Luftfartsfrågor

Anf. 35 Jens Holm (V)

Fru talman! Att frakta personer eller gods med flyg är det snabbaste transportsättet för längre sträckor. Att flyga möjliggör möten mellan människor från världens alla länder. Det är således inte förvånande att flygandet har ökat kraftigt i världen de senaste decennierna.

Men världens snabbt växande flygindustri har också tydliga baksidor, inte minst för miljön och klimatet. Utsläppen från världens flygande har fördubblats de senaste 20 åren, och om inget görs kommer utsläppen att fortsätta öka kraftigt. Hade flygsektorn varit ett enskilt land hade den legat på tio i topp bland världens värsta utsläpparländer. Den här utvecklingen är inte hållbar. Därför måste skarpa åtgärder vidtas för att minska flygets miljö- och klimatbelastning.

Vi inom Vänsterpartiet anser att alldeles för lite görs för att minska luftfartens miljö- och klimatpåverkan. Den svenska flygskatten var ett välkommet steg framåt, men det är långt ifrån tillräckligt. Obligatorisk biobränsleinblandning kommer att minska utsläppen endast i begränsad utsträckning, vilket också framkommit i regeringens utredning på området - som också ställer frågor om den biologiska mångfalden och hur mycket biodrivmedel som egentligen finns att tillgå. Elektrifiering och andra tekniska lösningar ligger långt fram i tiden och kommer inte att minska utsläppen från flyget i närtid.

Vi i Vänsterpartiet vill därför se åtgärder som minskar flygandet och utsläppen. Några steg i den riktningen skulle kunna vara att

införa en progressiv flygskatt så att de som flyger mycket får högre skatt

slopa skattebefrielsen på flygbränsle eftersom Sverige i dag subventionerar flyget med drygt 8 miljarder kronor varje år och den största delen handlar om att flyget inte betalar skatt på sitt eget bränsle

se över flygets momsnedsättning respektive momsbefrielse för inrikes- respektive utrikesresor med flyg

slopa subventioner till flygplatser annat än när de är motiverade av beredskapsskäl eller regionalpolitiska skäl

bygga ut hållbara transportmedel, främst tåget, som alternativ till flyget

dra nytta av de lärdomar vi gjort under pandemin och satsa på bra bredband i hela Sverige så att digitala möten blir ett alternativ till flygresor

satsa på hållbara biobränslen och elektrifierade flygplan

avveckla Bromma flygplats och andra onödiga flygplatser.

Fru talman! Flygsektorn har drabbats mycket hårt under pandemin. Samtidigt är en kris också en möjlighet. Nu när krisen klingar av och svensk ekonomi ska återstartas kan det inte vara ett alternativ att återgå till tidigare, höga flygnivåer. Många flyglinjer kan och bör ersättas med tåg och ökat digitalt arbete. Med rätt stöd är det med andra ord möjligt att styra mot mer hållbara transporter.

Här har regeringens agerande hittills varit en stor besvikelse. Under pandemin har S-MP-regeringen subventionerat flygindustrin med närmare 16 miljarder kronor. Det är mer än dubbelt så mycket som stödet till den regionala kollektivtrafiken under pandemin och åtta gånger så mycket som stödet till järnvägssektorn under pandemin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Det är hög tid att ändra på det här. Stöd de hållbara transporterna och främja ökat digitalt arbete, så kan vi minska flygandet och flygets utsläpp kraftigt!

Fru talman! Vi i Vänsterpartiet har länge drivit att Bromma flygplats ska avvecklas. Brommaflyget kan lätt flyttas över till Arlanda samt ersättas med ökat digitalt arbete och resor med tåg. Det finns en fantastisk möjlighet att omvandla dagens flygplatsområde till en levande stadsdel med tiotusentals nya bostäder, arbetsplatser och grönområden. En sådan omvandling går också helt i linje med nationella och lokala miljömål om minskade utsläpp av växthusgaser, minskat buller och förbättrad folkhälsa.

Nu har också Swedavia, som äger och driver våra statliga flygplatser inklusive Bromma och Arlanda, vädjat till regeringen att avveckla Bromma flygplats. Brommaflyget kan lätt flyttas över till Arlanda samt ersättas med tåg och digitala möten, understryker Swedavia.

Därför, fru talman, förvånar det mig mycket att de borgerliga partierna plus Sverigedemokraterna nu driver att Bromma flygplats till varje pris ska finnas kvar. Konsekvensen av detta blir stora statliga subventioner till att upprätthålla en flygplats som ingen flyger från. Vad är logiken i det?

Regeringen har redan anslagit 3,15 miljarder kronor i statligt stöd till Swedavia. Den subventionspolitiken kommer att fortsätta med de borgerligas plus SD:s förslag.

Det här är iögonfallande. Moderaterna och andra högerpartier skär ned på stöd till arbetslösa och långtidssjuka, men flyget ska de uppenbarligen fortsätta att subventionera hur mycket som helst. Varför?

Därför vill jag fråga Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna: Hur mycket mer statliga subventioner ska ni plöja ned i Bromma flygplats? Ni bör ha ett svar på den frågan, för det är ni som har lagt fram förslaget att Bromma flygplats ska finnas kvar.

Fru talman! Låt oss i stället ta chansen att göra något bättre. Bromma flygplats har tjänat oss väl, men nu är det dags att tacka för den här tiden. Låt oss bygga en ny hållbar stadsdel i västra Stockholm med tusentals nya bostäder, grönområden, skolor, förskolor, idrottsplatser och arbetsplatser. Låt oss avveckla Bromma flygplats!

Fru talman! Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets, Socialdemokraternas och Miljöpartiets reservation nummer 3 samt till Vänsterpartiets båda särskilda yttranden. Jag yrkar avslag på utskottets förslag om tillkännagivande om Bromma flygplats.

Anf. 36 Denis Begic (S)

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 3 från S, V och MP samt till trafikutskottets förslag i övrigt.

Fru talman! När vi förra året diskuterade flygfrågorna kunde jag inte ens drömma om att vi ett år senare skulle vara i ungefär samma läge. Vi kanske inte är i riktigt samma läge som vi var i för ett år sedan - saker och ting har förändrats - men det område som har drabbats hårdast är flyget. Flygandet har minskat drastiskt, och antalet flygtimmar fortsätter att vara litet. Flygplanen är fast på marken, och vi ser nu en våg av konkurser bland flygoperatörer.

Den bedömning som har hörts den senaste tiden är att det kommer att ta väldigt lång tid innan flyget återhämtat sig. Redan i dag hör man från olika företag att de kommer att minska sitt resande med cirka 50 procent och använda digitala tjänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Det är bra att det nu finns teknik som kan hjälpa oss när tiderna är som de är. Det är dock klart att detta inte hjälper flygbolagen att återhämta sig och att det måste göras samma anpassningar inom flygindustrin som andra företag har gjort. Det kan handla om att flyga smartare, billigare, med mindre plan och mer miljövänligt. Det kan också handla om samarbete mellan bolag och om olika bränslealternativ.

Det är nu man har chansen att förändra saker till det bättre. Därför är det bra med beslut om miljöstyrande start- och landningsavgifter på vissa flygplatser i Sverige. Detta behöver dock göras också i EU och i världen.

Fru talman! Innovationer har alltid hjälpt människan att klara kriser, hitta nya sätt att göra saker, underlätta livet eller bota sjukdomar. I dag finns det många exempel på att mänskligheten gått framåt. Det finns smarta städer som hjälper en att hitta rätt när man är där som turist. Det finns smarta telefoner, som i dag har blivit ännu smartare.

Det ska också finnas smarta flygplatser, där tekniken går ihop med flyget för att göra mängder av saker. Det kan gälla alltifrån styrning av trafik på eller runt flygplatsen till hjälp med att förebygga hot och terror.

Autonoma flygplatser är ett tänk som ser in i framtiden, och där kan Sverige ha en ledartröja på sig. Tänk dig att ett paket som har fraktats med något flygbolag helt plötsligt levereras hem till dig samma dag med en drönare. Ni kanske tänker att detta ligger långt in i framtiden, men det gör det inte - tekniken och förutsättningarna finns redan i dag. På flygplatser finns drönare som vid behov kan hjälpa oss att rädda liv, att hitta en skogsbrand eller att hitta en människa som har gått vilse i skogen. Denna teknik kan redan i dag användas från våra flygplatser.

Fru talman! När vi ändå pratar om innovationer kan jag säga att jag är glad att vi snart har svenskt elflyg i luften. Detta kommer att ge vårt avlånga land bättre förutsättningar att flyga både miljösmartare och effektivare. Det är mycket - och mycket spännande - som händer på det här området, trots pandemin.

Fru talman! Redan före pandemin började flygresandet att minska i Sverige. Man såg att människor valde andra sätt att resa. Därför fick flera flygplatser problem. Fler och fler regionala flygplatser fick ta in pengar från sina ägare för att överleva. Ängelholms flygplats är ett exempel där privata ägare gav upp och kommunerna fick ta över.

Därför var det ingen överraskning för någon när Swedavia informerade utskottet om att den klokaste och samhällsekonomiskt bästa vägen för Stockholm och Sverige var att avveckla Bromma. Det började att diskuteras livligt, och olika intressen stod mot varandra.

År 2038 går arrendet ut för Bromma flygplats, och med detta kommer den att upphöra. Tanken har inte varit att Bromma flygplats ska finnas för alltid. När underlaget viker och saker förändras måste man ompröva sina tidigare ställningstaganden.

Oppositionen vägrar ihärdigt att se faktumet att Bromma inte har samma förutsättningar som Arlanda för fortsatt utveckling och att platsen som Bromma flygplats ligger på skulle kunna bli en ny stadsdel i vår huvudstad, som har behov av att bygga fler bostäder.

Man ser inte det faktum att det bor massor av människor runt omkring Bromma flygplats och att katastrofen är oundviklig om något händer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Man ser inte faktumet att miljö och buller runt flygplatsen inte är bra för dem som bor omkring flygplatsen.

Fru talman! Att driva Bromma flygplats vidare är inte bara en fråga om säkerhet utan också en fråga om Sveriges framtid. Alla som håller på med flygfrågor vet hur viktig en internationell flygplats är för ett land. För mig handlar det framför allt om att stärka Sveriges position på den internationella arenan. För oss i ett exportberoende land är det viktigt att vi har en flygplats som direkt kan ta oss ut i världen. Som det ser ut nu håller denna flygplats på att bli Kastrup i stället för Arlanda. Arlanda förlorar direktlinjer, och Kastrup öppnar nya. Arlanda är snart en matarflygplats för Kastrup. Är det denna väg vi ska gå?

För mig är detta en helt avgörande fråga. Vi behöver stärka Arlanda så att fler företag väljer att etablera sig i Sverige. Vi behöver stärka Arlandas konkurrenskraft så att fler direktlinjer kan upprättas.

Nu har vi chans att göra detta. Den bedömning som Swedavia och många andra gör är att det kommer att ta tid för flyget att återhämta sig. Tjänsteresorna globalt har minskat kraftigt, och flera bedömare säger att teknikutvecklingen under pandemin har fått fler företag att inse hur de kan spara pengar och miljö genom att ha digitala möten.

I en intervju säger Ericsson att deras tjänsteresande har minskat med 90 procent globalt och 95 procent nationellt. Fler och fler globala företag vill vara klimatneutrala därför att de ser vikten av att värna miljön. Men de ser också att deras anställda mår bättre av att inte resa hela tiden och av att mötena nu kan ske digitalt. Därför är läget för flygbranschen inte detsamma som efter tidigare kriser, som "nine eleven" eller finanskrisen. Många fler har insett att det fungerar mycket bra att jobba hemifrån, och behovet av att mötas på samma sätt som tidigare har minskat kraftigt.

Fru talman! Regeringen har utsett en särskild utredare som ska återkomma med sin rapport till regeringen i augusti 2021. Vi skulle i alla fall kunna vara överens om att se vad denna rapport kommer fram till för att därefter kunna fatta kloka beslut. Men i sin iver att vara emot orkar oppositionen inte ens vänta på rapporten utan tycker att Bromma ska utvecklas. Vad Bromma flygplats ska utvecklas till vet vi inte - den ska ju ändå läggas ned 2038.

Anf. 37 Jens Holm (V)

Fru talman! Att Bromma flygplats bör läggas ned är vi helt överens om, så jag skulle vilja ställa en annan fråga till Denis Begic.

När pandemin slog till våren 2020 i Sverige var det flygsektorn som fick det första coronastöd som regeringen gick ut och beviljade. Det var kreditgarantier på 5 miljarder kronor till flygbolag, varav 1,5 miljarder kronor till SAS. Sedan har stöden till flygsektorn stått som spön i backen under pandemin. Totalt sett har flygbranschen, som jag sa i mitt anförande, fått 16 miljarder kronor i coronastöd från regeringen.

Dessa 16 miljarder kan jämföras med det riktade stöd som har utlovats till järnvägssektorn, som är på ungefär 2,4 miljarder kronor. Det är alltså mer än sju gånger så mycket pengar till flyget som till järnvägen.

Flyget är väldigt hårt drabbat under pandemin, inte tu tal om det. Men det är också tågresandet. Tågresandet har gått ned med ungefär 65 procent, och flygresandet har gått ned med ungefär 80 procent. Så visst är det så att flyget är ännu mer drabbat, men det är någonting med proportionerna i detta som jag inte riktigt får ihop - särskilt när det gäller en regering som säger sig vilja minska utsläppen från transportsektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Därför vill jag fråga Denis Begic: Anser Denis Begic att proportionen är väl avvägd när man ger så stora subventioner till flygsektorn och så lite till järnvägsbranschen?

