Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebär att riksdagen inte är ensam om att fatta beslut om lagar som ska gälla i Sverige. Det gör också EU-länderna tillsammans genom EU:s lagstiftande institutioner. Sverige och de andra medlemsländerna har överlåtit en del av rätten att besluta om lagar till EU. Arbetet med EU-frågor är en av riksdagens huvuduppgifter.
Det är regeringen som företräder Sverige i förhållande till andra länder och i internationella organisationer, som EU. Men även riksdagen har möjlighet att påverka EU:s arbete.
Genom att spela video samtycker du till att kakor används.
Om kakor
Regeringen för Sveriges talan i EU, men riksdagen är också med och påverkar på olika sätt.
Riksdagen arbetar med EU-frågor på flera olika sätt. Riksdagens 349 folkvalda ledamöter jobbar med EU-frågor i riksdagens utskott, i EU-nämnden och i kammaren. Det innebär bland annat att riksdagen
- granskar idéer från framför allt EU-kommissionen
- prövar om beslut om nya lagar ska tas på EU-nivå eller nationell nivå
- kontrollerar regeringens EU-politik
- fattar beslut om att införa EU-lagar i Sverige
- samarbetar med andra EU-länders parlament.
Utskotten granskar och prövar var beslut ska tas
En viktig arbetsuppgift för riksdagen är att hålla noggrann koll på de idéer till och förslag på nya EU-lagar som EU-institutionerna tar fram. Det gör riksdagen genom sina utskott och kammaren. EU-kommissionen, den EU-institution som föreslår nya lagar, skickar idédokument, preliminära utkast och långsiktiga planer för kommande lagförslag till riksdagen.
I utskotten arbetar riksdagsledamöterna med att granska EU-dokument som kan ligga till grund för kommande EU-lagstiftning och avgöra i vilka frågor som regeringen måste överlägga med dem. Utskotten kan också begära information från regeringen och kalla in ministrar till diskussion, så kallad överläggning, om olika frågor och förslag. Efter varje granskning hålls en debatt om EU-frågan i kammaren. EU-kommissionen kan sedan ta del av riksdagens synpunkter.
Granskar EU-dokument på webbplatsen Sveriges riksdags EU-information
Utskotten bedömer också om beslut om EU-lagförslag bör fattas på EU-nivå eller nationell nivå. Det heter att EU-lagförslag prövas utifrån subsidiaritetsprincipen, som innebär att ett beslut ska fattas på den mest effektiva politiska nivån så nära medborgarna som möjligt. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament anser att EU inte ska fatta beslut om ett lagförslag måste EU-kommissionen överväga att ändra förslaget.
Prövar EU-lagar på webbplatsen Sveriges riksdags EU-information
Ändringar i riksdagens EU-arbete
Den 1 januari 2019 infördes några ändringar i riksdagens EU-arbete. Ändringarna innebär bland annat att riksdagen inte längre är tvungen att granska vissa dokument från EU-kommissionen. Vilka dokument som ska granskas av utskotten beslutas av riksdagens talman i samråd med partiernas gruppledare.
Beslut: Ändringar i riksdagens arbete med EU-frågor (KU7)
Riksdagen kontrollerar regeringens EU-politik
I det löpande EU-arbetet för regeringen Sveriges talan i den lagstiftande EU-institutionen ministerrådet och i Europeiska rådet som bestämmer den övergripande inriktningen på EU:s politik. Men regeringen är ansvarig inför riksdagen när det gäller hur den hanterar EU-frågorna.
Regeringen är skyldig att informera riksdagen om vad som händer i samarbetet mellan länderna i EU och om sitt eget EU-arbete. Regeringen ska också rådgöra med riksdagen hur Sverige ska ställa sig i olika frågor. Det här gör regeringen på olika sätt: i riksdagens EU-nämnd, i riksdagens kammare och i utskotten.
Har koll på regeringen på webbplatsen Sveriges riksdags EU-information
Sverige gick med i Europeiska unionen, EU, år 1995. Arbetet med EU-frågor är en av riksdagens huvuduppgifter.
