Betänkande 2019/20:SkU22
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om nya eller ändrade punktskatter i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att liknande förslag redan behandlats av riksdagen eller att utredningar redan pågår på området.
Förslagen handlar exempelvis om olika väg- och fordonsskatter, el- och drivmedelsskatter samt skatt på alkohol, tobak, spel och reklam.
Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 100 förslag om nya eller ändrade punktskatter i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att liknande förslag redan behandlats av riksdagen eller att utredningar redan pågår på området.
Förslagen handlar exempelvis om olika väg- och fordonsskatter, el- och drivmedelsskatter samt skatt på alkohol, tobak, spel och reklam.
Debatt om förslag 2019/20:SkU22
Fru talman! I mitt inlägg i den tidigare debatten nämnde jag de enorma umbäranden som coronakrisen inneburit för människorna i Sverige och runt om i världen. Det är en kris som har tagit hundratusentals liv och vars mänskliga kostnader inte går att överblicka. De ekonomiska kostnaderna är också skrämmande. Tusentals företag hotas av konkurs och miljoner människor av arbetslöshet.
Men det gäller att inte fastna i desperation och förtvivlan över den situation vi ser omkring oss, utan att blicka framåt och börja förbereda oss för livet efter corona. Det är en tid då Sverige ska återstartas och återigen bli ett land där människor kan umgås utan restriktioner, gå på restauranger, delta i festivaler och konferenser, och resa såväl inom Sverige som utomlands. Det är ett land där nya företag startas, orderböckerna fylls och exportindustrin går på högvarv.
Vår uppgift som politiker är att skapa bästa möjliga förutsättningar för denna nystart och att undanröja de hinder som står i vägen.
Punktskatt
Tillgången till billig och tillförlitlig el har varit avgörande för svensk industris framgångar. Företagare med elintensiv industriproduktion som vill ha energiskatten återbetald måste ansöka hos Skatteverket. Företag med stor förbrukning kan ansöka om återbetalning per månad, medan småföretag bara får ansöka en gång om året. Det gör att småföretagare får ligga ute med större summor sett till sin omsättning, vilket kan hota likviditeten.
Vi moderater anser att även små företag bör kunna ansöka om återbetalning månadsvis. Det är en märklig och onödigt administrativt betungande ordning att små och medelstora företag ska behöva ligga ute med stora summor för att sedan äska tillbaka delar av det som företaget har betalat in till Skatteverket. Det här utgör ett typexempel på onödigt betungande regelbörda som saknar rimligt syfte.
Vi anser vidare att det är problematiskt att Skatteverket genom nytolkning av lagen motverkar lagstiftningens intentioner. Ett exempel är återbetalningen av energiskatten till serverhallar. Det borde vara självklart att energiskatten ska kunna återbetalas till företagen som driver serverhallar, oavsett vem som förfogar över utrustningen.
Fru talman! Vi måste vara beslutsamma och se till att svenska företag kan hävda sig i en internationell kontext. Sverige är ett litet, exportberoende land. Vårt välstånd är helt beroende av att det finns en efterfrågan på svenska varor men också av att det finns fungerande transporter, något som ofta inte bara förbises utan direkt motarbetas genom politiska beslut.
Flyget är utan tvekan det transportslag som har drabbats allra värst av coronakrisen. Stängda gränser och reserestriktioner har fullständigt slagit undan benen för branschen. Åtskilliga flygbolag står inför ett direkt konkurshot och överlever enbart tack vare omfattande stöd från respektive stat, som ofta tar sitt ansvar som ägare.
Flygskatten, som infördes 2018, har en klart negativ påverkan på tillgängligheten och konkurrenskraften i Sverige. Det är en skatt som i likhet med andra skatter har till syfte att inbringa pengar till statskassan men som i övrigt är ett sätt att säga nej till det som de flesta av oss här står för: modernitet, mobilitet, öppenhet och utveckling. Det är helt enkelt en skatt på avstånd - en skatt som ännu mer tynger ned en redan mycket utsatt bransch.
Vi moderater vill bekämpa utsläppen, inte transporterna. Med tanke på hur hårt flygbranschen drabbats av coronakrisen framstår ett avskaffande av flygskatten som mer angeläget än någonsin, ja, till och med som alldeles nödvändigt för den svenska flygtrafikens framtida existens.
Fru talman! De senaste månaderna har gett oss en försmak på hur en värld utan tillväxt skulle se ut. Det är möjligt det finns de som tycker att detta vore ett önskvärt tillstånd, men jag har faktiskt svårt att tro det.
Bilens betydelse för utveckling och tillväxt kan inte nog understrykas, inte minst i ett land som Sverige med mycket stora avstånd. Bilen har genom årtionden gjort det möjligt för människor att på ett effektivt och smidigt sätt ta sig till jobbet, oavsett om det handlar om en arbetsplats i närheten av bostaden, en stad på lite längre avstånd eller en avlägsen ort på landsbygden. Det är något som uppenbarligen främjar sysselsättning och välstånd, då arbetsmarknadsregionerna på detta sätt har blivit avsevärt större och möjligheten att matcha behov av arbetskraft med arbetssökande lämpliga för uppgifterna har underlättats.