Anf. 38 Denis Begic (S)

Fru talman! Tack, Jens Holm, för din fråga! Först och främst måste jag säga att jag är av åsikten att man inte alltid ska jämföra alla trafikslag med varandra, för de har sina olika sätt att transportera oss.

Regeringen valde att ge pengar bland annat till SAS, och det beror på att staten är en del av ägarna till SAS. Andra stoppade också in pengar i SAS. Det handlar ju också om hur vi efter pandemin ska kunna återstarta vår ekonomi om vi inte har flygplatser som kan ta emot flygplan, om vi inte har flygbolag som kan flyga från dem och om vi inte kan ge dem förutsättningar att förändras under pandemin.

Om vi nu ska tala om proportionerna kan inte jag uttala mig om vad som är rätt eller fel. Däremot kan man se att den bransch som är hårdast drabbad är flygbranschen med dess anställda, som nu i stort sett har varit på marken i cirka ett och ett halvt år - inte bara i Sverige utan i världen.

För mig är det ingen diskussion och inte tal om annat än att flyget behöver stöd för att vi så småningom, när det här förändras, ska kunna återstarta Sverige på ett bra sätt. Hur mycket pengar olika trafikslag ska ha kan inte jag uttala mig om.

Anf. 39 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag tycker att det säger någonting vad man prioriterar i en kris. Det första regeringen gör här är att gå ut och rädda en bransch, flygbolagen, medan en annan nästan lika hårt drabbad bransch, järnvägsbranschen, får vänta i över ett år innan de får förslaget om sänkta banavgifter, som regeringen nu har lagt fram.

Det säger också någonting om prioriteringarna när regeringen satsar sju gånger så mycket resurser på att rädda flyget som på att rädda järnvägen. Då tycker jag och Vänsterpartiet att det skorrar falskt och att det är för mycket till flyget och för lite till järnvägen.

Nu har regeringen just aviserat att man ska komma med sitt tredje stödpaket till SAS på 1,5 miljarder kronor i kreditgarantier. Svenska staten är delägare i SAS. Men det finns också andra delägare, till exempel familjen Wallenberg, som är en väldigt rik familj med mycket pengar.

Jag skulle därför vilja fråga Denis Begic: Vad har regeringen gjort för att familjen Wallenberg ska bidra med sin beskärda del för att rädda SAS?

Anf. 40 Denis Begic (S)

Fru talman! För det första måste man också se att det väldigt snabbt i början av pandemin kom lite olika förslag från regeringen om vad man skulle kunna göra.

Bland annat fick regionerna otroligt mycket pengar för att kunna se till att sjukvården, kollektivtrafiken och andra saker fungerar så bra som möjligt. Där finns det alltså pengar som regionerna hade kunnat använda bland annat för att rädda en del av kollektivtrafiken. Man hade också, som i Mälardalsdelen, kunnat använda pengarna för att se till att järnvägen också får sin del som den kollektivtrafik den är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

För det andra är det så att även om staten äger en del av SAS sker det förstås, förhoppningsvis, en diskussion i styrelserna i de olika företag som bland annat staten äger om hur mycket man bidrar. Det är inga diskussioner som jag deltar i; jag har ingen aning om hur dessa styrelsemöten går till och vem som lägger hur mycket pengar. Jag vet inte om familjen Wallenberg lägger lika mycket till SAS, en och en halv miljard till.

Det kanske finns information om detta man kan hämta, men vi vet ju också att mycket av det som görs i företag är företagshemligheter. Det är ibland svårt för oss att få ta del av vissa papper för att se vad som har hänt. Jag vågar inte säga hur mycket Wallenbergfamiljen har gett till SAS.

Anf. 41 Åsa Coenraads (M)

Fru talman! Årets luftfartsbetänkande skiljer sig lite från tidigare års. I år har vi nämligen bakat in en proposition och ett utskottsinitiativ i betänkandet. Det handlar både om miljöåtgärder och om den ideologiska synen på flyget som trafikslag. Jag ska redogöra lite för hur Moderaterna ser på detta.

Flyget står för en stor del av klimatutsläppen i Sverige, och detta behöver vi åtgärda - men utan att hindra flygets framtid och utveckling. Efter ett tidigare tillkännagivande från riksdagen har regeringen nu återkommit med en proposition om miljöstyrande start- och landningsavgifter för flyget. Det här är ett välkommet förslag, då de differentierade avgifterna kan bidra till ett långsiktigt hållbart flyg i Sverige. Detta ställer vi moderater oss såklart bakom; det går helt i linje med att uppmuntra bra miljöåtgärder.

Flyget över hela världen har såklart varit påverkat av pandemin när världen har stått stilla i väntan på vaccin och återstart. Sverige är inget undantag, och det är därför bättre att vänta med införandet av de nya miljöstyrande start- och landningsavgifterna ett år för att flyget ska hinna återhämta sig något.

Regeringen föreslår att detta ska börja gälla inom mindre än en månad, och vi befinner oss fortfarande mitt i pandemin. Även om vaccineringen har kommit igång och vi så smått börjar återstarta Sverige och släppa på de svenska restriktionerna vet vi inte när pandemin är över och flyget kan komma igång på allvar igen. Moderaterna och Kristdemokraterna har därför skrivit en reservation där vi föreslår att ikraftträdandet skjuts på i ett år.

Fru talman! Den andra delen av betänkandet handlar om framtiden för Arlanda och Bromma flygplats. Tidigare i våras presenterade regeringen på en presskonferens två beslut. Det första handlande om att lägga ned Bromma flygplats i förtid, och det andra beslutet var att utreda hur detta ska gå till. Efter presskonferensen firade den miljöpartistiska delen av regeringen med tårta offentligt.

Vi misstänker dock att den socialdemokratiska delen av regeringen gick hem till Regeringskansliet och svarade på frågor från upprörda kommunalråd i hela Sverige som undrade hur detta egentligen ska gå till. Det är nämligen inte bara vi moderater som tycker att beslutet att först lägga ned och sedan utreda hur är lite konstigt.

Mitt under brinnande pandemi har regeringen bett Swedavia att utreda en förtida nedläggning av Bromma flygplats. Utredningen presenterades offentligt och för trafikutskottet i form av en kort sammanfattning på några sidor. I sammanfattningen stod att Bromma flygplats inte var lönsam och inte kunde fortsätta att drivas på affärsmässiga grunder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Det är möjligt att utredningen visade detta, men eftersom vi riksdagsledamöter inte fått se regeringens hemligstämplade utredning har vi inte kunnat ta del av innehållet. Regeringen har inte heller involverat riksdagen i detta beslut utan tagit det själv. Detta har man gjort trots kammarens tillkännagivande från 2016 om att fortsätta att utveckla Bromma flygplats.

Nu väljer regeringen alltså att gå emot riksdagens och folkets vilja. I och med dessa ändrade förutsättningar väljer vi att lyfta upp frågan genom ett nytt tillkännagivande. Regeringen kan inte bete sig hur som helst bara för att behålla makten. Här tillgodoser man ett litet partis önskan att avveckla flyget helt och hållet och låter därför bli att förankra beslutet i riksdagen.

Det är inte bara vi moderater som tycker att det här beslutet är konstigt och förhastat. Röster hörs från såväl näringsliv och handelskammare som socialdemokratiska kommunalråd runt om i landet. Bromma flygplats är i dag ett nav för inrikesflyget och en förutsättning för snabba och effektiva transporter till och från landets huvudstad.

För en affärsresenär är tid viktigt, och Bromma spelar en stor roll för att näringslivet i hela Sverige ska fungera effektivt. Bromma flygplats används inte i första hand som en flygplats för resor vidare ut i världen utan är en utpräglad citynära flygplats för inrikesflyget.

En överflyttning av inrikesflyget till Arlanda är i dag inte möjligt om inrikesflyget ska kunna behålla effektiva restider. Visst har flygandet minskat, som regeringen påpekar. Men det råder en pandemi just nu, och det är inte bara dumt utan även slösaktigt att riva dyr infrastruktur när denna kan komma att behövas i framtiden. Vi vet inte hur resandet kommer att se ut i framtiden, men prognoserna säger att flygandet kommer att återgå till det normala inom en tioårsperiod. Morgondagens flyg kan dessutom hjälpa oss att nå de klimatmål vi satt upp genom smartare och renare resor än dagens.

Arlanda kommer på sikt att behöva ytterligare en rullbana. Om den över huvud taget kan byggas vet vi inte, för det beslutet ska regeringen ta i framtiden. Det blir kanske inte heller någon ny rullbana så länge Miljöpartiet sitter i regeringen. Miljöpartiet har ju tydligt uttalat att man inte vill ha någon ny rullbana på Arlanda eftersom flyget inte är viktigt.

Arlanda har dessutom en underkapacitet för bagagehantering och transfer, och den planerade utbyggnaden är lagd på is under pandemin. Transfer till och från Stockholm är antingen extremt dyr eller tar lång tid. När företag och näringsliv ska återstarta Sverige har vi varken tid eller råd att vänta längre på utbyggnaden.

Fru talman! Jag vet att vi inte ska diskutera kommunala frågor i kammaren, men frågan om Bromma flygplats hänger ihop med avtal som är gjort mellan staten och Stockholms stad. Regeringen hänvisar dessutom till lokalt bostadsbyggande i sin reservation, och jag vill ändå bemöta detta lite kort.

Ja, det behöver byggas fler bostäder i Stockholm. Det är bra för svensk ekonomi och för hela landet, och infrastrukturen kommer att bli ännu viktigare när fler människor ska röra sig till och från Stockholm. Men att tro att det plötsligt kommer att byggas en massa bostäder i Stockholm bara för att man tar ett förhastat beslut att lägga ned Bromma flygplats i förtid är lite naivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

I Stockholm skulle man i stället kunna börja med att bygga bostäder i Norra Kymlinge. Tunnelbanelinje finns, men stationen ligger öde för att Miljöpartiet inte vill att det byggs bostäder där. Det vore smartare att bygga där infrastrukturen redan finns än att riva Bromma flygplats för att det kanske kan byggas bostäder där - något vi som sagt inte vet eftersom beslutet inte är taget än.

Fru talman! Så sent som för två veckor sedan fick trafikutskottet en dragning av entreprenörer som vill fortsätta att driva Bromma flygplats i egen regi.

Samtidigt fortsätter regeringen att hemlighålla Swedavias nedläggningsrapport av affärsmässiga skäl. Det här är lite konstigt, för om Bromma flygplats inte anses vara affärsmässig men näringslivet tror sig kunna driva den vidare på affärsmässiga grunder borde Swedavias rapport inte behöva vara hemlig längre.

Man skulle nästan kunna tro att regeringen inte vill lägga ned Bromma flygplats av affärsmässiga skäl utan av ideologiska skäl. I så fall vore det ärligare att erkänna det.

Vi har nu samlat en majoritet i riksdagen - precis som man ska göra i en demokrati för att få igenom sina beslut - för en fortsatt utveckling av Bromma flygplats. Det är viktigt att hela landet kan säkra tillgången till snabba och effektiva kommunikationer till och från Stockholm, och Bromma flygplats fyller tillsammans med Arlanda en viktig funktion för landets flygkapacitet både nu och i framtiden.

Fru talman! Så till den tredje delen av betänkandet och en av Moderaternas reservationer. Det handlar om Sveriges regionala flygplatser, och det finns en koppling till frågan om Bromma och Arlanda.

Som vi vet har flyget mer eller mindre belagts med näringsförbud under pandemin, och de regionala flygplatserna blöder ekonomiskt. Alla dessa flygplatser fyller en viktig funktion för samhället. På senare år har vi haft förfärliga skogsbränder, och brandflyget har spelat en avgörande roll för att begränsa förödelsen. Under pandemin har vi också sett hur ambulansflygets sjuktransporter dagligen räddar liv.

Det är viktigt att tänka på Sveriges beredskap vid krig och konflikter. De regionala flygplatserna spelar en viktig roll när krisen väl är här och kan därför inte läggas ned.

Vi vill att regeringen säkerställer jobb, säkerhet, tillväxt och trygghet i hela landet. Vi anser därför att Swedavia ska ta ett större ansvar för de 27 regionala flygplatserna runt om i Sverige.

Jag står givetvis bakom alla våra reservationer i betänkandet men yrkar bifall endast till reservation 4 om stöd till de regionala flygplatserna.

Anf. 42 Jens Holm (V)

Fru talman! Moderaterna brukar bekämpa ökade statliga bidrag. Moderaterna är motståndare till höjd a-kassa, Moderaterna är motståndare till höjd sjukersättning för de sjuka och Moderaterna är motståndare till höjda bostadsbidrag för dem som behöver hjälp att betala sin hyra. Det är Moderaternas politik att staten inte ska betala bidrag.

Men när det gäller flygsektorn tycks det inte finnas några begränsningar. För ett år sedan beviljade regeringen 3,15 miljarder kronor i bidrag till statliga Swedavia, som är det bolag som driver och äger våra tio statliga flygplatser, däribland Bromma. Bromma flygplats har alltså fått del av denna statliga subvention. Flygplatserna ska annars stå på egna ben och finansiera sin verksamhet med avgifter från flygbolagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

När det inte flygs till och från en flygplats finns det ingen grund för Swedavia att finansiera denna verksamhet, och därför har Swedavia vädjat om att få avveckla Bromma flygplats. Swedavias bedömning är nämligen att flygandet till och från Bromma flygplats inte kommer att återhämta sig. Därför kan flygtrafiken flyttas över till Arlanda och även till viss del ersättas av tåg och digitalt arbete.

