Helena Gellerman (L)

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om digitaliserings- och postfrågor.

Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om digital delaktighet, AI och postservice i hela landet. Riksdagen hänvisar främst till tidigare beslut och pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

13

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

13, 79 minuter

Justering

2025-04-24

Datum

2025-04-29

Bordläggning

2025-05-06

Debatt

2025-05-07

Beslut

2025-05-08

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Skolminister Lotta Edholm (L) Civilminister Erik Slottner (KD) EU-minister Jessica Rosencrantz (M) Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) besvarar

Datum

2025-04-24

Riksdagen säger nej till cirka 110 förslag i motioner om vägtrafik- och fordonsfrågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om arbetet för en fossilfri fordonsflotta, laddinfrastruktur för elfordon, parkeringsfrågor och vinterunderhåll av vägar.

Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår eller har genomförts inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

20

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

21, 103 minuter

Justering

2025-03-27

Datum

2025-03-27

Bordläggning

2025-04-01

Debatt

2025-04-02

Beslut

2025-04-09

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som rör yrkestrafik och taxi i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om tillsyn och kontroll samt genomförande av översyner inom olika delar av området.

Riksdagen hänvisar bland annat till planerade och vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

11

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

35, 100 minuter

Justering

2025-03-18

Datum

2025-03-25

Bordläggning

2025-04-01

Debatt

2025-04-02

Beslut

2025-04-02

Riksdagen sa nej till 64 förslag om olika cykelfrågor. De handlar bland annat om infrastruktur och regler för ökad säkerhet, insatser för cykling bland barn och unga samt kombinerade resor med cykel.

Merparten av förslagen inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Fyra förslag inkom i följdmotioner till en proposition från regeringen.

Riksdagen hänvisar till planerade och redan vidtagna åtgärder samt till pågående arbete.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

10

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

16, 74 minuter

Justering

2025-02-27

Datum

2025-03-04

Bordläggning

2025-03-18

Debatt

2025-03-19

Beslut

2025-03-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om bildandet av de statliga infrastrukturföretagen Svevia och Infranord.

Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer till regeringen, bland annat att de systematiskt ska följa upp och utvärdera Svevias och Infranords åtgärder för att uppnå sina ekonomiska mål.

Regeringen menar i sin skrivelse att de genom befintliga ägardialoger kan följa bolagens måluppfyllelse, och att ägaren kan begära en åtgärdsplan om målen inte nås. Regeringen skriver också att de inte kommer att göra några andra insatser med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och att rapporten därmed anses vara slutbehandlad.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

24, 73 minuter

Justering

2025-02-18

Datum

2025-02-20

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-27

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag som rör järnvägs- och kollektivtrafikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, banavgifter, biljettsystem för järnvägs- och kollektivtrafik, färdtjänst och Arlandabanan.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

20

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

50, 165 minuter

Justering

2025-02-18

Datum

2025-02-20

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en komplettering till EU-förordningen om användning av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport, som började gälla den 1 januari 2025. I och med förordningen infördes ett gränsvärde för hur mycket växthusgas som får släppas ut i genomsnitt per år av de drivmedel som fartyg inom den kommersiella sjöfarten använder.

Regeringens förslag innehåller bland annat bestämmelser om när och hur svenska myndigheter kan besluta om straffavgifter för rederier som bryter mot EU-förordningen. Förslaget anger även vilka befogenheter svenska tillsynsmyndigheter ska ha vid tillsyn av att förordningen följs.

Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2025.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 27 minuter

Justering

2025-02-11

Datum

2025-02-11

Bordläggning

2025-02-18

Debatt

2025-02-19

Beslut

2025-02-19

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Skolminister Lotta Edholm (L) Socialminister Jakob Forssmed (KD) Jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg (L) Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Skolminister

Datum

2025-01-30

Totalt cirka 16,4 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Klimat, miljö och natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, knappt 3,5 miljarder kronor, går till klimatinvesteringar. Drygt 2,3 miljarder kronor går till klimatpremier och drygt 1,3 miljarder kronor går till åtgärder för värdefull natur.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och en investeringsplan. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

54, 150 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-11

Bordläggning

2024-12-16

Debatt

2024-12-17

Beslut

2024-12-18

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Försvarsminister Pål Jonson (M) Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) Energi-

Datum

2024-12-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ekonomisk ram, på totalt 1 171 miljarder kronor, som under tolv år ska användas för att rusta upp Sveriges transportinfrastruktur. Summan räknas i 2025 års priser.