Även för transport av varor är biltransporter av alldeles avgörande betydelse när det gäller såväl vår inhemska försörjning och distribution av produkter som exportindustrins behov av att leverera varor till sina kunder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt
En fråga vi måste ställa oss är hur verkligheten hade sett ut i dessa tider med coronaviruset utan bilen. Bilen är det transportslag som myndigheterna nu rekommenderar för att minimera smittspridning. Bilen har också i många fall varit det enda till buds stående färdsättet då andra transporter har ställts in. Möjligheten att hålla samhället igång ens på en begränsad nivå hade försvårats avsevärt, för att inte säga omöjliggjorts, utan bilen.
Den senaste tiden har oljepriset sjunkit på grund av coronakrisen och den minskade efterfrågan. Men det kan snabbt stiga igen. Att föra en bilfientlig politik med straffbeskattning av bilresor och olika former av restriktioner är därför förödande för sysselsättning och tillväxt.
Utöver ett fiskalt syfte har punktskatterna även ett uttalat beteendestyrande syfte. Att det fiskala syftet har blivit överordnat för regeringen har blivit allt tydligare med åren. När det gäller det beteendestyrande syftet kan man när det handlar om drivmedelsskatten fråga sig vad det är regeringen vill uppnå. Är det att människor inte ska ta sig till arbetet? Är det att varor inte ska levereras? Eller är det att människor inte ska kunna besöka sina nära och kära?
De skattehöjningar på drivmedel, fordon och flyg som har drivits igenom de senaste åren är inte en väl avvägd miljöpolitik. Att reducera utsläppen av växthusgaser är viktigt, men detta ska ske på ett förnuftigt och hållbart sätt. Drivmedelsskatterna kan exempelvis inte tillåtas höjas i den takt och till den nivå som sker i nuläget. Överindexeringen måste avskaffas, och det krävs också en aktiv sänkning av skatten på drivmedel med 1 krona per liter.
Fru talman! Vi står bakom alla våra reservationer och särskilda yttranden, men jag yrkar bifall endast till reservation 1 för att spara tid vid voteringen.
Fru talman! I dessa coronatider har vi i Sverige sett ett uppvaknande. Sverige har vaknat upp till insikten att landets krisberedskap är under all kritik.
Inte nog med att vi har ett nedmonterat försvar; vi har även avvecklat våra förråd av livsmedel, läkemedel, skyddsutrustning med mera. Det har gjort oss helt beroende av att importen för all framtid ska fungera helt felfritt. Den nuvarande krisen har gjort fullständigt klart för alla att det inte kommer att vara fallet.
Det blev ett tillfälligt importstopp på bland annat skyddsutrustning. Men om vi tar oss igenom krisen utan fler importstopp har vi haft en väldig tur - den här gången. Inför kommande kriser kan vi inte räkna med samma tur. Nästa gång kan det bli stängda gränser, oavsett om det då är fråga om en pandemi eller om det skulle vara fråga om en väpnad konflikt i vårt närområde. Då kan vi inte lita till turen. Vi måste säkerställa en inhemsk produktion och lagerhållning av de livsviktiga varorna. Aldrig mer detta hasardspel med det svenska folkets trygghet!
En av de allra viktigaste samhällsfunktionerna är förmågan att förse den egna befolkningen med livsmedel. Det är något som vi har tagit för självklart under många decennier: Det finns ju alltid mat i butikerna. Men i en krissituation kan det faktiskt vara så att det upphör. Trots relativt goda geografiska förutsättningar för ett både miljövänligt och högproduktivt jordbruk har den så kallade självförsörjningsgraden i Sverige sjunkit under 50 procent. Det innebär att vi, räknat i kronor och ören, producerar mindre än hälften av de livsmedel vi konsumerar. Detta är resultatet av att politiker i decennier har negligerat lantbrukarnas villkor. Effektivisering och sammanslagning till större produktionsenheter är i viss utsträckning en normal utveckling, men den dramatiska tillbakagången i produktionsvolymer är det inte.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt
Sverige behöver också på grund av ett sämre säkerhetspolitiskt läge förstärka sitt totalförsvar, där stärkt självförsörjning vad gäller livsmedel är en viktig komponent. Livsmedelsverket har i dag ansvar för nationell samordning när det gäller kris- och beredskapsplanering av livsmedelsförsörjning i leden efter primärproduktionen. Dock saknar det ansvar för beslut och genomförande. Ingen myndighet har i dag något helhetsansvar för hela livsmedelsförsörjningen. Därför måste ansvarsfördelningen tydliggöras, och livsmedelskedjans sårbarhet vid kriser behöver utredas.
Riksdagen behöver anta kvantitativa mål för Sveriges självförsörjningsgrad, där också betydelsen av en fungerande infrastruktur och en inhemsk produktion av jordbrukets insatsvaror behöver framhållas. I det arbetet bör riksdagen utarbeta nödvändiga definitioner av självförsörjningsgrad. Det långsiktiga målet bör vara att nå full eller nära full självförsörjningsgrad avseende de livsmedel som är möjliga att producera i Sverige.
