Kammaren är riksdagens hjärta. Här samlas riksdagens 349 ledamöter för att debattera och besluta om frågor som påverkar din vardag. Alla som vill kan följa debatterna på plats från åhörarläktaren och direkt eller i efterhand via webb-tv.
När det är dags för debatt och beslut om olika förslag samlas riksdagens ledamöter i kammaren.
Foto: Anders Löwdin
När de 349 riksdagsledamöterna sammanträder utgör de tillsammans "kammaren". Men ordet kammare används också som namn på lokalen där sammanträdena, alltså mötena, äger rum. Sammanträdena leds av talmannen eller en vice talman.
I kammaren debatterar riksdagsledamöterna viktiga frågor och fattar beslut. Under de flesta debatterna är oftast bara ledamöterna från berört utskott på plats medan övriga ledamöter utför andra arbetsuppgifter i eller utanför huset. Vid större debatter som partiledardebatter och budgetdebatter är däremot fler ledamöter vanligen på plats i kammaren.
Ledamöternas placering i kammaren
De 349 riksdagsledamöternas fasta platser är ordnade efter vilken valkrets de tillhör.
Placering i kammaren vid riksmötet 2022/23(pdf, 261 kB)
Centrum för öppen politisk debatt
Kammaren är centrum för den politiska debatten. I kammaren får riksdagens ledamöter och regeringens ministrar yttra sig fritt, så länge de inte uttalar sig opassande eller använder personligen förolämpande uttryck. Det ska råda en god stämning i kammaren.
I kammaren gäller öppenhet. Det betyder bland annat att du är välkommen att lyssna på debatterna från åhörarläktaren, men du får inte demonstrera, applådera, vissla, ropa eller på annat sätt visa vad du tycker. Medierna kan följa debatterna från pressläktaren. Alla sammanträden i kammaren spelas in, så du kan också följa debatter och beslut direkt och i efterhand via riksdagens webb-tv. En del debatter direktsänds i radio och tv.
Oscar Sjöstedt (SD) håller ett anförande i debatten med anledning av budgetpropositionens avlämnande den 8 november 2022.
Foto: Anders Löwdin
Debatter om ärenden
Debatterna om olika ärenden, så kallade arbetsplenum, handlar oftast om sakfrågor, som riksdagen ska fatta beslut om. Ärendena bygger vanligtvis på förslag från regeringen, propositioner, och från ledamöter, motioner.
Ärendet bereds och bordläggs
Innan ärendet kommer upp till debatt i kammaren bereds det i ett utskott. Utskottet redovisar vad det tycker om förslaget i ett så kallat betänkande. Betänkandet är utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Inför debatt och beslut i kammaren bordläggs ärendet, vilket betyder att det anmäls till kammaren av talmannen. Tanken med bordläggningen är att ledamöterna ska hinna ta del av förslaget i god tid innan det är dags för debatt och beslut.
Debatt om utskottsförslag och motförslag
Om riksdagspartierna tycker olika blir det vanligtvis debatt i kammaren. I debatten kan ledamöterna föreslå att riksdagen ska besluta som utskottsmajoritetens förslag i betänkandet eller enligt motförslag som finns i så kallade reservationer.
När det sedan är dags för omröstning innebär det att utskottets förslag kan komma att ställas mot reservationens förslag.
Återkommande ärendedebatter
Några av riksdagens större debatter handlar om ärenden som återkommer varje år, till exempel statens budget eller granskningsdebatterna där riksdagen debatterar hur regeringen skött sitt arbete.
Två återkommande ärendedebatter gäller riksdagens EU-arbete. På hösten hålls en debatt i kammaren efter det att riksdagen granskat EU-kommissionens arbetsprogram för det kommande året.
På våren hålls en debatt efter att utskotten gått igenom regeringens EU-arbete som redovisats i en skrivelse som kallas Årsboken om EU. I den debatten kan alla riksdagsledamöter tycka till om regeringens EU-politik.
Debattregler för ärendedebatter
Under debatt om ett förslag växlas ordet mellan utskottsmajoriteten och de som reserverat sig mot förslaget utifrån en bestämd talarordning.
Det största partiet i utskottsmajoriteten får inleda debatten. Därefter får det största partiet som har reserverat sig mot förslaget hålla sitt anförande. Om det inte finns några reservationer är det partiernas storlek som avgör talarordningen.
