Andreas Norlén (M)

Talman

Valkrets
Östergötlands län
Titel
Jur.dr
Född år
1973
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Aktuella uppdrag

Riksdagsledamot

Talman

Riksdagsledamot

Ledig

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Talman
2018-09-24 – 2026-09-21

Riksdagsledamot

Ledig
2018-09-24 – 2026-09-21
Ordinarie
2018-01-01 – 2018-09-24
Ledig
2017-09-11 – 2017-12-31
Ordinarie
2006-10-02 – 2017-09-10

Konstitutionsutskottet

Ordförande
2014-10-07 – 2018-09-24
Ledamot
2010-10-12 – 2014-09-29
Ledamot
2009-02-09 – 2010-10-04

Civilutskottet

Suppleant
2009-02-11 – 2010-10-04
Ledamot
2006-10-10 – 2009-02-09

Justitieutskottet

Suppleant
2006-10-10 – 2010-10-04

Krigsdelegationen

Ledamot
2014-10-14 – 2016-12-01

Utrikesnämnden

Suppleant
2015-02-12 – 2018-10-02

Domarnämnden

Personlig ersättare
2012-02-14 – 2018-10-24

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 06–. Talman 18–. Ledamot civilutskottet 06–09 och konstitutionsutskottet 09–14, ordförande konstitutionsutskottet 14–18. Suppleant justitieutskottet 06–10 och civilutskottet 09–10. Ledamot krigsdelegationen 14–16 och ordförande 18–. Ledamot Utrikesnämnden 18–. Suppleant Utrikesnämnden 15–18. Ordförande riksdagsstyrelsen 18–. Ordförande Stiftelsen Sveriges Nationaldag 18–. Ledamot moderata riksdagsgruppens förtroenderåd 15–18. Ledamot moderata riksdagsgruppens kommittékonferens 14–18. Personlig ersättare Domarnämnden 12–18.

Föräldrar

Ekonomichefen Urban Norlén och tidningschefen Gunilla Persdotter Norlén.

Utbildning

Gymnasieskola, samhällsvetenskaplig linje, Mjölby, slutår 92. Affärsjuridisk magister, Linköpings universitet 96. Jur.kand., Stockholms universitet 00. Jur.dr., Linköpings universitet 04.

Anställningar

Verksam i familjeföretaget, Kurirengruppen i Sverige AB, 93–. Doktorand, universitetsadjunkt, programansvarig för de affärsjuridiska programmen och gästlärare, Linköpings universitet 98–05.

Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.

Ledamot, Yttrandefrihetskommittén 11–12, Integritetskommittén 14–16, Mediegrundlagskommittén 15–16, parlamentariska EU-kommittén 16–17, Kommittén om en tydligare budgetprocess 17 och 2017 års riksrevisionsutredning 17–18.

Kommunala uppdrag

Kommunfullmäktig, Motala 98–02 och 06–14. Ersättare, fritids- och kulturnämnden, Motala kommun 95–98. Ledamot, revisionsberedningen, Motala kommun, 06–14 och ordförande 06–10. Landstingsfullmäktig, Landstinget Östergötland 98–99 och ersättare 94–98. Ersättare, primär- och tandvårdsnämnden 94–98.

Uppdrag inom förenings- och näringsliv

Vice ordförande, Moderata ungdomsförbundet i Ödeshög 88–90 och ordförande 90–92. Styrelseledamot, Moderata ungdomsförbundet i Östergötland 93–95 och ordförande 95–97. Styrelseledamot, Moderaterna i Motala 97–98. Styrelseledamot, Moderaterna i Östergötland 97–01 och 2:e vice ordförande 01–06. Kyrkofullmäktig, Motala församling 97–01. Styrelsesuppleant, Kurirengruppen i Sverige AB, Länstidningen Östergötland AB och Förvaltningsaktiebolaget Länstidningen Östergötland.

