Talmannens uppdrag

Talmannen är riksdagens främsta representant och leder och planerar riksdagens arbete. Talmannen är ordförande för kammarens sammanträden och har även en central roll när en ny regering bildas. Det är när riksdagen samlas för första gången efter ett riksdagsval som ledamöterna väljer vilken ledamot som ska bli talman.

Att talmannen leder riksdagens arbete innebär att han eller hon har det yttersta ansvaret för hur riksdagsarbetet planeras och bedrivs. Talmannen leder också kammarens sammanträden och är riksdagens främsta representant.

Talmansämbetet är den högsta post en person kan väljas till i Sverige. I rang kommer talmannen efter statschefen, alltså efter kungen, men före statsministern.

Som riksdagens främsta representant företräder talmannen ofta riksdagen i nationella och internationella sammanhang.

Talmannen är riksdagsledamot men står utanför det rent politiska riksdagsarbetet. Talmannen deltar varken i utskottsarbetet eller i debatter och omröstningar i kammaren. Istället har talmannen en ersättare som utövar uppdraget som ledamot.

Talmannen berättar om sin roll

Andreas Norlén berättar om sitt uppdrag och sin roll som riksdagens talman

Val av talman

När riksdagen samlas för första gången efter ett riksdagsval ska ledamöterna bestämma vilken ledamot som ska bli riksdagens talman och vilka tre som blir vice talmän. Talmännen väljs var för sig – i ordningen talman, förste vice talman, andre vice talman, tredje vice talman. De väljs för en valperiod i taget. Det är partigrupperna i riksdagen som nominerar kandidater till de olika posterna.

Talmannen kan under tiden fram till nästkommande riksdagsval inte avsättas genom beslut i riksdagen.

Det finns inga lagregler som styr vilket parti talmannen ska väljas från. Under perioden med borgerliga regeringar 1976–1982 valdes en socialdemokrat till talman, alltså en ledamot från riksdagens största parti under den perioden. Från 1982 valdes talmannen från det största partiet i den grupp av partier som hade riksdagsmajoritet, det vill säga det parti eller den koalition av partier som bildade regering. För den valperiod som inleddes 2018 valdes Andreas Norlén till talman. Han hade nominerats av riksdagens näst största parti.

Inte heller principerna för vilka som ska utses till vice talmän är reglerat i lag. Praxis för val av vice talman har fram till 2018 varit att de har valts i förhållande till sina partiers storlek i kammaren. Det parti som har innehaft talmansposten har dock inte haft någon vice talmanspost.

Om det bara finns en kandidat

Om det bara finns en kandidat till posten som talman ska valet ske genom acklamation. Det betyder att ledamöterna i kammaren ropar ja eller nej till förslaget med utrop. Samma sak gäller vid val av de tre vice talmännen, finns bara en kandidat till respektive post ska valet ske genom acklamation. Den här regeln har gällt sedan den 1 september 2018. Tidigare kunde ledamöterna kräva en omröstning med slutna sedlar även om det bara fanns en kandidat.

Om det finns flera kandidater

Om fler än en ledamot har nominerats till posten som talman kan valet hållas med slutna valsedlar, om någon av riksdagsledamöterna begär det. Det innebär att ledamöterna kan rösta på vilken kandidat de vill utan att det blir känt vem de röstat på.

Om talmansvalet sker med slutna valsedlar blir den ledamot vald som får mer än hälften av rösterna. Om ingen kandidat får så många röster ska valet göras om. Får ingen kandidat mer än hälften av rösterna vid den andra omröstningen ska ett tredje val hållas mellan de två kandidater som fick flest röster vid den andra omröstningen. Vid den tredje omröstningen blir den kandidat vald som får flest röster. Samma sak gäller vid val av de tre vice talmännen.

Det är ålderspresidenten, den närvarande ledamot som suttit längst tid i riksdagen, som håller i valet av talman och vice talmän. Om två ledamöter har suttit lika länge i riksdagen utses den som är äldst till ålderspresident.

Talmansval med slutna sedlar. Ledamot visar att valurnan är tom.
Foto: Melker Dahlstrand

Den nya riksdagen samlades för ett upprop av riksdagsledamöterna i riksdagens kammare i september 2022. Efter uppropet skedde talmansval.

När en ny statsminister utses

Talmannen har en central roll när en ny regering bildas. Det är talmannens uppgift att föreslå en ny statsminister för riksdagen. Det står i grundlagen regeringsformen.

