Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av energi- och näringsminister Ebba Busch, statsrådet Erik Slottner, statsrådet Maria Malmer Stenergard och statsrådet Paulina Brandberg. Energi- och näringsminister Ebba Busch besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Frågestund

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier.

Fru talman! Det har varit många turer kring elstödet, minst sagt. Först lovade regeringen att det skulle vara på plats den 1 november 2022. Därefter meddelade regeringen att kommuner och regioner skulle behöva vänta till slutet av maj för att kunna ansöka om stödet. Nu riskerar flera kommuner och regioner att gå miste om miljonbelopp i elstöd. I korta drag handlar det om att de på grund av ett växthus eller ett naturbruksgymnasium betraktas som jordbruksproducenter enligt regeringens elstödsförordning. I min valkrets är både Falkenbergs kommun och Region Halland drabbade.

Det här kan rimligen inte ha varit regeringens intention vid utformningen av elstödet, särskilt mot bakgrund av det svåra ekonomiska läge som landets kommuner och regioner befinner sig i. Därför vill jag fråga om statsrådet Ebba Busch avser att vidta några åtgärder för att förhindra att detta sker.

Fru talman! Detta har varit en otroligt tung period för väldigt många hushåll och företag liksom för många organisationer och föreningar, däribland såklart många kommuner och regioner.

Denna regering har lindrat och stöttat under den här svåra tiden, men det går inte att utforma ett system som är perfekt och som fullt ut klarar att kompensera för ett nedmonterat elsystem som inte har tillräckligt med kraft där det behövs när det behövs.

Jämfört med tidigare elstöd under en S-ledd regering är detta många gånger mer. Det är dock svårt att hitta en modell som gör att man kan kompensera fullt ut och där man utan att tappa väldigt mycket tid klarar av att utforma det hela på ett så detaljerat sätt att det inte finns fall där någon hamnar i kläm.

Fru talman! Det här handlar om att regeringen inte har tagit höjd för denna situation och exempelvis infört en begränsning eller undantagsregel i den förordning som man har tagit fram. Först ville man inte ta något ansvar för den välfärdskris som landets kommuner och regioner befinner sig i, och nu vill man inte heller ta något ansvar för ännu ett sviket vallöfte.

Kommer regeringen att ta ansvar den här gången och säkerställa att kommuner och regioner får det elstöd som utlovats?

Fru talman! Jag tycker att det är något magstarkt av en socialdemokrat, som lämnade efter sig ett track record med nästan 160 000 patienter i olagligt långa vårdköer, ett nedmonterat elsystem och rekordmånga skjutningar, att säga att vi lämnar svenska folket i sticket.

Det elstöd på runt 50 miljarder som har betalats ut, och som kan jämföras med det mycket begränsade elstöd som gick ut under den förra regeringen, har varit en viktig lindring och kompensation. Det har dock inte fullt ut varit en kompensation krona för krona. Detta är inte ett perfekt system, men det är ett viktigt upplägg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Under alltför lång tid har vi haft moskéer i Sverige som gång på gång har hamnat i skandaler när de genomfört verksamheter som på olika sätt har skadat samhället. Det har handlat om alltifrån religiöst sanktionerad prostitution till att sprida homofobiska och antisemitiska budskap.

Ett exempel är Malmöimamen Basem Mahmoud, som i två år spred sina antisemitiska åsikter från sin moské innan Malmös kommunala bostadsbolag förra året beslutade att inte förlänga moskéns hyreskontrakt.

Exemplen är dock otaliga. Homosexuella i allmänhet är inte välkomna i Sveriges moskéer, vilket innebär systematisk diskriminering.

Vad kommer civilministern att göra för att stoppa dessa moskéer från att sprida kvinnofientliga, homofobiska och rasistiska budskap?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Jag får nog konstatera att den inte riktigt ligger på mitt bord. Jag vet inte riktigt hur ledamoten kopplar detta till just civilministern. Civilsamhällesfrågor och trossamfund ligger hos socialminister Jakob Forssmed.

Över huvud taget tar regeringen naturligtvis religiös extremism på mycket stort allvar, var den än förekommer. Vi får dock inte göra misstaget att dra alla religiösa samfund över en kam, utan vi måste gripa in, agera och reagera där detta sker.

Vi är fullt medvetna om att religiös extremism har avslöjats i flera moskéer och att det har förekommit budskap i en del moskéer som är helt oacceptabla i ett demokratiskt samhälle som Sverige. Detta reagerar och agerar vi mot på många olika områden. Frågan får nog dock ställas vidare till ansvarig minister.

Fru talman! Det är rätt märkligt att dessa moskéer kan bedriva sin samhällsskadliga verksamhet och gång på gång hamna i skandaler på grund av att de sprider hat och skyddas av religionsfriheten. Politiker i Sverige måste börja skilja hat från religion. Misogyni är inte religion. Antisemitism är inte religion. Politiker måste kunna skilja mellan gudstjänstlokaler och dessa ondskans nästen som sprider hat i samhället.

(Applåder)

Fru talman! Självklart ska vi reagera varje gång det förekommer hatpropaganda - oavsett var detta sker måste vi reagera. Regeringen, inklusive många av mina ministerkollegor, har reagerat oerhört kraftfullt mot den antisemitism som vi nu ser sprida ut sig i det svenska samhället och som ökar otryggheten och rädslan hos den judiska befolkningen.