Nu vill Moderaterna att vi till varje pris ska bevara Bromma, även om ingen kommer att flyga därifrån i framtiden. Det tycker jag är en märklig hållning. Den direkta konsekvensen för Sveriges skattebetalare blir fortsatta statliga subventioner till Bromma flygplats. Jag vill därför fråga Moderaterna: Har ni gjort en konsekvensanalys av ert förslag till beslut? Hur mycket mer i form av statliga subventioner ska staten behöva plöja ned i Bromma flygplats för att bevara den så som ni vill?

Anf. 43 Åsa Coenraads (M)

Fru talman! Tack, Jens Holm, för frågan!

Jens Holm har helt rätt i att vi tror på privatisering och marknadslösningar. Jag tror att infrastruktur är något som måste få kosta. Det är ett av statens grundläggande fundament för att ett land ska fungera, särskilt ett land som Sverige, som har så stora avstånd.

Vi behöver inte ställa trafikslagen mot varandra, men vi kan konstatera att flyget är viktigt för Sverige därför att det inte går att ta sig med andra transportvägar än flyget till och från till exempel huvudstaden.

Ja, det får kosta. Det får kosta under en pandemi, och vi har visat det gång på gång i denna kammare då vi har tillsatt extra pengar till olika sektorer som har varit i behov av hjälp. Om man tittar långsiktigt, bortom pandemin, ser man att vi i trafikutskottet har fått förslag från entreprenörer som är villiga att ta över driften av Bromma flygplats på marknadsmässiga grunder så att Swedavia och staten slipper pumpa in pengar.

Jag vill rikta en fråga tillbaka till Jens Holm: Hur ställer han sig till att privata entreprenörer tar över driften av Bromma flygplats så att staten slipper punga ut med de pengarna?

Anf. 44 Jens Holm (V)

Fru talman! Svaret på den frågan är nej därför att det är helt orealistiskt eftersom flygandet inte kommer att återhämta sig. Det är den bedömning som Swedavia gör, och det är den bedömning som Transportstyrelsen gör. Det är bara att se sig omkring. Det digitala arbetet har kommit för att stanna. Man kommer inte att fly in, fly out till Stockholm bara för ett eller två möten samma dag.

Precis som Åsa Coenraads sa i sitt anförande är den absoluta merparten av flyget till och från Bromma just inrikesflyg, som enkelt kan flyttas över till Arlanda samt ersättas med digitalt arbete och tågresor.

Jag svarade på Åsa Coenraads fråga, fru talman. Dessvärre svarade Åsa Coenraads inte på min fråga, så nu vill jag att Åsa Coenraads har anständigheten och respekten för alla som lyssnar på denna debatt att svara på denna fråga: Hur mycket mer i form av statliga subventioner bedömer Moderaterna att staten ska behöva plöja ned i Bromma flygplats för att den ska upprätthållas?

Anf. 45 Åsa Coenraads (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Fru talman! Jag tyckte nog att jag svarade på Jens Holms fråga genom att säga att staten får betala vad det kostar att behålla en infrastruktur. Jag tror nämligen att det i det stora hela är mer lönsamt att behålla Bromma flygplats så att vi får ett fungerande näringsliv, inte bara i Stockholmsregionen utan runt om i Sverige, där vi också har näringslivskluster som man lätt glömmer bort när man är i Stockholm. Det kommer att generera mer pengar in till den statliga kassan än vad som betalas ut tillfälligt för att behålla Bromma flygplats under en pandemi.

Vi har sagt i vårt förslag till tillkännagivande att man först behöver utreda förutsättningarna för Arlanda flygplats för att kunna flytta över inrikesflyget, innan man lägger ned Bromma flygplats. Vi försöker göra saker och ting i rätt ordning, vilket regeringen inte har gjort vid detta tillfälle.

Jag tycker att det är väldigt tydligt att Jens Holm konstaterar att det inte spelar någon roll om man kan bedriva flyget på affärsmässiga grunder eller om man kan flytta över det någon annanstans, för Jens Holm och Vänsterpartiet vill inte ha något flygande. Där har de samma åsikt som delar av regeringen - att flyget som transportslag är dåligt. Den bilden delar inte vi moderater. Vi tycker att flyget är viktigt. Vi vill ge flyget en framtidstro, och vi tror på den teknikutveckling som kan lösa morgondagens problem med klimatet.

Bromma kan spela en stor roll för klimatdelen. Vi kommer senare i dag i denna debatt säkert att få höra mycket mer om de fantastiska möjligheter som finns när det gäller alternativa flygplan, elbränsle och vätgas och liknande, som kan göra korta flygresor mycket mer klimatsmarta än till exempel de dyra och miljödåliga höghastighetståg som man vill bygga.

Anf. 46 Denis Begic (S)

Fru talman! Min fråga går till Åsa Coenraads. I sitt anförande sa ledamoten att det kanske kommer att ta tio år innan flyget återhämtar sig. Det handlar kanske framför allt om det nationella flyget. Jag sa att många företag nu väljer att inte flyga utan använder digitala tjänster. Moderaterna menar att flygandet kommer att komma upp på samma nivå rätt så snabbt och att Bromma kommer att spela en otroligt viktig roll för det nationella flygandet.

Om nu alla bedömare - handelskammaren, Svenskt Näringsliv, Ericsson, ABB etcetera - tillsammans med Swedavia gör bedömningen att vi förmodligen kommer att minska vårt flygande eller resande med cirka 50 procent, vad är det som säger att vi kommer att öka vårt resande just till Bromma och inte till Arlanda?

Min fråga blir: Tror Moderaterna att flygandet på Bromma kommer att öka efter pandemin? Om det tar tio år att återhämta sig hamnar vi på 2032, vilket ger oss endast sex år till innan Bromma ska avvecklas. Vem ska betala för det flygande som i så fall inte kommer att ske på Bromma?

Anf. 47 Åsa Coenraads (M)

Fru talman! Tack, Denis Begic, för frågorna! Jag tyckte att det var lite lurigt och förstod inte riktigt, så du får rätta mig om jag inte svarar på frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Jag och Moderaterna har inte den spåkula som regeringen har för att bedöma framtiden för resande. Däremot kan vi titta på de prognoser som bland andra handelskammaren här i Stockholm har presenterat, som Swedavia har presenterat, som WWF har presenterat och som privata entreprenörer har presenterat för oss i trafikutskottet. Det är samma föredragning som både Denis Begic och jag har hört samtidigt. Man tror att resandet sakta kommer att återhämta sig, men vad som händer senare i framtiden vet vi inte alls.

Jag tror att pandemin har lärt oss att jobba mer hemifrån och digitalt, men jag tror inte att vi kommer att resa mindre. Ju längre pandemin håller på, desto mer sugna blir vi på att träffas fysiskt. Jag tror att resandet till Bromma på sikt kommer att kunna öka därför att man vill ha sina företag runt om i Sverige.

Om vi dessutom har privata entreprenörer som är villiga att ta över och drifta Bromma flygplats behöver det inte kosta staten något, utan Swedavia kan lägga pengarna på att utveckla till exempel Arlanda på sikt. Det behövs oavsett om vi flyttar över inrikesflyget från Bromma dit eller inte.

Mina frågor tillbaka till Denis Begic utifrån det beslut som regeringen har tagit om att förtidsavveckla Bromma är: Hur går planeringen med ytterligare en rullbana på Arlanda? Hur ser det ut med upphandlingen av ATrain för att kunna åka transfer till och från Stockholm på ett för företagen snabbt, effektivt och billigt sätt så att vi kan behålla ett blomstrande näringsliv runt om i Sverige?

Anf. 48 Denis Begic (S)

Fru talman! Som ledamoten Coenraads sa är det ingen som har spåkula, utan vi måste lyssna på vad som sägs runt om i Sverige och runt om i världen. Det är ett minskat flygande, oavsett vem man pratar med. I synnerhet affärsflygandet, som Bromma lever på i dag, kommer att minska kraftigt.

Min oro är att Arlanda inte kommer att kunna utvecklas så att det blir den flygplats i Norden som är nummer ett och att den flygplatsen kommer att ligga i ett annat land. Jag blir orolig för svenskt näringsliv och för de företag som vi kanske mister till en annan huvudstad i Norden därför att vi inte har en flygplats med direktlinjer till USA, Asien eller den plats i världen där de behövs. För mig är det avgörande att Arlanda utvecklas.

Vilka behov Arlanda har måste Swedavia tala om för regeringen och riksdagen. Hittills har de sagt att det inte behövs något just nu, utan de kan svälja hela Bromma direkt.

Jag håller med Åsa Coenraads om att kollektivtrafiken till Arlanda är under all kritik. Moderaterna valde att låta Arlanda Express fortsätta som de gör, och nu har vi ett läge där ingen av operatörerna vill åka på Arlanda Express bana därför att det blir alldeles för dyrt. I stället bygger Swedavia mer och mer parkeringsplatser.

Därför är min fråga: Tycker Moderaterna också att Arlanda ska vara Nordens flygplats nummer ett, eller ska vi ha två flygplatser i Stockholm som man får åka emellan när man ska ansluta till ett flyg utomlands?

Anf. 49 Åsa Coenraads (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Fru talman! Moderaterna tycker att Arlanda ska bli Nordens ledande flygplats. Men vi tycker också att Bromma flygplats ska vara en citynära och effektiv flygplats för framför allt inrikesflyget. Vem som reser med inrikesflyget lägger vi oss inte i. Men vi kan konstatera att det är affärsflyget som dominerar på Bromma flygplats.

Jag tycker att Socialdemokraternas spåkula när det gäller framtiden är lite dimmig. Det finns nämligen ett problem med den utbyggnad av Arlanda som Socialdemokraterna talar sig varma för, och det är att Socialdemokraterna sitter i knät på Miljöpartiet. Och Miljöpartiet vill inte bygga ut Arlanda flygplats eftersom man driver en flygfientlig politik från regeringens sida.

Detta blir ett problem när man väljer att inte flyga från en del platser till Arlanda i dag, utan man väljer andra nordiska länder. Sverige har redan tappat flera destinationer därför att flygbolagen och näringslivet inte vågar lita på regeringens politik i framtiden. Jag tycker att detta är tråkigt. Sverige förtjänar någonting bättre. Sverige förtjänar en ny regering som tror på framtiden, som tror på teknikutvecklingen och som tror på flyget som helhet.

David Perez (SD)

Anf. 50 David Perez (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna står självklart bakom alla sina reservationer, men för att spara tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 5.

Gällande regeringens proposition om miljöstyrande start- och landningsavgifter säger vi från Sverigedemokraterna ett tydligt nej till ett sådant förslag. Under det senaste året har flyget påverkats oerhört negativt till följd av alla nationella och internationella restriktioner. Vi ser gärna att flyget ska kunna återhämta sig och att det ska vara prioriterat. Flyget har redan i dag liknande regelverk på internationell nivå och på EU-nivå och behöver inte ännu ett förslag som skulle försvåra situationen. Detta förslag riskerar också att göra det svårare för små regionala aktörer och även för fraktflyget som i dag tyvärr är beroende av äldre flygplanstyper. Men detta förslag skulle samtidigt inte göra att de tas ur drift, utan de skulle bara flyga till andra destinationer.

Vi anser att det vore oklokt om vi som första och enda land skulle införa ett sådant system. Vi ser hellre att motsvarande avgiftssystem införs på bred front, kanske inom EU eller internationellt, så att alla får samma spelregler. Resultatet av propositionen blir, som sagt, att de bara trafikerar andra destinationer, och det skulle inte påverka de globala utsläppen.

Flyget står inför en omfattande återhämtning, samtidigt som det står inför en omställning. På i stort sett ett par månader förlorade flyget sitt kundunderlag. Anställda hade inte längre ett jobb att gå till, och bolagen slutade få kunder. Detta slog självfallet hårt mot flygbolagen men även mot de jobb som finns runt omkring. Det handlar om markpersonal, service, hotell, administration, butiker, turism - ja, listan kan göras lång.

Flygplatser är och förblir en viktig del av svensk infrastruktur. Sverigedemokraterna värnar och vill utveckla systemet med beredskapsflygplatser som spelat en väldigt viktig roll, som vi har hört här från talarstolen, inte minst under pandemin. De utför i dag flera viktiga insatser. Ambulanstransporter, sjöräddning, fjällräddning, brandspaning är bara några exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Vidare föreslår vi att regionala flygplatser, som i dag gör det möjligt för företag, myndigheter och annan samhällsviktig service att fungera runt om i vårt land, ges ett tydligare stöd. Flyget till dessa destinationer gör det dessutom möjligt att knyta samman stad och landsbygd, och det ska vi alla verka för och vara glada för. Men på senare tid har staten tyvärr inte tagit ett helhetsansvar i denna fråga, och man har valt att avyttra flera flygplatser. Samtidigt har man lagt över ansvaret på flera av Sveriges regioner och kommuner som går på knäna för att hålla dem igång.

