Offentlig förvaltning

Anf. 24 Jonas Millard (SD)

Fru talman! Låt mig inledningsvis yrka bifall till Sverigedemokraternas reservationer 8 och 9. Vi har fler reservationer än så i det här betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till dessa reservationer.

Offentlig förvaltning

Det är nu dags att tala om något som ligger mig - och sannolikt också flera av mina utskottskollegor - varmt om hjärtat, nämligen den statliga förvaltningen. Det är genom den statliga förvaltningen som de flesta av de beslut som vi fattar här i riksdagen når medborgarna.

För oss är det helt centralt att förvaltningen genomsyras av saklighet och opartiskhet och att tjänstemännens oförvitlighet inte riskerar ifrågasättas. Så är det dessvärre inte nu. Att förvaltningen blir korrumperad av tjänstemannaaktivism är kanske inte så konstigt när regeringen utser myndighetschefer att till exempel driva opinion på Twitter. Vi välkomnar därför utskottets ställningstagande att utvidga straffansvaret för tjänstefel.

Sverigedemokraterna hade gärna gått längre än vad resten av partierna nu väljer att göra. Det är dock ett litet steg på vägen, och vi har därför valt att inte reservera oss i ärendet.

Det räcker heller inte med att ämbetsmännen gör rätt saker. De måste även ha tjänst på en myndighet som har adekvata resurser till sitt förfogande och som ägnar sig åt nyttig och ändamålsenlig verksamhet. För att uppnå detta menar vi att regeringen behöver ta ett helhetsgrepp på myndighetsfrågan och genomföra en inventering för att kunna slå fast vilka myndigheter som inte är samhällsnyttiga eller vilkas egentliga uppdrag överskuggas av ovidkommande hänsyn.

Myndigheter som är politiserade, överflödiga eller har uppdrag som överlappar andra mer effektiva myndigheters uppdrag bör läggas ned eller reformeras. Exempel på myndigheter som man bör se över är Statens medieråd och Svenska institutet. Vi menar också att staten, med den norska ordningen som förebild, ska se över om inte verksamheten inom Sveriges advokatsamfund helt eller delvis bör förstatligas.

Fru talman! En god förvaltning bygger på att opartiska tjänstemän arbetar på ändamålsenliga myndigheter. Men som jag sa i början måste även myndigheten ha adekvata resurser till sitt förfogande. Sådana resurser kan vara pengar, men det kan också vara ändamålsenlig lagstiftning.

Regeringen valde nyligen att avskaffa en inarbetad och välskriven förvaltningslag till förmån för en som är ny och därtill sämre skriven. Regeringen ignorerade regelmässigt remissinstanserna, vilket fick till följd att de svenska förvaltningsrättsliga principerna försvagades i stället för att stärkas och det sedan länge vedertagna begreppet myndighetsutövning avskaffades trots att det fortfarande finns med i svensk grundlag.

Den nya lagen bör ses över och ersättas med en modern, rättssäker och adekvat lag som tar fasta på de svenska förvaltningsrättsliga principerna och som ger tjänstemännen de verktyg som de behöver för att bäst kunna tjäna medborgarna.

Slutligen, fru talman: När nu myndigheterna har rätt personal som gör rätt saker med rätt stöd är det viktigt att tillsyn och granskning fungerar. För att granskningen av det offentliga ska fungera förutsätts att myndigheterna och deras företrädare är öppna och transparenta gentemot såväl allmänheten som medierna. Myndigheterna har ett ansvar att vara tillgängliga, och kontakterna med medier bör ses som en naturlig del av uppdraget.

Det är i första hand myndighetschefen som ska se till att den delen av uppdraget fungerar. Det är inte acceptabelt att myndigheter som är föremål för granskning stänger medierna ute eller anlitar pr-konsulter för att hantera mediernas frågor. Det bör ställas långtgående krav på att myndigheterna ska vara öppna och tillmötesgående mot medier och allmänhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Vi tycker därför att regeringen ska ges i uppdrag att förtydliga kravet på öppenhet från våra myndigheter och även se till att myndigheterna förstår vikten av denna uppgift.

I detta anförande instämde Fredrik Eriksson (SD).

