Ska kvinnor ha ett särskilt rum i Riksdagshuset? När Sverige fick en enkammarriksdag 1971 var 14 procent av ledamöterna kvinnor. Först i mitten på 1980-talet steg kvinnorepresentationen till över 30 procent. Vid den här tiden började många uppmärksamma att nästan all konst i riksdagen föreställde män och att verken ofta var gjorda av män. I en flerpartimotion krävde engagerade ledamöter att det på en central plats i Riksdagshuset skulle finnas konst som skildrar kvinnor i politiken. Kvinnorummet invigdes 1994, samma år som 75-årsjubileet av den kvinnliga rösträtten.
När den allmänna och lika rösträtten firas och det är 100 år sedan de första kvinnorna tog plats i riksdagen, fick Sverige sin första kvinnliga statsminister.
I det här rummet möter du kvinnor som tagit plats i politiken. Stanna till och lär känna Kerstin Hesselgren, Karin Kock, Karin Söder, Ingegerd Troedsson och deras medsystrar som gått till historien som pionjärer och inspiratörer.