Nuvarande och tidigare regeringars landsbygdsfientliga politik, fortsatt höjda skatter på bensin och diesel samt alla förslag om införande av en ny skatt på handelsgödsel är negativt. Svenska bönder konkurrerar på samma europeiska marknad som sina grannar i Danmark. Det är rimligt att skattenivån för olika insatsvaror är densamma. Vi kan inte förvänta oss att svenskt jordbruk ska överleva och därmed säkra livsmedelstillgången enbart genom fri konkurrens när det samtidigt ska betala högre punktskatter än jordbrukare i andra länder.
Skatten på diesel för lant- och skogsbruket behöver därför sänkas åtminstone till samma nivå som i Danmark, ca 7 öre per liter, så att svenska bönder kan konkurrera på någorlunda lika villkor. Detta är en relativt billig men viktig reform som vi tror kommer att leda till att fler svenska lantbruk kan fortsätta vara verksamma och utvecklas. En dieselskattesänkning för jordbruket är dessutom troligen nära klimatneutral i ett större perspektiv, eftersom efterfrågan på klimatvänligt förnybart drivmedel i samhället i stort och i världen kommer att vida överstiga utbudet under de närmaste åren.
Detta förslag, fru talman, är bara en av många åtgärder som krävs för att stärka den svenska livsmedelsproduktionen, och vi måste vidta alla åtgärder som krävs.
Jag yrkar bifall till reservation nr 7.
Fru talman! Skatter är verkligen någonting som berör oss alla. De berör alla människor, alla kommuner och alla företag. Skatt är någonstans statens ultimata sätt att styra i människors liv. Det gäller inte minst punktskatter, som är det vi diskuterar i samband med det här betänkandet.
Det är väl bra att man kan styra människors konsumtion och produktion. Det är ju vitsen med punktskatterna: ett effektivt sätt att styra människor att göra olika val. Men man måste också förvissa sig om att man styr mot något som är bra eller bättre. Annars är det inte någon idé. En punktskatt måste vara rättvis, och det måste finnas alternativ.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt
Det bästa vore förstås, som Liberalerna brukar säga, att inte behöva styra alls, men nu sitter vi ju fast i det system vi har. På kort sikt måste vi få det bättre, och på lång sikt måste vi göra en skattereform som är tydlig och förutsägbar och som kompenserar för det miljö- och klimatovänliga system vi har i dag.
Fru talman! Med detta sagt tycker jag att det är ganska ärofyllt att jobba i skatteutskottet. Jag kommer att tala om några principer som jag tycker är viktiga för just punktskatter.
Det är effektivt att beskatta det som vi inte vill ha i samhället, till exempel miljöfarliga utsläpp. Men i andra vågskålen är det precis lika viktigt att sänka skatterna på det som vi vill ha mer av, till exempel arbete, för att få Sverige på fötter.
Varje ny skatt och varje förändring av en skatt måste kunna motiveras väl, precis som utformningen och inte minst effekterna för individer, för företag och för samhälle. Detta måste vi bli bättre på. Det måste vara klarlagt att de positiva effekterna överväger de negativa.
Fru talman! Punktskatter är ett brett område som när man gräver djupare har ett stort behov av reformer, vilket vi alla verkar vara överens om sett till att det är drygt 100 yrkanden vi behandlar i betänkandet.
De flesta medborgare tänker nog på alkoholskatter, tobaksskatter eller möjligen elskatter när de tänker på punktskatter. Färre tänker nog på den potential till styrande effekt som ryms inom detta område, exempelvis inom miljö och klimat.
Fru talman! Vägtrafiken ger upphov till den största delen utsläpp. Det står utom tvivel att utsläppen måste minska kraftigt. För oss som ser utveckling och innovation som en nyckel i klimatfrågan är det glädjande att det sker oerhört mycket positivt i Sverige och i världen. Det ska vi inte glömma. Hållbara drivmedel produceras, exempelvis olika former av biodrivmedel. Det är naturligtvis en nyckel för att uppnå våra mål. Här måste skattesystemet vara utformat för att styra så att rätt alternativ premieras.
Lösningen är enligt Centerpartiet inte till exempel att beskatta avstånd, som med den vägslitageskatt som den förra regeringen lade otroligt mycket resurser på. Man kan inte beskatta avstånd i ett land som Sverige. Man kan inte bestraffa människor och företag som bor och verkar på landet. Det finns inga järnvägsspår att byta ut vägtransporterna mot, och det finns än i dag inte tillgång till miljövänligt bränsle i hela landet.
Fru talman! Vi har Eurovinjettsystemet i EU, där vi bör jobba för att få in miljöstyrande, differentierade avgifter och slippa ännu ett nytt skattesystem som vägslitageskatten. Jag passar på att yrka bifall till vår reservation nr 12, som handlar om just detta.