Sverigedemokraterna vill verka för att vi har en fungerande infrastruktur i hela landet och förordar därför att ett utökat och förutsägbart driftsstöd utreds.

När branschen ännu inte tagit sig ur denna kris kom regeringen med beskedet att Bromma flygplats ska läggas ned. Det är glädjande att vi från utskottet lyckades stoppa detta förslag, eller åtminstone rikta ett tillkännagivande till regeringen. Detta förslag riskerar att slå hårt mot Stockholm men även mot resten av landet. Regeringen struntade blankt i att det knappt fem år tidigare hade gjorts ett tillkännagivande om att Bromma flygplats skulle vidareutvecklas. Fem år är inte särskilt lång tid när vi talar om infrastruktur, och jag tycker att man borde ha hörsammat vad den politiska oppositionen sa redan då.

När det gäller syftet bakom denna nedläggning har vi fått höra att det framför allt finns andra flygplatser såsom Arlanda som har kapacitet att ta hand om resandeunderlaget och att resandet minskat. Flyget står, som sagt, inför en omställning. Men att utgå från att det kommer att minska tror vi är fel.

Innan vi ens ska tänka tanken om en nedläggning bör vi se till att bygga ut Arlanda. Det borde vara prioriterat oavsett besked. Experter slår fast att Arlanda på sikt även kommer att behöva ytterligare en rullbana om vi på allvar ska verka för en teknikutveckling för flyget och välkomna elflyget på riktigt.

Bromma flygplats med sitt stadsnära läge innebär en unik möjlighet att knyta resten av landet närmare huvudstaden. Dessutom är det ett alternativ som en stadsnära hubb för den kommande utvecklingen av elflyg.

Vidare skulle det vara ett slöseri om vi inte utnyttjade flygplatsen och dess infrastruktur tills den behöver förnyas. Först då bör vi fundera på vilka alternativ som står för dörren. En nedläggning görs inte i en handvändning, och marken kommer dessutom att behöva saneras innan den kan brukas på nytt.

Avslutningsvis tror vi att en framtida satsning på elflyg görs bäst i samarbete med våra nordiska grannländer. Det görs redan till viss del i dag, men det krävs en gemensam ambition och ett gemensamt krafttag på nationell nivå för att skapa en infrastruktur som långsiktigt bidrar till att elflygplan kan utvecklas.

Fru talman! Sverigedemokraterna kommer att fortsätta värna om flyget som är och förblir en viktig del av svensk infrastruktur.

Mikael Larsson (C)

Anf. 51 Mikael Larsson (C)

Fru talman! En fungerande transportinfrastruktur där flyget är en självklarhet är viktig för hela landet. I dag debatterar vi betänkandet om luftfartsfrågor. Centerpartiets ingångar är följande:

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

De regionala flygplatserna har stor betydelse som noder för person- och godstransporter, och de knyter samman Sverige för alla människor som ska resa. Flyget har en viktig roll i transportsystemet och behövs i likhet med vägar, järnväg, sjöfart och it. De regionala flygplatserna är även betydelsefulla för trafiken till och från Swedavias flygplatser men också för att skapa tillräcklig tillgänglighet i de delar av landet som ligger en bit från stambanestrukturen och där restiderna annars blir helt orimliga.

Vi i Centerpartiet vill vidare peka på att landets regionala flygplatser - det finns ett trettiotal - har stor betydelse för den svenska besöksnäringens möjligheter att växa utanför storstadskärnorna. Dessa flygplatser ägs i regel av de kommuner och regioner där de ligger. De har under många år brottats med ekonomiska problem och riskerar därför nedläggning. Vi vill att staten i större utsträckning ska gå in med ekonomiska garantier och se till att verksamheten fungerar.

Vi har likt många andra kunnat se att denna diskussion har blivit än mer relevant i och med coronapandemin, som slog hårt mot flygtrafiken och innebar att intäkterna till de regionala flygplatserna minskade. Centerpartiet vill därmed framhålla behovet av att säkerställa de regionala flygplatserna så att de också framgent kan vara noder i arbetet med att utveckla besöksnäring och näringsliv i hela landet.

Vi vill även understryka vikten av att staten skapar långsiktigt hållbara driftsförutsättningar för de regionala icke-statliga flygplatserna. Sveriges stora avstånd gör att vi är helt beroende av ett fungerande flyg och möjligheten för människor inom näringslivet att lätt kunna ta sig till och från destinationer inom landet och vidare ut i världen. De regionala flygplatserna binder samman Sverige, skapar arbetstillfällen och ökar möjligheterna till turism i hela landet.

När EU-kommissionen tidigare har genomfört granskningar av en rad regionala flygplatser som erhåller statsstöd har det rått osäkerhet kring hur framtiden ska se ut för dessa. Mot denna bakgrund anser Centerpartiet att Swedavias vinstdelningsmodell bör utredas, i syfte att stärka driftssäkerheten för de regionala flygplatserna.

Fru talman! Under normal verksamhet kan viktiga system som flygtrafikledning och säkerhetsverksamhet finansieras genom de avgifter som tas ut för passagerar- och godstrafik via flygbolagen. Vi kan dessvärre konstatera att dessa intäkter faller till i princip noll i just det vi är inne i nu, nämligen en kris. Eftersom säkerhet är helt grundläggande kommer flyget inte att kunna starta upp fullt ut om inte dessa system är finansierade. Centerpartiet anser därför att staten bör ta ett större ansvar för att säkerställa att dessa system underhålls och driftas även om flygtrafiken är väldigt svag.

För de statliga flygplatsernas del menar vi att Swedavia bör bemyndigas i detta avseende. Även när det gäller det trettiotal regionala flygplatser som finns i landet måste staten kunna gå in och via ekonomiska garantier säkerställa att verksamheten kan fortsätta fungera. Även under en kris - och kanske i synnerhet då - måste landets finmaskiga flygplatsnätverk fungera och kunna bedriva en säker operativ verksamhet.

Exakt hur detta ska gå till anser Centerpartiet behöver utredas. Mot denna bakgrund anser vi att flygets egenfinansiering av trafikavgifter i tider när flygtrafiken ligger nere som följd av att myndighetsföreskrifter ska ses över så att staten tar en större del av dessa avgifter. Vi vill vidare framhålla behovet av att säkerställa de regionala flygplatsernas funktionalitet och robusthet avseende samhällskritiska funktioner även när ordinarie flygtrafik ligger nere i händelse av kris, som just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Fru talman! Utsläppen från flyget både ska och måste minska, men det är oerhört viktigt att understryka principen att man ska jaga utsläppen och inte transporterna. Detta gäller självklart även för flyget. Det behövs en hållbar omställning av flygsektorn. För att höja omställningstempot i flygbranschen anser Centerpartiet att det behövs åtgärder för att öka användningen av biobränsle, och för att underlätta den omställningen krävs att staten tar sitt ansvar och bidrar. Vi vill därför se mer forskning för en grön omställning av flyget, till exempel kring tekniska lösningar för att ställa om och effektivisera flygsektorn.

Centerpartiet anser vidare att Norden bör vara ledande när det gäller fossilfritt flyg. Flera av de nordiska länderna har redan höga ambitioner när det gäller fossilfritt resande, vilket bör tas till vara och utvecklas med gemensamma ansträngningar.

Fru talman! Elflyget har stor bäring på frågan om tillgänglighet i hela landet. Med mindre, eldrivna flygplan kommer nya resrutter att uppstå som inte hade varit aktuella med den traditionella flygplansflottan. Detta ger förutsättningar för att göra Sverige mer tillgängligt och utveckla landsbygden. Vidare måste miljö- och klimatpåverkan från flyget minska för att vi ska kunna bidra till Sveriges nationella klimatmål och internationella åtaganden utan att riskera tillgänglighetsmålet.

Centerpartiet vill därför underlätta introduktionen av elflyg i Sverige. En snabb teknikutveckling sker just nu inom luftfarten, och el- och hybridflyg kommer att finnas på marknaden inom några år. Vi anser dock att det krävs ett större statligt engagemang för att elflygets fulla potential ska tas till vara. I den flygstrategi som regeringen antog 2017 behandlas elflyg endast summariskt. Vidare saknar Sverige i dagsläget ett politiskt mål för elflyg, vilket vore önskvärt för att accelerera just den omställningen.

Centerpartiet anser att alla flygresor från Sveriges flygplatser ska vara fossilfria senast år 2040. Det är i detta syfte också angeläget att främja innovation på området, som exempelvis projektet Elise, Elektrisk Lufttransport i Sverige. För att Sverige inte ska tappa ytterligare mark krävs att regeringen agerar nu. Centerpartiet anser att Sverige bör införa en nationell elflygsstrategi.

Fru talman! En stor fråga som rör detta betänkande och som har präglat medierna den senaste tiden är frågan om Bromma flygplats. Ett väl fungerande flyg i hela Sverige kräver infrastruktur i form av flygplatser. Bromma flygplats fyller i dag en viktig funktion för att hålla ihop inrikesflyget, och innan pandemin var Bromma navet i landets inrikesflyg. Flyget har drabbats hårt av coronapandemin, och hur flygandet kommer att se ut efter att samhället åter öppnats upp är det svårt att säga.

Att välja att stänga ned Bromma just nu vore oklokt. Även det sätt som regeringen presenterade detta på den 21 april är oklokt, för även om Bromma inte längre ska användas för det kommersiella linjeflyget återstår många verksamheter som behövs på Bromma. Flera viktiga frågor behöver besvaras. Får all trafik plats på Arlanda? Behöver Arlanda byggas ut? Hur säkerställer vi samhällsviktigt flyg? Elflyget är på frammarsch - kan Bromma användas som en nod för elflyget? Vad händer med Arlandas kapacitet när flygplan i olika fartregister blandas i långt större utsträckning än i dag? Det är som sagt många frågor som inte är besvarade. Att stänga en flygplats, oavsett var den ligger, gör man inte över en natt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Vi är i behov av fungerande infrastruktur i hela landet, och just nu är Bromma en viktig del i det nät som finns. Om det är så om tio år får vi vänta och se. Beslut ska fattas i rätt ordning, och många frågor behöver fortfarande besvaras. Att i det läget gå ut och säga att Bromma ska läggas ned nu är oansvarigt. Centerpartiet står därför bakom det tillkännagivande angående Bromma som föreslås i dagens betänkande om luftfart.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 6.

Anf. 52 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Detta är en av årets alla viktiga infrastrukturdebatter. Jag vågar påstå att vårt utskott är ett av de absolut mest spännande i riksdagen, för vi jobbar med frågor som berör hela riket och påverkar människor i vardagen, varje dag.

Fru talman! Sverige är ett av Europas till ytan största länder. Det gör att vi är beroende av god infrastruktur i hela landet, oavsett om det handlar om väg, järnväg, sjöfart eller flyg. Kristdemokraterna anser att man ska utveckla flyget och hitta gemensamma infrastrukturlösningar där man kan kombinera exempelvis flyg och järnväg för att skapa snabba och goda kommunikationer.

Flyget fyller olika funktioner i olika delar av landet. På en del orter är flyget ett snabbt sätt att ta sig till och från Stockholm för att delta i ett affärsmöte. I andra delar av landet är flyget en del av näringslivets direkta kommunikation med andra länders näringsliv. Flyget fungerar också som kollektivtrafik för människor som vill flyga vidare till en annan ort eller träffa släkt och vänner i andra delar av landet. Till detta kommer allt samhällsviktigt flyg som betjänar samhället med sjuktransporter och hjälp vid bränder, polisövervakning, kustbevakning med mera. Flyget är en viktig del av vår nationella infrastruktur.

Fru talman! För att utveckla flyget över tid anser vi att man ska se över hur vi finansierar den infrastruktur som betjänar våra flygbolag. Dagens lösning, där kommuner och regioner finansierar de mindre flygplatserna samtidigt som staten via Swedavia hanterar de större flygplatserna, har skapat en del problem, då det enbart är den statliga delen som tjänar pengar samtidigt som de kommunala och regionala flygplatserna ofta går med förlust.

Vi vill därför se över hur man finansierar framtidens flygplatser. Vi vill också möjliggöra för kommuner och regioner att upphandla trafik som man anser att man behöver för att utveckla det egna näringslivet. Dessutom vill vi se över hur man kan få fram bättre start- och landningsavgifter som tar hänsyn till framtidens miljöutveckling.

Vi anser också att skatter och avgifter i första hand bör förhandlas internationellt, då stora delar av flyget går mellan länder och det svenska flyget måste ha samma konkurrensförutsättningar som våra grannländer. Vidare anser vi att man ska påskynda arbetet avseende ett gemensamt europeiskt luftrum.

Fru talman! KD står bakom utskottsinitiativet avseende Bromma och Arlanda. Bromma ska fortsätta vara en modern flygplats, och beslutet om Brommas framtid bör först tas när flyget återhämtat sig och tillförlitliga prognoser kan göras för flygets framtida utveckling. Vi anser också att det måste tas fram en nationell plan för Arlanda samt att det måste fattas beslut avseende nya miljötillstånd, så att vi via Arlanda kan säkerställa tillräcklig flygkapacitet i Stockholmsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Diskussionen om Bromma och Arlanda handlar inte bara om Stockholmsregionen utan om att hela Sverige ska ha en fungerande infrastruktur. När Arlanda har fått rätt förutsättningar och har förmåga att hantera både inrikes- och utrikesflyg är det möjligt att diskutera Brommas vara eller icke vara. Men att stänga Bromma bara för att tillfredsställa Miljöpartiet är inte okej.

Fru talman! För oss är det självklart att Arlanda ska utvecklas till en nod för internationellt flyg. Det är därför viktigt att man investerar på Arlanda. Men det räcker inte att vi enbart investerar på själva flygplatsen. Vi måste också förbättra infrastrukturen till och från Arlanda. Arlanda är inte bara viktigt för Stockholmsregionen. Om vi utvecklar Arlanda på rätt sätt kommer Arlanda att vara en viktig nod för hela Norden och Baltikum.

Fru talman! Som västsvensk politiker är jag stolt över att flera av våra företag är med och utvecklar framtidens miljövänliga flyg. Heart Aerospace i Göteborg håller på att utveckla ett elflyg med 19 säten som i första hand kommer att betjäna framtidens inrikesflyg. GKN Aerospace i Trollhättan levererar delar till cirka 90 procent av alla flygmotorer. För en tid sedan meddelade GKN att man arbetar på att ta fram motordelar som ska fungera i framtidens vätgasflyg. Vi ser också hur flera av våra bränsleproducenter utvecklar nya förnybara flygbränslen.

Vår bedömning är att framtidens flyg kommer att vara miljövänligt - elflyg kommer att dominera inrikesflyget, vätgas kommer att dominera det europeiska inrikesflyget och olika former av biobränslen kommer att användas för de längre distanserna.

Fru talman! Denna bränslemix kommer att ge oss alla ett miljövänligt flyg. För oss som kristdemokrater är det viktigt att bejaka teknikutveckling och att bidra till att framtidens flyg är både miljövänligt och ett effektivt kollektivtrafiksystem. Vi känner dock stor oro för att Miljöpartiet via regeringen försvårar den positiva utveckling som just nu sker.

Fru talman! Vid sidan av teknikutvecklingen är det viktigt att vi arbetar internationellt för att flyget ska bli mer miljövänligt. Förutom att detta internationella arbete är rätt i sak kommer det även att på sikt gynna vårt näringsliv och ge jobb i Sverige, då vi har flera företag som redan fokuserar på att utveckla framtidens miljövänliga flyg.

Fru talman! Att Jens Holm och Vänsterpartiet inte gillar flyget vet vi. Det är därför inte heller förvånande att Jens Holm och Vänsterpartiet vill skatta bort flyget. Vi kristdemokrater tror dock inte på den strategin. Vi tror på teknikutveckling och anser att flyget har en viktig funktion i samhället.

Fru talman! Det har i kammaren pågått en diskussion om när flyget kommer att vara tillbaka. Hur lång tid tar det? Vi är flera som har lyssnat på olika föredrag. Vi har lyssnat till delar av näringslivet. Vi har lyssnat till Swedavia. Det som har fascinerat mig när jag har suttit och lyssnat på de här dragningarna är att ingen har lyft blicken högre än Sverige och Europa. Vad är det egentligen som pågår i vår omvärld? Vi ser en ekonomisk utveckling i Sydamerika. Vi ser en ekonomisk utveckling i Afrika. Vi ser en ekonomisk utveckling i Asien. Vi ser hur allt fler människor lämnar fattigdom och går in i den internationella medelklassen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Det som vi vet om internationell medelklass, och som professor Rosling, numera bortgången, visade i många av sina undersökningar, är att den rör på sig. Det här märker vi om inte annat ibland i migrationsdebatter. Det är lättare att röra sig över större områden. Men det är exakt samma sanning när vi pratar om ekonomi och ekonomisk utveckling. Det kommer att vara fler människor i den internationella medelklassen som rör på sig. Man gör affärer. Man gifter sig. Man möts mellan generationer och nationer och träffar människor från övriga delar av världen. Det pågår alltså en förändring, men den har ingen nämnt när man har försökt diskutera flygets framtid.

Fru talman! För egen del tror jag att flyget kommer att fortsätta öka på precis samma sätt som väg, järnväg och sjöfart. Det kommer att ha en dipp. Men den internationella medelklassen växer. Därmed växer också handeln och resandet.

Fru talman! Vi kristdemokrater yrkar bifall till förslaget om tillkännagivande avseende Bromma och Arlanda. Vi står också bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar vi bifall enbart till KD:s och M:s gemensamma reservation nummer 1.

Fru talman! Det är väldigt varmt ute, och det är ett härligt utskott. Vi kristdemokrater bjuder alla på tårta efter debatten. Ni är varmt välkomna att dricka kaffe och ta en bit tårta med oss!

Anf. 53 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag tycker inte att vi som riksdagsledamöter ska tillskriva varandra olika saker utan att ha grund för det. Magnus Jacobsson sa att jag och Vänsterpartiet inte gillar flyget. Det stämmer inte riktigt. Vi gillar inte flygets utsläpp. Det är de som måste hanteras. Det är naivt att tro att flygets utsläpp endast kan minskas med elektrifiering och biobränslen, vilket tycks vara Kristdemokraternas svar på det hela.

Att vi vill straffa ut flyget med skatter stämmer inte heller riktigt. Vi tycker att alla transportslag ska bära sina egna utgifter och i synnerhet sin egen miljöbelastning. Flyget är det mest subventionerade av alla transportslag. Det går 8 miljarder i svenska subventioner varje år bara till flygets skattebefrielse. Ovanpå det har vi momsbefrielse och momsnedsättning för utrikesflyg respektive inrikesflyg. Nu under pandemin har man skapat massiva stödpaket för att rädda flyget. Vissa kan ha varit befogade, andra mindre. Totalt har det satsats 16 miljarder kronor, mer än sju gånger så mycket som det riktade stödet till järnvägssektorn.

Fru talman! Det som jag skulle vilja fråga Magnus Jacobsson om rör just subventioner. Det handlar om Kristdemokraternas förslag om att bevara Bromma. Man ska komma ihåg att Bromma under överskådlig tid inte kommer att kunna finansiera sin egen verksamhet utan kommer att vara beroende av statliga subventioner. Hur mycket är Kristdemokraterna beredda att bidra med i statliga subventioner för att hålla Bromma kvar? Det är precis det som förslaget handlar om.

Anf. 54 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Det är väldigt svårt att bedöma vad det kommer att bli i kostnader. Ledamoten Holm har helt rätt i att just nu i detta ögonblick är det kostnader för att behålla Bromma. Det var precis det jag försökte gå in på i slutet av mitt anförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Alla framtidsanalyser säger att det kommer att ta olika lång tid innan flyget är återställt. Nu befann jag mig i den här kammaren vid "nine eleven", och jag var då flygansvarig för Kristdemokraterna.

Man såg samma effekt där, vilket var helt logiskt. Det skedde ett fruktansvärt angrepp. Flyget internationellt gick ned, men det återhämtade sig förhållandevis snabbt.

Det som i teorin skulle kunna tala emot att det återhämtar sig lika snabbt den här gången skulle kunna vara digitaliseringen. Vi vet bara inte hur länge vi som människor upplever att digitaliseringen är en bra lösning.

Jag hör till dem som tror att människan i mångt och mycket är en social varelse. Man kommer att använda digitala lösningar för en del snabba möten. Men i längden kommer vi nog att vilja umgås igen.

De mellansamtal som blir när man tar lite kaffe vid ett möte är lika viktiga i näringslivet och den offentliga sektorn som i det privata familjelivet. Det mellanmänskliga kommer att tala för att återhämtningen sker snabbare än vad vi tror.

Det är också så, vilket jag försökte peka på i slutet av mitt anförande, att vi nästan bara har talat om den inhemska svenska rörelsen och den europeiska rörelsen. Men det pågår någonting. Det pågår en förändring internationellt.

Kina är i dag världens största ekonomi. För bara några år sedan var det USA. Det händer grejer utanför vårt område som påverkar även flyget. Jag delar helt enkelt inte ledamotens analys att det kommer att vara en så lång risk, men det är svårt att bedöma hur länge det är en risk.

Anf. 55 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag tackar för Magnus Jacobssons utblick ut i världen. Självklart händer det mycket. Men nu talar vi om Bromma flygplats, och mer än nio av tio flyg som går till och från Bromma flyger och landar inom Sverige. Det är en flygplats för inrikesflyget.

Alla är nog rätt överens om att en stor del av de resor som gjordes med inrikesflyget innan pandemin inte kommer att behövas efteråt. De flygresor som kommer att behöva göras kan tas om hand av Arlanda. Det är väldigt tydligt i den information som Swedavia har visat oss.

Det är Swedavia som äger och driver både Bromma flygplats och Arlanda. Därför tycker jag att det är lite märkligt att Magnus Jacobsson och Kristdemokraterna anser sig veta bättre än de som faktiskt arbetar varje dag med dessa flygplatser.

Min fråga till Magnus Jacobsson är: Hur kommer det sig att Kristdemokraterna vet bättre än de som arbetar varje dag med både Bromma flygplats och Arlanda flygplats, nämligen Swedavia, som anser att Bromma flygplats inte behövs?

Anf. 56 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! På den retoriska frågan väljer jag att svara retoriskt att vi alltid vet bättre än V. Men vi lämnar det därhän.

Det som de andra har sagt, och vi har suttit på samma möten, är en tidsbedömning. En del bedömer att det kommer att ta väldigt lång tid. Andra bedömer att det kommer att ta något kortare tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Vi har även haft en professor hos oss i utskottet som har konstaterat att infrastruktur alltid växer med 1 ½-3 procent över tid. Det hänger ihop med hur den allmänna ekonomiska tillväxten är.

Det är just det som är min poäng när jag pekar på den internationella rörelsen. Om ekonomin växer i världen kommer det att påverka ekonomin i Europa eftersom vi i dag är beroende av varandra.

Sverige är ett av de mest exportberoende länderna i världen. När ekonomin växer så växer även den svenska ekonomin. Det leder också till inhemska flygrörelser. Jag är väl medveten om att Bromma framför allt har inrikesflyg.

Sedan ska man vara medveten om en sak. Det tillkännagivande vi gör är en tydlig markering mot i första hand Miljöpartiet som vill stänga Bromma, och sedan vill man helst inte utveckla Arlanda.

Med det tillkännagivande som vi nu gör har vi signalerat att man måste fatta beslut om Arlanda innan man går in i Brommadiskussionen. Det sätter en otrolig press på regeringen att göra saker i rätt ordning.

Det är framför allt det som vi kristdemokrater har pekat på. Vi delar den uppfattning som har lyfts fram av Socialdemokraterna i talarstolen i dag. Arlanda måste utvecklas. Men då kan man inte börja med att stänga Bromma för att sedan bromsa Arlanda.

Det är därför som vi har ställt oss bakom initiativet. Det är för att sända en tydlig signal att Sveriges riksdag vill ha ett levande och väl fungerande flyg. När vi vet hur utvecklingen blir kan vi eventuellt fatta ett framtida beslut om Bromma.

Anf. 57 Denis Begic (S)

Fru talman! Jag vill först säga att jag vänder mig mot att vi bara ska se till att Miljöpartiet ska vara nöjt. Som socialdemokrat tycker jag att det är otroligt viktigt att lyssna på det som sägs på de utskottssammanträden och de möten där vi träffar företag, näringsliv, facket etcetera.

Swedavia har sagt att det är nu man kan stänga Bromma och flytta hela flyget till Arlanda och se till att utveckla Arlanda ytterligare. Det är ingenting som jag kan ifrågasätta utifrån den diskussion som Swedavia har gett oss även innan pandemin.

Före pandemin utvecklades flyget i Sverige åt fel håll, alltså negativt. Det gick ned. Jag tror att minskningen var cirka 5 procent 2019. Ingenting pekade på att det skulle förändras.

Sedan kan vi tro och absolut hoppas att den internationella medelklassen ökar. Det skulle ge bättre levnadsstandard för många människor i världen som behöver det. Men här diskuterar vi Bromma, där 90 procent av flyget går nationellt mellan regionala flygplatser.

Därför blir min fundering till ledamoten Jacobsson följande. Swedavia, Stockholms Handelskammare och några till säger nu att vi i dag kan flytta hela Bromma till Arlanda och utveckla. Allt det flyg som finns på Bromma skulle kunna sväljas där, och man kan så småningom titta på vad som händer.

Tycker inte ledamoten Jacobsson att vi som utskott och som riksdagsledamöter har en skyldighet att lyssna på vad våra myndigheter säger?

Anf. 58 Magnus Jacobsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Fru talman! Det är jätteviktigt att vi lyssnar på vad olika parter säger. Swedavia är i det här fallet en part, nämligen den som driver just de här flygplatserna.

Sedan finns det andra parter, exempelvis de som landar på flygplatserna. De har konstaterat att det finne en del problem med detta. De har till och med haft problem att få slottider när de har försökt att komma in på Arlanda.

Det är också viktigt att vi refererar till olika organisationer hyfsat lika. Stockholms Handelskammare är tydlig med att man nog på sikt kan stänga Bromma. Men då måste det ske investeringar i Arlanda. Det sa inte regeringen vid den presskonferens man hade. Här finns alltså en väldigt tydlig tonskillnad.

När det gäller det tillkännagivande vi gör i dag sa Handelskammaren i utskottet rent ut: Det är ett bra tillkännagivande. Det var inte för att de i första hand kanske försvarade Bromma. Det gäller den delen i tillkännagivandet där vi är otroligt tydliga med att man måste utveckla Arlanda om man ska klara både inrikes- och utrikeskapaciteten.

Svaret på frågan är att vi kristdemokrater delar analysen att vi just nu har ett pandemiläge. Vi vet inte hur snabbt det återhämtar sig. På den inhemska marknaden, och med inhemska menar jag även den europeiska marknaden, ser vi att återhämtningen troligtvis kommer att ta tid.

På den något större marknaden sker andra saker som vi inte ens har fått analyser på. Den internationella medelklassen växer faktiskt. Det är något som är positivt när människor går från fattigdom in i medelklass och från fattigdom in i bättre välfärd.

Det påverkar våra handelsmönster. Det är något som är positivt för Sverige eftersom vi är ett exportberoende land som kommer att sälja mer. Men det kommer också resultera i mer rörelser. Det är väldigt svårt att bedöma.

Vår bedömning och vårt svar har varit att man inte kan stänga Bromma just nu om man inte först har en tydlig strategi med Arlanda, och den saknas hos regeringen.

Anf. 59 Denis Begic (S)

Fru talman! Alla som har varit i utskottet och i alla diskussioner som har förts både utanför den här kammaren och i andra sammanhang gör man bedömningen att det kommer att ta lång tid för flyget att återhämta sig.

När jag pratar med företagare säger de flesta att de inte alls kommer att använda flyget i samma utsträckning som tidigare. Tekniken har ju gått oerhört snabbt framåt. Vi kan jämföra med början av pandemin, när vi började använda Zoom, och hur man kan använda tekniken i dag. För företag som vill vara miljömedvetna och som vill spara ytterligare pengar är detta ett viktigt steg för att kunna göra det. Det är också viktigt för medarbetare som är sjuka, oavsett var i världen de är.

Affärsresandet på Bromma kommer inte att se ut som det har gjort. Alla gör den bedömningen. Därför är min oro att om vi behåller Bromma och samtidigt har Arlanda kommer vi inte att kunna utveckla Arlanda till att bli ett nav i Norden. Det är det jag vill se. Jag vill se Arlanda som plats nummer ett från vilken man tar sig ut i världen.

Jag tror just nu att tillkännagivandet från högerpartierna kommer att sätta käppar i hjulet. Swedavia själva har sagt: Vi kan göra det här. Vi behöver inte vidta många åtgärder för att svälja hela inrikesflyget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Jag tycker att det är viktigt att vi lyssnar på Swedavia och på de experter vi har.

Anf. 60 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Ingen ifrågasätter att återhämtningen kommer att ta tid. Ingen ifrågasätter att det sker en digitalisering och att fler kommer att använda den digitala tekniken. Men regeringen var inte tydlig med vad man ville med Arlanda. Man hade en presskonferens där man glad i hågen signalerade att nu stänger vi Bromma.

Vi i den här kammaren vet, för vi har ju hört debatterna förut, att det finns partier som gärna skattar bort flyget, trots att flyget rör sig över nationsgränser och inte kan jämföras med den inhemska strukturen som rör sig inhemskt. När regeringen inte svarar på frågan om den framtida investeringen på Arlanda skapar man en osäkerhet.

Fru talman! Det är väldigt enkelt för regeringen att skapa trygghet i systemet och bidra till att Arlanda får nya flyg. Det räcker att man lyssnar till det som riksdagen i dag säger, för det finns två sidor i den signalen. Den ena är: Stäng inte Bromma innan vi vet hur framtiden ser ut! Den andra är: Kom med ett tydligt besked om att utveckla Arlanda!

Om regeringen kunde komma med en proposition med tydliga besked om att Arlanda ska bli en framtida nod är jag helt övertygad om att fler partier skulle titta på den med stort intresse. Men hittills har vi bara fått höra: Stäng, stäng, stäng!

Vi är några som säger: Flyget är viktigt, flyget behövs och flyget ska utvecklas.

Helena Gellerman (L)

Anf. 61 Helena Gellerman (L)

Fru talman! I dag debatterar vi luftfartsfrågor och flygets framtid i Sverige.

Jag vill börja med att yrka bifall dels till vårt tillkännagivande angående Brommas framtid, dels till Liberalernas reservation nummer 8 om stöd till de regionala flygplatserna.

Fru talman! Under ett drygt år har vi levt under pandemin, en pandemi som påverkar vårt sätt att leva och att transportera oss. Flygbranschen är hårdast drabbad av alla branscher, och Liberalerna har drivit på för omfattande stödåtgärder för att branschen ska kunna återstarta.

Det är viktigt att dessa åtgärder används, inte minst stödet till Luftfartsverket på 900 miljoner som ska täcka intäktsbortfallet på grund av pandemin. Annars riskerar Luftfartsverkets förlorade intäkter att belasta flygoperatörerna och i slutändan flygresenärerna under många år framöver i form av ökade luftfartsavgifter. Det kan resultera i att återstarten av flyget går långsammare och att Sveriges konkurrenskraft minskar.

Nu ser vi dock ut att börja närma oss slutet på pandemin, framför allt på grund av vaccinationsprogrammet. Restriktioner tas bort, och flygbolagen ser ökande flygbokningar. Prognoser visar hur snabbt flygtrafiken förmodas återhämta sig. Dock är det bara prognoser. Ingen har erfarenhet av den situation som vi befinner oss i nu eller vet hur framtidens flygtrafik kommer att se ut.

Att i flygets värsta krissituation någonsin gå ut, som regeringen har gjort, och säga att man vill lägga ned Bromma flygplats med hänvisning till det aktuella marknadsläget, alltså hur många flygplan som lyfter från Bromma mitt i en pandemi, är helt oacceptabelt. Det står dessutom i direkt strid med det beslut som riksdagen fattade 2016, att regeringen bör verka för en fortsatt utveckling av Bromma flygplats. Regeringens svar på det beslutet är att lägga ned Bromma, trots att de så sent som den 11 mars i år i en skrivelse till riksdagen säger att de ska återkomma till riksdagen med hur de tänker utveckla Bromma. Dessutom fattar de beslut om att lägga ned Bromma och därefter utreda konsekvenserna - helt bakvänt mot det vanliga arbetssättet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Fru talman! Skälen för att utveckla Bromma kvarstår, att det är viktigt för hela landet att säkra den framtida tillgången till snabba och effektiva kommunikationer till och från Stockholm. Bromma flygplats fyller tillsammans med Arlanda en viktig roll för flygkapaciteten i hela landet, inte minst som nav för inrikesflyget.

Liberalerna anser att man inte kan fatta beslut om förändringar mitt i en pandemi. Det är extremt svårt att bedöma hur stort behovet av flygplatskapacitet kommer att vara när flyget väl återhämtar sig. Samtidigt går nu utvecklingen av elflyg för passagerartrafik framåt i snabb takt. Det gör att regionala flygplatser för elflyg i stadsnära lägen kan bli ett klimatsmart alternativ för inrikes resor. Här kan Bromma spela en viktig roll för elflygets utveckling.

Liberalerna har samlat ett stöd här i riksdagen för vårt utskottsinitiativ om att det är fel tidpunkt att utreda Brommas framtid och att snabbutredningen ska avbrytas. Den riskerar att hota såväl näringslivet som möjligheten att bo och verka i hela landet.

Vi bör i stället fokusera på flygets återstart. Bromma flygplats behövs för att möjliggöra inrikesflygets uppstart och utveckling efter pandemin. Flygtrafikens totala utveckling till och från Stockholm efter pandemin måste dessutom säkras, vilket leder till ett behov av att ta fram en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats. Först när flyget nått ett normalläge igen, och det därmed går att göra tillförlitliga prognoser om flygtrafiken i framtiden, kan vi genomföra en utredning om Brommas framtida utveckling. Bromma flygplats ska fortsatt vara en modern flygplats.

Fru talman! Flygets snabba återstart är väsentlig för att trygga tillgängligheten och svenska företags konkurrenskraft. Här spelar de regionala flygplatserna en avgörande roll. Baserat på flygets svåra ekonomiska läge och de regionala flygplatsernas strategiska betydelse för att binda ihop hela landet, det framtida elflygets behov och landets beredskap behöver de regionala flygplatsernas ekonomiska situation klarläggas och en långsiktig och hållbar strategi för att säkerställa de regionala flygplatsernas utveckling och överlevnad tas fram. Jag efterlyser regeringens långsiktiga flygplatsstrategi.

På kort sikt är den ekonomiska återhämtningen den största utmaningen för flygbranschen. Ur ett längre perspektiv är det flygets påverkan på klimatet som vi behöver fokusera på och lösa för att behålla fördelarna med flyget. För Liberalerna är det inte flyget i sig som är problemet utan själva utsläppen. Det är där vi måste fokusera våra insatser. Vi tror att det är ett lätt beslut för flygresenärerna i valet mellan att betala några hundralappar extra för biobränsle och att inte flyga alls. Vi ser positivt på den nyligen beslutade reduktionsplikten för flygbränsle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Vi behöver också satsa på forskning om andra fossila bränslen, till exempel vätgas. På sikt behöver även flygets höghöjdseffekter kompenseras. Vi vill även driva på för ett internationellt system med flygbränsleskatt baserat på utsläpp och därmed ersätta dagens biljettskatt på flyget. Vi är även positiva till ett system för miljöbaserade start- och landningsavgifter. Vi vill verkligen att flyget tar sitt ansvar för att ställa om.

Fru talman! Elflyget är jämte biobränslen en viktig möjlighet för att komma till rätta med flygets klimatpåverkan, i Sverige och globalt. Området har också, baserat på Sveriges omfattande flygkompetens, en möjlighet att bli en ny industrigren i Sverige. Vi har i Göteborg till exempel Heart Aerospace och i Trollhättan GKN. Heart Aerospace utvecklar ett nytt elflygplan som ska kunna ta 19 passagerare.

Liberalerna tror på teknikens möjligheter. Elflyget har potential att åter göra flygningar direkt mellan olika regioner lönsamma, vilket samtidigt pekar på betydelsen av mindre flygplatser som komplement till de stora knutpunkterna.

Trafikanalys rekommenderar i sin utredning att flera styrmedel övervägs för elflyget och att ett styrmedelspaket, liknande det i Norge, tas fram för att skynda på introduktionen av elflyg. I det norska programmet finns konkreta, tidssatta mål kombinerat med åtgärder inom tre områden: forskning och innovation, riskavlastning vid introduktion av planen på marknaden samt stöd till drift.

Liberalerna anser att regeringen bör utveckla ett samarbete med övriga nordiska länder så att regelverken samordnas för att skapa en gemensam nordisk plattform för elflyg. Det behövs en gemensam ambition att skapa en infrastruktur som långsiktigt bidrar till att elflygplan kan utvecklas och en nordisk marknad med elflyg skapas. Därför anser vi att en strategi för att samverka kring elflyg i Norden behöver tas fram.

Liberalerna anser också att Sverige ska delta i den gruppering som Storbritannien har tagit initiativ till, som ska ta fram en verktygslåda för lagförändringar för att skynda på avvecklingen av fossila bränslen. Här kan Sveriges erfarenhet göra skillnad, och här behöver regeringen ta ett initiativ.

Jag vill avslutningsvis, fru talman, återigen poängtera vikten av utskottets förslag till tillkännagivande om att Bromma fortsatt ska vara en modern flygplats. Det är viktigt för Sveriges konkurrenskraft och för att man ska kunna bo och leva i hela Sverige.

Anf. 62 Denis Begic (S)

Fru talman! Det är alltid roligt att lyssna på ledamoten Gellerman. Hon är teknikoptimist och är alltid, oavsett vilket trafikslag det handlar om, på tårna för att se till att innovationer och tekniker kommer fram på olika sätt. Ledamoten och jag delar nog den entusiasmen kring tekniken och vad som ska hända i framtiden.

En av de saker som ledamoten Gellerman nämner är att utveckla Bromma flygplats. Hon säger att det skulle vara utmärkt att ha Bromma flygplats som, vad ska man säga, kanske en testbädd för elflyg. Varför är det just Bromma som är lämpligt för det? Är inte Landvetter i Göteborg kanske ännu lämpligare? Heart finns ju där. Det pågår spännande projekt i Åre och i Östersund. Det pågår spännande projekt i Örebro kring autonoma flygplatser. På många olika flygplatser i Sverige pågår de här projekten. Vad är det som gör att just Bromma skulle vara det utmärkta valet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Jag tror nämligen inte på det. Om jag bodde nära Bromma skulle jag inte vilja att det var en testbädd för olika flyg. Man vet ju inte vad som kan hända. Jag tror att de här testbäddarna behöver ligga lite utanför stan innan vi är hundra procent säkra.

Därför blir min fråga: Vad är det som gör att Liberalerna tror att just Bromma är det utmärkta stället att testa olika flygplanstyper? Och om man nu vill utveckla Bromma flygplats, vad är det man vill utveckla den till? Ska det vara större flygplan? Ska det vara mer flygplan? Ska det vara andra flygplanstyper? Vad är det mer man vill utveckla på Bromma? Vi får ju inte glömma att det bara är några år kvar tills Bromma i vilket fall som helst ska läggas ned.

Helena Gellerman (L)

Anf. 63 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Jag får tacka så mycket för frågan, Denis Begic. Jag håller med om att vi i de diskussioner vi haft ser väldigt positivt på utvecklingen inom svenskt flyg och att det finns en färdplan för att nå fossilfria flyg.

När det gäller elflyget specifikt får vi i det sammanhanget inte glömma att en testbädd för elflyg innebär att när elflyget börjar flyga på vanliga flygplatser kommer flygplanen att vara certifierade enligt exakt samma regler som dagens flygplan. Det kommer inte att släppas ut elflygplan som inte är certifierade och godkända enligt de gängse, globala reglerna.

När det gäller att testa elflyg ligger ju Heart Aerospace vid Säve flygplats, en avlyst flygplats som inte har kommersiell trafik. Där kommer de att testa planen, men när dessa väl kommer ut i kommersiell trafik kommer det att vara certifierade flygplan. Jag är alltså inte ett dugg orolig. Den oron delar vi inte.

När det gäller att använda just Bromma som en stadsnära flygplats för elflyget lämpar sig Bromma väldigt bra eftersom flygplatsen ligger nära Stockholm, och Stockholm är en destination som väldigt många i hela landet vill komma till av olika orsaker, även som mellanlandning för att flyga vidare.

Just med sin position som stadsnära flygplats har Bromma också väldigt mycket bostäder runt omkring sig. Därför är det väldigt positivt att använda Bromma för att titta på hur bullernivåer och sådant går ned med elflyget.

Anf. 64 Denis Begic (S)

Fru talman! Helena Gellerman säger i sitt anförande att vi inte ska lägga ned förrän vi vet hur flyget återhämtar sig. Samma sak gäller ju för elflyget: Vi vet inte när de första kommersiella flygplanen kommer att finnas på plats. Heart Aerospace bedömer att de 2026 kanske har ett flygplan som kan flyga. Det är om fyra år, så det är relativt snabbt. Men återhämtningen, säger vissa bedömare, kan ta tio år eller tolv år. Vi börjar hamna i 2032; vi börjar hamna i 2034. Elflyget kanske är kommersiellt 2032 eller 2034, och vi har då bara fyra år kvar av arrendet på Bromma i Stockholm.

Då blir min fråga: Tror Liberalerna att det är redan i morgon, i övermorgon eller kanske 2022 som vi kommer att ha kommersiellt elflyg från Bromma? Varför skulle inte detta flyg i så fall också kunna resa från Arlanda? Swedavia och alla andra hävdar ju att det är fullt möjligt att den kapacitet som i dag finns och sedan tidigare har funnits på Bromma skulle kunna sväljas av Arlanda. När är normalläget, tror Liberalerna? Är det 2023, eller är det 2033?

Helena Gellerman (L)

Anf. 65 Helena Gellerman (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Fru talman! Tack för följdfrågan, Denis Begic!

Jag tar först frågan om att bevara Bromma. Vi tror ju på att flyget kommer tillbaka. När det gäller återhämtning efter kriser har man i princip alltid underskattat takten i återhämtningen. Vi tror att flyget kommer att återhämta sig i betydligt snabbare takt än vad många av prognoserna säger.

En av de saker som vi har reagerat väldigt starkt på är att Swedavia i sin rapport talar om att man just nu kan flytta över kapaciteten. Det är inte så konstigt att man just nu kan flytta över kapaciteten, för just nu flyger nästan ingen från Bromma. Då är det ganska enkelt att flytta över den kapaciteten till Arlanda. Men före pandemin sa man att det inte fanns plats för den kapaciteten på Arlanda. Man sa även att Bromma var en lönsam flygplats.

Vi tror att flyget kommer tillbaka till Bromma och att det kommer att öka i snabb takt. Därför tror vi inte att man kan flytta över den kapacitet som kommer att finnas inom tre fyra år. Det är vår utgångspunkt.

Vi tror att om man tar beslutet att lägga ned Bromma kommer man att allvarligt skada flygplatskapaciteten i hela Sverige. Då kommer man inte att kunna flyga.

Om vi ska fokusera lite grann på elflyg och Bromma är det så att elflygen kommer att vara mindre och har behov av en kortare bana, och därför passar Bromma väldigt bra. Elflygplanen kommer att vara mindre, och det kommer att vara många fler flygplan. Det gör att kapaciteten på Arlanda inte kommer att räcka till. Vi behöver bevara Bromma för framtiden.

Anf. 66 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Först och främst vill jag yrka bifall till reservation 3.

Låt mig börja med att prata lite om de positiva förändringar som regeringen just nu jobbar med när det gäller flygandet. Det är några saker som jag särskilt vill lyfta fram.

Flygskatten är en viktig skatt som bidrar till att dämpa efterfrågan på flygande, som ju är väldigt klimatskadligt.

En sak som vi jobbar med just nu och som ska fram så snart som möjligt är miljöstyrande landningsavgifter, vilket också avhandlas i det här betänkandet. Det är också en viktig åtgärd för att sätta press på en ganska långsam bransch när det gäller teknikutveckling.

Det tredje som jag vill lyfta fram är klimatdeklarationer, vilket innebär att flygbolag ska behöva redovisa hur klimatskadliga deras resor är. Det är inte minst viktigt utifrån ett konsumentperspektiv - man ska ha rätt att veta hur mycket man skadar klimatet genom att köpa en resa.

Det sista jag vill nämna är att vi inom Miljömålsberedningen just nu jobbar på uppdrag av regeringen med att titta på utsläpp från konsumtionen och ett specifikt etappmål för minskade utsläpp från flyg. Det arbetet följer jag nära, och jag ser fram emot resultatet.

Mer behövs naturligtvis, men det här lägger en ganska bra grund som man sedan kan arbeta vidare med för att skruva upp tempot och ambitionsnivån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Låt mig då komma till det som kanske är dagens huvudämne: Bromma flygplats. Jag vet ärligt talat knappt var jag ska börja, fru talman. Jag har nästan börjat ge upp idén om att argumentera logiskt och rationellt i den här frågan, för det verkar tyvärr inte ha någon effekt.

Vi kan börja med trenden kring flygande. Trenden är att vi flyger mindre, och den är väldigt tydlig. Det här var en tydlig trend redan före pandemin. Det är viktigt att komma ihåg det. Den satte igång i samband med att regeringen införde flygskatten och den debatt i samhället som då uppstod om flygskam och liknande och som handlade om hur snabbt planeten riskerar att stekas om vi flyger mer. Nu är det naturligtvis också en följd av coronapandemin.

Ingen seriös bedömare menar att flyget inom den närmaste tiden kommer att återkomma till tidigare nivåer. Framför allt är det affärsflyget som har drabbats och som inte kommer att komma tillbaka till samma nivå som tidigare. Vi kommer antagligen att se en permanent nedgång för affärsflyget - det är de flesta bedömare överens om. Det beror på att man har fått nya sätt att organisera sitt arbete på i form av digitala möten och liknande. Då kanske man inte vill ödsla en massa tid på att flyga.

Det är så det ser ut, helt enkelt. Transportstyrelsens prognoser säger att först framåt 2027 kommer nivån att vara lite högre än nu men inte ens i närheten av var den var 2019. Och då var trenden, som sagt, redan på väg nedåt. Det är alltså så det ligger till.

Det här betyder att svenska flygplatser har en för stor kostym. Och en för stor kostym och den ekonomiska skada som det innebär för flygplatserna kan man åtgärda på två sätt.

Om man är lagd åt det hållet kan man pumpa in statliga medel. Då handlar det om stora miljardbelopp som måste in för att hantera den för stora kostymen. Det andra sättet är att man har en marknadsmässig approach och låter flygplatserna själva hantera situationen, och det kommer att få som konsekvens att flyglinjer läggs ned. Det är den direkta konsekvensen av att hantera det på det sättet.

När det gäller frågan om Bromma och Arlanda är det smartaste sättet att hantera det här, givet att de som driver flygplatserna går back så otroligt mycket, att lägga ned Bromma flygplats. Om man tänker logiskt och rationellt är det vad man landar i.

Men då är frågan: Kan vi flytta kapaciteten till Arlanda? Det korta och helt uppenbara svaret är ja, och det gäller både under pandemin och före pandemin. Det här vet egentligen ledamöterna som sitter i den här salen, men eftersom det inte verkar ha gett effekt tar jag det än en gång och gör det väldigt pedagogiskt.

Arlanda har ett miljötillstånd på 350 000 rörelser per år. År 2019, före pandemin, hade man 233 000 rörelser. Miljötillstånden tillåter alltså 350 000 och 2019 var man på 233 000. Det är så det ser ut. Det finns alltså redan i dag en stor överkapacitet på Arlanda.

Då kommer någon och säger: "Men under peaktimmen då? När det är som störst tryck på landningsbanorna kommer vi kanske inte att klara det." Först och främst är det resonemanget i grunden märkligt. Varför ska man dimensionera en flygplats efter bara en timme? Det blir en stor överkapacitet och på totalen väldigt kostsamt för det offentliga. Och även om man tittar på peaktimmen är nivån då långt ifrån kapacitetstaket. Som mest kan Arlandas banor hantera 90 rörelser per timme. Aldrig mellan 2016 och 2019 kom vi över 73. Den timme då vi hade det största trycket av alla timmar under de här åren kom vi inte över 73.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Matematiken är väldigt tydlig. Om ambitionen är att flytta all kapacitet går det att göra.

Fru talman! Det som händer nu är att högern på väldigt skakig grund och med tillgängligheten och skattebetalarnas pengar som insats obstruerar nedläggningen av Bromma flygplats med L, KD och M i spetsen. Och då har jag inte ens kommit in på klimataspekten.

Det finns egentligen inga problem här. Som jag har sagt tidigare fanns det ett Instagramkonto som kallades Aningslösa influencers; vi måste börja prata om aningslösa politiker. Det handlar nämligen, återigen, bland annat om skattebetalarna, och det handlar om hur irrationellt man väljer att formulera sin politik för de flygplatser vi har.

Men det handlar som sagt även om klimatfrågan. Låt mig avrunda med den och säga saker som jag har sagt många gånger i den här talarstolen. Jag ska därför hålla det ganska kort. Det ena är att det är på det sättet att svenskar flyger fem gånger mer än det globala genomsnittet. Det är inte hållbart, inte på något sätt. Det andra är att det i dag inte finns någon teknik som radikalt och på kort sikt kan minska utsläppen från flyg.

De här två sanningarna leder oss till slutsatsen att man antingen väljer att ha en fullständigt urvattnad och dålig flygpolitik - men då måste man säga hej då till Parisavtalet - eller så väljer man att agera och driva på för politik som ställer om flygflottan och flygbranschen men också minskar flygandet.

Anf. 67 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag vill tacka Lorentz Tovatt för anförandet. Jag instämmer i så gott som allt.

Nu skulle jag vilja fråga Lorentz Tovatt om det särskilda yttrande som Miljöpartiet har skrivit tillsammans med Socialdemokraterna. På sidan 105 lägger man ut texten om förutsättningarna för att avveckla Bromma flygplats. Man skriver "att en grundläggande förutsättning är att Stockholm Arlanda Airport får långsiktiga förutsättningar att utvecklas i takt med marknadens utveckling". På en annan plats står det något liknande, att det är en grundläggande förutsättning att Arlanda ska "utvecklas i takt med marknadens och samhällets behov". I det särskilda yttrandet står det alltså att Arlanda flygplats ska utvecklas och att den ska utvecklas i takt med både marknaden och samhället.

Mina frågor till Lorentz Tovatt är helt enkelt: Ska Arlanda flygplats få expandera, och i så fall på vilket sätt? Vad betyder formuleringarna om att Arlanda ska utvecklas i takt med marknaden?

Anf. 68 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Tack, Jens Holm, för frågeställningarna!

De där formuleringarna kan man tolka på lite olika sätt. Jag kan bara ta min tolkning. När man säger att en flygplats ska utvecklas ser jag framför mig att den ska ha mer biobränsle, att det ska finnas möjlighet för elektriska flygplan att ladda och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Även om man ser framför sig en utbyggnad med hänsyn till kapacitet - jag tänkte säga det i mitt anförande men hann inte riktigt med det - kan man, om man tittar på prognoserna framåt, se att Arlanda, även om Bromma läggs ned, inte är i närheten av att slå i taket förrän någonstans 2050-2060. Därför landar jag i den för mig självklara slutsatsen att det är helt meningslöst att bygga ut Arlanda med nya rullbanor. Jag tycker att det är dumt ekonomiskt men framför allt klimatmässigt.

För mig är utveckling just omställning, elektrifiering, hållbara biobränslen och så vidare. Det är den typen av expansion jag ser framför mig, inte ny rullbana.

Anf. 69 Jens Holm (V)

Fru talman! Det är lite symtomatiskt att Lorentz Tovatt säger i sitt svar att det kan tolkas på många olika sätt. Det är ju Lorentz Tovatts och Miljöpartiets egen text. Visserligen har de skrivit den tillsammans med ett annat parti, Socialdemokraterna, men nog ska man ändå kunna avkräva riksdagsledamoten ett svar på vad det som de har skrivit betyder.

Nu väljer jag att tolka Lorentz Tovatt välvilligt, som att Miljöpartiet och regeringen inte kommer att driva på för Arlandas expansion i den meningen att Arlanda ska expandera med fler flygrörelser och ytterst med en ny rullbana.

När jag läste texten väcktes en hel del frågor. Men om utveckling betyder elektrifiering och modernisering i största allmänhet har vi i Vänsterpartiet inget emot det. Jag undrar dock ifall Socialdemokraterna är av samma uppfattning som Miljöpartiet. Vad tror Lorentz Tovatt?

Anf. 70 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Tack, Jens Holm, för replikskiftet!