Detta är någonting som vi tar på mycket stort allvar. Åtgärder från flera olika ministrar har presenterats för att komma åt den mycket oroväckande antisemitismen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till Paulina Brandberg.

Ingen kan ha missat att det just nu pågår en konflikt mellan Tesla och IF Metall, som försöker att teckna kollektivavtal med Tesla. Nu hör vi återigen hur Svenskt Näringsliv börjar mullra och prata om att man vill inskränka strejkrätten.

Samtliga regeringspartier, och Centerpartiet, har tidigare motionerat om att införa en så kallad proportionalitetsprincip. Min jätteenkla fråga till statsrådet är om denna regering tänker införa den här principen och därmed inskränka strejkrätten.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Som ledamoten påpekar är detta en konflikt som har väckt mycket uppmärksamhet och som regeringen följer mycket noga. Dock rör detta ett specifikt kollektivavtal, och det är parternas ansvar att lösa det här. Regeringen har förtroende för att parterna kommer att reda ut det.

Fru talman! Jag upprepar min fråga: Tänker regeringen lägga fram förslag på riksdagens bord om att inskränka strejkrätten enligt proportionalitetsprincipen?

Fru talman! Det finns ingen politik från regeringen om att införa en proportionalitetsprincip. Vi följer som sagt frågan mycket noga, men vi kommer inte att agera med anledning av en tvist gällande ett specifikt kollektivavtal.

Fru talman! Vi var nog många som chockades i helgen av det frontalangrepp som Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson gjorde mot Sveriges religionsfrihet genom att föreslå rivning av moskéer och nedtagande av muslimska symboler i stadsbilden. Detta bidrar till ytterligare stigmatisering av vår muslimska minoritet och spär på den utbredda islamofobi som finns i samhället. Vidare är Åkessons uttalande skadligt för både Sverige och svensk säkerhet. Det är uppenbart att detta skadar den pågående Natoprocessen och bidrar till att försvåra säkerhetsläget ytterligare för våra svenska medborgare.

Min fråga till vice statsminister Ebba Busch är: Vad avser regeringen att göra för att minimera den skada som Sverigedemokraternas uttalande har medfört för Sveriges internationella anseende och för svenska medborgares säkerhet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tar fasta på det utrikesminister Billström rapporterade från den senaste internationella sammanslutningen, då också Natofrågan var uppe på agendan. Han konstaterade att detta var en icke-fråga där. SD:s utspel är en jättestor fråga för Centerpartiet och en del socialdemokrater men inte i de internationella sammanhangen med Nato.

Så till själva sakfrågan. Vi behöver bekämpa de värderingar som är ett gift i vårt samhälle och som finns i en del byggnader. Men det är värderingarna som ska bekämpas, inte byggnaderna. Regeringen står fullt och fast upp för religionsfriheten. Vi ska inte riva gudstjänstlokaler på måfå i Sverige, men vi ska varhelst de förekommer bekämpa värderingar som inte är förenliga med de grundläggande svenska värderingar som måste delas av oss alla.

(Applåder)

Fru talman! Det låter betryggande att regeringen inte står bakom det Sverigedemokraternas ledare sa och tar avstånd från det. Statsrådet besvarade dock inte min fråga, så den kvarstår. Vad avser regeringen att vidta för åtgärder för att trygga svenskars säkerhet och även Natoansökan? Det är ju inte så att den processen går smärtfritt, vilket jag tror att även regeringen är medveten om.

Fru talman! Jag utgår från verkligheten och konstaterar att Åkessons uttalande var ansvarslöst och onyanserat. Det väckte uppmärksamhet på Twitter men löser inga faktiska problem med extremism och islamism i Sverige. Att hota religionsfriheten brett eller att skuldbelägga alla muslimer löser inte det problem vi har med väldigt allvarlig islamism. I stället behöver man gå den väg vi gör, nämligen ta kampen om vilka värderingar som måste gälla alla i vårt land. Det är kraftigt överdrivet att detta uttalande skulle ha påverkat i internationella sammanhang.

Fru talman! Vi står inför stor utmaning när vi ska fasa ut den fossila energin, och energiministern har själv konstaterat att regeringens energi och klimatpolitik till stor del bygger på elektrifiering. Industrin och klimatforskarna är överens om att Sverige behöver fokusera på att snabbt, billigt och miljövänligt leverera stora mängder fossilfri el. När man lägger ihop industrins och myndigheternas bedömningar av hur elanvändningen kommer att behöva öka till följd av att vi ska ersätta fossil energi inom industri och transport kan man konstatera att det behövs uppemot 70 terawattimmar fram till 2030.

Min fråga till Ebba Busch är: Har regeringen en plan för en så kraftig utbyggnad av elsystemet?