Litteratur

Oskälighet och 36 § avtalslagen (04, avhandling). "IT-rättsliga avtal" i Vänbok till Hans Stenberg (02). "Att hantera omständigheter" i Vänbok till Ingrid Arnesdotter (12). "Domstolarnas oberoende samt vissa näraliggande frågor om makt, juridik och politik" i Vänbok till Fredrik Wersäll (18).

Bostadsort

Motala

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Avtackning: Avtackning och avslutning efter voteringens slut

    Avtackning och avslutning efter voteringens slut

    Avtackning och avslutning efter voteringens
    Datum
    2024-06-19
  • Stillbild från Debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd

    Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd

    Betänkande 2023/24:SfU17

    Socialförsäkringsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet för återkallelser av uppehållstillstånd.

    Riksrevisionen anser att systemet inte fungerat effektivt under bedömningsperioden. I skrivelsen till riksdagen redogör regeringen för sin bedömning av läget, och vilka åtgärder som vidtagits på området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    23, 63 minuter
    Justering
    2024-05-21
    Bordläggning
    2024-05-28
    Debatt
    2024-05-29
    Beslut
    2024-05-29
  • Stillbild från Debatt om förslag: Migrationsfrågor

    Migrationsfrågor

    Betänkande 2023/24:SfU14

    Riksdagen sa nej till de cirka 130 förslag i motioner om migrationsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om permanent uppehållstillstånd, informationsplikt, EU:s migrations- och asylpolitik, mottagande av asylsökande, asylprocessen, anhöriginvandring och svenskt medborgarskap.

    Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    46
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    39 
    Anföranden och repliker
    29, 115 minuter
    Justering
    2024-05-02
    Bordläggning
    2024-05-15
    Debatt
    2024-05-16
    Beslut
    2024-05-22
  • Stillbild från Frågestund: Frågestund

    Frågestund

    Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Civilminister Erik Slottner KD Skolminister Lotta Edholm L Migrationsminister Maria Malmer Stenergard M Landsbygdsminister Peter Kullgren KD Civilminister Erik Slottner KD besvarar såväl allmänpolitiska
    Datum
    2024-05-16
  • Stillbild från Frågestund: Frågestund

    Frågestund

    Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin M Finansminister Elisabeth Svantesson M Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson KD Migrationsminister Johan Forssell M Minister för civilt försvar Carl-Oskar
    Datum
    2024-05-02
  • Stillbild från Debatt om förslag: Förbättrade möjligheter att ändra kön

    Förbättrade möjligheter att ändra kön

    Betänkande 2023/24:SoU22

    Riksdagen sa ja till socialutskottets förslag till en ny lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och en ny lag om fastställande av kön i vissa fall samt ett förslag till lag om upphävande av lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall.

    Förslagen innebär att processen för ändring av det kön som framgår av folkbokföringen särskiljs från processen för kirurgiska ingrepp i könsorganen. Det ska inte krävas något tillstånd från Socialstyrelsen för att få genomgå sådana kirurgiska ingrepp i könsorganen som syftar till att personens kropp ska stämma överens med könsidentiteten. Det ska bli enklare att ändra kön i folkbokföringen.

    En person som har fyllt 16 år ska få ändrat det kön som framgår av folkbokföringen efter en förenklad prövning av könsidentiteten.

    Förslaget som ligger till grund för beslutet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga.

    Lagarna börjar gälla den 1 juli 2025.

    Riksdagen riktar fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om behovet av föreskrifter, nationellt kunskapsstöd, förebyggande av brottsligt agerande och uppföljning av tillämpningen.

    Omröstning om återförvisning

    Beslutet föregicks av en omröstning om huruvida ärendet skulle återförvisas till socialutskottet, det vill säga skickas tillbaka till utskottet för ytterligare beredning.

    Vid omröstningen om återförvisning röstade 94 ledamöter ja, 234 ledamöter röstade nej och 0 ledamöter avstod från att rösta. 21 ledamöter var frånvarande.