Jag ska inte stå och recensera andra partier. Jag kan däremot försöka ge en bild av vad regeringen har kommunicerat. Det man säger är att man nu ser goda förutsättningar för att lägga ned Bromma. Man har också sagt att man inte ser ett behov av ny rullbanekapacitet på Arlanda den närmaste tiden. Det är vad man har kommunicerat.

Man valde dessutom att inte lägga fram Färdplan Arlanda i det skick den var. Vi får se om det kommer att läggas fram en sådan plan. Men man lade inte fram den i det skicket. Det går säkert att tolka in saker i det. Jag delar nog regeringens bedömning i det avseendet; vi behöver helt enkelt inte mer rullbanekapacitet på Arlanda den närmaste tiden.

Om du frågar mig och mitt parti tror jag att det raka svaret är att vi aldrig kommer att behöva mer rullbanekapacitet på Arlanda, framför allt med tanke på klimatet och att vi inte kan missa Parisavtalet. Det kommer vi att göra om andra partier i den här kammaren får bestämma.

Mikael Larsson (C)

Anf. 71 Mikael Larsson (C)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Lorentz Tovatt för hans anförande. Det finns några saker som jag skulle vilja att ledamoten förtydligar.

Vi är inne i en pandemi. Det är färre som reser med flyget. Men det ser vi även när det gäller andra transportmedel. Det är kanske färre som väljer att åka buss. Antalet som väljer att åka tunnelbana minskar. Det är färre som åker med kollektivtrafik och på järnväg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Man säger att vi kanske har en för stor kostym när det gäller flyget. Då skulle vi kunna dra det så långt som att säga att vi också har för mycket järnväg och väg och att vi inte ska satsa på någon form av infrastruktur alls, bara för att vi just nu är inne i en pandemi.

Jag tror att flyget är viktigt också framöver, liksom att det är viktigt att vi bygger ut med nya stambanor för att knyta ihop landet och att vi satsar på det finmaskiga vägnätet på landsbygden. Vi måste se infrastrukturen och alla fem transportslag - där räknar jag även med it - som en helhet.

När ledamoten sa att vi har en för stor kostym började jag tänka på de regionala flygplatserna som en viktig del för att knyta ihop Sverige, för att knyta ihop besöksnäringen, näringslivet och allting. Jag vill därför fråga ledamoten lite om MP:s syn på de regionala flygplatserna. Tycker man att de är viktiga för att knyta ihop hela Sverige?

Anf. 72 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Tack, Mikael Larsson, för frågorna!

Om vi börjar med de regionala flygplatserna har vissa av dem ett uppenbart samhällsvärde. De bidrar till tillgänglighet men inte minst beredskap. Sedan finns det regionala flygplatser som inte har ett samhällsvärde. Det är de som ligger väldigt nära andra flygplatser och där det finns väldigt bra järnvägsförbindelser. Jag tycker att de får klara sig själva. Västerås flygplats, för att bara nämna en, behövs helt uppenbart inte utifrån ett samhällsperspektiv.

Staten borde kanske renodla sitt ansvar och se över vilka flygplatser vi verkligen behöver och se till att de klarar sig bra, medan andra får klara sig på egen hand.

Sedan vill jag bara påpeka en skillnad mellan mig och Mikael Larsson. Jag tror att den rent av är ideologisk. Det talades om för stor kostym. Frågan är vad man vill göra framöver. För oss miljöpartister är klimatfrågan väldigt viktig. Mikael Larsson nämnde i sitt huvudanförande att man inte ska ställa trafikslag mot varandra och att man ska jaga utsläppen och inte fordonen. I min värld måste vi ställa trafikslag mot varandra eftersom vissa trafikslag är bättre än andra. Det är helt uppenbart att järnväg alltid kommer att vara ett mer hållbart alternativ än flyg, och det av rent fysiska skäl. Fysikens lagar säger att det kommer att vara mer hållbart att transportera sig på marken och med järnväg.

Det blir en skillnad när jag säger att vi visst ska ställa trafikslag mot varandra. Vi ska välja det trafikslag som är bäst för klimatet, kapaciteten och så vidare. Där landar vi nog i delvis olika slutsatser.

Mikael Larsson (C)

Anf. 73 Mikael Larsson (C)

Fru talman! Jag tror att samtliga transportslag kommer att behövas i framtiden. Det är bara att titta på det som flera av ledamöterna tidigare har varit inne på, nämligen att det som driver utvecklingen framåt är innovation, teknikutveckling och tekniska lösningar. Gå bara 150 år tillbaka i tiden och se vilket bränsle tågen gick på då, och jämför sedan med hur utvecklingen har skett där. Samma sak gäller fordonsflottan med bilar, lastbilar och bussar. Där sker innovation och teknikutveckling på så vis att man tar sig fram på ett mer miljövänligt sätt. Vi ser och vill genomföra en liknande utveckling för flyget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Jag vill koppla på något annat som sas. Det är viktigt att se infrastrukturen som en helhet och ha ett dörr-till-dörr-tänkande. När man åker hemifrån börjar man kanske på en cykel för att ta sig till en större järnvägsstation, eller så börjar man hemma med bilen och tar sig till en flygplats för att sedan ta sig någonstans i Sverige och därefter fortsätta med buss. Man måste se helheten och se att samtliga våra transportslag hänger ihop.

När ledamoten Lorentz Tovatt från Miljöpartiet nämner att en del flygplatser kan ses som samhällsviktiga vill jag ha ett förtydligande. Vad menas med samhällsviktiga? Jag ser att många av de regionala flygplatserna men även de statliga som finns i Swedavias regi fyller en viktig funktion för såväl näringslivet som besöksnäringen. De är en viktig del för egentligen vilken resa som helst. Jag skulle därför vilja ha ett litet förtydligande från ledamoten. Vad anser han och vad säger han till många av dem som verkligen måste använda flyget dagligdags för att ta sig till diverse möten?

Anf. 74 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Låt oss ta Västerås som exempel. Där var Centerpartiet tyvärr med om att driva fram en folkomröstning och ställde sig på den sida som ville bevara Västerås flygplats. Denna flygplats har nästan inga linjer. De har en linje till spanska solkusten, och den subventioneras i princip med hundratals miljoner per år. Där får skattebetalarna gå in med pengar för att stockholmare ska kunna ta tåget till Västerås och använda Västerås flygplats, som är betald av kommuninvånarna i Västerås, för att åka till spanska solkusten. Det här är naturligtvis en jättemärklig ordning, inte minst för att Västerås både har järnvägsförbindelser och ligger nära andra stora flygplatser.

Det är sådana flygplatser som vi inte kan fortsätta understödja. De får såklart försöka stå på egna ben, men vi kan inte med offentliga medel, skattebetalarnas medel, pumpa in pengar som hamnar i fickorna på dem som åker till spanska solkusten. Det är ett mycket märkligt upplägg.

Jag vill även kommentera vad som driver utveckling och innovation. Jag delar inte Mikael Larsson bild av det. Det som driver innovation är ofta politiska beslut eller regleringar som tvingar branscher att röra sig framåt. Det är ett himla snack om elflyg och biobränsle för flyget just nu. Detta snack kom igång när Miljöpartiet drev igenom flygskatten. Elektrifieringen av transporter på väg kom igång när Miljöpartiet drev fram bonus-malus, som tvingade branscher att ställa om.

Jag delar alltså inte Mikael Larssons bild, och det är därför jag säger att politiken måste finnas på plats för att sätta ramar och pressa branscher framför sig. Återigen: Den tekniska utvecklingen för flyget är långt ifrån hållbar. Vi har kommit en mycket liten bit, och vi har det stora framför oss. Det kommer att ta många tiotals år. Därför kan vi inte bara tänka på teknik utan även på beteende.

Teres Lindberg (S)

Anf. 75 Teres Lindberg (S)

Fru talman! Jag har med intresse lyssnat till debatten, som primärt har handlat om luftfartsfrågor, men jag tänker uppehålla mig vid det jag har reflekterat över, nämligen diskussionen om Bromma flygplats. Det har ju handlat om Brommas vara eller icke vara. För mig som socialdemokrat handlar det inte om detta, utan det handlar om hur vi i framtiden ska kunna stärka Arlanda och det kapacitetsbehov vi ser där i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Jag vet inte om riksdagens ledamöter och partier har missat att det pågår - och har pågått under en längre tid - en ganska viktig ekonomisk match om var norra Europas ekonomiska centrum ska ligga. Massor av faktorer spelar roll för var detta ekonomiska centrumet ska finnas. En sådan är tillgången till bra transportsätt, däribland även flyget.

Jag funderar även på hur man ser på dessa frågor. I Sverige har vi ett starkt behov av en flygplats som kan konkurrera på den internationella marknaden och med andra skandinaviska flygplatser. Det gör vi inte i dag. Vi ligger efter. Vi har färre resenärer än såväl Gardermoen som Kastrup. Vi har också en flygplats tvärs över Östersjön som till exempel är ledande på Asienflyget.

Låt säga att vi förlorar matchen om norra Europas ekonomiska centrum till Danmark eller Tyskland och Hamburg. De ekonomiska konsekvenserna för vårt land vore förödande. Det är därför frågan dyker upp. Pandemin har i sig såklart drabbat både vårt land och alla andra länder i hela världen, men den ger oss också en unik möjlighet att stärka svensk konkurrenskraft och tillväxt. Det kan ge oss möjligheter att skapa kapacitetsbehov och fylla det på Arlanda, både vad gäller framtidens flyg - vi vet i dag inte hur det kommer att se ut - och hur vi kan stärka kapaciteten för resor till och från flygplatsen.

Det är nu vi har ett fönster, inte sedan. Det är nu som slottiderna inte är fyllda. Det är nu det finns ett utrymme. Att vänta med beslut som detta vore som att skjuta sig själv i foten. På så vis skulle vi förstöra och sänka den möjlighet vi har att stärka svensk konkurrenskraft.

Jag kan inte låta bli att dra en parallell till en annan viktig match, eller ett mästerskap, som hölls alldeles nyligen. Sverige gick in och gjorde en riktig dålig entré med förlust mot Danmark. För första gången i modern historia missade vi slutspelet. Låt oss inte göra detta misstag när det gäller norra Europas ekonomiska centrum. Låt oss gemensamt se till att Sverige tar matchen om var det ska ligga. Låt oss ta tillfället att stärka svensk konkurrenskraft och tillväxt.

Anf. 76 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten Lindberg! Jag blir glad när jag lyssnar på dig. Jag tycker att det är positivt.

Jag kan ta några enkla exempel. Jag bor i Uddevalla - det är inte i den här delen av Sverige. Min hustru kommer från Estland. Vi flyger faktiskt en hel del. Vi flyger till släkten men har också av andra skäl valt att ibland göra flygresor. Det kan vara affärsresor eller semester.

Vi har i princip aldrig tittat på Arlanda. Teres Lindberg har helt rätt, fru talman. För många av oss i Sverige är Arlanda inte ett alternativ. Vi tittade på Landvetter-Frankfurt när vi skulle till några vänner i Brasilien. När vi åkte till Israel tittade vi på Köpenhamn-Frankfurt, hela tiden med matartrafik från Landvetter. Vi var med släkten i Thailand vid ett tillfälle; då var det Helsingfors.

Det är enligt min bedömning en helt korrekt analys att om Arlanda på sikt ska ha en chans måste man ha en flygstrategi som inte bara handlar om Stockholms stad och Stockholmsregionen utan som handlar om Sverige. Jag är den förste att tillstå detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfartsfrågor

Det finns bara ett litet problem. För några minuter sedan stod en del av regeringsunderlaget och förklarade att man inte står bakom den politiken. Detta är också ett av skälen till att vi har kunnat samla fem partier kring en markering om att vi måste kunna hantera hela landet. Trots att vi har lite olika tonläge när det gäller frågan om Bromma har vi ändå kunnat samla oss och säga: Bevara och utveckla Arlanda. Men regeringen måste göra det!

Teres Lindberg (S)

Anf. 77 Teres Lindberg (S)

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten Jacobsson, för frågorna!

Jag vet inte riktigt var jag ska börja, men det är bra att vi ändå har någon form av gemensam syn. Då är det tråkigt att en majoritet av riksdagen landar i att Brommas bevarande är det primärt viktiga och inte att säkra kapaciteten på Arlanda. Det är ju där diskussionen ligger.

I debatten i dag har också nämnts de eventuella behoven av ytterligare en landningsbana och så vidare. I utskottet har Swedavia inte bara en utan två gånger redogjort för sina kalkyler och analyser. De säger själva: Ponera att flyget kommer att återställas under x år. Men absolut tidigast 2030 behöver vi ha ett beslut om en eventuell ytterligare landningsbana, om flyget fortsätter uppåt.

Det här vet vi inte i dag. Vi kan stå här och sia, men vad vi vet är att det kommer att ske stora förändringar av hur resandeunderlaget ser ut.

Utifrån detta perspektiv skulle man alltså låsa fast Bromma, som kräver enormt stora resurser och som har ett avtal som löper ut 2038. Ingen i Stockholms stad, oavsett politisk färg, aviserar att man vill förlänga detta avtal efter 2038. Det finns ett bästföredatum här, och att i det skedet säga att vi ska bevara Bromma till vilket pris som helst, trots att vi vet att flygplatsen kommer att gå med förlust under åtskillig tid framöver, antagligen ända till 2038, tycker jag är oansvarigt. Det måste jag ändå tillstå.