Det här med vägslitage och utsläpp från trafiken handlar ju inte bara om koldioxidutsläpp, vilket är det som beskattas när man tankar. Det handlar om väldigt mycket mer. Vi nämner lite om det i vår reservation; Kristdemokraterna tar förtjänstfullt upp det ytterligare i sin reservation. Vilken miljöbelastning har fordonets körande i hela trafiksystemet? Modellen måste ta hänsyn till stad och land, trängsel, vilken tid på dygnet man kör samt vilka vägar man kör på.
Fru talman! I det förnybara kraftsystemet är det betydligt fler timmar med stora elöverskott än med stora underskott. Systemmässigt innebär det en stor utmaning. Centerpartiet vill testa affärsmodeller och användning av el när den är billig. Som konsument ska man ha möjlighet att bidra till en systemtjänst som är positiv för elnätet, till exempel genom att ladda sin elbil vid tidpunkter med stora överskott och på så sätt få betalt för det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt
Fru talman! Vi vill också se mer kollektivtrafik så att vi kan minska utsläppen i hela landet. Det är många som i dag tar bilen som gärna hade tagit bussen, pendeltåget eller spårvagnen i stället. Vi behöver öka kollektivtrafiken för att pressa tillbaka klimatutsläppen och minska trängseln på våra vägar.
Centerpartiet vill ytterligare främja elburen kollektivtrafik, och för att åstadkomma detta är skatten på el till kollektivtrafik förstås en viktig pusselbit. Detsamma gäller möjligheten till miljövänlig båtpendling i städer som Stockholm och Göteborg, vilken också skulle stärkas om elskatten blev mer funktionell.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga några ord om en av Sveriges viktigaste basnäringar, som föregående talare pratade mycket om, nämligen jord- och skogsbruk. Det är otroligt viktigt inte minst i dessa tider, så som vi alla blir påminda om.
Naturligtvis ska också jord- och skogsbruk bidra till en klimatomställning. Det är mycket glädjande att regeringen har utsett en före detta LRF-ordförande som utredare av hur vi ska få ett fossiloberoende jordbruk samtidigt som vi behåller konkurrenskraften och ser till att svenska jord- och skogsbrukare inte på något sätt blir förfördelade och får sämre konkurrensvillkor än andra producenter i Europa.
Centerpartiet har talat om en grön premie, en bonus, för att ställa om fordonsflottan och börja använda mer klimatvänliga maskiner och redskap.
Fru talman! Det finns många olika punktskatter på varierande områden, och den som läser igenom det betänkande vi nu debatterar kan nog få intrycket att det är väldigt spretigt. Men gemensamt för många av de punktskatter som finns eller föreslås i olika motioner är att de på ett eller annat sätt och av en eller annan anledning syftar till att styra våra beteenden mot att dricka mindre, röka mindre, spela mindre, flyga mindre eller köpa färre nya telefoner.
I några fall är syftena vällovliga, och punktskatten är ett bra verktyg för syftet. I andra fall är det mer tveksamt om syftet är rätt, om en skatt är rätt verktyg och om skatten i fråga är utformad på rätt sätt.
Fru talman! Det så kallade bonus-malus-systemet för bilar är omdebatterat. Systemet går ut på att fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid ger en bonus vid inköpstillfället medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får en högre kostnad. De som har följt debatten ser att det finns ett behov av att göra förändringar i det här systemet. De olika problem som uppstått måste rättas till.
Ett av dessa problem är att lätta lastbilar som används av olika yrkesgrupper och yrkesförare automatiskt hamnar i de högre prisklasserna när de jämförs med vanliga bilar. Vi kristdemokrater anser att det är självklart att lätta lastbilar snarare ska jämföras med andra lätta lastbilar och att det skulle uppmuntra till att man använder mer miljövänliga lastbilar, framför allt i stadstrafiken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt
Även husbilar som används under en mindre del av året hamnar nu på en alldeles för hög prisnivå när de jämförs med vanliga bilar. Också det måste åtgärdas.
Ett annat problem som måste lösas är att elbilar och laddhybrider exporteras till Norge. Det beror på att det, precis som det var tänkt, är förmånligt att köpa en ny miljöbil i Sverige. Men en följd av detta har blivit att andrahandsmarknaden i Sverige utvecklats sämre. Bonusdelen i bonus-malus-systemet bör därför förändras så att bonusen betalas ut successivt under en flerårsperiod.
Fru talman! Under 2018 betalade ideella föreningar ungefär 60 miljoner kronor i reklamskatt. Vi kristdemokrater delar ambitionen med övriga partier att avskaffa reklamskatten helt och hållet. Vi ser positivt på det stegvisa avskaffande som skett under ett antal år, men vi anser att det nu bör vara mest prioriterat att avskaffa reklamskatten för ideella föreningar.
Det är i föreningslivet och i ideella organisationer som grunden för demokratin läggs. Ibland låter det som att föreningslivet bara är en fritidsaktivitet, men det är betydligt viktigare än så. I föreningslivet lär vi oss att lyssna på andra, att diskutera och att kompromissa. Vi vet också att gemenskap i sig är positivt för människor. Allt fler uppmärksammar de stora problem och de stora kostnader som ofrivillig ensamhet orsakar samhället.