    Så röstade partierna i omröstningen om återförvisning

    Socialdemokraterna
    Ja – 1 röster, Nej – 96 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 9

    Sverigedemokraterna
    Ja – 72 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

    Moderaterna
    Ja – 1 röster, Nej – 58 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 9

    Vänsterpartiet
    Ja – 0 röster, Nej – 22 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 2

    Centerpartiet
    Ja – 0 röster, Nej – 24 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

    Kristdemokraterna
    Ja – 19 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

    Miljöpartiet
    Ja – 0 röster, Nej – 17 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 1

    Liberalerna
    Ja – 0 röster, Nej – 16 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

    Ledamöter utan partibeteckning
    Ja – 1 röster, Nej – 1 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

    Voteringsresultat - återförvisning till utskottet SoU22 (pdf, 289 kB)

    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    133, 365 minuter
    Justering
    2024-04-04
    Bordläggning
    2024-04-16
    Debatt
    2024-04-17
    Beslut
    2024-04-17
  • Stillbild från Övrigt kammaren: Uppmärksammande av tvåårsdagen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina

    Uppmärksammande av tvåårsdagen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina

    För att visa Ukraina stöd på årsdagen av Rysslands fullskaliga invasion håller talmannen på tisdag 27 februari klockan 13 ett tal under en ceremoni i kammaren. Efter talet kommer gossopranen Tymur Vasylyshyn framföra en ukrainsk sång.
    Datum
    2024-02-27
  • Stillbild från Debatt om förslag: Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige

    Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige

    Betänkande 2023/24:JuU11

    Regeringen ska kunna införa regler om tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga id-handlingar till Sverige från andra stater. Regeringen ska också kunna införa sanktionsavgifter för de transportföretag som bryter mot förbudet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Ett förbud ska få införas endast om det – på grund av händelser inom migrationsområdet – har uppstått en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, och om reglerna behövs för att viktiga samhällsfunktioner lättare ska kunna fullgöra sina uppgifter.

    Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2024.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    37, 108 minuter
    Justering
    2024-02-08
    Bordläggning
    2024-02-14
    Debatt
    2024-02-15
    Beslut
    2024-02-15
  • Stillbild från Utrikespolitisk debatt: Utrikespolitisk debatt

    Utrikespolitisk debatt

    Den 14 februari är det utrikespolitisk debatt i riksdagen. Utrikesminister Tobias Billström M inleder debatten med att presentera regeringens utrikesdeklaration, det vill säga regeringens mål och prioriteringar för utrikespolitiken. Den utrikespolitiska debatten äger rum en gång om året i februari varje år. Då presenterar
    Datum
    2024-02-14
  • Stillbild från Frågestund: Frågestund

    Frågestund

    Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Energi- och näringsminister Ebba Busch KD Justitieminister Gunnar Strömmer M Finansmarknadsminister Niklas Wykman M Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson KD Energi- och näringsminister
    Datum
    2024-02-01
  • Stillbild från Debatt om förslag: Kollektivtrafikfrågor

    Kollektivtrafikfrågor

    Betänkande 2023/24:TU5

    Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om olika kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Detta i första hand med hänvisning till genomförda eller pågående initiativ på området.

    Motionerna handlar bland annat om stärkt kollektivtrafik, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem och färdtjänst.

    Utskottet framhåller att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppfylla de klimat- och transportpolitiska målen.

    Behandlade dokument
    27
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    18 
    Anföranden och repliker
    25, 90 minuter
    Justering
    2024-01-16
    Bordläggning
    2024-01-30
    Debatt
    2024-01-31
    Beslut
    2024-02-07
  • Stillbild från Debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten

    Utlåtande 2017/18:KU48

    EU-kommissionen föreslår nya regler som ska skydda så kallade visselblåsare, alltså personer som slår larm om allvarliga arbetsrelaterade missförhållanden och brott mot EU-regler. Riksdagen tycker att delar av förslaget går för långt.