Fru talman! Vi river vartenda hinder vi stöter på, och Miljöpartiet har stoppat in ganska många sådana, framför allt när det gäller kärnkraften. Vi konstaterar att alla goda krafter behövs, och under våra åtta månader i regeringsställning har två nya havsbaserade vindkraftsprojekt passerat regeringens bord och fått ja. Detta kan jämföras med ett sådant under åtta år med S- och, delvis, MP-regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu banar vi väg för inte bara 100 procent förnybart utan 100 procent fossilfritt. Tack och lov har kammaren beslutat, tyvärr utan MP:s stöd, att riva gränsen för antalet reaktorer och antalet platser. Vi behöver mer fossilfri kraftproduktion, och vi behöver ha en balans mellan den väderberoende kraftproduktionen och baskraften. Därför river vi nu hinder varhelst vi hittar dem och banar väg för mer fossilfri kraftproduktion.

Fru talman! Enligt regeringens plan kan man som bäst ha två nya kärnkraftverk på plats 2035, så oavsett om vi tycker olika om kärnkraften kvarstår frågan hur tillräckligt med el till industrin ska kunna levereras redan till 2030. Detta fick jag inget svar på, så kan energiministern förtydliga om det finns en plan för 70 terawattimmar till 2030?

Fru talman! Jag delar helt miljöpartisten Laksos åsikt att det vore väldigt bra om vi kunde få ytterligare 70 terawattimmar till 2030. Men de går inte att trolla fram, särskilt inte då det har försvunnit baskraft motsvarande fyra reaktorer och det dessutom var två ytterligare reaktorer planerade som inte blev av. Därför måste vi nu riva alla hinder och se hur långt vi kommer. Jag når gärna 70 terawattimmar, men målet i sig är inte det viktiga utan att vi har en realistisk väg för hur vi når det.

Fru talman! Min fråga riktar sig till energi- och näringsminister Ebba Busch.

I går beslöt vi att undanröja alla de socialdemokratiska stopplagarna mot ny kärnkraft. S-regeringar framtvingade inte bara stängningen av sex av tolv fullt fungerande, klimatsmarta reaktorer utan förbjöd dessutom all ny kärnkraft. Det tog kort tid att riva ned världens bästa energisystem, men det tar lång tid att återuppbygga det. Därför har regeringen fattat en rekordstor mängd nya energipolitiska beslut under sitt första år - och mer kommer.

Långsiktighet och stabilitet är avgörande för näringslivet och för dem som ska bygga ny kärnkraft, och här är internationella kärnkraftssamarbeten vitala. Ett sådant skulle kunna vara ett kärnkraftssamarbete mellan Sverige och det alltid lika klockrena Finland. Hur ser ministern på det?

Fru talman! Tack, Mats Green, för frågan!

Ja, fram för mer internationellt samarbete! Drömscenariot vore om vi kunde få en situation där en kärnkraftsreaktortyp som blir godkänd i till exempel Finland därmed också blir godkänd i Sverige, och vice versa. Den typen av närhet i det som kallas för standardtypgodkännande är något eftersträvansvärt, men det var något som man skrattade åt när vi hade EU-valrörelse för snart fem år sedan. Men nu finns kärnkraften med överallt, och vi i regeringen vill gärna se den typen av internationella samarbeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För ett år sedan lade vi grunden för ett ännu närmare samarbete med Frankrike på liknande sätt, inte minst kring tillståndsprocesserna, som kommer att vara en svår flaskhals i Sverige. Jag besökte själv Kanada och USA under hösten för att också där bana väg för att få till ett gemensamt ekosystem för att öka takten i kärnkraftsutbyggnaden i alla våra länder.

Fru talman! Jag tackar för svaret.

För att lyckas med ny kärnkraft krävs ett nära samarbete mellan leverantörer, kärnkraftsägare och Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Den tidigare regeringen omvandlade SSM till mer av en stoppmyndighet i stället för en framtidsinriktad och konstruktiv myndighet.

Hur ska vi kunna återgå till det samarbete som gav oss många framgångsrika kärnkraftsprojekt under 80-talet? Detta skulle jag vilja höra några ord om.

Fru talman! Först och främst ser vi fram emot att inom kort kunna återkomma med namn på den som ska bli kärnkraftssamordnare, för att bana väg för detta. Där kommer SSM att bli en viktig myndighet. Vi dammsuger nu efter alla lagar och regler som har gjort att myndigheten i sin utövning blivit mer av en stopp- och bromskloss i arbetet.

Ytterligare utredningar för att underlätta etablering och tillståndsansökan tillsattes så sent som den 2 november i år, och vi ser fram emot att presentera resultatet.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Slottner och gäller vår statliga förvaltning. Vi ser ett behov av en mer effektiv statsförvaltning för att både öka medborgarnyttan för våra gemensamma skattemedel och fokusera mer på kärnverksamhet och även frigöra resurser för stora och samhällsviktiga reformer.

Det handlar om reformer för att stärka rättsväsendet, så att gängen kan knäckas, om välfärdssatsningar som kan tillgängliggöra vården och korta köerna och om mer förebyggande. Därför är min fråga: Vilka initiativ avser regeringen att ta för att få en mer effektiv statsförvaltning?

Fru talman! Jag tackar Yusuf Aydin för frågan.

