I den här filmen får du på två minuter lära dig hur riksdagen arbetar med statens budget.
Beslutar om statens budget
En av riksdagens fem grundläggande uppgifter är att besluta om inkomster och utgifter i statens budget. Här kan du läsa om hur budgetprocessen går till – från regeringens förslag till riksdagens beslut. Du får också veta vad som ingår i statens budget.
Film: Så arbetar riksdagen med statens budget
Genom att spela denna video samtycker du till att kakor används.
Budgetprocessen
I korthet: Från förslag till beslutad budget
Riksdagen beslutar om statens budget i flera steg under året. Här kan du i korthet följa hur budgetprocessen går till. Längre ner på sidan hittar du fördjupad information.
April: Ekonomiska vårpropositionen inleder budgetarbetet
I mitten av april lämnar regeringen den ekonomiska vårpropositionen till riksdagen. I den föreslår regeringen riktlinjer för den ekonomiska politiken. De ligger till grund för det kommande budgetförslaget på hösten. Riksdagen beslutar om den här propositionen i juni.
September: Regeringen lämnar budgetpropositionen
På hösten lämnar regeringen budgetpropositionen till riksdagen. Den innehåller regeringens förslag till statens inkomster och utgifter för nästa budgetår. När regeringen presenterat sitt förslag lämnar oppositionspartierna sina motförslag, ofta kallade skuggbudgetar.
November och december: Riksdagen tar beslut i två steg
När regeringen har lämnat budgetpropositionen och oppositionspartierna har lämnat sina motförslag bearbetar riksdagen förslagen och tar beslut om budgeten genom omröstning i kammaren.
Ändringsbudgetar – vid oförutsedda behov under året
Regeringen kan föreslå ändringar i en redan beslutad statsbudget. Det kallas för ändringsbudget och regeringen lämnar sådana förslag samtidigt som den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen presenteras.
Regeringen kan också lämna en så kallad extra ändringsbudget om det finns särskilda skäl. Det är en proposition med förslag till ändringar i statens budget som lämnas utanför ordinarie budgetprocess, exempelvis vid oförutsedda behov som kriser.
Den ekonomiska vårpropositionen inleder budgetarbetet
I mitten av april lämnar regeringen den ekonomiska vårpropositionen. I den anger regeringen förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken. Dessa förslag ligger till grund för den kommande budgetpropositionen som regeringen lämnar på hösten.
I den ekonomiska vårpropositionen bedömer regeringen även det ekonomiska läget och hur ekonomin kommer att se ut framöver. Bland annat gör regeringen en bedömning av gränsen för hur stora statens utgifter bör vara det tredje kommande året. Det kallas för utgiftstak och beslutas alltid tre år i förväg.
Efter att regeringen har lämnat den ekonomiska vårpropositionen till riksdagen hålls en debatt där riksdagspartiernas ekonomisk-politiska talespersoner deltar. Riksdagen beslutar om den ekonomiska vårpropositionen i juni.
I samband med att regeringen presenterar den ekonomiska vårpropositionen kan den lämna en ändringsbudget för det pågående budgetåret. Den kallas vårändringsbudgeten.
Foto: Melker Dahlstrand
När den ekonomiska vårpropositionen överlämnas till riksdagen hålls en debatt där riksdagspartiernas ekonomisk-politiska talespersoner deltar. Här syns finansminister Elisabeth Svantesson (M) under debatten i april 2024.
Från vårproposition till budgetförslag
När den ekonomiska vårpropositionen är beslutad tar regeringen fram ett detaljerat förslag till statens budget. Innan budgetförslaget läggs fram till riksdagen diskuterar regeringen budgetens innehåll vid flera tillfällen.
Om regeringen inte har egen majoritet i riksdagen, det vill säga stöd av mer än hälften av ledamöterna, behöver den ofta förhandla med andra partier. När överläggningarna är klara tar regeringen fram den slutgiltiga budgetpropositionen.
Budgetpropositionen är regeringens förslag till budget
På hösten lämnar regeringen budgetpropositionen till riksdagen. Den innehåller regeringens förslag till alla delar i statens budget för nästa år, både inkomster och utgifter. De enda statliga utgifter som redovisas vid sidan av budgeten är kostnaderna för systemet för ålderspension.
Budgetpropositionen lämnas på hösten
Regeringen ska lämna budgetpropositionen till riksdagen senast den 20 september. Om datumet infaller på en helg lämnas den nästa vardag.
Under ett valår är reglerna annorlunda. Om regeringen sitter kvar ska den lämna budgetpropositionen senast tre veckor efter statsministeromröstningen.
Om valet leder till regeringsskifte kan den nya regeringen behöva mer tid. Regeringen ska då lämna budgetpropositionen senast tre veckor efter att den har tillträtt. Allra senast ska budgetpropositionen lämnas den 15 november.
Om ingen ny regering har tillträtt den 15 november lämnar övergångsregeringen budgetförslaget till riksdagen. Om datumet infaller på en helg lämnas budgetpropositionen torsdagen innan.
Statens utgifter fördelas på anslag och utgiftsområden
Ett anslag är en beslutad summa pengar som får användas för ett visst ändamål under ett budgetår. Det kan gälla till exempel studiebidrag eller underhåll av vägar. Det finns ungefär 500 så kallade anslag i statens budget för olika utgifter.
Anslagen är grupperade i 27 olika utgiftsområden i statens budget. Utgiftsområdena representerar bredare samhällsområden som exempelvis Rättsväsendet och Klimat, miljö och natur.
Drygt 20 procent av utgifterna i budgeten går till socialförsäkringssystemet, som ska ge ekonomisk trygghet exempelvis vid sjukdom. Drygt 10 procent går till allmänna statsbidrag till kommunerna.
Exempel på statliga utgifter
- Utbildning
- Försvar
- Polis och rättsväsende
- Bidrag till arbetslöshetsersättning
- Internationellt bistånd
- Avgiften till EU
Utgiftstak sätter gräns för statens utgifter
I budgetpropositionen lämnar regeringen förslag till en gräns för hur stora statens utgifter får vara, det så kallade utgiftstaket. Det avser budgetåret tre år fram och gör alltså att nivån på statens utgifter är fastställd tre år i förväg. Utgiftstaket ger riksdagen och regeringen bättre kontroll över statens ekonomi, eftersom alla beslut måste ta hänsyn till framtiden.
Utgiftstaket gäller för alla utgifter i statens budget utom räntorna på statsskulden. Räntorna på statsskulden skiljer sig från andra utgifter eftersom staten inte kan påverka dem. Utgiftstaket gäller också för systemet för ålderspension, som däremot inte ingår i statens budget.
För att ta höjd för oförutsedda kostnader sätts nivån på utgiftstaket något högre än summan av alla utgifter. Det kallas för budgeteringsmarginalen.
Utgiftstaket kan omprövas av riksdagen
Utgiftstaket är ett tydligt löfte från regeringen om att statens utgifter ska hållas inom en viss gräns. Om utgiftstaket riskerar att överskridas ska regeringen vidta de åtgärder den själv har möjlighet till, eller föreslå nödvändiga åtgärder till riksdagen, för att undvika detta.
Det finns dock ingen lag som säger att statens budget inte får överskrida utgiftstaket. Riksdagens beslut om utgiftstaket är ett så kallat riktlinjebeslut.
Riksdagen kan därför när som helst ompröva ett redan beslutat utgiftstak. Det kan till exempel bli aktuellt om det blir regeringsskifte efter ett val. Då kan den nya regeringen lägga fram förslag om ett nytt utgiftstak som riksdagen får rösta om.
Statens inkomster beräknas i budgetpropositionen
I regeringens budgetproposition ingår en beräkning av hur stora statens inkomster kommer att bli.
Ungefär 90 procent av statens inkomster kommer från skatter. Det är exempelvis skatter på löner och andra inkomster, moms på varor som köps och tull på varor som förs in i Sverige.
Hur stora skatteinkomsterna blir påverkas av den ekonomiska utvecklingen och reglerna för skatter och avgifter. Reglerna ändras inte varje år, men regeringens budgetförslag innehåller ofta förslag om att ändra skatter och avgifter.
Exempel på statliga inkomster
- Skatter (till exempel statlig inkomstskatt, arbetsgivaravgifter, moms och tullar)
- Inkomster av statens verksamhet (till exempel böter och vissa avgifter)
- Inkomster från statens försäljning av aktier, byggnader, maskiner och mark
- Bidrag från EU.