Jag har därför i flera debatter här i kammaren lyft fram att civilsamhällets förutsättningar är en fråga som bör diskuteras inom i stort sett alla politikområden. Det gäller också skattepolitiken, och på skatteområdet finns det mycket som kan göras för att underlätta för ideella föreningar runt om i Sverige.
Vi kristdemokrater är övertygade om att de 60 miljoner som föreningslivet betalar i reklamskatt varje år skulle komma människor bättre till del om föreningslivet i stället fick använda dem till sin kärnverksamhet. Därmed kan gemenskapen och de mellanmänskliga relationerna i samhället stärkas.
Fru talman! Våren 2018 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att utvärdera kemikalieskattens samhällsekonomiska konsekvenser. Det finns andra aktörer som gjort utvärderingar av kemikalieskatten. Svensk Handel har gjort en utvärdering, och den visar att skatteintäkterna är betydligt lägre än förväntat samtidigt som antalet arbetstillfällen har minskat med ungefär 1 000 stycken på grund av skatten. Totaleffekten av försäljningsbortfallet till följd av kemikalieskatten kan räknas ihop till ungefär 3 miljarder kronor, och privatimporten har ökat i samma utsträckning. Till detta ska tilläggas att de administrativa kostnaderna har ökat med ungefär 300 miljoner kronor.
En annan aspekt i frågan är att kemikalieskatten är mycket negativ för de företag som i dag köper in gammal elektronik som till exempel begagnade mobiltelefoner och datorer. Dessa företag renoverar elektroniken för att sedan sälja den vidare. Därmed förlängs livslängden på dessa produkter. Det var inte tänkt att kemikalieskatt skulle betalas för begagnade varor som redan belagts med kemikalieskatt, men i praktiken är det så det fungerar. Detta behöver ändras, för annars slår vi undan benen för en framväxande affärsverksamhet som helt och hållet bygger på återbruk och cirkulär ekonomi.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt
Fru talman! Jag står bakom alla reservationer från Kristdemokraterna i det här ärendet, men för att spara tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 8.
Fru talman! Det talas i denna debatt mycket om punktskatter för att styra människor på olika sätt - styra vad de ska göra med sina liv, hur de ska leva sina liv och vad de ska göra med sina surt förvärvade slantar.
Men, fru talman, i grund och botten måste väl människor ändå få bestämma själva. Man måste få bestämma själv vad man vill göra med sin kropp, sitt liv och sina pengar som man sparat ihop till eller tjänat själv.
Det finns en tendens hos oss politiker - jag tycker att vi kan erkänna det, fru talman - att vilja styra människor på olika sätt, kanske mer än vad som är legitimt och rimligt, eftersom vi som är politiskt aktiva ofta har en väldigt klar idé om hur vi vill att Sverige, Europa och världen ska se ut. Vi har ofta en idé om hur vi vill att människor ska vara. Vi är ofta idealistiska. Vi drivs av att vi vill förändra samhället, och det är rätt lätt att halka dit och tro att man med punktskatter kan lösa vartenda problem och få bort varenda liten sak i samhället som man stör sig på. Men det är inte rätt, fru talman. Det är inte legitimt, och i de allra flesta fall är det inte heller särskilt effektivt.
Det finns dock några fall där punktskatter är en ganska bra metod för att komma åt problem. Här tycker jag att det finns en viktig distinktion att göra. Det finns punktskatter på sådant som vi kanske ogillar men som faktiskt inte gör någon stor skada på andra än den som själv gör det och inte innebär stora kostnader för andra än den som själv gör det. Det finns också punktskatter på sådant som vi absolut ogillar men som framför allt gör skada på andra eller innebär kostnader för andra än den som själv gjort det valet. Var och en i det här landet och i alla andra länder måste få göra egna val, även dåliga val. Men var och en kan inte få göra val som skadar andra, och mot det kan punktskatter faktiskt vara ett medel.
Fru talman! Det kan till exempel vara bra med en punktskatt på sprit eller cigaretter, för när man använder dem skadar man andra eller skapar kostnader för vården. Här i landet har vi vård som betalas gemensamt via skattsedeln, och det innebär att vi har ett system där man genom sitt agerande skapar kostnader för andra.
Men, fru talman, egentligen måste man erkänna att det är märkligt att till exempel skatten på snus är så hög. Det har flera gånger och vid flera undersökningar kommit fram att den skada det innebär att man snusar inte alls motsvaras av de pengar vi drar in på skatt på snus. Vi drar alltså in mycket mer pengar på skatt på snus än vad skadan motsvarar. Det måste innebära att det som skiljer däremellan bara handlar om politiska nycker. Vi politiker tycker att detta är något man ska inte hålla på med, så vi har lite punktskatt på det. Jag tycker att detta är illegitimt trams som vi inte ska hålla på med.