Det pågår nu ett omfattande arbete för att effektivisera staten och göra den mer fokuserad på sina kärnuppgifter för att på så sätt bland annat ta ansvar för skattebetalarnas pengar och använda dem på ett så klokt och effektivt sätt som möjligt. Ett led i detta arbete är att minska antalet myndigheter. Detta lovade vi inför valet, och det levererar vi på nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är flera åtgärder som pågår. I budgeten pekar vi ut tio myndigheter som ska bli fem, och vi har en särskild utredning som går igenom de mindre myndigheterna. Med detta menar vi myndigheter som har färre än 100 årsarbetskrafter, och det finns ungefär 120 sådana myndigheter i Sverige.

Nyligen - jag tror att det var i förra veckan - fattade regeringen ett särskilt beslut om nämndmyndigheterna som omfattar 41 av dessa. Vi ska se om vissa av dem kan slås samman när det behövs. Därutöver har vi ett särskilt uppdrag till Statskontoret för att se över informations- och kommunikationsinsatserna på våra myndigheter.

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Det är viktiga insatser som presenteras, och det är också viktigt att vi kontinuerligt har en översyn för att bibehålla en effektiv förvaltning.

Som nämndes har vi många myndigheter, varav många är ganska små. Min fråga blir då: Kommer regeringen att återkomma under mandatperioden med ytterligare myndighetssammanslagningar?

Fru talman! Det är högst troligt att vi kommer att göra det. Vi aviserar nu specifikt tio myndigheter som ska bli fem, men det skulle förvåna mig om ingen av de andra utredningar jag nämnde kommer fram till att några myndigheter kan avskaffas eller slås ihop med andra. Vi får se vad de landar i.

Regeringens ambition är att antalet myndigheter ska minska, men det handlar också om att ensa uppdrag. Det är väldigt lätt att lägga till nya uppdrag till myndigheter men svårare att dra ifrån, så det handlar både om att myndigheterna ska bli mer fokuserade på kärnuppgiften och om att de ska bli färre.

Fru talman! I Sverige har vi kommit långt med jämställdheten, även om vi är långt ifrån framme. Det finns fortfarande mycket att göra, och detta gäller inte minst de skillnader vi ser mellan kvinnors och mäns företagande, finansiella sparande och ägande.

Vi vet att betydligt färre kvinnor än män startar och driver företag. Under ett seminarium som Liberalerna ordnade här i riksdagen i går lyfte man upp de stora skillnader vi ser i kvinnors finansiella ägande. I Sverige äger kvinnor i dag ungefär hälften så mycket som män - hälften!

Vi ser också att kvinnor inte äger sina hus i samma utsträckning som män, vilket naturligtvis får konsekvenser vid en eventuell skilsmässa. I studier ser vi också hur kön är en mycket viktigare faktor än utbildning för upplevd finansiell förmåga.

För individen är detta naturligtvis allvarligt, men för Sverige och för svenskt näringsliv är det förödande. Vi behöver mångfald om vi ska bli starka. Min fråga till näringsministern är därför: Hur arbetar vi för att minska de skillnader vi ser mellan kvinnor och män vad gäller just företagande och finansiellt sparande?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Detta är verkligen en av mina personliga hjärtefrågor som näringsminister, och jag är glad över att vi nu tar initiativ för att driva på för att fler kvinnor ska ha möjlighet att starta och driva företag och ha möjlighet till eget ägande.

Statistik visar att mindre än 1 procent av allt privat riskkapital investeras i bolag som är grundade av kvinnor. Det är ungefär en tredjedel av alla företag i dag som drivs av kvinnor, och det har legat ganska konstant under lång tid. Därför gav regeringen i våras ett uppdrag till Tillväxtverket att gå igenom och sammanställa forskning men också utvärdera tidigare åtgärder.

Det har tidigare tagits flera mycket lovvärda initiativ, bland annat under centerpartistiska näringsministrar. Vad av detta behöver vi göra mer av, och vad har inte gett den önskade effekten?

Vi ser fram emot att gå vidare med det som föreslås i rapporten från Tillväxtverket.

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Jag skulle gärna vilja höra lite mer. Går det att säga något om den del av Tillväxtverkets uppdrag som handlar om att öka unga kvinnors intresse och kunskap när det gäller sparande, investeringar och företagande?

Fru talman! Vi har precis fått slutrapporten om kvinnors företagande, och där föreslås bland annat att vi tyvärr måste börja med statistiken. Vi har alldeles för dålig statistik om företagande, ägande, finansiering och organisationsfrågor. Vi måste också få till en särskild satsning på flickors och kvinnors intresse för naturvetenskap, teknik, ingenjörskap och liknande.

Utifrån rapporten kommer vi nu att mejsla fram vad vi menar ska bli beslut från regeringen, förhoppningsvis i samarbete med riksdagen i flera av frågorna.

Fru talman! Vice statsministern hade kunnat stå kvar, för min fråga går till henne.

I september varslades hela 1 500 personer, drygt, om uppsägning från byggindustrin. Det är en ökning med över 446 procent sedan september 2022, och det ökar fortfarande. Man får gå tillbaka till finanskrisen 2008 för att hitta liknande siffror.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtidigt har varslen inom träindustrin mer än femdubblats, i huvudsak från småhusindustrin och modulhusindustrin, och året är inte slut ännu. När en sektor redovisar ökade varsel med 550 procent hörs ingenting från regeringen. Samtidigt saknas det bostäder i norra Sverige. Det saknas tusentals bostäder i Kiruna, Gällivare, Boden, Luleå och Skellefteå i spåren av den gröna industriella omställningen. Det finns projekt på plats som skulle kunna sättas igång.

Vad avser regeringen att göra?

Fru talman! Jag uppskattar frågan, Isak From, men jag instämmer verkligen inte i att regeringen skulle ha förhållit sig passiv till detta.

Det är ett elände. Vi befinner oss i ett mycket svårt ekonomiskt läge. Bostadsbyggandet har alltid påverkats av konjunkturläget. Det är en naturlag - inte i faktisk mening, men det är så det fungerar.

Detta är en utveckling som beror väldigt mycket på omvärldsfaktorer. Ska vi sitta på händerna för det? Nej! Regeringens strategi för norra Sverige handlar bland annat om hur vi ser till att ändå kunna hålla rätt takt i bostadsbyggandet. Det finns massor kvar att göra.

Vi har också gett länsstyrelserna i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som nu vidtas i samverkan med kommunerna för att främja ökat bostadsbyggande där det finns underskott på bostäder. Vi går också fram med förslag om betydande lättnader för byggkrav på till exempel studentbostäder.

Det är alltså högt och lågt för att ändå försöka bana väg för ytterligare nya bostäder i en mycket svår tid.

Fru talman! Värderingsstyrd slöja, till exempel hijab, cementerar de patriarkala könsrollerna och hedersnormerna. Det är fruktansvärt att man tillåter ett plagg som sexualiserar flickor ända ned i förskoleåldern.

I barnkonventionens artikel 14 står det att barnen har rätt att utöva vilken religion de vill eller inte alls. Ändå ser vi att föräldrar i Sverige tvingar sina barn att bära slöja enbart för att föräldrarnas religion kräver det.

Lika anmärkningsvärt är det att man från politiskt håll i Sverige 2023 blundar för något som inte hör hemma i ett modernt västerländskt samhälle. Den 18 november röstade statsrådet Paulina Brandbergs eget parti under partiets landsmöte nej till ett slöjförbud för barn i förskolan och lågstadiet.

Därför vill jag fråga statsrådet om regeringen är villig att se över lagen och ändra den till barnens fördel i stället för att låta föräldrarnas religion göra barnen till sexobjekt.

Fru talman! Tack, ledamoten, för en mycket viktig fråga!

Jag instämmer helt i problembilden; vi har ett jättestort problem i Sverige med att unga flickor i förskolan och nedre skolåldern tvingas bära hijab. Det är faktiskt inte bara föräldrarna som tvingar, utan vi ser skolor där skolpersonal bistår föräldrarna med att se till att hijaben är på under skoldagen. Detta är fullständigt oacceptabelt och hör inte hemma i Sverige. Hedersförtryck ska inte förekomma någonstans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har ingen politik för att införa ett slöjförbud. Det betyder inte att vi inte kommer att agera i frågan. I min portfölj växlar jag upp arbetet mot all form av hedersrelaterat våld och förtryck. Vi arbetar med att ta fram en ny nationell strategi och ett åtgärdsprogram. Detta är absolut en fråga som inkluderas i det arbetet.

(Applåder)

Fru talman! Generativ artificiell intelligens är bland annat en helt avgörande teknik för att Sverige och världen ska nå utsläppsmålen till 2050.

Gruppen entreprenörer och forskare som utvecklar AI består av både radikala framtidsoptimister och övertygade domedagsprofeter.

Under söndagen presenterades ett internationellt avtal, Guidelines for secure AI system development. Där föreslås bland annat att AI-systemen ska övervakas, att data ska skyddas mot manipulation och att leverantörer av mjukvara ska granskas. Vidare ska nya språkmodeller endast släppas efter att de testats ur säkerhetssynpunkt.

Det här har gjorts i samarbete med alla de framstående företagen inom området och myndigheter från USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike med flera. Men Sverige har inte varit med.

Min fråga till statsrådet Slottner är: Varför har Sverige inte varit med i det mest ambitiösa samarbetet för säker AI-utveckling i världen?

Fru talman! Jag kan inte svara på varför Sverige inte var med i just detta specifika samarbete. Men vi finns med i väldigt många andra sammanhang. Nu pågår flera internationella samarbeten, både från politiken och från näringslivet, för en hållbar utveckling av artificiell intelligens där vi respekterar mänskliga rättigheter, demokrati och frihet och där vi använder AI för att utveckla våra samhällen, inte för att leda dem in i mer övervakande, kontrollerande eller auktoritära system. Inte minst EU:s AI-förordning är ett viktigt led i detta.

Jag har också haft samtal med motsvarigheter i USA och Kanada. Vi är helt överens om att vi behöver en hållbar utveckling av AI.

Jag välkomnar verkligen initiativet som tagits. Ett antal länder har varit med och utvecklat detta. Även näringslivet är med på de principerna. Det är lovvärt.

AI innebär fantastiska möjligheter för framtiden, för såväl välfärden som privat näringsliv och offentlig förvaltning. Men vi måste också hantera de etiska risker som finns med AI.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Hur kan Ebba Busch kalla det svenska energisystemet för nedmonterat?

Tack vare en framgångsrik rödgrön energipolitik har Sverige gått från att under den borgerliga regeringen importera el från kolkraft i bland annat Tyskland till att i stället ha ett överskott på över 33 terawattimmar förra året.

