Konsten i riksdagshusen
I riksdagshusen finns ett stort antal konstverk, bland annat måleri, skulpturer och vävar. Konstsamlingen är hela svenska folkets konst.
En stor del av riksdagshusens konst köptes in i samband med att Västra riksdagshuset byggdes om efter att enkammarriksdagen infördes. Den nya kammaren med plats för 349 ledamöter stod färdig 1983. Riksdagens konstgrupp beslutade att konsten skulle komma från nu levande konstnärer som var verksamma i Sverige.
Byggnadsanknuten konst
I riksdagshusen finns ett antal byggnadsanknutna konstverk. Att ett verk är byggnadsanknutet innebär att det är skapat för en särskild plats och juridiskt anses vara en del av fastigheten. Byggnadsanknutna verk kan sitta fast i byggnaden, som en muralmålning, men kan också vara löstagbara.
Väven Minnet av ett landskap som hänger i kammaren är ett exempel på ett byggnadsanknutet verk i riksdagens hus.
Bilder på konsten i riksdagshusen
Här är ett urval av de konstverk som finns i riksdagens hus.
Anna Bjergers konstverk gestaltar de fem första kvinnliga riksdagsledamöternas gärning och hänger i trapphallen i Östra riksdagshuset.
Väven Minnet av ett landskap av Elisabet Hasselberg Olsson hänger på väggen bakom talmannens bord i plenisalen i Västra riksdagshuset. Väven består av 200 olika gråa nyanser av handfärgat lin från Sveriges alla landskap. Väven är 54 kvadratmeter stor: 9,6 meter bred och 5,5 meter hög.
Skulpturen Flicka av Lena Cronqvist möter riksdagsledamöterna när de ska gå till plenisalen i gången mellan östra och västra riksdagshuset. Den kan ses som en påminnelse om att även i en trygg omgivning finns det anledning att reflektera över hur utsatta barn kan vara i vuxenvärlden.
Skulpturen Kruka med soltecken av Hertha Hillfon visar en sol som viker ihop sina strålar och lägger sig till ro. Skulpturen står i Bankhallen, det rum man kommer in i när man har passerat den stora entrén till Västra riksdagshuset.
Konstverket Kom som du är! porträtterar de fem första kvinnorna i riksdagen som bärs fram av två unga kvinnor på Riksplan utanför Östra riksdagshuset.
Målningen Demonstration av Roj Friberg visar plenisalens åskådarläktare där människor firar ner sig till politikerna och sprider flygblad. Målningen är baserad på en verklig händelse 1988 då några ungdomar demonstrerade mot bostadsbristen. Målningen hänger en trappa ner i Västra riksdagshuset.
Porträtt av den tidigare talmannen Birgitta Dahl, målad av Ulf Gripenholm. Porträttet hänger i Sammanbindningsbanan i Östra riksdagshuset.
Porträtt av den tidigare talmannen Björn von Sydow, målad av Peter Dahl. Porträttet hänger i Sammanbindningsbanan i Östra riksdagshuset.
I Västra riksdagshuset finns Den goda gärningens rum, som lyfter fram vanliga människor som har utfört ovanliga handlingar. Ett av konstverken i rummet är väven Flykten av Eva Ek-Schaeffer, som hämtat inspiration från när en båt med kurdiska flyktingar kom till Fårö 1991. Fåröborna öppnade sina stugor för att hjälpa flyktingarna.
I Sammanbindningsbanans tak sitter en kupolformad lanternin. Lanterninen har olika inställningar; morgonljus, dagsljus och kvällsljus. Runt lanterninen finns de 24 länsvapensköldarna, så som länen såg ut 1904.
Alla statsministrar som har varit statsminister i minst en valperiod avbildas med en relief eller medaljong. Minnesmärket placeras i Östra riksdagshusets trapphall. Här står Carl Bildt bredvid sin medaljong av konstnären Rune Rydelius, när den avtäcktes 2018.
Skulpturen Det som bär mig upp, håller mig kvar står i kammarfoajén där ledamöterna kommer gående när de ska in i plenisalen. Konstnären heter Klara Kristalova.
