Demokrati betyder ungefär folkstyre eller folkmakt. En grundtanke med demokrati är att den som är medborgare eller bor i ett land ska ha möjlighet att vara med och tycka till om hur landet ska styras, till exempel genom regelbundna val.
En annan demokratisk grundtanke är att alla människor är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter. I en demokrati ska man få tänka och tycka vad man vill och ha möjlighet att uttrycka sina åsikter öppet i tal eller skrift.
Genom att spela video samtycker du till att kakor används.
Om kakor
Demokrati pågår är en filmserie om riksdagens arbete och beslut. Här ser du första delen, Riksdagen och demokratin. Film: Riksdagsförvaltningen
Demokrati kan se olika ut
Demokratier kan fungera på olika sätt och demokratiska länder har valt olika sätt att ordna hur landet styrs. De allra flesta demokratiska länderna har så kallad representativ demokrati. Det innebär att invånarna i regelbundna val väljer politiker som representerar dem och styr landet.
När invånarna får vara med och besluta om en särskild fråga, till exempel i en folkomröstning, kallas det direkt demokrati. I Sverige har nationella folkomröstningar hållits om till exempel kärnkraft och medlemskapet i EU. Den här typen av folkomröstningar är rådgivande i Sverige, och politikerna måste inte följa resultatet av dem.
Det finns också en möjlighet att hålla folkomröstning om vilande grundlagsförslag. Då kan resultatet vara bindande under vissa förutsättningar. Någon sådan folkomröstning har hittills inte hållits i Sverige.
Val vart fjärde år i Sverige
I regeringsformen, som är en av de svenska grundlagarna, står att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen är på så sätt en viktig del i den svenska demokratin.
Riksdagen är den högsta beslutande församlingen i Sverige. Till riksdagens uppgifter hör att besluta om lagar och om statsbudgeten. Riksdagen kontrollerar också hur regeringen sköter sitt arbete.
Det är val till den svenska riksdagen vart fjärde år. Då ska de svenska medborgarna utse 349 riksdagsledamöter. De folkvalda ledamöterna ska representera människorna i Sverige och se till att folkets vilja genomsyrar de beslut som riksdagen fattar. Det parti eller de partier bildar regering som har fått tillräckligt många platser i riksdagen för att få stöd för sin politik. Det här kallas parlamentarism.
Den som vill bli vald till riksdagsledamot måste själv ha rösträtt i riksdagsvalet och vara nominerad av ett politiskt parti.
Att få säga sin mening, till exempel i öppna val, är en förutsättning för demokrati. När vi röstar väljer vi de partier och personer som vi tycker bäst företräder våra åsikter i riksdagen, kommunerna, regionerna och i EU-parlamentet.
Foto: Melker Dahlstrand
Kungen är statschef men har liten makt
Den högsta företrädaren för ett land kallas för statschef. I Sverige är det en kung eller en regerande drottning som är statschef. Men statschefen har ingen politisk makt utan har i stort sett bara symboliska funktioner.
Som statschef öppnar kungen eller drottningen riksdagens riksmöte varje höst. Statschefen är också ordförande i riksdagens utrikesnämnd.
Riksdagen firar demokratin 2018–2022
Riksdagen uppmärksammar demokratins genombrott i Sverige med ett demokratijubileum som pågår åren 2018–2022.
Webbplatsen Fira demokratin!