Trots Putins energikris, som höjt allas elpriser, har vi haft de lägsta elpriserna i EU, mest export av miljövänlig el i EU, lägst användning av fossil energi i EU och högst användning av förnybar energi i EU. Enligt Svenska kraftnät har Sverige också ett av de mest leveranssäkra elsystemen i världen.

Sluta snacka skit om Sveriges energisystem!

Fru talman! Vad var frågan?

(ANNIKA HIRVONEN (MP): Frågan ställdes i anförandets första mening. Jag visar statsrådet mitt manus.)

Fru talman! Tack för tålamodet! Hur kan jag som energiminister kalla energisystemet för nedmonterat? Det ska jag förklara.

I vintras hade vi en situation med en rejäl risk för bortkoppling i vårt energisystem. Så skört är det. Resultatet av Miljöpartiets energipolitik de senaste åren är som om ett parti skulle säga: Hörni! Nu kör vi hela den svenska sjukvårdens personal på jour. Alla har jour. Ingen är fast anställd. Ingen har fast schema. Alla kör bara jour.

Man har pumpat in ny kraftproduktion motsvarande 10 000 megawatt. Men allt har varit väderberoende. Det har gjort systemet skört. Vi har inte tillräcklig effekt och el när och där det behövs.

Då är det medmonterat. Då funkar det inte som det ska. Då har energiministern fog för att säga att det är nedmonterat. Och nu ska vi städa upp och bygga det starkt igen.

(Applåder)

Fru talman! Våld i nära relationer måste bekämpas med full kraft. Det vet jag att regeringen har stort fokus på. Även hbtqi-personer utsätts för våld i nära relationer. På grund av både diskriminering och stigmatisering kan en våldsutsatt hbtqi-person befinna sig i en särskilt sårbar situation.

Det finns studier som visar på större våldsutsatthet bland homosexuella och bisexuella personer, särskilt bland ungdomar. Detsamma gäller för transpersoner. Det saknas dock heltäckande nya studier och mer omfattande kunskap om omfattningen och utsattheten i Sverige. Därför går min fråga till statsrådet Paulina Brandberg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad gör regeringen i fråga om våld i nära relationer när det gäller just hbtqi-relationer?

Fru talman! Tack för en väldigt viktig fråga, ledamoten!

Självklart ska vi bekämpa mäns våld mot kvinnor i Sverige. Men vi ska inte samtidigt osynliggöra andra våldsutsatta grupper. Just hbtqi-personer är en grupp som hittills har varit osynliggjord och där det finns en våldsutsatthet.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att ta upp det här problemet. Vi har bland annat gett i uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att kartlägga hbtqi-personers utsatthet för våld i nära relationer och analysera behov av insatser för just den gruppen. Vi har också introducerat en ny stödtelefon för män, transpersoner och intersexpersoner som är våldsutsatta. I arbetet med att ta fram en ny nationell strategi för det könsrelaterade våldet har vi särskilt uppmärksammat att den här gruppen måste synliggöras på ett mycket bättre sätt än vad som hittills har gjorts.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Paulina Brandberg.

Det pågår en arbetsmarknadskonflikt mellan en arbetsmarknadspart och den globala elbilstillverkaren Tesla. Konflikten har blivit en världsnyhet och kan få betydelse för framtidens arbetsmarknad och klimatomställningen.

Ett fackförbund företräder medlemmar som är anställda av företaget. Enligt det man kan läsa sig till är en stor majoritet av arbetstagarna i företaget nöjda med villkoren. Det är alltså inte dåliga förhållanden på arbetsplatsen som är orsak till kampen mot företaget Tesla.

En statlig myndighet har blivit del av konflikten. Distribution av nödvändiga registreringsskyltar skedde först inte, men efter ett domstolsbeslut måste Transportstyrelsen nu tillfälligt lämna ut Teslas registreringsskyltar.

Med anledning av den uppkomna situationen frågar jag hur statsrådet ställer sig till att en statlig myndighet lägger sig i konflikten.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Det är den andra frågan på området i dag, och det visar ju hur mycket engagemang det väcker.

Regeringen följer konflikten oerhört noga. Vi har dock en sådan ordning att när det gäller en fråga som denna som rör ett specifikt kollektivavtal har parterna väldigt stort ansvar att reda ut situationen.

Medlingsinstitutet har utsett en medlare som står till parternas förfogande i konflikten. Jag förutsätter alltså att tvisten kommer att lösas och att intilliggande sympatiåtgärder också hanteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Malmer Stenergard.

Migrationspolitiken är ett av regeringens mest prioriterade politikområden. Det märks i retoriken där man alltsedan Tidöavtalet har pratat om ett paradigmskifte.

Ett av områdena inom migrationspolitiken där regeringen meddelat att det nu ska bli förändring är återvandring. Fler personer som invandrat till Sverige ska förmås att lämna landet. Regeringen säger att man kraftigt vill stimulera återvandring av personer som invandrat till Sverige.

Regeringen har nu regerat i över ett år. Jag vill därför fråga statsrådet hur mycket återvandringen har ökat sedan regeringen tillträdde.