En regering kan sitta kvar så länge den har tillräckligt stöd i riksdagen. Det finns flera anledningar till att en regering kan behöva avgå och en ny regering behöver bildas. Det kan behöva bildas en ny regering om den tidigare regeringen har avgått på grund av att riksdagen riktat en misstroendeförklaring mot statsministern eller om en statsminister har valt att avgå av andra skäl. Det vanligaste är att en ny regering bildas efter ett val.

Riksdagen väljer talman efter varje riksdagsval. Om riksdagen väljer en ny talman är det den nyvalda talmannen som ska lägga fram förslag till ny statsminister för riksdagen. För att inte förlora tid förbereder i så fall den avgående talmannen regeringsskiftet genom att börja prata med partiledarna direkt efter att en regering har avgått. Den avgående talmannen överlämnar sedan arbetet med regeringsbildningen till den nya talmannen.

Det vanliga är att talmannen ger en eller flera partiledare i uppdrag att undersöka möjligheterna att bilda en regering som kan få stöd i riksdagen.
När talmannen presenterar sitt förslag till ny statsminister uppger han eller hon samtidigt vilka partier som ska ingå i regeringen.

Förslaget prövas sedan av kammaren i en omröstning. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget går det inte igenom. I annat fall är det godkänt. Det krävs alltså ingen uttrycklig majoritet för talmannens förslag.

Om förslaget blir nedröstat måste talmannen prata med partiledarna igen och komma med ett nytt förslag. Talmannen kan föra fram sammanlagt fyra förslag. Godkänns inte något av dem ska extra val hållas inom tre månader, såvida inte ordinarie val ändå ska hållas inom denna tid.

Regeringsbildning

Här kan du läsa mer om hur det går till när en ny regering ska bildas.

Så bildas regeringen

Så leder talmannen arbetet

Talmannen leder och planerar arbetet i riksdagen, både på kort och lång sikt. I sitt arbete samråder talmannen med flera organ i riksdagen.

Talmanspresidiet, det vill säga talmannen och de vice talmännen, träffas regelbundet för att avhandla frågor om hur riksdagens arbete ska ledas.

Riksdagsstyrelsen består av talmannen som ordförande och tio riksdagsledamöter. Riksdagsstyrelsen får lägga fram förslag till riksdagen i frågor som gäller hur riksdagsarbetet ska bedrivas. Det kan gälla arbetet med EU-frågorna, motionshanteringen, jämställdheten i riksdagen med mera. Talmannen har rösträtt i riksdagsstyrelsen, vilket han inte har vid beslut i kammaren. Riksdagsstyrelsen leder också riksdagens förvaltning och beslutar i ärenden av större vikt som rör riksdagens internationella verksamhet.

Talmannen samråder fortlöpande med gruppledarna, de särskilda företrädare som partigrupperna utser.

Talmannen är också ordförande i ordförandekonferensen, som består av de vice talmännen samt utskottens och EU-nämndens ordförande. Ordförandekonferensen överlägger i frågor av gemensamt intresse.

I kammaren

Det är talmannen som kallar till och leder sammanträdena i kammaren. Talmannen och de vice talmännen turas om att sitta som ordförande. Sittande talman har ansvar för att ordningen upprätthålls i kammaren.

Inför sammanträdena gör talmannen, med stöd av Riksdagsförvaltningens kammarkansli, en föredragningslista och beslutar i vilken ordning ärendena ska tas upp. Även ordningen mellan de talare som har anmält sig bestäms.

Ett riksdagsparti kan begära att det anordnas en kammardebatt om ett särskilt ämne. Det är talmannen som efter samråd med partiernas gruppledare beslutar om en sådan särskild debatt ska hållas.

Talmannen ger ordet

Under ett sammanträde i kammaren ger talmannen ordet till talarna och håller reda på hur länge de talar. De ledamöter som begär ordet under själva debatten får tala i den ordning de anmäler sig.

Vid en omröstning meddelar talmannen hur rösterna har fördelat sig och bekräftar beslutet med ett klubbslag.

Under sammanträdena turas talmannen och de vice talmännen om att vara ordförande. Oftast tjänstgör de två timmar i taget. Den som är ordförande får inte yttra sig i sakfrågan. De vice talmännen har dock, till skillnad från talmannen, rösträtt då ärendet avgörs och medverkar i övrigt i riksdagsarbetet på samma villkor som andra ledamöter.