    Enligt förslaget ska större företag och arbetsplatser inom offentlig sektor skapa rapporteringskanaler för att anställda ska kunna anmäla missförhållanden både inom och utanför organisationen. Syftet är enligt kommissionen bland annat att underlätta för visselblåsare och därmed bidra till att gemensamma EU-regler följs.

    Riksdagen håller med om vikten av ett fungerande skydd för visselblåsare och att det behövs gemensamma EU-regler när det gäller brott mot EU:s lagstiftning. Däremot anser riksdagen att beslut om detaljer för hur visselblåsare ska skyddas bäst fattas på nationell nivå i respektive EU-land. Därmed tycker riksdagen att delar av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    3, 15 minuter
    Justering
    2018-06-14
    Bordläggning
    2018-06-15
    Debatt
    2018-06-18
    Beslut
    2018-06-19
  • Stillbild från Debatt om förslag: Indelning i utgiftsområden och en sammanhållen budgetprocess

    Indelning i utgiftsområden och en sammanhållen budgetprocess

    Betänkande 2017/18:KU40

    Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att ändra ändamål och verksamheter för utgiftsområden i statens budget. Regeringens förslag gäller samordning av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, lokal statlig service och statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden. Dessutom godkände riksdagen Konstitutionsutskottets förslag om ändring av ändamål och verksamheter på utgiftsområden, som gäller en myndighetsgemensam infrastruktur för säkra elektroniska försändelser.

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändring i riksdagsordningen. Ändringen innebär att det i riksdagsordningen ska stå att lagförslag som har en tydlig koppling till statens budget och som lämnas i eller i anslutning till ett regeringsförslag om statens budget ska ingå i något av besluten om statens budget. Lagändringen börjar gälla den 1 september 2018.

    Riksdagen uppmanade även riksdagsstyrelsen i ett tillkännagivande att se över bestämmelserna om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter samt föreslå de ändringar som bedöms vara nödvändiga.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    3, 16 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-15
    Debatt
    2018-06-18
    Beslut
    2018-06-19
  • Stillbild från Debatt om förslag: Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar

    Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar

    Betänkande 2017/18:KU46

    Landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarna och Västerbottens län får överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län från staten. Därmed kommer det regionala utvecklingsansvaret i hela Sverige ligga på landstingen respektive Gotlands kommun, och genom förändringen uppnås därför ett mer enhetligt system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Syftet är att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Detta gäller såväl städer och stadsregioner, tätorter och tätortsregioner av olika storlek som olika typer av landsbygd och landsbygdsregioner.

    Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 19 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-15
    Debatt
    2018-06-18
    Beslut
    2018-06-19
  • Stillbild från Debatt om förslag: Granskningsbetänkande

    Granskningsbetänkande

    Betänkande 2017/18:KU20

    Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och Transportstyrelsens outsourcing.

    Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    KU:s granskning av regeringen är klar 

    Anföranden och repliker
    53, 77 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-15
    Debatt
    2018-06-18
  • Stillbild från Val: Val

    Val

    Riksdagen väljer ordförande och ledamöter till Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner.
    Datum
    2018-06-18
  • Stillbild från Debatt om förslag: Allmänna helgdagar m.m.

    Allmänna helgdagar m.m.

    Betänkande 2017/18:KU28

    Efter valet 2018 borde en parlamentarisk kommitté, med representanter från de olika riksdagspartierna, utses och sätta igång ett arbete med att se över bland annat ordensväsendet och antalet allmänna flaggdagar. Det tycker  riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

    • Att låta kommittén se över det offentliga belöningssystemet med fokus på bland ordensväsendet och regeringens belöningar.
    • Att låta kommittén se över de allmänna flaggdagarna i Sverige med utgångspunkt att antalet flaggdagar minskas vid nästa tronskifte.
    • Att låta kommittén se över utformningen av riksdagens ekonomiska anslag till hovet, alltså organisationen runt kungen och det svenska kungahuset.
    • Att regeringen borde överväga möjligheten att besluta om en tillfällig allmän flaggdag den 17 december 2018 med anledning av att det då är 100 år sedan riksdagen fattade det principiella beslutet att införa allmän och lika rösträtt.

