till kammaren och svarar på frågor. De andra torsdagarna är fyra ministrar på plats. Ledamöterna kan ställa frågor utan att anmäla dem i förväg. 

Skriftliga frågor utan debatt

Ledamöterna kan ställa skriftliga frågor till ministrarna året runt. Hur lång tid en minister har på sig att svara beror på när frågan lämnas in.

De skriftliga frågor som lämnats in före klockan 10 på torsdagen ska besvaras senast klockan 12 på onsdagen veckan efter. Under sommaren har ministrarna längre tid på sig. Ministrarna svarar skriftligt och det blir ingen debatt efteråt.

Misstroendeförklaring – riksdagen kan tvinga en minister att avgå

Om riksdagen inte har förtroende för statsministern eller en minister kan riksdagen tvinga regeringen eller ministern att avgå genom att besluta om en misstroendeförklaring.

Justitieombudsmannen – alla kan göra en JO-anmälan

JO, Justitieombudsmannen, är en myndighet under riksdagen och en del av riksdagens kontrollmakt.

JO finns till för att skydda varje människas rätt enligt grundlagen att få en laglig och korrekt behandling från myndigheternas sida. Alla som tycker att den själv eller någon annan har blivit felaktigt behandlad av en myndighet kan göra en JO-anmälan. Man behöver inte vara svensk medborgare eller bo i Sverige för att klaga hos JO. På Justitieombudsmannens webbplats kan du läsa mer om bland annat hur du gör en JO-anmälan.

Riksrevisionen granskar statens verksamhet

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen. Riksrevisionen gör oberoende granskningar av vart de statliga pengarna går och hur de används.

Målet är att bidra till att statens resurser används på ett bra sätt och att den statliga förvaltningen sköts effektivt.

Riksrevisionen gör två typer av granskningar:   

• Den ena typen av granskning är en årlig revision som innebär att Riksrevisionen granskar myndigheternas årsredovisningar. Då kontrollerar riksrevisorn om redovisningen är pålitlig, om uträkningarna stämmer och om myndigheterna följer lagar och regler.
• Den andra typen av granskning handlar om hur regeringen och myndigheterna genomför den politik som riksdagen bestämt, och hur effektivt skattepengarna används. Sådana granskningar kan till exempel handla om Arbetsförmedlingens olika åtgärder på arbetsmarknaden eller hur pensionssystemet fungerar.

Riksrevisorn bestämmer vad som ska granskas

Riksrevisionen leds av en riksrevisor som är vald av riksdagen. Riksrevisorn bestämmer själv vad Riksrevisionen ska granska, hur det ska göras och vilka slutsatser som ska dras. På Riksrevisionens webbplats hittar du bland annat publicerade rapporter och information om pågående granskningar.