Fru talman! En annan sak som vi faktiskt kan ägna oss åt är skatt med anknytning till klimatet. Som liberal tillhör jag dem som tycker att både varor, människor och kapital ska få röra sig fritt över jordens gränser. Tyvärr har jag inte fått igenom den visionen ännu. Dessutom är det tyvärr så att en sak som verkligen rör sig över gränser är koldioxid. Utsläpp rör sig över gränser, och det innebär att det skadar människor i andra delar av världen när jag släpper ut här i Sverige. Då kan det, fru talman, vara rimligt med en punktskatt för att till exempel se till att minska utsläpp.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt
Vi i Liberalerna har ju genom januariavtalet drivit igenom att vi ska få en grön skatteväxling på plats. Detta tycker jag är ett exempel på ett bra sätt att tillämpa punktskatter: Vi ser till att sänka skatten på inkomster samtidigt som vi har punktskatter på sådant som är dåligt för klimatet och driver på så sätt fram en utveckling, inte för att vi själva har bestämt oss för precis hur vi vill att framtiden ska se ut utan för att vi menar att man inte som människa har rätt att skada andra med sina utsläpp.
Detta är en viktig skiljelinje i denna debatt. Det finns å ena sidan politiker som tycker att man inte ska skada andra och å andra sidan politiker som gärna vill ha åsikter om hur människor ska leva sina liv, vad de ska få göra och vad de ska få använda sina pengar till. Jag tillhör den första av de två skarorna.
Fru talman! Jag ska ge ett exempel till. När vi ägnar oss åt punktskatter på olika sätt blir det nämligen ganska lätt fel. Det finns en återkommande debatt om detta med råtobak. I Sverige är råtobaken inte punktbeskattad som annan tobak. Detta är ett bra exempel för att illustrera hur märkligt det blir när man börjar fiffla med punktskatter hit och dit och hur svårt det är att landa rätt eftersom det finns undantag hitan och ditan.
Eftersom vi har en skatt på cigaretter är det klart att man kan tycka att det är rimligt att ha en skatt på alla tobaksprodukter. Då kan man tycka att det är rimligt att ha en skatt även på råtobak, precis som på snus eller cigaretter. Vi vet redan att skatten på snus är för hög i förhållande till skatten på cigaretter eftersom skadan är mycket mindre. Men om vi dessutom har en skatt på råtobak måste vi ställa oss frågan: Ska vi också ha en skatt på fröna, eller när man börjar torka tobaken? Eller ska vi ha en skatt för den som säljer jord som används till råtobak?
Fru talman! Det är ofta mycket svårt att med stor precision införa, höja eller förändra punktskatter. Det är inte bara så att det ofta blir fel, utan det är också alldeles för komplext för att kunna göras på ett vettigt sätt. Men det område där det faktiskt fungerar är klimatet.
Fru talman! Jag vill yrka bifall till vår reservation nr 23, som handlar om att införa en flygskatt på EU-nivå. Eftersom utsläpp rör sig över gränser behöver också politiken och våra lagar, regler och skatter ibland röra sig över gränser.
Fru talman! Punktskatt är en extra indirekt konsumtionsskatt som tas ut på specifika varor och tjänster. Punktskatter på folkhälsovådliga produkter som alkohol och tobak är av gammalt datum. Syftet med punktskatter är både att styra konsumtionen i en viss riktning och att ge staten ökade inkomster. I fallet med alkohol och tobak har beskattningen alltid gått hand i hand med andra åtgärder i syfte att styra konsumtionen.
Punktskatterna spänner i dag över ett brett register av företeelser. De har alltmer kommit att bli en form av klimat- och miljöbeskattning i syfte att begränsa konsumtion och främja hållbarhet. Punktskatterna är egentligen en lite udda fågelfamilj i skattesystemet, som vi vill ska vara enhetligt, likformigt och neutralt i förhållande till människors och företags val av konsumtion och produktion. Skattesystemet ska vara långsiktigt och hållbart. Det ska finansiera den generella välfärden och ska inte vara ett styrande instrument för närings, arbetsmarknads, kultur- och andra former av politik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt
Därför väcker kanske också punktskatter mer än andra skatter frågor om avgränsningar och skattesatser. Det stora antalet enskilda motioner i detta betänkande berättar också något om komplexiteten och svårigheterna när det gäller att hitta träffsäkra punktskatter.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna. Jag vill framhålla att våra avslag på motionerna i flera fall inte betyder att vi är emot förslagen utan att vi inte vill föregripa pågående arbete.
Fru talman! Det skulle kunna gå att hålla långa anföranden om varje enskild punktskatt. Jag avstår från detta och försöker att i stället fokusera på den del av punktbeskattningen som vi i en mening är överens om, även om vi ser olika på takten och på vilka åtaganden vi ska göra i Sverige eller inom EU.