Valurnan av konstnären K-G Nilson. När riksdagen ska välja talman kan valet ske med slutna sedlar som läggs i den färgstarka valurnan. Urnans motiv påminner om en kartbild och kan sägas representera vårt land med vatten, land och vägar. En röd bro förenar vägarna och kan symbolisera överenskommelse. Det gyllene äpplet på urnans lock kan ses som kunskapens frukt. På bilden räknas rösterna efter valet av andre vice talman 2022.
Anna Bjergers konstverk gestaltar de fem första kvinnliga riksdagsledamöternas gärning och hänger i trapphallen i Östra riksdagshuset.
Väven Minnet av ett landskap av Elisabet Hasselberg Olsson hänger på väggen bakom talmannens bord i plenisalen i Västra riksdagshuset. Väven består av 200 olika gråa nyanser av handfärgat lin från Sveriges alla landskap. Väven är 54 kvadratmeter stor: 9,6 meter bred och 5,5 meter hög.
Skulpturen Flicka av Lena Cronqvist möter riksdagsledamöterna när de ska gå till plenisalen i gången mellan östra och västra riksdagshuset. Den kan ses som en påminnelse om att även i en trygg omgivning finns det anledning att reflektera över hur utsatta barn kan vara i vuxenvärlden.
Skulpturen Kruka med soltecken av Hertha Hillfon visar en sol som viker ihop sina strålar och lägger sig till ro. Skulpturen står i Bankhallen, det rum man kommer in i när man har passerat den stora entrén till Västra riksdagshuset.
Konstverket Kom som du är! porträtterar de fem första kvinnorna i riksdagen som bärs fram av två unga kvinnor på Riksplan utanför Östra riksdagshuset.
Målningen Demonstration av Roj Friberg visar plenisalens åskådarläktare där människor firar ner sig till politikerna och sprider flygblad. Målningen är baserad på en verklig händelse 1988 då några ungdomar demonstrerade mot bostadsbristen. Målningen hänger en trappa ner i Västra riksdagshuset.
Porträtt av den tidigare talmannen Birgitta Dahl, målad av Ulf Gripenholm. Porträttet hänger i Sammanbindningsbanan i Östra riksdagshuset.
Porträtt av den tidigare talmannen Björn von Sydow, målad av Peter Dahl. Porträttet hänger i Sammanbindningsbanan i Östra riksdagshuset.
I Västra riksdagshuset finns Den goda gärningens rum, som lyfter fram vanliga människor som har utfört ovanliga handlingar. Ett av konstverken i rummet är väven Flykten av Eva Ek-Schaeffer, som hämtat inspiration från när en båt med kurdiska flyktingar kom till Fårö 1991. Fåröborna öppnade sina stugor för att hjälpa flyktingarna.
I Sammanbindningsbanans tak sitter en kupolformad lanternin. Lanterninen har olika inställningar; morgonljus, dagsljus och kvällsljus. Runt lanterninen finns de 24 länsvapensköldarna, så som länen såg ut 1904.
Alla statsministrar som har varit statsminister i minst en valperiod avbildas med en relief eller medaljong. Minnesmärket placeras i Östra riksdagshusets trapphall. Här står Carl Bildt bredvid sin medaljong av konstnären Rune Rydelius, när den avtäcktes 2018.
Skulpturen Det som bär mig upp, håller mig kvar står i kammarfoajén där ledamöterna kommer gående när de ska in i plenisalen. Konstnären heter Klara Kristalova.
Valurnan av konstnären K-G Nilson. När riksdagen ska välja talman kan valet ske med slutna sedlar som läggs i den färgstarka valurnan. Urnans motiv påminner om en kartbild och kan sägas representera vårt land med vatten, land och vägar. En röd bro förenar vägarna och kan symbolisera överenskommelse. Det gyllene äpplet på urnans lock kan ses som kunskapens frukt. På bilden räknas rösterna efter valet av andre vice talman 2022.
Anna Bjergers konstverk gestaltar de fem första kvinnliga riksdagsledamöternas gärning och hänger i trapphallen i Östra riksdagshuset.