Fru talman! Tack så mycket, Zara Leghissa, för frågan! Det är mycket riktigt så att regeringen arbetar intensivt för att stärka arbetet med återvandring, som har varit oerhört lågt prioriterat under tidigare regeringar, bland annat den socialdemokratiska.

Jag har träffat väldigt många personer som har en längtan tillbaka till sina rötter men som känner att de behöver stöd för att återintegreras i hemlandet på ett bra sätt. Jag tycker att vi har en skyldighet att se till att det finns rätt verktyg och ekonomiska medel för detta. Därför pågår en utredning som regeringen har tillsatt. Vi tittar exempelvis på hur man har gjort i andra länder, såsom Danmark.

Jag är inte nöjd med hur många som hittills har fått stöd till återvandring. Det behöver bli fler som får det, och därför gör vi det här viktiga arbetet.

Fru talman! Min fråga går till energi- och näringsminister Ebba Busch. Regeringen och Sverigedemokraterna har sedan regeringstillträdet presenterat en helt ny inriktning för kärnkraften i Sverige. Det handlar om förändring av lagstiftning som hindrat nybyggnation, översyn av tillståndsprocesser, regelverk och avgifter med mera.

Nu senast presenterades en färdplan för hur man kan skapa förutsättningar för massiv utbyggnad. Men kärnkraft kräver långsiktighet. Oppositionen röstade i går nej till propositionen Ny kärnkraft i Sverige.

Inom Socialdemokraternas tilltänkta regeringsunderlag finns diametralt motsatt syn på kärnkraft bland partierna. Hur ser energiministern på den osäkerhet som det kan skapa med en opposition som motsätter sig utbyggnad av kärnkraft?

Fru talman! Det är väl snarare så att det har skett framsteg som gör att vi står närmare varandra nu i kärnkraftsfrågorna än på mycket länge. Jag skulle säga att vi börjar röra oss förbi en del av låsningarna som funnits, där man dogmatiskt slagit olika kraftslag i huvudet på varandra. Man börjar förstå att till exempel allt mitt tidigare prat om kärnkraft egentligen har handlat om funktionerna som den bidrar med. Det är en reglerbar baskraft och en synkron kraftkälla jämfört med de väderberoende. Och om man vill ha mer vindkraft behöver man mer kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag väljer att ta fasta på att det är en rörelse i rätt riktning även om jag gärna skulle se att vi gick ännu mer i takt. Framför allt finns det stora möjligheter att komma överens med S om långsiktiga villkor som också skulle välkomnas av industri och näringsliv.

Fru talman! Detta är en fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch som representant för hela regeringen.

Regeringsunderlagets största parti, Sverigedemokraterna, tycker att religiösa symboler eller rent av symboler som bara kan tolkas som att de har koppling till religion ska förbjudas och tas bort - i alla fall om det är en religion de inte tycker om.

Sverigedemokraterna anser också att det ska vara förbjudet att bygga byggnader för religiösa ändamål - om det handlar om en religion de inte tycker om, alltså.

Min fråga till statsrådet är hur regeringen ser på dessa förslag.

Fru talman! Regeringen håller inte med. Regeringens uppfattning är att vi ska bekämpa värderingar som är farliga och dåliga för vårt land, men vi ska inte göra det genom att skjuta religionsfriheten i sank.

Det är inte moskén som är problemet. Det är vad som möjligtvis predikas i moskén som är problemet, på samma sätt som vi har sett i en del kyrkliga sammanhang, där jag själv har rört mig.

Vissa värderingar är inte valbara. Vi har i Sverige under alldeles för många år varit naiva vad gäller migration och integration och trott att så länge man har språk och jobb är man integrerad. Vi har missat värderingarna.

Fadime Sahindals pappa kunde svenska och hade jobb men delade inte grundläggande värderingar som aldrig kan vara valbara här. Det är det vi försöker addera. Det ska vi göra genom att bekämpa fel värderingar - inte en enskild religion.

Fru talman! Min fråga går till energi- och näringsminister Ebba Busch. Vi är många här inne som vet att jobben skapas och välfärden stärks av alla svenska företagare runt om i landet. All den välfärd och framgång Sverige har beror på att vi har låtit företag verka och växa och att strävsamma individer vågat ta steget att öppna egna verksamheter.

Det handlar om grävmaskinförare, kockar, programmerare, taxichaufförer och ekonomer. Varje år tar individer i alla yrkesgrupper steget att starta eget företag. Men i dag får många företagare kämpa med prisökningar, matchningsproblematik, skatter och avgifter. De belastas även med lagar, förordningar, regler och byråkrati från svenska myndigheter. Det är inte bara tidskrävande utan också extremt kostsamt för företagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är hur regeringen under mandatperioden kommer att arbeta för att minska regelbördan och öka regelförenklingarna för svenska företag och entreprenörer.

Fru talman! Tack, Carl Nordblom, för frågan!

Jag är som näringsminister helt övertygad om att om den generella bilden av företagsklimatet i Sverige är att det är krångligt, mödosamt och bara en massa pappersexercis, då vågar man kanske inte belåna hem och hus och ta det där steget från idé till verklighet och vara en av dem som faktiskt bidrar till att skapa fler jobb och tillväxt i Sverige. Därför är regelförenklingsarbetet en av den här regeringens viktigaste åtgärder.