Vi är många som är överens om att det råder en klimatkris eller ett klimatnödläge. Häromveckan beskrev Vetenskapens värld hur klimatförändringen höjer havsnivån, vilket enormt hot detta utgör och vilka kostnader som redan drabbar länder och städer som försöker bygga vallar och murar. I nyheterna har vi också hört om hur Vellinge kommun nu jobbar för att bygga en omdiskuterad skyddsmur, till vilken de boende är kluvna.
Den höjda havsnivån är bara en aspekt av den förödande klimatförändringen som vi absolut måste hejda. Det krävs en mer ambitiös klimat, energi- och miljöpolitik. Vi behöver se över regelverket på energi, miljöskatte- och statsstödsområdena för att möjliggöra effektiva ekonomiska styrmedel för att sänka utsläppen och klara klimatkrisen och artkrisen.
Fru talman! År 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en universell agenda som innehåller de 17 globala målen för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Viktiga steg har redan tagits, och lagstiftning på framför allt miljö, klimat- och energiområdet har förhandlats fram eller håller på att förhandlas fram för att Sverige ska kunna ställa om till ett mer hållbart samhälle. Ett klimatpolitiskt ramverk som består av en klimatlag, nya klimatmål och ett klimatpolitiskt råd infördes i juni 2017.
För att minska utsläppen från transportsektorn har ett reduktionspliktssystem, ett bonus-malus-system för nya lätta fordon och en flygskatt införts. Regeringen har sagt att man kommer att verka för att EU:s lagstiftning säkerställer att målen för förnybar energi och energieffektivisering nås samt skapar goda förutsättningar för hållbar bioenergi.
I propositionen om en klimatpolitisk handlingsplan redovisar regeringen hur det klimatpolitiska arbetet bör bedrivas under mandatperioden. Regeringen föreslår att ökade ansträngningar görs för att integrera klimatpolitiken i alla relevanta politikområden för att det långsiktiga och tidsatta utsläppsmålet ska nås. Att sätta ett pris på utsläppen, det vill säga principen att förorenaren betalar, är grundläggande för klimatpolitiken.
Energi- och koldioxidskatterna har sedan tidigt 1990-tal en särställning i termer av påverkan på utsläppsutvecklingen i Sverige och är fortfarande av grundläggande betydelse för utsläppen från exempelvis transporter, fjärrvärmeproduktion och industrin utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter.
Utsläppspriset ger en styrsignal till alla aktörer och förbättrar de klimatsmarta alternativens konkurrenskraft. Det är viktigt att verka för skärpta åtaganden för alla länder med stora utsläpp för att främja en global prissättning av växthusgasutsläpp.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt
I propositionen En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan anför regeringen att en verkningsfull prissättning av koldioxidutsläpp är en nödvändig förutsättning för att nå klimatmålen och även i fortsättningen bör utgöra en bas för styrningen av koldioxidutsläppen i den icke-handlande sektorn.
Jag tror, som sagt, att vi egentligen är överens om att det behövs politik som bygger på långsiktiga spelregler som kan bidra till att minska utsläppen samtidigt som en god ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft kan bli verklighet. Men vi bedömer balanspunkten mellan skilda intressen olika.
Vår tid är knappast tiden för tvekan när det gäller att ta itu med de stora världs- och samhällsproblemen. Klimatkrisen är en ödesfråga för oss alla, och den finns kvar att lösa efter corona. Det vi har gjort hittills räcker inte, utan vi behöver göra mer för att nå klimatmålen.
Fru talman! Naturen är gratis. Det enda som kostar är människans arbetstid.
När vi gräver hål i jordskorpan på jakt efter mineraler, skövlar skogsekosystem och gör om till skogsråvara eller bottentrålar haven i jakt på det marina livet kostar det alltså inte mer än tekniken, bränslet och den tid vi lägger ned på det. Det är det som beskattas. Ofta är det faktiskt mindre än så, eftersom stora företag ses som hjältar som skapar jobb. Därför subventioneras de stora industrierna i sin rovdrift på naturens resurser.
Fru talman! Vi har glömt att naturen tillhör oss alla. Vi ska alla kunna åtnjuta naturen för rekreation och matförsörjning. Varför låter vi då ett enstaka företag brutalt förstöra hela ekosystem med sin bottentrålning?
Vi håller med Centerpartiet och tycker att mer av den skatt som härrör från till exempel vattenkraft bör stanna i de regioner den kommer från.
Ett exempel på bottentrålning är att en enda industritrålare i Stockholms skärgård har fiskat upp 175 gånger mer strömming än alla Stockholms fiskare tillsammans. Men fisken tillhör oss alla. Enligt SCB uppgick värdet av vår gemensamma fisk till 921 miljoner kronor under 2018. Men företaget betalar ingen skatt på detta. Enligt en rapport från OECD ger OECD-länderna dessutom statligt stöd till fiskerisektorn om 130 miljarder kronor.
Fru talman! Också vår jordskorpa reas ut till internationella riskkapitalister. Det ställs inga ordentliga krav på att bolagen ska kunna ta ansvar för oförutsägbara händelser eller kunna återställa marken efter sig. Den notan skickas till skattebetalarna. Varje gruva kostar i genomsnitt 200-300 miljoner kronor för skattebetalarna att återställa. Företagen i fråga betalar knappt någon skatt. Den nuvarande mineralavgiften på 2 promille är ett skämt, och Sverige ligger otroligt lågt i internationella jämförelser av avgifter och skatter på mineraler.