Väven Minnet av ett landskap av Elisabet Hasselberg Olsson hänger på väggen bakom talmannens bord i plenisalen i Västra riksdagshuset. Väven består av 200 olika gråa nyanser av handfärgat lin från Sveriges alla landskap. Väven är 54 kvadratmeter stor: 9,6 meter bred och 5,5 meter hög.
Skulpturen Flicka av Lena Cronqvist möter riksdagsledamöterna när de ska gå till plenisalen i gången mellan östra och västra riksdagshuset. Den kan ses som en påminnelse om att även i en trygg omgivning finns det anledning att reflektera över hur utsatta barn kan vara i vuxenvärlden.
Skulpturen Kruka med soltecken av Hertha Hillfon visar en sol som viker ihop sina strålar och lägger sig till ro. Skulpturen står i Bankhallen, det rum man kommer in i när man har passerat den stora entrén till Västra riksdagshuset.
Konstverket Kom som du är! porträtterar de fem första kvinnorna i riksdagen som bärs fram av två unga kvinnor på Riksplan utanför Östra riksdagshuset.
Målningen Demonstration av Roj Friberg visar plenisalens åskådarläktare där människor firar ner sig till politikerna och sprider flygblad. Målningen är baserad på en verklig händelse 1988 då några ungdomar demonstrerade mot bostadsbristen. Målningen hänger en trappa ner i Västra riksdagshuset.
Porträtt av den tidigare talmannen Birgitta Dahl, målad av Ulf Gripenholm. Porträttet hänger i Sammanbindningsbanan i Östra riksdagshuset.
Porträtt av den tidigare talmannen Björn von Sydow, målad av Peter Dahl. Porträttet hänger i Sammanbindningsbanan i Östra riksdagshuset.
I Västra riksdagshuset finns Den goda gärningens rum, som lyfter fram vanliga människor som har utfört ovanliga handlingar. Ett av konstverken i rummet är väven Flykten av Eva Ek-Schaeffer, som hämtat inspiration från när en båt med kurdiska flyktingar kom till Fårö 1991. Fåröborna öppnade sina stugor för att hjälpa flyktingarna.
I Sammanbindningsbanans tak sitter en kupolformad lanternin. Lanterninen har olika inställningar; morgonljus, dagsljus och kvällsljus. Runt lanterninen finns de 24 länsvapensköldarna, så som länen såg ut 1904.
Alla statsministrar som har varit statsminister i minst en valperiod avbildas med en relief eller medaljong. Minnesmärket placeras i Östra riksdagshusets trapphall. Här står Carl Bildt bredvid sin medaljong av konstnären Rune Rydelius, när den avtäcktes 2018.
Skulpturen Det som bär mig upp, håller mig kvar står i kammarfoajén där ledamöterna kommer gående när de ska in i plenisalen. Konstnären heter Klara Kristalova.
Valurnan av konstnären K-G Nilson. När riksdagen ska välja talman kan valet ske med slutna sedlar som läggs i den färgstarka valurnan. Urnans motiv påminner om en kartbild och kan sägas representera vårt land med vatten, land och vägar. En röd bro förenar vägarna och kan symbolisera överenskommelse. Det gyllene äpplet på urnans lock kan ses som kunskapens frukt. På bilden räknas rösterna efter valet av andre vice talman 2022.
Genom vapensköldarna understryks riksdagens långa historia. Flertalet landskapsvapen skapades på 1500-talet och de används fortfarande. De utgör en symbolisk länk mellan dåtid och nutid.
Den modernt utformade plenisalen omsluts av traditionellt utformade vapensköldar. Vid kammaren finns nu symboler för alla delar av vårt land, som komplement till rikets symboler som flaggan och riksvapnet.
Blekinge landskapsvapensköld: En ek i guld med tre kronor uppträdda på stammen i ett blått fält. Först 1944 definierades trädet som en ek, vilket skulle kunna ses som en självklarhet i ett landskap rikt på ekar. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Bohusläns landskapsvapensköld: En röd fästning med tinnar och torn och två låsta portar av guld i ett fält av silver. Ett blått lejon med tunga, tänder och klor av guld står upprest mot fästningens högra sida. På andra sidan av tornet ses ett blått svärd. Tornet i vapnet syftar på Bohus fästning från 1300-talet. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Dalarnas landskapsvapensköld: I ett blått fält tecknas två korslagda dalpilar i guld med silverspetsar och mellan dessa en öppen krona i guld. På mynt slagna i Hedemora fanns motivet redan 1521. Dalpilar, till skillnad från ”vanliga” pilar, saknar hullingar på pilspetsen. Det sägs att Gustav Vasa haft ett personligt intresse av hur Dalarnas landskapsvapen skulle utformas. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Dalslands landskapsvapensköld: I ett fält av silver kommer en röd tjur gående. Horn, klövar och nosring är i guld. Vapenbilden för tankarna till boskapsskötsel. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Gotlands landskapsvapensköld: I ett blått fält bär en silverfärgad vädur med beväring* av guld en korsprydd stång av guld. Ett rött banér med bård och fem guldfärgade flikar vajar på stången. Redan 1280, möjligen ännu tidigare, fanns motivet på ett sigill. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Gästriklands landskapsvapensköld: En röd älg i ett fält av silver där blå kulor uppträder. Älgen är försedd med gyllene beväring. Antalet kulor har varierat under århundradena. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Hallands landskapsvapensköld: Ett lejon av silver tecknas i ett blått fält. Lejonet har röd beväring som det är redo att använda. Hallands vapen skapades till Karl X Gustavs jordfästning 1660. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Hälsinglands landskapsvapensköld: I ett svart fält tecknas en gyllene bock med röd beväring. När vapnet ingick i Gustav Vasas liktåg 1560 var djuret en enkel tambock som stod på sina fyra ben. Först 1938 utvecklades bocken till ett kraftfullt djur i heraldiskt korrekt ställning. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Härjedalens landskapsvapensköld: I ett fält av silver tecknas en svart räckhammare med röd skaftända. På vänster sida en svart smidestång och på höger sida två smideshammare. Verktygen syftar på landskapets myrjärnsproduktion. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Jämtlands landskapsvapensköld: I ett blått fält tecknas en gående älg av silver med en falk som är på väg att lyfta på ryggen. Framför sig har älgen en upprest hund. Djurgruppen har varit svårtolkad, men 1935 bestämde man att det var en jaktscen som beskrevs där en älg angrips av en hund och en falk. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Lapplands landskapsvapensköld: En rödmålad man tecknas med en grön björklövskrans på huvudet och kring höfterna. På hans högra axel vilar en klubba i guld. Mannen uppträder tidigast på ett par mynt utgivna vid tiden för Karl IX:s kröning 1607. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Medelpads landskapsvapensköld: Vågor tecknas i blått, silver och rött. Medelpads äldsta vapen som fanns med på en fana vid Gustav Vasas begravning föreställde en svart bäver på en bakgrund i silver. Det vapnet byttes dock ut på 1570-talet till det nuvarande vapnet med strömmar. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Norrbottens landskapsvapensköld: Vågor tecknas i blått och guld, i ett styckat fält med en blå vänster snedstam. Vapenbilden syftar på Torne, Kalix, Lule och Pite älv, som rinner ut i Bottenviken. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Närkes landskapsvapensköld: I ett rött fält tecknas två korslagda pilar av guld med spetsar av silver, i varje vinkel åtföljda av en ros av silver. Närkes vapen ingick i processionen vid Gustav Vasas begravning 1560. Vapenbilden har inte förändrats sedan liktåget. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Skånes landskapsvapensköld: I fält av guld tecknas ett rött, avslitet griphuvud med blå krona och blå beväring. Vapnet skapades till Karl X Gustavs begravning 1660. Man utgick från Malmös vapen men växlade fältets färg från silver till guld. År 1939 ändrades även kronans färg från guld till blå. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Smålands landskapsvapensköld: Ett rött lejon tecknas med blå beväring i ett fält av guld. Med tassarna håller lejonet i ett uppåtvänt rött armborst med pilspets av silver. Sedan Johan III:s kröning 1569 har vapnet sett ut som det gör i dag. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Södermanlands landskapsvapensköld: En svart grip tecknas med röd beväring i ett fält av guld. Södermanlands vapen skapades till Gustav Vasas begravning och har sedan dess i stort sett behållit sitt utseende. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Upplands landskapsvapensköld: Ett riksäpple av guld tecknas i ett rött fält. Uppland ansågs 1560 vara centrum för den världsliga och kyrkliga makten. Sköldmärket har inte ändrats sedan Gustav Vasas begravning. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Värmlands landskapsvapensköld: En blå örn tecknas med röd beväring i ett fält av silver. På initiativ av Erik XIV ändrades vapenbilden 1567 till en örn. Tidigare hade en svart järv prytt landskapets sköldmärke. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Västergötlands landskapsvapensköld: Fältet är ”ginstyckat” (sneddelat från motsatt håll) i svart och guld och ett lejon med röd beväring är färgat i motsatta färger. I det nedre vänstra och det övre högra hörnet av fältets svarta del finns en stjärna. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Västmanlands landskapsvapensköld: Ett berg tecknas med tre toppar där tre röda lågor ses. De brinnande topparna kan tolkas som gruvorna i Sala, Norberg och Skinnskatteberg. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Ångermanlands landskapsvapensköld: Tre laxar tecknas i silver i ett blått fält. Samtliga fiskar har röd beväring. Under en period fanns också ett fiskenät på landskapets sköldmärke. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Ölands landskapsvapensköld: En hjort av guld som vandrar vägen fram tecknas iklädd rött halsband och röd beväring. I vapenbeskrivningen från 1944 försågs hjorten med ett halsband
Östergötlands landskapsvapensköld: En gyllene grip tecknas med drakvinge och draksvans. Gripen har en blå tunga och beväring i samma färg. I vart av sköldens hörn ses en ros i silver. År 1972 fick vapnet sitt nuvarande utseende. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Västerbottens landskapsvapensköld: En springande ren av silver tecknas med röd beväring. Det blåa fältet är bestrött med stjärnor av guld. På den första kända bilden från 1562 står renen på bakbenen. På 1590-talet började man dekorera fältet bakom renen med stjärnor. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Genom vapensköldarna understryks riksdagens långa historia. Flertalet landskapsvapen skapades på 1500-talet och de används fortfarande. De utgör en symbolisk länk mellan dåtid och nutid.
Den modernt utformade plenisalen omsluts av traditionellt utformade vapensköldar. Vid kammaren finns nu symboler för alla delar av vårt land, som komplement till rikets symboler som flaggan och riksvapnet.
Blekinge landskapsvapensköld: En ek i guld med tre kronor uppträdda på stammen i ett blått fält. Först 1944 definierades trädet som en ek, vilket skulle kunna ses som en självklarhet i ett landskap rikt på ekar. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Bohusläns landskapsvapensköld: En röd fästning med tinnar och torn och två låsta portar av guld i ett fält av silver. Ett blått lejon med tunga, tänder och klor av guld står upprest mot fästningens högra sida. På andra sidan av tornet ses ett blått svärd. Tornet i vapnet syftar på Bohus fästning från 1300-talet. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Dalarnas landskapsvapensköld: I ett blått fält tecknas två korslagda dalpilar i guld med silverspetsar och mellan dessa en öppen krona i guld. På mynt slagna i Hedemora fanns motivet redan 1521. Dalpilar, till skillnad från ”vanliga” pilar, saknar hullingar på pilspetsen. Det sägs att Gustav Vasa haft ett personligt intresse av hur Dalarnas landskapsvapen skulle utformas. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Dalslands landskapsvapensköld: I ett fält av silver kommer en röd tjur gående. Horn, klövar och nosring är i guld. Vapenbilden för tankarna till boskapsskötsel. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Gotlands landskapsvapensköld: I ett blått fält bär en silverfärgad vädur med beväring* av guld en korsprydd stång av guld. Ett rött banér med bård och fem guldfärgade flikar vajar på stången. Redan 1280, möjligen ännu tidigare, fanns motivet på ett sigill. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Gästriklands landskapsvapensköld: En röd älg i ett fält av silver där blå kulor uppträder. Älgen är försedd med gyllene beväring. Antalet kulor har varierat under århundradena. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Hallands landskapsvapensköld: Ett lejon av silver tecknas i ett blått fält. Lejonet har röd beväring som det är redo att använda. Hallands vapen skapades till Karl X Gustavs jordfästning 1660. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Hälsinglands landskapsvapensköld: I ett svart fält tecknas en gyllene bock med röd beväring. När vapnet ingick i Gustav Vasas liktåg 1560 var djuret en enkel tambock som stod på sina fyra ben. Först 1938 utvecklades bocken till ett kraftfullt djur i heraldiskt korrekt ställning. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Härjedalens landskapsvapensköld: I ett fält av silver tecknas en svart räckhammare med röd skaftända. På vänster sida en svart smidestång och på höger sida två smideshammare. Verktygen syftar på landskapets myrjärnsproduktion. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Jämtlands landskapsvapensköld: I ett blått fält tecknas en gående älg av silver med en falk som är på väg att lyfta på ryggen. Framför sig har älgen en upprest hund. Djurgruppen har varit svårtolkad, men 1935 bestämde man att det var en jaktscen som beskrevs där en älg angrips av en hund och en falk. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Lapplands landskapsvapensköld: En rödmålad man tecknas med en grön björklövskrans på huvudet och kring höfterna. På hans högra axel vilar en klubba i guld. Mannen uppträder tidigast på ett par mynt utgivna vid tiden för Karl IX:s kröning 1607. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Medelpads landskapsvapensköld: Vågor tecknas i blått, silver och rött. Medelpads äldsta vapen som fanns med på en fana vid Gustav Vasas begravning föreställde en svart bäver på en bakgrund i silver. Det vapnet byttes dock ut på 1570-talet till det nuvarande vapnet med strömmar. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Norrbottens landskapsvapensköld: Vågor tecknas i blått och guld, i ett styckat fält med en blå vänster snedstam. Vapenbilden syftar på Torne, Kalix, Lule och Pite älv, som rinner ut i Bottenviken. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Närkes landskapsvapensköld: I ett rött fält tecknas två korslagda pilar av guld med spetsar av silver, i varje vinkel åtföljda av en ros av silver. Närkes vapen ingick i processionen vid Gustav Vasas begravning 1560. Vapenbilden har inte förändrats sedan liktåget. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Skånes landskapsvapensköld: I fält av guld tecknas ett rött, avslitet griphuvud med blå krona och blå beväring. Vapnet skapades till Karl X Gustavs begravning 1660. Man utgick från Malmös vapen men växlade fältets färg från silver till guld. År 1939 ändrades även kronans färg från guld till blå. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Smålands landskapsvapensköld: Ett rött lejon tecknas med blå beväring i ett fält av guld. Med tassarna håller lejonet i ett uppåtvänt rött armborst med pilspets av silver. Sedan Johan III:s kröning 1569 har vapnet sett ut som det gör i dag. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Södermanlands landskapsvapensköld: En svart grip tecknas med röd beväring i ett fält av guld. Södermanlands vapen skapades till Gustav Vasas begravning och har sedan dess i stort sett behållit sitt utseende. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Upplands landskapsvapensköld: Ett riksäpple av guld tecknas i ett rött fält. Uppland ansågs 1560 vara centrum för den världsliga och kyrkliga makten. Sköldmärket har inte ändrats sedan Gustav Vasas begravning. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Värmlands landskapsvapensköld: En blå örn tecknas med röd beväring i ett fält av silver. På initiativ av Erik XIV ändrades vapenbilden 1567 till en örn. Tidigare hade en svart järv prytt landskapets sköldmärke. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Västergötlands landskapsvapensköld: Fältet är ”ginstyckat” (sneddelat från motsatt håll) i svart och guld och ett lejon med röd beväring är färgat i motsatta färger. I det nedre vänstra och det övre högra hörnet av fältets svarta del finns en stjärna. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Västmanlands landskapsvapensköld: Ett berg tecknas med tre toppar där tre röda lågor ses. De brinnande topparna kan tolkas som gruvorna i Sala, Norberg och Skinnskatteberg. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Ångermanlands landskapsvapensköld: Tre laxar tecknas i silver i ett blått fält. Samtliga fiskar har röd beväring. Under en period fanns också ett fiskenät på landskapets sköldmärke. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Ölands landskapsvapensköld: En hjort av guld som vandrar vägen fram tecknas iklädd rött halsband och röd beväring. I vapenbeskrivningen från 1944 försågs hjorten med ett halsband
Östergötlands landskapsvapensköld: En gyllene grip tecknas med drakvinge och draksvans. Gripen har en blå tunga och beväring i samma färg. I vart av sköldens hörn ses en ros i silver. År 1972 fick vapnet sitt nuvarande utseende. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Västerbottens landskapsvapensköld: En springande ren av silver tecknas med röd beväring. Det blåa fältet är bestrött med stjärnor av guld. På den första kända bilden från 1562 står renen på bakbenen. På 1590-talet började man dekorera fältet bakom renen med stjärnor. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Genom vapensköldarna understryks riksdagens långa historia. Flertalet landskapsvapen skapades på 1500-talet och de används fortfarande. De utgör en symbolisk länk mellan dåtid och nutid.
Den modernt utformade plenisalen omsluts av traditionellt utformade vapensköldar. Vid kammaren finns nu symboler för alla delar av vårt land, som komplement till rikets symboler som flaggan och riksvapnet.
Blekinge landskapsvapensköld: En ek i guld med tre kronor uppträdda på stammen i ett blått fält. Först 1944 definierades trädet som en ek, vilket skulle kunna ses som en självklarhet i ett landskap rikt på ekar. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Bohusläns landskapsvapensköld: En röd fästning med tinnar och torn och två låsta portar av guld i ett fält av silver. Ett blått lejon med tunga, tänder och klor av guld står upprest mot fästningens högra sida. På andra sidan av tornet ses ett blått svärd. Tornet i vapnet syftar på Bohus fästning från 1300-talet. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Dalarnas landskapsvapensköld: I ett blått fält tecknas två korslagda dalpilar i guld med silverspetsar och mellan dessa en öppen krona i guld. På mynt slagna i Hedemora fanns motivet redan 1521. Dalpilar, till skillnad från ”vanliga” pilar, saknar hullingar på pilspetsen. Det sägs att Gustav Vasa haft ett personligt intresse av hur Dalarnas landskapsvapen skulle utformas. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Dalslands landskapsvapensköld: I ett fält av silver kommer en röd tjur gående. Horn, klövar och nosring är i guld. Vapenbilden för tankarna till boskapsskötsel. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Gotlands landskapsvapensköld: I ett blått fält bär en silverfärgad vädur med beväring* av guld en korsprydd stång av guld. Ett rött banér med bård och fem guldfärgade flikar vajar på stången. Redan 1280, möjligen ännu tidigare, fanns motivet på ett sigill. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Gästriklands landskapsvapensköld: En röd älg i ett fält av silver där blå kulor uppträder. Älgen är försedd med gyllene beväring. Antalet kulor har varierat under århundradena. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Hallands landskapsvapensköld: Ett lejon av silver tecknas i ett blått fält. Lejonet har röd beväring som det är redo att använda. Hallands vapen skapades till Karl X Gustavs jordfästning 1660. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Hälsinglands landskapsvapensköld: I ett svart fält tecknas en gyllene bock med röd beväring. När vapnet ingick i Gustav Vasas liktåg 1560 var djuret en enkel tambock som stod på sina fyra ben. Först 1938 utvecklades bocken till ett kraftfullt djur i heraldiskt korrekt ställning. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Härjedalens landskapsvapensköld: I ett fält av silver tecknas en svart räckhammare med röd skaftända. På vänster sida en svart smidestång och på höger sida två smideshammare. Verktygen syftar på landskapets myrjärnsproduktion. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Jämtlands landskapsvapensköld: I ett blått fält tecknas en gående älg av silver med en falk som är på väg att lyfta på ryggen. Framför sig har älgen en upprest hund. Djurgruppen har varit svårtolkad, men 1935 bestämde man att det var en jaktscen som beskrevs där en älg angrips av en hund och en falk. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Lapplands landskapsvapensköld: En rödmålad man tecknas med en grön björklövskrans på huvudet och kring höfterna. På hans högra axel vilar en klubba i guld. Mannen uppträder tidigast på ett par mynt utgivna vid tiden för Karl IX:s kröning 1607. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Medelpads landskapsvapensköld: Vågor tecknas i blått, silver och rött. Medelpads äldsta vapen som fanns med på en fana vid Gustav Vasas begravning föreställde en svart bäver på en bakgrund i silver. Det vapnet byttes dock ut på 1570-talet till det nuvarande vapnet med strömmar. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Norrbottens landskapsvapensköld: Vågor tecknas i blått och guld, i ett styckat fält med en blå vänster snedstam. Vapenbilden syftar på Torne, Kalix, Lule och Pite älv, som rinner ut i Bottenviken. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Närkes landskapsvapensköld: I ett rött fält tecknas två korslagda pilar av guld med spetsar av silver, i varje vinkel åtföljda av en ros av silver. Närkes vapen ingick i processionen vid Gustav Vasas begravning 1560. Vapenbilden har inte förändrats sedan liktåget. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Skånes landskapsvapensköld: I fält av guld tecknas ett rött, avslitet griphuvud med blå krona och blå beväring. Vapnet skapades till Karl X Gustavs begravning 1660. Man utgick från Malmös vapen men växlade fältets färg från silver till guld. År 1939 ändrades även kronans färg från guld till blå. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Smålands landskapsvapensköld: Ett rött lejon tecknas med blå beväring i ett fält av guld. Med tassarna håller lejonet i ett uppåtvänt rött armborst med pilspets av silver. Sedan Johan III:s kröning 1569 har vapnet sett ut som det gör i dag. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Södermanlands landskapsvapensköld: En svart grip tecknas med röd beväring i ett fält av guld. Södermanlands vapen skapades till Gustav Vasas begravning och har sedan dess i stort sett behållit sitt utseende. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Upplands landskapsvapensköld: Ett riksäpple av guld tecknas i ett rött fält. Uppland ansågs 1560 vara centrum för den världsliga och kyrkliga makten. Sköldmärket har inte ändrats sedan Gustav Vasas begravning. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Värmlands landskapsvapensköld: En blå örn tecknas med röd beväring i ett fält av silver. På initiativ av Erik XIV ändrades vapenbilden 1567 till en örn. Tidigare hade en svart järv prytt landskapets sköldmärke. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Västergötlands landskapsvapensköld: Fältet är ”ginstyckat” (sneddelat från motsatt håll) i svart och guld och ett lejon med röd beväring är färgat i motsatta färger. I det nedre vänstra och det övre högra hörnet av fältets svarta del finns en stjärna. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Västmanlands landskapsvapensköld: Ett berg tecknas med tre toppar där tre röda lågor ses. De brinnande topparna kan tolkas som gruvorna i Sala, Norberg och Skinnskatteberg. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Ångermanlands landskapsvapensköld: Tre laxar tecknas i silver i ett blått fält. Samtliga fiskar har röd beväring. Under en period fanns också ett fiskenät på landskapets sköldmärke. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Ölands landskapsvapensköld: En hjort av guld som vandrar vägen fram tecknas iklädd rött halsband och röd beväring. I vapenbeskrivningen från 1944 försågs hjorten med ett halsband
Östergötlands landskapsvapensköld: En gyllene grip tecknas med drakvinge och draksvans. Gripen har en blå tunga och beväring i samma färg. I vart av sköldens hörn ses en ros i silver. År 1972 fick vapnet sitt nuvarande utseende. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund
Västerbottens landskapsvapensköld: En springande ren av silver tecknas med röd beväring. Det blåa fältet är bestrött med stjärnor av guld. På den första kända bilden från 1562 står renen på bakbenen. På 1590-talet började man dekorera fältet bakom renen med stjärnor. Bildhuggare: Carsten Nilsson Måleri: Ola Sivhed. Förlaga: Vladimir A Sagerlund