När talmannen och de vice talmännen har förhinder kan istället ålderspresidenten leda sammanträdet. Ålderspresidenten är den närvarande ledamot som har suttit längst i riksdagen. Om två ledamöter har suttit lika länge i riksdagen utses den som är äldst till ålderspresident.

Ansvar för ordningen

Den talman som leder ett sammanträde har ansvaret för att ordningen upprätthålls i kammaren. Det finns vissa förhållningsregler. I riksdagsordningen (6 kap. 16 §) står det: "Ingen får vid ett sammanträde uttala sig nedlåtande om någon annan eller använda personligen förolämpande uttryck eller i övrigt i ord eller handling uppträda på ett sätt som strider mot god ordning."

Om talmannen anser att en ledamot bryter mot reglerna kan talmannen ta ifrån honom eller henne ordet.

Riksdagens medalj

Talmannen får besluta att dela ut riksdagens medalj till ledamöter som lämnar riksdagen och till andra personer som har gjort förtjänstfulla insatser för riksdagen. Medaljen finns i två storlekar, åttonde storleken och tolfte storleken. Riksdagens medalj inrättades 2010, då som ett sätt att tacka avgående riksdagsledamöter för deras insatser för riksdagen. Från 1 januari 2022 är riksdagens medalj reglerad i lag. I lagen står det bland annat vilka kriterier som gäller för tilldelning av de olika medaljstorlekarna. Riksdagens medalj till riksdagsledamöter delas ut vid några tillfällen per valperiod.

Lag (2021:1117) om riksdagens medalj

Talmän genom tiderna

Talmän under enkammarriksdagen från 1971

Första kammarens talmän från 1867

  • 1867–76 Gustaf Lagerbjelke
  • 1877 Henning Hamilton
  • 1878–80 Anton Niklas Sundberg
  • 1881–91 Gustaf Lagerbjelke
  • 1891–95 Pehr von Ehrenheim
  • 1896–1908 Gustaf Sparre
  • 1909–11 Christian Lundeberg (Förenade högerpartiet)
  • 1912–15 Ivar Afzelius (Nationella partiet)
  • 1916–28 Hugo Hamilton
  • 1928–36 Axel Vennersten
  • 1936–55 Johan Nilsson (Högerpartiet)
  • 1956–59 John Bergvall (Folkpartiet)
  • 1959–64 Gustaf Valfrid Sundelin (Folkpartiet)
  • 1965–70 Erik Boheman (Folkpartiet)

Andra kammarens talmän från 1867

  • 1867–72 Anton Niklas Sundberg
  • 1873–75 Gustaf Ferdinand Asker
  • 1876–80 Arvid Posse (Lantmannapartiet)
  • 1880–90 Olof Wijk den yngre
  • 1891 Gustaf Ryding
  • 1892–93 Carl Herslow (Centern)
  • 1894–1902 Robert De la Gardie
  • 1903–12 Axel Swartling (Lantmannapartiet)
  • 1913 Carl Carlson Bonde (Liberala Samlingspartiet)
  • 1914–17 Johan Widén
  • 1918 Daniel Persson i Tällberg (Liberala Samlingspartiet)
  • 1918–21 Herman Lindqvist (Socialdemokratiska Arbetarepartiet)
  • 1922–23 Viktor Larsson i Västerås (Socialdemokratiska Arbetarepartiet)
  • 1924–27 Herman Lindqvist (Socialdemokratiska Arbetarepartiet)
  • 1927 Viktor Larsson i Västerås (Socialdemokratiska Arbetarepartiet)
  • 1928–32 Bernhard Eriksson (Socialdemokratiska Arbetarepartiet)
  • 1933–52 August Sävström (Socialdemokratiska Arbetarepartiet)
  • 1953–57 Gustaf Nilsson i Kristinehamn (Socialdemokratiska Arbetarepartiet)
  • 1958–60 Patrik Svensson i Alingsås (Socialdemokratiska Arbetarepartiet)
  • 1960–68 Fridolf Thapper (Socialdemokratiska Arbetarepartiet)
  • 1969–70 Henry Allard (Socialdemokratiska Arbetarepartiet)

Ståndsriksdagens talmän 1627–1866 (pdf, 205 kB)

Om sidan

Publicerad