Folkomröstningar kan vara rådgivande eller beslutande. Det är riksdagen som beslutar om det ska hållas en folkomröstning i hela landet. Det finns också kommunala folkomröstningar.
En majoritet av svenskarna röstade nej till euron i en folkomröstning 2003.
Foto: Claudio Bresciani / TT
I en beslutande folkomröstning blir resultatet omedelbart bindande. I en rådgivande folkomröstning fattas det avgörande beslutet av någon annan, vanligtvis landets parlament om det är en riksomfattande omröstning alternativt kommunfullmäktige eller motsvarande i lokala omröstningar.
I Sverige är det i första hand riksdagen som ska besluta om sådant som gäller hela landet. Folkomröstningar i hela landet ska vara ett undantag. Därför är det bara genom ett riksdagsbeslut som det kan bli en sådan folkomröstning.
Riksdagen kan besluta om två typer av folkomröstningar: rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar i en grundlagsfråga.
Rådgivande folkomröstning
En rådgivande folkomröstning är inte bindande. Riksdagen kan alltså fatta beslut som går emot resultatet. Men tanken är att ge vägledning inför ett riksdagsbeslut.
Möjligheten att anordna rådgivande folkomröstningar infördes år 1922 och användes redan samma år i frågan om rusdrycksförbud. Därefter har vi haft fem rådgivande folkomröstningar: 1955 om högertrafik, 1957 om allmän tilläggspension (ATP), 1980 om kärnkraft, 1994 om medlemskap i EU och 2003 om införande av euron.
Riksdagen beslutar om folkomröstning
Det är riksdagen som beslutar om folkomröstning. En särskild lag stiftas där det bestäms vilken fråga som ska ställas och vilken dag omröstningen ska hållas. Om inte något annat beslutas är rösträtten densamma som vid val till riksdagen.
Den som inte vill rösta på något av förslagen kan lämna en blank röstsedel. I motsats till vad som gäller vid riksdagsval betraktas en blank röstsedel som giltig.
Resultatet kan vara svårtolkat
Resultatet av en folkomröstning kan vara svårtolkat. Det gäller framför allt när det finns flera alternativ att rösta på, som i pensionsomröstningen 1957 och i kärnkraftsomröstningen 1980 med vardera tre förslag. Det blir då riksdagens sak att tolka utfallet.
Vid de senaste två omröstningarna, om medlemskap i Europeiska unionen och om införande av euron som valuta i Sverige, fanns två alternativ; ja eller nej till EU-medlemskap respektive ja eller nej till införande av euron. Trots att dessa omröstningar formellt var rådgivande kom de i praktiken att bli beslutande. Riksdagspartierna hade i båda fallen i förväg lovat att respektera resultatet.
När riksdagen fattar beslut om folkomröstning brukar den också besluta om statsbidrag till kampanjorganisationer för de olika åsiktsriktningarna.
Folkomröstningar i grundlagsfrågor
Sedan 1980 finns det möjlighet att ha folkomröstningar i grundlagsfrågor. Det kan handla om vilande grundlagsändringar och om att godkänna internationella överenskommelser som berör grundlagsskyddade rättigheter och skyldigheter.
För att ändra i någon av Sveriges grundlagar krävs två beslut av riksdagen. Efter det första beslutet blir ändringsförslaget vilande och får inte tas upp en andra gång förrän en ny riksdag har valts. Grundlagsändringen blir definitiv om den nyvalda riksdagen bekräftar det tidigare beslutet, annars har ändringsförslaget fallit.
Minst 35 ledamöter måste begära
Första gången ett förslag om grundlagsändring behandlas kan riksdagen besluta att det ska hållas en folkomröstning om förslaget. Minst 35 riksdagsledamöter måste begära det. Därefter räcker det att en tredjedel av riksdagens ledamöter, det vill säga 117, röstar för förslaget. Går förslaget igenom ska folkomröstningen hållas samtidigt som nästa riksdagsval.
Reglerna om rösträtt, röstavlämnande och röstsedlar är vid en sådan folkomröstning desamma som vid riksdagsval.
Bara ett nej är bindande
Resultatet av folkomröstningen är bindande om en majoritet av dem som röstar säger nej till förslaget och samtidigt är fler än hälften av dem som har avgett godkända röster vid riksdagsvalet. Uppnås denna majoritet har förslaget fallit, och den nyvalda riksdagen kan inte ta upp det för en andra prövning.
Om inte en sådan majoritet säger nej till förslaget prövas grundlagsändringen i vanlig ordning av den nyvalda riksdagen. Med enkel majoritet beslutar riksdagen om det vilande grundlagsförslaget ska antas eller förkastas.
Resultatet av folkomröstningen är alltså bindande endast när de röstande är emot förslaget. Det kan med andra ord inträffa att en grundlagsändring som en majoritet av dem som röstade i folkomröstningen sa ja till, ändå förkastas av riksdagen.
Det har ännu inte hållits någon folkomröstning om en grundlagsfråga.
Kommunala folkomröstningar
Kommunala folkomröstningar är alltid rådgivande. Om 10 procent av de röstberättigade begär det måste fullmäktige pröva om en folkomröstning ska hållas. Men om två tredjedelar av ledamöterna i fullmäktige sedan röstar nej till initiativet blir folkomröstningen inte av.
Fullmäktige i en kommun eller ett landsting kan själva besluta att fråga de som bor i kommunen vad de tycker i en viktig fråga genom en folkomröstning. Fullmäktige kan begränsa folkomröstningen till en viss del av kommunen/landstinget. Rösträtt har alla med rösträtt vid kommunala val i det område där folkomröstningen ska hållas.