Gruvindustrin är också subventionerad på olika kreativa sätt. Till exempel betalar gruvnäringen ingen deponiskatt, trots att den står för mer än 90 procent av allt avfall i Sverige.
Fru talman! Världens mark, det vill säga det vi går och står på - ja, jorden själv - blir alltmer koncentrerad i den ekonomiska elitens händer. Ändå är debatten om skatt på mark nästan obefintlig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt
I EU består bara 1 procent av jordbruket av industriella jordbruk, men de tar upp 20 procent av ytan. Jordbruken på över 100 hektar, det vill säga 3 procent av EU:s jordbruk, tar upp 50 procent av jordbruksmarken. Vi känner igen mönstret: Allt färre äger allt mer.
I takt med att världens natur skövlas av kapitalismens girighet utkonkurreras även familjeföretagen. Alla förlorar, utom eliten.
Nestlé har sugit ut dricksvatten från ursprungsbefolkningar runt om i världen och sålt det i flaska medan de som bor där inte kan dricka bort törsten.
Samtidigt hävdas det att vi inte har råd att skydda naturen. Med detta menas egentligen att vi inte vill avstå från maximal avkastning, som är det vi har väntat oss.
Av Sveriges statsbudget går 0,19 procent till naturvård. Det kan jämföras med de ca 6 procent som läggs på militären. Det handlar om vår tro på evigt och konstant växande avkastning och racet för att omvandla den ovärderliga naturen till monetära värden.
Vi måste komma ihåg att ekosystemen utgör hela vår primärekonomi. Det är därifrån allt liv och vårt liv kommer: tomaterna i affären, vattnet i kranen och luften i våra lungor. Allt detta tar vi för givet, och det kommer tack vare naturen till oss. Ändå är det både gratis och lagligt att tillintetgöra naturen.
Fru talman! I en grön anda brukar det ofta sägas att det ska vara lätt att göra rätt, men jag vill lägga till att det måste bli omöjligt att göra fel, när att göra fel bär med sig världsförstörande konsekvenser där det inte spelar någon roll om man är höger eller vänster.
Vi kan alltså komma en bit på vägen att göra det lätt att göra rätt med en grön skatteväxling. Men det pågår ändå ett race to the bottom där företagen hela tiden tittar på var det finns sämst miljölagstiftning och var det är billigast att utvinna naturresurser. Därför måste vi i Sverige verka för en internationell lag som kriminaliserar storskalig miljöförstörelse och komplettera Romstadgan med ekocidlagstiftning. Detta är en kamp som Olof Palme initierade och som vi miljöpartister har tagit efter. Jag hoppas att fler partier ska följa oss i den kampen.
Fru talman! Jag vill bara yrka bifall till vår reservation nr 13.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 12.)
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 16 | 0 | 0 | 84 |
| M | 0 | 11 | 0 | 59 |
| SD | 0 | 0 | 10 | 52 |
| C | 0 | 0 | 5 | 26 |
| V | 4 | 0 | 0 | 23 |
| KD | 3 | 0 | 0 | 19 |
| L | 0 | 0 | 3 | 16 |
| MP | 3 | 0 | 0 | 13 |
| - | 0 | 0 | 0 | 2 |
| Totalt | 26 | 11 | 18 | 294 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 16 | 0 | 0 | 84 |
| M | 11 | 0 | 0 | 59 |
| SD | 0 | 10 | 0 | 52 |
| C | 5 | 0 | 0 | 26 |
| V | 4 | 0 | 0 | 23 |
| KD | 0 | 0 | 3 | 19 |
| L | 3 | 0 | 0 | 16 |
| MP | 3 | 0 | 0 | 13 |
| - | 0 | 0 | 0 | 2 |
| Totalt | 42 | 10 | 3 | 294 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 16 | 0 | 0 | 84 |
| M | 11 | 0 | 0 | 59 |
| SD | 0 | 0 | 10 | 52 |
| C | 0 | 5 | 0 | 26 |
| V | 0 | 0 | 4 | 23 |
| KD | 0 | 0 | 3 | 19 |
| L | 3 | 0 | 0 | 16 |
| MP | 3 | 0 | 0 | 13 |
| - | 0 | 0 | 0 | 2 |
| Totalt | 33 | 5 | 17 | 294 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 16 | 0 | 0 | 84 |
| M | 0 | 0 | 11 | 59 |
| SD | 0 | 0 | 10 | 52 |
| C | 4 | 0 | 1 | 26 |
| V | 4 | 0 | 0 | 23 |
| KD | 0 | 0 | 3 | 19 |
| L | 0 | 3 | 0 | 16 |
| MP | 3 | 0 | 0 | 13 |
| - | 0 | 0 | 0 | 2 |
| Totalt | 27 | 3 | 25 | 294 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.