Genom att beräkna inkomster och utgifter kan regeringen se hur mycket pengar som kan satsas på nya utgifter eller skattesänkningar. Det brukar kallas för budgetens reformutrymme.
Oppositionspartierna lämnar motförslag
När regeringen lämnat budgetpropositionen till riksdagen hålls en debatt med riksdagspartiernas ekonomisk-politiska företrädare. Partierna i opposition presenterar samtidigt sina motförslag till regeringens budgetförslag. De brukar kallas skuggbudgetar och lämnas i särskilda ekonomisk-politiska motioner.
Skuggbudgetarna ger en samlad bild av oppositionspartiernas budgetalternativ. De talar om hur högt de tycker att utgiftstaket ska vara och hur de vill fördela utgifterna mellan de olika utgiftsområdena. Partierna redovisar också vilka skatter och avgifter de vill ändra och hur olika reformer de vill genomföra ska betalas.
Mer detaljerade motförslag om utgifter i statens budget redovisar partierna genom att lämna en motion per utgiftsområde.
Riksdagen beslutar om budgeten i två steg
När regeringen har lämnat budgetpropositionen och oppositionspartierna har lämnat sina motförslag är det dags för riksdagen att bearbeta förslagen och besluta om budgeten. Riksdagen beslutar om budgeten i två steg: först helheten och sedan detaljerna i budgeten.
När alla beslut är fattade sammanställer riksdagen statens budget för nästa år och överlämnar den till regeringen dagarna före jul. Budgeten börjar gälla 1 januari året som följer.
Ändringsbudgetar vid oförutsedda behov under året
Regeringen kan föreslå ändringar i en redan beslutad budget vid två tillfällen under ett budgetår. Ofta innebär förslagen att några anslag ökar, samtidigt som andra minskar i lika stor omfattning. Ett sådant förslag kallas för ändringsbudget.
I april lämnar regeringen sin ändringsbudget tillsammans med den ekonomiska vårpropositionen. Under hösten sker det i samband med budgetpropositionen.
Anslagskredit och anslagssparande ger viss flexibilitet
Det är inte alltid som statens budget måste ändras. I vissa fall kan en myndighet överskrida ett ramanslag tillfälligt genom en så kallad anslagskredit. Det kan ses som att myndigheten lånar medel från kommande års anslag.
Det innebär dock inte att myndigheten får mer resurser totalt sett, utan att användningen av medel förskjuts över tid. Om en myndighet utnyttjar denna möjlighet måste det överskjutande beloppet återföras genom att nästa års anslag minskas i motsvarande grad.
På så sätt upprätthålls den långsiktiga budgetdisciplinen, samtidigt som myndigheterna ges ett visst handlingsutrymme att hantera tillfälliga variationer i utgifter.
En myndighet har också rätt att spara outnyttjade anslag till nästa år. För ramanslag får upp till 3 % av anslaget sparas. Syftet är att främja en god hushållning och bättre resursanvändning genom en viss flexibilitet.
Extra ändringsbudget – ändringar vid särskilda skäl
Om det finns särskilda skäl kan regeringen också lämna förslag till ändringar utanför ordinarie budgetprocess. Det kallas för extra ändringsbudgetar. Syftet är att göra det möjligt att hantera ändringar som kräver snabb hantering, exempelvis vid kriser.
Sedan 2020 har riksdagen, utöver de två ordinarie ändringsbudgetarna, beslutat om flera ändringar i statens budget. Det har bland annat handlat om att finansiera nödvändiga åtgärder under coronapandemin. Riksdagen har också beslutat om olika typer av stöd till Ukraina på grund av Rysslands invasionskrig mot landet.
Förslag om ändringar i innevarande års budget kan även komma från riksdagens finansutskott.
Budgeten påverkar statsskuldens storlek
Om staten har större utgifter än inkomster behöver staten låna pengar i Sverige och av andra länder. Den sammanlagda skulden utgör Sveriges statsskuld. När det är underskott i statens budget ökar statsskulden medan överskott minskar statsskulden.
Riksgälden är den myndighet som förvaltar Sveriges statsskuld. På Riksgäldens webbplats går det att läsa mer om statsskulden och se hur stor den är.