Ledamöter som har anmält sig till debatten får svara, begära replik, på alla anföranden i debatten.
Debattregler arbetsplenum(pdf, 23 kB)
Beslut om ärenden
Beslut tas i kammaren. Omröstningen görs genom att ledamöterna trycker på voteringsknapparna i sina bänkar. Det finns tre knappar att trycka på: grön för ja, röd för nej och gul för avstår.
Foto: Anders Löwdin
Riksdagsledamöterna fattar varje år tusentals beslut i kammaren. Vid varje omröstningstillfälle brukar över 300 ledamöter finnas i kammaren. De ärenden som riksdagen ska ta ställning till bygger oftast på förslag från regeringen, propositioner, och från ledamöter, motioner. De förbereds i utskott innan det blir debatt och beslut i kammaren.
Beslut om ett ärende sker när riksdagsledamöterna har debatterat klart ärendet. Besluten tas vanligen på tider som bestämts i förväg men det kan i undantagsfall ske direkt efter debattens slut. Besluten avgörs antingen utan omröstning genom acklamation (se nedan) eller genom omröstning via voteringsknappar.
Beslutar om lagar
Signal kallar till omröstning
En signal ljuder i hela riksdagen när det är dags för omröstning, eller votering som det också heter. Då har riksdagsledamöterna tio minuter på sig att ta sig till kammaren. När de väl har bänkat sig ska de fatta beslut om de ärenden som varit uppe för debatt sedan den senaste omröstningen.
Acklamation
När kammaren ska fatta beslut i ett ärende frågar talmannen om kammaren säger ja till utskottets förslag till beslut. Är det ingen ledamot som opponerar sig konstaterar talmannen att svaret är ja och bekräftar beslutet med ett klubbslag. Detta sätt att besluta kallas acklamation. Ordet acklamation kommer från det latinska verbet acclamare som betyder ropa bifall.
Omröstning
Om en ledamot vill att kammaren ska rösta i ärendet kan ledamoten begära omröstning. Omröstningen börjar med att kammarsekreteraren läser upp en omröstningsproposition för kammaren. Då får ledamöterna veta om de ska rösta ja eller nej beroende på vilket förslag de vill ska vinna, utskottsmajoritetens förslag eller reservationens (motförslaget).
De flesta ärenden är uppdelade i delfrågor. Om kammaren är oense i flera delfrågor innebär det att det kan bli flera omröstningar i ett och samma ärende.
Omröstningen görs genom att ledamöterna trycker på voteringsknapparna i sina bänkar. Det finns tre knappar att trycka på: grön lampa för "ja", röd för "nej" och gul för "avstår". Röstresultatet syns på voteringstavlan och projektorduken på väggen bakom talmanspodiet.
Om omröstningen av någon anledning inte kan ske med voteringsknapparna ska den göras genom namnupprop.
Flera förslag
Ibland har ledamöterna i en ärendedebatt uttalat stöd för flera förslag i en och samma fråga. Då kan kammaren komma att avgöra vilka två förslag som ska tas upp till slutlig omröstning genom förberedande omröstningar. Det innebär att ledamöterna röstar om två förslag i taget tills det bara blir ett kvar som kan ställas mot utskottsmajoritetens förslag.
Hur har ledamöterna röstat?
Hur varje ledamot röstat och vilka ledamöter som varit frånvarande finns att läsa efter omröstningen i särskilda listor, så kallade voteringsprotokoll. På webbplatsen finns voteringsprotokollet på ärendets sida.
Debatter och beslut
Vad händer efter beslutet?
Efter att beslutet tagits skickar riksdagen en riksdagsskrivelse till regeringen och talar om vilket beslut som har fattats. Regeringen ska se till att det blir som riksdagen bestämde. Riksdagsskrivelsen är bara ett kort meddelande om hur riksdagen ställt sig till utskottets förslag. Vill du veta vad beslutet handlade om måste du läsa utskottets betänkande.
Debatter och beslut
Från tal till text
Protokollsnotarierna redigerar ledamöternas tal till ett skrivet protokoll. Redan några timmar efter sammanträdets slut kan du läsa vad som sagts i snabbprotokollet på riksdagens webbplats. Där står också hur partierna har röstat i olika frågor. Det slutgiltiga protokollet justeras av kammaren inom tre veckor.
Kammarens dokument