Anf. 25 Per-Ingvar Johnsson (C)

Fru talman! I konstitutionsutskottets betänkande om offentlig förvaltning behandlas ett nittiotal motionsyrkanden från allmänna motionstiden. Men det viktigaste är att betänkandet innehåller två tillkännagivanden till regeringen. Ett tillkännagivande avser ett modernare och tydligare tjänstemannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel. Det andra tillkännagivandet avser introduktionsutbildning för statsanställda.

Vi har från allianspartierna i KU i en kommittémotion lyft fram behovet av ett modernare och tydligare tjänstemannaansvar. Jag är glad över att regeringspartierna i KU ställt upp på detta så att det har blivit ett tillkännagivande om detta till regeringen.

När det gäller tjänstemannaansvaret mot invånarna anser jag att det främst är myndigheterna som har ansvar för att deras tjänstemän fattar korrekta beslut - detta genom att de har den utbildning de behöver, genom att de har god handledning på sin myndighet och genom att myndigheterna följer upp de beslut som tjänstemännen fattar.

Men jag ser också att det kan finnas ett behov av ett större personligt tjänstemannaansvar som nu inte finns. Justitieombudsmännens granskning och kritik av tjänstemän kan behöva kompletteras med ett tydligare ansvarsutkrävande. Den granskning som vi i konstitutionsutskottet håller på med av Transportstyrelsen visar exempel på detta liksom olika fall som lyfts fram i medier. Tjänstemän måste ta ansvar för de beslut som de har fattat.

Även tillkännagivandet om introduktionsutbildning för statstjänstemän är viktigt. Som tjänsteman på länsstyrelsen gick jag på en sådan utbildning i Sigtuna för 48 år sedan. Den avsåg främst förvaltningslagen. Statens tjänstemän får i dag normalt inte en sådan utbildning som är viktig för korrekt bemötande och korrekt handläggning av ärenden.

I betänkandet finns tre reservationer från Centerpartiet. Det gäller behovet av statliga och kommunala servicekontor. Det gäller myndigheternas ledningsformer. Vi vill ha fler myndigheter med styrelse i stället för insynsråd. Det gäller äganderätten och proportionalitetsprincipen. Vi vill stärka den enskildes äganderätt i förhållande till det offentliga.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 2 under punkt 1, Statliga och kommunala servicekontor.

Anf. 26 Mia Sydow Mölleby (V)

Fru talman! Vi har nu kommit till ämnet offentlig förvaltning. Föregående talare uttryckte glädje över att regeringspartierna ställer upp på en motion från allianspartierna, vilken har resulterat i två tillkännagivanden från utskottet. Jag vet inte om föregående talare beklagar eller tycker att det är bra att även Vänsterpartiet är med på detta, men som information är alltså också vi med på de två tillkännagivanden som görs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

När det gäller ett utökat ansvar för tjänstemän är det tydligt att varken utskottet eller vi i Vänsterpartiet vill återgå till tidigare reglering. Däremot ser vi ett behov av att titta på hur lagstiftningen ser ut i dag.

Det finns en risk i en slimmad organisation att det är lätt att man som anställd gör fel. Om man inte har rätt möjligheter eller rätt resurser att göra rätt saker ska man inte sedan straffas. Det är viktigt att den politiska styrningen innebär att man ger myndigheterna möjlighet att göra rätt saker. Detta är därför en viktig del i den utredning som ska titta på det här.

Utskottet har även ett tillkännagivande om introduktion inom staten. Utgångspunkten är att all personal i offentlig verksamhet förstås ska vara väl utbildad för sin uppgift. Det behövs en introduktionsutbildning på såväl statlig som kommunal och regional nivå utifrån det man ska arbeta med. Men det finns såklart en poäng med att viktiga grundläggande regelverk för statens hantering och den offentliga förvaltningen är kända av alla. Det är bra att man tittar vidare på frågan.

Den offentliga förvaltningen är mer än det interna arbetet i myndigheterna. Det handlar också om möjligheterna att få del av offentlig service och att kunna få det i hela landet. Vi i Vänsterpartiet har tidigare motionerat om att vi vill se en utredning om servicen i statliga myndigheter i hela landet. En sådan utredning finns nu, vilket vi är glada för.

Vi tycker dock att det är viktigt att man också tittar på samarbetet med den kommunala offentliga förvaltningen och att den utredning som nu pågår ska få ett tilläggsuppdrag. På så vis kan man titta vidare på möjligheterna att kombinera statliga myndigheters lokala service med de kommunala myndigheternas service. Vi vill att Servicekontorsutredningen ska få ett tilläggsuppdrag. Jag yrkar därför bifall till reservation nr 3.

Anf. 27 Tuve Skånberg (KD)

Fru talman! Det viktigaste i betänkandet om offentlig förvaltning är att ett helt enigt utskott har ett tillkännagivande om ett modernare och tydligare tjänstemannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel.

Kristdemokraterna har debatterat frågan på sina kongresser. Den senaste gången beslutade man sig för att man inte ville ha en återgång till den tidigare ämbetsmannareformen som genomfördes 1975. Vi har ändå kunnat ställa oss bakom det utskottsbetänkande som utskottet är enigt om. Vi tycker att det är välavvägt. Det tar fasta på det bästa av ansvar och skyddar också tjänstemännen.

Utskottet skriver i sitt ställningstagande: "1975 års ämbetsansvarsreform var genomgripande och medförde en betydande avkriminalisering av fel och försummelser i den offentliga verksamheten. Frågan om utformningen av det straffrättsliga ansvaret för offentliga tjänstemän har alltsedan dess varit föremål för diskussion. Det har bl.a. hävdats att avkriminaliseringen gick för långt och att det straffrättsliga ansvaret borde utökas.

Ett utökat straffansvar för tjänstefel skulle enligt utskottets mening stärka skyddet för medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för den offentliga verksamheten. Det skulle också stärka tjänstemännens position mot otillbörliga politiska påtryckningar och därigenom bidra till att säkerställa förvaltningens självständighet. Utskottet anser mot den bakgrunden att en översyn av lagstiftningen om tjänstefel bör göras med inriktningen att det straffbara området ska utvidgas. Det innebär inte att utskottet förespråkar en återgång till de bestämmelser som gällde före ämbetsansvarsreformen. Lagstiftningen bör i stället anpassas till dagens förhållanden och ge ett modernt och tydligt straffrättsligt skydd för den offentliga verksamheten och medborgarnas rättssäkerhet. Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager detta för regeringen."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Så som detta är formulerat kan Kristdemokraterna med tillfredsställelse sluta sig till den totala enighet som finns i utskottet. Det här är viktigt.

Jag vill gärna också nämna att vårt övriga arbete i granskningshänseende har gjort att det ter sig naturligt att gå den här vägen. Det är inte oväsentligt att även detta redskap finns i verktygslådan.

Fru talman! Jag vill även säga något kort om servicecenter, som också Mia Sydow Mölleby var inne på. Hon har liknande tankegångar som jag om att skynda på tillkomsten av servicecenter ute i landet. Detta har påbörjats, vilket är bra. Men jag vill ändå påpeka att det finns mer att göra och att man kan gå fram snabbare och bättre.

Servicecenter är nämligen ett bra sätt att samla olika myndigheters service så att basala myndighetstjänster finns att tillgå runt om i landet. Kristdemokraterna tycker att åtgärder bör vidtas för att främja sådan myndighetssamverkan. Kommuner och statliga myndigheter bör samordna sin grundläggande service till medborgare och företag genom att samarbeta i lokala servicecenter. Där bör de viktigaste statliga aktörerna och myndigheterna finnas. Polismyndigheten bör finnas där liksom bland annat Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, i den mån Arbetsförmedlingen över huvud taget ska finnas. Detta vill Kristdemokraterna inte släppa. Vi kommer att bevaka att man går vidare med det hela.

Jag står bakom alla mina reservationer men väljer för tids vinnande att inte yrka bifall till någon av dem.

Anf. 28 Björn von Sydow (S)

Fru talman! En mer eller mindre uttalad förvaltningspolitik förelåg från den avgående regeringen efter valet 2014. Där spelade tankemodellen new public management en roll. I den värderar man förvaltningen efter prestationer - ofta förenklade, får väl både anhängare och skeptiker till denna styrmodell säga. Vi socialdemokrater menar också, fru talman, att det fanns en mindre uttalad önskan från den avgående regeringen om att beakta den statliga förvaltningens närvaro utanför storstadsområdena och särskilt Stockholm.

Lagen om offentlig upphandling och relationen mellan den offentliga beställaren och utföraren, som i konkurrens fullgör uppdragen, har också varit av stor betydelse. Från vår sida ser vi med oro på hurdan utvecklingen har blivit vad gäller till exempel det så kallade Nya Karolinska sjukhuset.

Men redan under den föregående mandatperioden började en del ifrågasättanden ske hos den förra regeringen. Jag vill peka på Värdegrundsdelegationen som 2012 tillsattes och som kom att lyfta fram andra värden för den statliga och offentliga förvaltningen såsom väl betydelsefulla i förhållande till en ekonomisk effektivitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

När regeringen tillträdde efter 2014 års val kom en annan delegation in på plan, Tillitsdelegationen. Även den fick till uppgift att i sitt uppdrag beakta olika möjligheter att balansera new public managements styrningsmodell. Här fanns ett element av att man genom de offentliganställdas arbete skulle präglas av tillit gentemot de sökande medborgarna, allmänheten, och en tillit från de politiska organen, oavsett om det handlar om statliga eller kommunala organ, i hur tjänstemannasystemet fungerar.

Under den gångna mandatperioden har den statliga förvaltningspolitiken utvecklats på några punkter. En punkt där man dock inte kom fram från regeringens sida gällde länsstyrelser och landsting. Det förslag som kom fram från Indelningskommittén om att genomföra en omfattande läns- och landstingssammanläggning blev ett misslyckande. Det blev avsaknad av politisk majoritet här i kammaren för detta.

Men, herr talman, möjligen är vi ändå på väg mot en partiell förändring av den offentliga indelningen. Den tillkomna Indelningskommittén har gått vidare genom att lägga fram ett förslag om de statliga organens regionala och lokala organisering. Försvarsberedningen har också här gjort ett uttalande, nämligen att man borde samla den offentliga förvaltningens regionala organisation i sex områden, i grund och botten baserade på sjukvårdsområdena.

Den nya förvaltningslagen är ett mångårigt arbete som pågått i nästan 15 år, vill jag minnas. Den har trätt i kraft utan några partipolitiska motsättningar här i riksdagen. Den innebär en ökad roll för den sökande när det gäller förvaltningssystemets sätt att arbeta.

En omlokalisering av statliga myndigheter och insatser har inletts från regeringens sida. Jag vill peka på något som har varit uppe, låt vara genom reservationer, och där kollegor i konstitutionsutskottet menar att det har gått för långsamt. Det gäller de statliga servicekontoren. Dock vill jag lyfta fram att debatten kring statliga servicekontor hela tiden bryts gentemot digitaliseringen. Den sökandes - det må vara ett företag eller en enskild människa - kommunikation med förvaltningen blir annorlunda med en digitaliserad servicemöjlighet. Men vi vet å andra sidan vilka problem som finns när det gäller integritet och rättsstatlighet med de uppgifter som berör en människa.

I det här betänkandet om den offentliga förvaltningen finns det, som har berörts här, ett krav från utskottet om att skapa ett nytt tjänstemannaansvar med ett utvidgat straffansvar för tjänstefel. Justitieministern öppnade från sin sida för detta i en interpellationsdebatt här i kammaren. Kollegorna har gjort flera referat av våra meningar. Jag utgår från att regeringen kommer att ta in utskottets motiv när man går in med ett utredningsarbete.

Låt mig bara få lägga till - det har också kommit fram här i flera inlägg - att det inte bara är den enskildes rättsstatlighet som den här saken berör. Det gäller också hur myndighetssystemet följer de direktiv som framför allt regeringen ger till myndigheterna, ofta baserat på ställningstaganden här i riksdagen. Där visar JO:s genomgångar återkommande brister. Här visar också flera incidenter som har varit och som vi arbetar med i KU - jag tänker på granskningen av Transportstyrelsen - att man måste vara säker på att direktiv från regeringen baserade på riksdagen verkligen tas om hand av myndighetsledningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Från vår sida är vi för detta. Vi är likaså för att man parallellt med detta driver på för en generell utbildning för de anställda i den statliga förvaltningen. I fyrtiotalet år har det funnits olika initiativ för detta, vad jag minns. Av olika orsaker har det inte varit särskilt bra under senare årtionden, och det är verkligen läge att göra det här på ett genomarbetat sätt. Ta bara en sådan sak som kunskap om handlingsoffentligheten! Detta är knepigt, och det behöver utbildas. Låt mig också ge en eloge till fackförbundet ST, som har varit pådrivande här och med rätta har fått spela en påverkande roll på utskottets sätt att skriva.

Herr talman! Låt mig få peka på det särskilda yttrande som Socialdemokraterna och Miljöpartiet har avgivit kring problematiken mellan så kallade insynsråd respektive styrelser och de förtroendevaldas roller där. Låt mig få avrunda med att säga att konstitutionsutskottet menar att JO-ämbetet behöver överses nästa mandatperiod för att det ska bli uppdaterat till den samhällsutveckling som har skett det senaste trettiotalet år.

Jag ber att få yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 29 Ida Drougge (M)

Herr talman! Vi debatterar konstitutionsutskottets betänkande om offentlig förvaltning. Det är som sagt här vi behandlar frågorna om tjänstemannaansvar och introduktionsutbildning för statliga tjänstemän. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Politiker och tjänstemän tar om hand över 50 procent av vad en helt vanlig löntagare tjänar varje månad. Därför tycker jag och Moderaterna att medborgarna och skattebetalarna förtjänar ett riktigt tjänstemannaansvar. Innan jag fick chansen att vara riksdagsledamot arbetade jag på Slöseriombudsmannen med att granska slöseri med skattepengar. Det är bland annat på grund av de erfarenheter som jag fick där och alla de slöserier som jag såg då som jag står här i dag och tycker att den här frågan är så viktig.

Det finns många skäl till att effektivitet med skattepengar är viktigt och att slöseri med skattepengar är arrogant och ansvarslöst. Jag tror att var och en av oss har någon som vi älskar och bryr oss väldigt mycket om och som hade förtjänat bättre stöd från samhället. Det räcker kort och gott att tänka på dem för att ha skäl att inse att det räcker nu.

Exakt vad våra skattepengar ska gå till är en annan debatt. Men när vi tar mer än 50 procent i skatt av vanliga människor är i alla fall den slutsats jag drar att det som avgör vilken kvalitet vi får ut i dag inte längre är hur mycket pengar vi tar in på totalen, utan vad vi gör med pengarna och hur vi hanterar det ansvar vi alla har. Det är det som är min poäng. Ifall vi politiker och tjänstemän till att börja med använder skattemedel inom ramen för lagen kommer vi en bra bit på vägen när det gäller att minska och stoppa slöseri med skattepengar.

Det går inte att lagstifta bort slarv eller idioti, men med insikten att alla människor har drivkrafter går det att styra och uppmuntra. Vi måste ha ett offentligt system som belönar och gynnar noggrannhet och professionalism, gynnar den som är duktig och tydligt låter lagbrott få konsekvenser, oavsett vilken titel den som begår dem har.

Jag hör ibland frågan: Men finns inte detta redan i dag? Nja. Jag håller med om att det verkar konstigt. Det är konstigt. Du kan i teorin dömas för tjänstefel redan i dag, men det är väldigt sällan applicerbart, för det gäller bara vid myndighetsutövning mot enskild. Man kan sedan kolla på uppklaringsprocenten. Den ligger på ynka 1 procent - det är samma nivå som när det gäller cykelstölder. I de fall det är applicerbart händer det alltså väldigt sällan någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Jag vill också säga att slöseri med skattepengar inte är ett problem som vi löser med ett eller två förslag. Det är såklart mycket mer komplicerat än så. Därför är vi inte klara. Detta är inte ens ett färdigt lagförslag. Det är alltså inte färdigt nu. Det är nu som det börjar.

Men bland det viktigaste vi kan göra är att införa ett riktigt tjänstemannaansvar. Det handlar om att utkräva ansvar när ansvariga gör fel och om att låta ansvarslöshet få konsekvenser. Utan konsekvenser är krav och ansvar inget annat än tomma ord, och om det är någonting vi har för mycket av i Sverige i dag är det tomma ord.

Alltför ofta belönar vi människor som gör misstag genom att ge dem fallskärmar när de begår fel. Det kan inte vara okej. Att avsluta en anställning med att exempelvis få tre årslöner kan inte ses som ett straff.

Jag, som moderat, tror inte på detaljstyrning. Vi som vill att experter ska få ta mer ansvar måste också våga utkräva ansvar när det går fel. Det är egentligen inte konstigare än så. Det är dags att vi slutar dalta, och det är dags att vi återinför ett riktigt tjänstemannaansvar.

(Applåder)

Anf. 30 Jeff Ahl (-)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till motion 2017/18:164, yrkande 3.

Förutom massåtervandring är behovet av att dränera det korrupta och politiska träsket en fråga som är av högsta vikt för det nya partiet Alternativ för Sverige. Sverige har flera allvarliga problem inbyggda i förvaltningskulturen. Politisering, ineffektivitet, vänskapskorruption, kravlöshet och otydliga ansvarsförhållanden är några av dessa problem.

Låt oss börja med politisering. Sieps är en politiskt färgad organisation som agerar propagandainstitution för EU snarare än institut för studier. Därför vill Alternativ för Sverige lägga ned Sieps.

Ett ständigt aktuellt ämne när det gäller politisering är myndighetshaveristen Dan Eliasson, en myndighetschef utsedd enbart på basis av rätt partibok. Denna virvlande katastrof för svenska myndigheter har nu erhållit förtroendet att få förstöra ytterligare en myndighet, nämligen MSB.

Vi går vidare till ineffektivitet. New public management är en nyliberal och fullkomligt verklighetsfrånvänd myndighetsdoktrin som tillåtits skapa en myndighetskultur som är under all kritik. Antalet kontrollfunktioner och ständigt nya behov av pappersexercis ända ned på lägsta nivå har urholkat kärnverksamhetens funktion. Kontroll är jätteviktigt och jättebra, men kontroller och utvärderingar utan uppföljning eller som är kontraproduktiva bidrar bara till ineffektivitet. Dessutom degenereras synen på professionalismen hos lägre tjänstemän. Graden av kontroll har fullkomligt spårat ur, till nackdel för kärnverksamheten och tilliten till professionalismen. Dessutom skenar kostnaderna, både de direkta och de indirekta, till följd av denna doktrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Vi går vidare till vänskapskorruption, kravlöshet och otydliga ansvarsförhållanden. Ordet process är ett ord som rimligen borde strykas ur varje myndighets vokabulär. Processer är en omskrivning för att svära sig fri från ansvar. Genom att involvera tillräckligt många individer i en process där ansvarsfördelningen är högst oklar kan alla peka på alla den dag något går fel och ansvar ska utkrävas.

De få gånger myndighetschefer eller högre tjänstemän utreds för felaktigheter som äventyrar till exempel rikets säkerhet, vilket har inträffat två gånger i närtid, kommer de undan med strafförelägganden för att åklagaren inte tar det vidare till åtal. Det är under all kritik.

Högre statstjänstemän med rätt kontakter undkommer alltid ansvar. Vänskapskorruption som drabbat Myndighetssverige innebär att kompetens inte längre är ett ledord, utan rätt kontakter, en genusmarinerad ideologisk ståndpunkt och gärna rätt partibok är det som är vägledande.

Herr talman! Alternativ för Sverige kommer med kraft att driva frågan om att dränera det politiska och byråkratiska korrupta träsket i Sverige.

Anf. 31 Andreas Norlén (M)

Herr talman! Jag vill bara något kommentera det som Jeff Ahl anförde i sitt inlägg. Han yrkade bifall till ett motionsyrkande som ingen i utskottet har yrkat bifall till och som därför inte finns i någon reservation från vare sig hans tidigare partivänner i Sverigedemokraterna eller ledamöter i något annat parti.

Själva yrkandet handlar om behörighetskrav för landshövdingar. Jag hörde inte att Jeff Ahl i sitt anförande nämnde något särskilt om det. Jag hörde mer en lång och bitvis ganska vulgärt utformad tirad mot svenska myndigheter och mot myndighetsföreträdare.

Jag kan konstatera att det, vilket har anförts i denna debatt, bitvis finns problem inom svenska myndigheter med regelefterlevnad och kompetens. Det är därför som utskottet enigt föreslår att man ska ha en introduktionsutbildning för alla statstjänstemän och också föreslår ett skärpt ämbetsmannaansvar. Men jag tycker samtidigt att det är viktigt att säga att de många tusen män och kvinnor som dagligen arbetar i den statliga och kommunala förvaltningen i allt väsentligt gör ett utomordentligt gott arbete och också utför ett viktigt arbete för vårt land.

Vi har en modern rättsstat med omfattande välfärdsåtaganden. Då behövs det omfattande personalgrupper som har god kompetens och förmåga att upprätthålla de institutioner och de system som är en förutsättning för att vår välfärd ska fungera och för att vår demokrati ska fungera. Då tycker jag att det är viktigt att vi har en god och sansad ton när vi för den viktiga debatten om hur vi kan öka kvaliteten i den offentliga verksamheten och hur vi kan öka möjligheten att utkräva ansvar av enskilda tjänstemän som begår fel och försummelser i tjänsten så att vi inte på ett vulgärt sätt påstår att det finns ett omfattande träsk av maktmissbruk och korruption, för så är det inte.

Det är klart att vi har problem i svensk statsförvaltning - det har ingen förnekat. Men det är inte så att den svenska statsförvaltningen skulle vara ett moras av omoral, korruption och problem. Jag är stolt över mycket av det arbete som sker i den svenska statsförvaltningen. Jag vill att de många tusen människor som varje dag går till jobbet på myndigheter, i staten, i kommuner, i landsting och i regioner ska känna att vi i Sveriges riksdag ser dem och ser det viktiga arbete de utför. De reformer som vi debatterar i konstitutionsutskottets debatt i dag handlar om att ytterligare förfina den offentliga verksamheten och göra den bättre utan att kategoriskt peka ut stora grupper av yrkesverksamma människor i vårt land som inkompetenta och korrupta. Det vore mig helt främmande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Det är olyckligt om vi får en politisk debatt i Sverige med den typen av populistiska övertoner som vi har sett i andra länder. Det skapar ett polariserat samhälls- och debattklimat som inte bidrar till en sansad diskussion om de verkliga problemen i vårt samhälle.

Jag yrkar naturligtvis avslag på det just framställda yrkandet.

I detta anförande instämde Björn von Sydow (S).

Anf. 32 Jeff Ahl (-)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att diskussionen inte berör de lägre tjänstemännen och mestadels inte heller dem i mellanskiktet, utan jag pratar om de myndighetschefer som i hög utsträckning utses av olika regeringar.

Andreas Norlén pratar om en modern rättsstat. Tycker Andreas Norlén att det är rimligt att en modern rättsstat misslyckas med att utdöma rimliga straff för en myndighetschef som har äventyrat rikets säkerhet å det grövsta? Är det värdigt en modern rättsstat?

Med all rätt ska vi kritisera - och kritisera hårt - det faktum att både borgerliga och socialistiska regeringar utnämner myndighetschefer inte grundat på deras kompetens utan för att de har rätt partibok eller rätt kontakter. Dan Eliasson är ett alldeles utmärkt exempel på en sådan chef där både borgerliga och socialistiska regeringar har visat fullt förtroende för denna person.

Populism är ett begrepp som används på ett felaktigt sätt. Det finns i dag ett stort missnöje bland folket vad gäller just hur myndigheter fungerar och oförmågan att utkräva ansvar. Framför allt finns ett stort missnöje bland lägre tjänstemän som arbetar i myndigheterna, just därför att de inte känner sig uppskattade och uppfattar att verksamheten inte fungerar, bland annat på grund av new public management, som innebär enorma kostnader rent ekonomiskt och i form av att den tar oerhörd tid även för personer längst ned i myndigheterna.

Anf. 33 Andreas Norlén (M)

Herr talman! Frågan om myndighetschefer som utses av regeringen var föremål för omfattande diskussioner och förändringar under alliansregeringens tid vid makten.

Alliansen genomförde reformer som innebar att befattningar som myndighetschefer ska rekryteras på ett sätt som präglas av öppenhet och professionalitet. Vi införde ett grundläggande krav på att det ska finnas kravprofiler för alla myndighetschefer, att det normala ska vara att befattningar som myndighetschefer annonseras öppet när de ledigförklaras så att vem som helst kan söka en sådan befattning. Vi var kritiska till den ordning som rådde tidigare, där det var en beredning i slutna rum och där det kunde ha betydelse om man kände statsministern eller inte om man blev utnämnd till myndighetschef.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Konstitutionsutskottet följer vartannat år upp hur reformen har fått praktiskt genomslag, och vi kan konstatera att nästan alla befattningar som myndighetschefer annonseras ut öppet så att även de som inte har känningar i de politiska kretsarna har möjlighet att söka. Vi kan konstatera att det regelmässigt finns kravprofiler, och vi kan konstatera att regeringar ofta tar stöd av professionella rekryteringsföretag för att ytterligare professionalisera rekryteringsförfarandet.

Detta innebär inte att man aldrig kan utse en person som är eller har varit politiskt verksam till myndighetschef. Det är ingen hemlighet att också vi från allianspartierna har varit kritiska till vissa utnämningar, men att säga generellt att statliga myndighetschefer inte utses på formella och faktiska meriter är helt enkelt fel. Det är en felaktig beskrivning. Jag skulle säga att även bland de statliga myndighetscheferna är det allra vanligast att de är utmärkt kompetenta och skickliga personer.

Anf. 34 Jeff Ahl (-)

Herr talman! Jag kan konstatera att Andreas Norlén och Moderaterna såklart bär ett lika stort ansvar som den nuvarande socialistiska regeringen för att Transportstyrelsens haveri över huvud taget var möjligt. Det är ett tecken på en total oförmåga att styra myndigheter med till buds stående medel. Det kanske även grundar sig i att många politiker saknar den kompetens som krävs för att styra en myndighet.

Jag noterar att Andreas Norlén inte vill svara på frågor om han anser att det är värdigt en modern rättsstat att en myndighetschef som försätter rikets säkerhet i fara döms till strafföreläggande i stället för det som borde vara rimligt, nämligen fängelse. Det vill Andreas Norlén inte svara på, och det är fullt förståeligt. Jag tror att innerst inne är Andreas Norlén nöjd med nuvarande situation, där ansvarsutkrävandet är minimalt. Att sedan Andreas Norlén med skickligt formulerad svenska försöker få det att låta som något annat får väl väljarna utvärdera.

Dan Eliasson har nu fått förtroendet att styra X myndigheter. Även den tidigare borgerliga regeringen har visat att man har förtroende för denna människa. Ändå menar Andreas Norlén att allt är frid och fröjd vad gäller bland annat utnämningen av myndighetschefer.

Personer längre ned i myndigheter och överlag i offentlig verksamhet är trötta på nuvarande icke-fungerande system. Mycket av det som inte fungerar i dag inom myndigheter är en följd av new public management. Där behöver vi politiker ta vissa krafttag, och jag hoppas att även Andreas Norlén kan erkänna att det finns uppenbara problem med den modellen för att styra myndigheter.

Anf. 35 Andreas Norlén (M)

Herr talman! Jag noterar att Jeff Ahl uppenbarligen känner till mer om skandalen som rör Transportstyrelsen än vad vi ledamöter i konstitutionsutskottet gör, som nu har ägnat ett antal månader åt att fördjupa oss i händelserna och genomfört ett stort antal öppna och slutna utfrågningar samt tagit del av en stor mängd handlingar. Jeff Ahl är redan redo att dra slutsatser utifrån medieuppgifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Jag kan konstatera att jag inte har för avsikt att föregripa KU:s bedömning av vad som hände på Transportstyrelsen och vem som bär ansvaret för det, utan det återkommer utskottet till när vi är klara med vår granskning i juni. Då är vi naturligtvis beredda att ta en offentlig debatt.

Det är klart att mycket av det som hände i Transportstyrelsen framstår som anmärkningsvärt. Men vilket ansvar som regeringen bär, som är det som KU granskar, får vi återkomma till på sedvanligt sätt.

Jeff Ahl kommenterar också det straff som Transportstyrelsens förra generaldirektör fick. Det är inte min sak som KU:s ordförande eller som riksdagsledamot att recensera hur de rättsvårdande myndigheterna tillämpar gällande rätt i enskilda fall. Jag kan konstatera att det har funnits en kritik från andra tjänstemän inom rättsväsendet som har ifrågasatt att man valde vägen strafföreläggande i stället för att väcka åtal i allmän domstol och få en öppen prövning som allmänheten hade kunnat ta del av. Det hade haft sina fördelar att vi vid ett rättsligt förfarande i en domstol hade kunnat utröna mer om det ansvar som den dåvarande generaldirektören bar för de missgrepp som uppenbarligen begicks inom myndigheten och som har bekräftats på olika sätt.

Jag vill inte kvälja dom. Det är inte min roll. Och jag tycker att även Jeff Ahl borde hålla sig för god för att gå in i enskilda fall på det sättet.

Jag noterar att vi har ett väl fungerande system för rekrytering av myndighetschefer. Man kan ifrågasätta enskilda utnämningar, men systemet som sådant är gediget.

I detta anförande instämde Björn von Sydow (S).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)