Foto: Camilla Svensk
Samråd i EU-nämnden
Regeringen samråder med riksdagens EU-nämnd inför varje möte i EU:s ministerråd. Det kan till exempel handla om jordbruksfrågor, arbetsmarknadsfrågor eller miljöfrågor. Ministerrådet består av ministrar från alla EU-ländernas regeringar. Rådet fattar beslut om EU-lagar tillsammans med Europaparlamentet.
EU-nämnden träffar också statsministern inför så kallade toppmöten i Europeiska rådet. Det är möten som samlar EU-ländernas stats- och regeringschefer. Europeiska rådet drar upp EU:s övergripande riktlinjer och prioriteringar på lite längre sikt. EU-nämndens samråd med statsministern inför Europeiska rådets möten är öppna och sänds via webb-tv på riksdagens webbplats. Statsministern kommer sedan tillbaka till riksdagen och återrapporterar i kammaren när ett toppmöte har ägt rum.
EU-nämndens protokoll, som kallas uppteckningar, publiceras löpande på riksdagens webbplats.
EU-nämndens uppteckningar
Debatter i kammaren
I riksdagens kammare debatterar ledamöterna EU-frågor. Där hålls öppna debatter som sänds via webb-tv och som alla kan ta del av. På så sätt är kammaren viktig för insynen, öppenheten och den allmänna debatten i EU-frågor. Regeringen informerar också regelbundet ledamöterna i riksdagens kammare om aktuella EU-frågor.
En av årets fyra partiledardebatter är en EU-politisk partiledardebatt som tar avstamp i regeringens prioriteringar i EU-arbetet, den så kallade EU-deklarationen. Den EU-politiska partiledardebatten hålls i november.
Beslutar om att införa EU-lagar i Sverige
När ministerrådet och Europaparlamentet har fattat beslut om en ny EU-lag måste den ofta införas i medlemsländernas nationella lagstiftning för att börja gälla. Ett direktiv är en EU-lag som sätter upp ett mål som ska uppnås, men lämnar åt medlemsländerna att bestämma exakt hur det ska göras. Direktivet måste sedan arbetas in i den svenska lagstiftningen. En förordning däremot, gäller direkt och på exakt samma sätt i alla EU-länder.
Grafik: Från EU-idé till svensk lag på webbplatsen Sveriges riksdags EU-information
Det är riksdagen som har ansvar för att införa EU-lagarna i Sverige. Det går till på ungefär samma sätt som när riksdagen beslutar om lagar som har sitt ursprung i Sverige: regeringen kommer med ett lagförslag, utskotten arbetar med förslaget och kammaren fattar beslut om att införa den nya lagen.
Beslutar om lagar
Samarbete mellan EU-ländernas parlament
Riksdagen samarbetar på olika sätt med de nationella parlamenten i de andra EU-länderna och med Europaparlamentet, som består av ledamöter som valts i allmänna val i EU-länderna. Utskotten och EU-nämnden träffar sina motsvarigheter i de andra EU-länderna för att diskutera aktuella frågor. Till exempel träffar EU-nämnden de andra parlamentens EU-organ en gång i halvåret på en konferens som heter COSAC, The Conference of Parliamentary Committees for Union Affairs of Parliaments of the European Union.
Interparlamentariskt samarbete i EU
Riksdagen har också en tjänsteman som följer EU-institutionernas arbete på plats i Bryssel. Genom denna representant har riksdagen täta kontakter med tjänstemän från de andra nationella parlamenten och Europaparlamentet. Representanten rapporterar hem till riksdagen och informerar om den svenska riksdagens arbete med EU-frågor.
Ipex är en gemensam webbplats för EU-medlemsstaternas parlament där alla initiativ från EU-kommissionen publiceras. På webbplatsen finns information om vilka dokument som de nationella parlamenten behandlar. Subsidiaritetsprövningar och den politiska dialogen med EU-kommissionen är i fokus. Där finns ett kalendarium för EU-möten där alla relaterade dokument finns samlade. Ipex står för Interparliamentary EU Information Exchange.
Om Ipex på deras webbplats
Riksdagens EU-arbete
Mer information om riksdagens arbete med att granska och pröva EU-förslag samt kontrollera regeringens EU-politik finns på riksdagens webbplats för EU-information.
Riksdagens EU-arbete på webbplatsen Sveriges riksdags EU-information