    Förslagen om tillkännagivande kommer från ett så kallat utskottsinitiativ och från en motion. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    9, 48 minuter
    Justering
    2018-05-24
    Bordläggning
    2018-05-29
    Debatt
    2018-05-30
    Beslut
    2018-05-30
  • Stillbild från Debatt om förslag: Ändrade mediegrundlagar

    Ändrade mediegrundlagar

    Betänkande 2017/18:KU16

    Riksdagen har behandlat förslag från regeringen som gäller ändringar i bland annat tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

    Regeringen har föreslagit att det ska bli möjligt att förbjuda söktjänster som innehåller personuppgifter om att privatpersoner har begått brott, förekommer i fällande domar eller har varit föremål för tvångsmedel. Riksdagen sa nej till det befintliga förslaget. I stället uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att låta utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för dessa söktjänster igen.

    Riksdagen sa ja till att det ska bli möjligt att i vanlig lag införa förbud för söktjänster som innehåller vissa känsliga personuppgifter om de finns tillgängliga på ett sätt som innebär stora risker för att privatpersoners personliga integritet skadas. Det kan till exempel gälla uppgifter om etniskt ursprung eller politiska åsikter.

    Regeringen har även föreslagit ändringar i TF och YGL som gäller grundlagsskyddet för publicering på internet. Bland annat föreslås att om en utgivare av en databas som fått en underrättelse från Justitiekanslern om att material i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort materialet kan han eller hon inte hållas ansvarig för material som har funnits tillgängligt i databasen i mer än ett år. Det kan till exempel gälla en dagstidnings webbplats. Flera av regeringens övriga förslag handlar om språk, struktur och samordning och syftar till att göra grundlagarna mer lättillgängliga och lättare att använda.

    Riksdagen sa ja till dessa förslag från regeringen som vilande. De ändrade reglerna ska börja gälla den 1 januari 2019. Eftersom det handlar om ändringar i grundlagar fattar riksdagen beslut två gånger med val emellan.

    Behandlade dokument
    17
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 71 minuter
    Justering
    2018-05-22
    Bordläggning
    2018-05-29
    Debatt
    2018-05-30
    Beslut
    2018-05-30
  • Stillbild från Debatt om förslag: Behandlingen av riksdagens skrivelser

    Behandlingen av riksdagens skrivelser

    Betänkande 2017/18:KU21

    Regeringen har redogjort för sin behandling av riksdagens skrivelser under 2017. Bland annat redogör regeringen för åtgärder till följd av de tillkännagivanden, så kallade uppmaningar, som riksdagen riktar till regeringen.

    Konstitutionsutskottet, KU, har granskat regeringens redogörelse och konstaterar att själva redogörelsen har förbättrats för varje år. Det ser riksdagen positivt på.

    KU tycker också att det är bra att regeringen vill redovisa vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av tillkännagivanden så tidigt som möjligt. Däremot vill KU framhålla att syftet med uttalandet i utskottets betänkande förra året inte var att tillkännagivandena skulle redovisas i propositioner och skrivelser som behandlar sakfrågor som inte är direkt kopplade till tillkännagivandena.

    Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse över hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen behandlats under 2017.

    Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    2, 17 minuter
    Justering
    2018-05-22
    Bordläggning
    2018-05-28
    Debatt
    2018-05-29
    Beslut
    2018-05-30
  • med anledning av prop. 2017/18:206 Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar

    Motion 2017/18:4146 av Andreas Norlén m.fl. (M)

    Motion till riksdagen 2017/18:4146 av Andreas Norlén m.fl. M med anledning av prop. 2017/18:206 Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar att 3 första meningen lagen om regionalt utvecklingsansvar ska lyda: Denna lag gäller för landstingen, dock inte Stockholms läns landstingMotivering
    Inlämnad
    2018-04-25
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2017/18:KU46
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag

Filter