Under perioden 2026–2037 ska medlen användas till både upprätthållande och utveckling av bland annat vägar och järnvägar.

354 miljarder ska användas till att upprätthålla statliga vägar och 210 miljarder ska användas till att upprätthålla statliga järnvägar. 607 miljarder ska användas till att utveckla transportsystemet. Bland annat gäller det utveckling av statliga järnvägar och vägar, trimnings- och miljöåtgärder i befintlig infrastruktur samt statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar.

Behandlade dokument

190

Förslagspunkter

20

Reservationer

51 

Anföranden och repliker

53, 196 minuter

Justering

2024-12-03

Datum

2024-12-06

Bordläggning

2024-12-10

Debatt

2024-12-11

Beslut

2024-12-12

Totalt cirka 94 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 41 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, bland annat vägar och järnvägar. Cirka 40 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen och drygt 2,6 miljarder kronor går till Transportstyrelsen.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

57, 172 minuter

Justering

2024-12-03

Datum

2024-12-04

Bordläggning

2024-12-10

Debatt

2024-12-11

Beslut

2024-12-11

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) Utbildningsminister Johan Pehrson (L) Försvarsminister Pål Jonson (M) Civilminister Erik Slottner (KD) Socialtjänstminister Camilla Waltersson

Datum

2024-11-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om bland annat en ny klampningslag. Klampning innebär att fordonet låses fast och inte kan köra vidare.

Syftet med förslaget är bland annat att förbättra förutsättningarna för att regler inom transportbranschen efterlevs, och att öka trafiksäkerheten för vägtrafikanter genom att exempelvis hindra trafikfarliga förare eller bristfälliga fordon. Förslaget ska även förbättra möjligheten att verkställa sanktionsavgifter, som är en icke straffbelagd avgift för den som bryter mot reglerna inom yrkestrafikområdet. Den tidigare fasta tidsgränsen för hur länge ett förbud eller åtgärd som exempelvis klampning får gälla tas bort.

Lagen och övriga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 38 minuter

Justering

2024-10-24

Bordläggning

2024-11-12

Debatt

2024-11-13

Beslut

2024-11-13

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje M Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson L Kulturminister Parisa Liljestrand M Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson KD Äldre-

Datum

2024-11-07

Beloppsgränsen då föraren är skyldig att lämna en särskild prisuppgift vid taxifärd ska höjas och knytas till prisbasbeloppet i stället för att anges med ett nominellt belopp. Dessutom ska ålderskravet för taxiförarlegitimation sänkas från 21 år till 20 år.

De nya reglerna innebär att beloppsgränsen för när en taxiförare är skyldig att lämna en särskild prisuppgift ska vara 1,2 procent av prisbasbeloppet. Det innebär en höjning från 500 kronor till 680 kronor, med 2024 års prisbasbelopp. Bakgrunden till lagändringarna är framförallt inflationstakten och att taxibranschen har ett behov av att nyrekrytera förare.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i taxitrafiklagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 49 minuter

Justering

2024-10-15

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Motion till riksdagen 2024/25:3163 av Helena Gellerman (L) Lärdomar från norska krisesenter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur vi kan utveckla stödet till våldsutsatta kvinnor genom att lära av det norska systemet med kommunala krisesenter och tillkännager

Inlämnad

2024-10-04

Förslag

1

Datum

2024-10-04

Utskottsberedning

2024/25:SoU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:3021 av Helena Gellerman och Camilla Mårtensen (båda L) Hemchattreform Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en hemchattreform för att öka människors AI-kunskap, skapa en AI-kultur i Sverige och därigenom stimulera innovation och

Inlämnad

2024-10-04

Förslag

1

Datum

2024-10-04

Utskottsberedning

2024/25:TU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:1479 av Helena Gellerman (L) Sprid kunskap med hjälp av de bästa pedagogerna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nationell digital plattform för gymnasieskolan där de bästa pedagogerna går igenom olika moment i gymnasieskolans

Inlämnad

2024-10-02

Förslag

1

Datum

2024-10-02

Utskottsberedning

2024/25:UbU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag