Jonas Millard (SD)

Motion till riksdagen 2018/19:2355 av Jonas Millard m.fl. SD Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen. De politiska partierna, allmänna val och regeringen Anslaget Stöd till politiska partier

Inlämnad

2018-11-30

Förslag

1

Utskottsberedning

2018/19:KU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

I val- och röstningslokaler ska det finnas avskilda platser, så kallade valskärmar, där väljarna kan rösta utan insyn. Det ska också finnas en plats där valsedlar kan läggas ut. Framöver kommer det att ställas högre krav på att den plats där valsedlarna läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare.

Det ska också bli möjligt för väljare att personrösta på en kandidat för ett parti som har registrerat sin partibeteckning och anmält alla kandidater genom att skriva namnet på en partimarkerad valsedel eller en blank valsedel. Förutsättningen är att kandidaten är anmäld för partiet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019 och används första gången i valet till Europaparlamentet 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 18 minuter

Justering

2018-11-08

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Motion till riksdagen 2018/19:236 av Jonas Millard m.fl. SD med anledning av framst. 2018/19:RS5 Översyn av Riksrevisionen övriga lagändringar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mandatperiodens längd och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Riksdagen ställer sig

Inlämnad

2018-11-01

Förslag

2

Utskottsberedning

2018/19:KU14

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2018/19:127 av Jonas Millard m.fl. SD Grundlag Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Motivering Folkstyret Helgdagar Suveränitet Rättskipning Monarki och regeringsbildning Ordensväsendet Flagga och nationella symboler Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom

Inlämnad

2018-10-19

Förslag

18

Utskottsberedning

2018/19:KU18 2018/19:KU27 2018/19:KU30

Motion till riksdagen 2018/19:126 av Jonas Millard m.fl. SD Tidsgräns för framtida regeringsbildande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av en bortre tidsgräns för regeringsbildningsprocessen och tillkännager detta för regeringen. Motivering I regeringsformen

Inlämnad

2018-10-19

Förslag

1

Utskottsberedning

2018/19:KU30

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2018/19:125 av Jonas Millard m.fl. SD Vissa kommunalrättsliga frågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återta den kommunala självstyrelsen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommunal

Inlämnad

2018-10-19

Förslag

13

Utskottsberedning

2018/19:KU31

Riksdagsbeslut

(13 yrkanden): 13 avslag

Motion till riksdagen 2018/19:124 av Jonas Millard m.fl. SD Granskningsmakt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att knyta konstitutionsutskottet, Justitieombudsmannen och domstolarna närmare varandra och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det

Inlämnad

2018-10-19

Förslag

6

Utskottsberedning

2018/19:KU30

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2018/19:123 av Jonas Millard m.fl. SD Förvaltning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilt inkludera myndighetsaktivism när översynen av ett utvidgat straffansvar för tjänstefel görs och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer

Inlämnad

2018-10-19

Förslag

5

Utskottsberedning

2018/19:FiU25 2018/19:JuU12 2018/19:KU28

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Motion till riksdagen 2018/19:122 av Jonas Millard m.fl. SD Ett modernare valsystem med åtgärder mot valfusk och stärkt valhemlighet Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Motivering Gemensamma valsedlar Maskinell avläsning av valsedlar Tydliga krav på att kunna identifiera sig i vallokalen och vid budröstning

Inlämnad

2018-10-19

Förslag

3

Utskottsberedning

2018/19:KU25

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2018/19:37 av Jonas Millard m.fl. SD med anledning av prop. 2017/18:287 Ändringar i regleringen för Sametinget och sametingsvalet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen i den del som avser ett slopande av kravet på att visa legitimation när en röstberättigad som inte är igenkänd

Inlämnad

2018-10-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2018/19:KU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2018/19:19 av Jonas Millard m.fl. SD med anledning av framst. 2017/18:RS8 EU-arbetet i riksdagen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår riksdagsstyrelsens förslag till ny behandling av grön- och vitböcker. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga proportionalitetsbedömningen

Inlämnad

2018-10-01

Förslag

4

Utskottsberedning

2018/19:KU7

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2018/19:17 av Jonas Millard m.fl. SD med anledning av prop. 2017/18:286 Stärkt skydd för valhemligheten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen i den del som avser tillhandahållande av valsedlar på en avskärmad plats. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gemensamma

Inlämnad

2018-10-01

Förslag

2

Utskottsberedning

2018/19:KU12

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att ändra ändamål och verksamheter för utgiftsområden i statens budget. Regeringens förslag gäller samordning av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, lokal statlig service och statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden. Dessutom godkände riksdagen Konstitutionsutskottets förslag om ändring av ändamål och verksamheter på utgiftsområden, som gäller en myndighetsgemensam infrastruktur för säkra elektroniska försändelser.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändring i riksdagsordningen. Ändringen innebär att det i riksdagsordningen ska stå att lagförslag som har en tydlig koppling till statens budget och som lämnas i eller i anslutning till ett regeringsförslag om statens budget ska ingå i något av besluten om statens budget. Lagändringen börjar gälla den 1 september 2018.

Riksdagen uppmanade även riksdagsstyrelsen i ett tillkännagivande att se över bestämmelserna om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter samt föreslå de ändringar som bedöms vara nödvändiga.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och Transportstyrelsens outsourcing.

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar 

Anföranden och repliker

53, 77 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

En större del av verksamheten inom äldreomsorgen och inom förskolan ska kunna ges på minoritetsspråk. Kommuner ska också informera om vilka möjligheter som finns i samband med att den äldre eller vårdnadshavaren söker en plats. Kraven gäller framförallt minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska men det införs också stärkta möjligheter att få äldreomsorg på jiddisch och romani chib. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Dessutom blir det nu lagkrav på att kommuner och landsting ska sätta upp mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Fler myndigheter ska kunna kontaktas skriftligen på minoritetsspråk och deras informationsskyldigheter gentemot Sveriges minoriteter tydliggörs. Syftet med förändringarna är att stärka det grundläggande skyddet för de nationella minoriteternas språk och kultur.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 49 minuter

Justering

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-19

Två nya former av mediestöd, alltså stöd till allmänna nyhetsmedier, ska införas. Det ena ska stärka lokal journalistik i områden som saknar eller har svag journalistisk bevakning. Det andra är ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd. Det övergripande syftet med de nya stöden är enligt regeringens förslag att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet, via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.

Det föreslås också ändringar i det befintliga stödsystemet för dagspress, det så kallade presstödet. Detta genom att driftsstödet och distributionsstödet höjs. Utöver det föreslås att presstödsförordningens giltighetstid förlängs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya mediestöden och ändringarna som har med presstödet att göra måste godkännas av Europeiska kommissionen för att kunna börja gälla.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Efter valet 2018 borde en parlamentarisk kommitté, med representanter från de olika riksdagspartierna, utses och sätta igång ett arbete med att se över bland annat ordensväsendet och antalet allmänna flaggdagar. Det tycker  riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Att låta kommittén se över det offentliga belöningssystemet med fokus på bland ordensväsendet och regeringens belöningar.
• Att låta kommittén se över de allmänna flaggdagarna i Sverige med utgångspunkt att antalet flaggdagar minskas vid nästa tronskifte.
• Att låta kommittén se över utformningen av riksdagens ekonomiska anslag till hovet, alltså organisationen runt kungen och det svenska kungahuset.
• Att regeringen borde överväga möjligheten att besluta om en tillfällig allmän flaggdag den 17 december 2018 med anledning av att det då är 100 år sedan riksdagen fattade det principiella beslutet att införa allmän och lika rösträtt.

Förslagen om tillkännagivande kommer från ett så kallat utskottsinitiativ och från en motion. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

15

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

9, 48 minuter

Justering

2018-05-24

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Riksdagen har behandlat förslag från regeringen som gäller ändringar i bland annat tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Regeringen har föreslagit att det ska bli möjligt att förbjuda söktjänster som innehåller personuppgifter om att privatpersoner har begått brott, förekommer i fällande domar eller har varit föremål för tvångsmedel. Riksdagen sa nej till det befintliga förslaget. I stället uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att låta utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för dessa söktjänster igen.

Riksdagen sa ja till att det ska bli möjligt att i vanlig lag införa förbud för söktjänster som innehåller vissa känsliga personuppgifter om de finns tillgängliga på ett sätt som innebär stora risker för att privatpersoners personliga integritet skadas. Det kan till exempel gälla uppgifter om etniskt ursprung eller politiska åsikter.

Regeringen har även föreslagit ändringar i TF och YGL som gäller grundlagsskyddet för publicering på internet. Bland annat föreslås att om en utgivare av en databas som fått en underrättelse från Justitiekanslern om att material i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort materialet kan han eller hon inte hållas ansvarig för material som har funnits tillgängligt i databasen i mer än ett år. Det kan till exempel gälla en dagstidnings webbplats. Flera av regeringens övriga förslag handlar om språk, struktur och samordning och syftar till att göra grundlagarna mer lättillgängliga och lättare att använda.

Riksdagen sa ja till dessa förslag från regeringen som vilande. De ändrade reglerna ska börja gälla den 1 januari 2019. Eftersom det handlar om ändringar i grundlagar fattar riksdagen beslut två gånger med val emellan.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

12, 71 minuter

Justering

2018-05-22

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Regeringen föreslår två nya lagar samt ändringar i vissa andra lagar som berör statsråd och statssekreterare. Bland annat blir det i vissa fall möjligt att besluta om en karens eller en ämnesrestriktion på upp till tolv månader för statssekreterare och statsråd som exempelvis börjar arbeta inom näringslivet. Ämnesrestriktion innebär att personen under en tid inte får arbeta med vissa frågor. Syftet är att undvika att känslig information används på ett sätt som kan innebära skada för staten eller att en enskild person får obefogade fördelar.

Regeringen föreslår bland annat också att en särskild nämnd ska inrättas för att pröva frågor om karens och ämnesrestriktion.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men med några justeringar när det gäller ändringar i riksdagsordningen. Justeringarna handlar bland annat om hur valet av ledamöter till prövningsnämnden ska gå till.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

8

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 28 minuter

Justering

2018-05-14

Bordläggning

2018-05-21

Debatt

2018-05-22

Beslut

2018-05-23

Regeringen har föreslagit att könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till i bestämmelserna om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken, samt i bestämmelserna om olaga diskriminering i brottsbalken. På så sätt ska brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering även omfatta att hota, uttrycka missaktning eller diskriminera transpersoner. Det blir tydligare att det vid bedömningen av straff ska försvåra om ett motiv för ett brott har varit att kränka personer på grund av deras könsöverskridande identitet eller könsuttryck.

Riksdagen sa ja till de ändringar i brottsbalken som bland annat innebär att

• könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till i brottsbalkens bestämmelser om olaga diskriminering
• det blir tydligt att det vid bedömningen av straff ska försvåra om ett motiv för ett brott har varit att kränka personer på grund av deras könsöverskridande identitet eller könsuttryck.

Dessa ändringar börjar gälla den 1 juli 2018.

Ändringarna som gäller hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen tas samordnat i ett annat ärende och delarna som gäller hets mot folkgrupp i brottsbalken skjuts upp till nästa riksmöte. Ändringarna som gäller hets mot folkgrupp föreslås börja gälla den 1 januari 2019.

Riksdagen sa även nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

13, 39 minuter

Justering

2018-04-26

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16