I budgeten lanserade vi ett förenklingspaket på drygt 51,1 miljoner. Det är inte jättemycket pengar, men det är välriktade sådana, bland annat till inrättandet av ett förenklingsråd och uppgradering av Verksamt.se som är superuppskattat av många svenska företagare, och också en översyn i uppdragen till alla myndigheter att samtliga som vi kan lyckas motivera in ska ha regelförenklingar för ögonen framåt.

Fru talman! I tisdags fick vi ta del av nyheten att "stålbolag utreder kärnkraft - ett stenkast från Haparanda", en nyhet som kanske förvånar en del eftersom det särskilt i den här kammaren ganska många gånger har sagts att ingen vill investera i kärnkraft.

Det här är ett besked som vi verkligen välkomnar. Näringslivet måste ha detta om man ska klara den omställningsresa som är så nödvändig. Bolagen uppger själva att det är just kärnkraft, och då SMR, som är det viktiga eftersom bolagen utöver att minska sina CO2-utsläpp även vill producera fjärrvärme, vätgas och processvärme.

Företaget som det handlar om ligger alltså enligt artikeln ett stenkast från Haparanda men på finsk sida. Som sann nordist och ledamot i Nordiska rådets utskott för tillväxt och utveckling som har energifrågorna vill jag fråga energiministern om energiministern ser att vi i Norden kan dra ännu större nytta av varandra och därmed av våra investeringar och de kunskaper som vi har.

Fru talman! Ett välfungerande nordiskt elsystem är faktiskt något av det göttigaste vi har. Det finns en enorm styrka i detta. Vi har ett av världens historiskt sett längsta och mest välintegrerade system, och det är mer än ett samarbete. Vi kör, vi utvecklar och vi driver i hög grad elsystemet tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Att vi är starka som region tror jag gynnar Sverige. Det är också en anledning till att vi godkände Aurora Line mellan norra Sverige och Finland som ett led i att stärka detta, och det är planerat att tas i drift 2025.

Jag tror att vi behöver göra fler av den här typen av förstärkningar, dock inte med vem som helst. Det är Norden som är en nyckel här, eftersom vi har en liknande syn på våra styrkor och svagheter och hur vi kan komplettera varandra.

Därtill tror jag att vi ska lära oss att bli utmanade av Finland i tempo, tempo, tempo. Det är det jag försöker att bidra med på mitt område.

Fru talman! I södra halvan av vårt land låg elpriset på 2 kronor per kilowattimme i dag, och det är många som oroar sig över höga elpriser i vinter. Hur höga de blir vet vi inte. Det finns dock en grupp som vet att de kommer att få högre priser vid årsskiftet, nämligen landets fjärrvärmekunder varav många finns i min hemkommun Stockholm. Det aviseras så höga höjningar som 25-30 procent.

Inte nog med att falukorven har blivit dyr, fru talman; nu ska svenskarna också frysa när de äter den.

Det här kommer att drabba vanligt folk i framför allt Stockholm, Göteborg och Malmö. Det är bara att konstatera att svenskarna blir fattigare. Hur tänker energi- och näringsministern Ebba Busch underlätta situationen för Sveriges fjärrvärmekunder?

Fru talman! Tack, ledamoten Daniel Vencu Velasquez Castro, för frågan! Många gånger när man pratar om energi glömmer man bort fjärrvärmen. Det är uppenbart att ledamoten inte gör det, och vi har diskuterat den här frågan flera gånger här i kammaren.

Det som behövs för att producera fjärrvärme har fullkomligt skenat i höjden. I vissa fall är det prisökningar med hundratals procent som då även driver kostnaderna för fjärrvärme.

Det jag som energiminister har sett som ganska oroväckande är att prisökningarna skiljer sig väldigt mycket åt mellan bolagen. Det här är ju naturliga monopol där man står för alla delar i kedjan av prissättningen, och som hushåll har man inte möjlighet att välja någon annan fjärrvärmeleverantör.

Vi följer detta mycket noga, och vi för också dialog med både myndigheter och aktörer för att öka transparensen i prissättningen. Men det är i grunden inflation och prisökningar som har drivit fram detta. Om dessa är rimliga följer vi noga.

Fru talman! Just nu behandlas ett utskottsinitiativ i socialutskottet där Moderaterna och Liberalerna föreslår att alla själva ska få välja kön. Skulle det här vinna gehör skulle vilken man som helst kunna byta juridiskt kön och sedan förvänta sig att få tillgång till de rättigheter och möjligheter som vi kvinnor har, rättigheter som vi har kämpat hårt för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här kan få enorma konsekvenser för hela jämställdhetsarbetet. Dam- och herrklasser är en förutsättning för lika villkor inom sporten. Män ska inte kunna tävla mot kvinnor och helt rasera kvinnors resultat och rekord, något som vi nu ser förödande exempel på i USA.

Det är uppenbart att jämställdheten hotas på många sätt om alla ska få bestämma sitt eget kön utifrån självidentifikation. Vilka risker ser statsrådet Brandberg med att var och en ska få välja sitt kön, och på vilket sätt kommer hon att agera för att säkerställa kvinnors rättigheter?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

När det gäller själva lagstiftningen kring en ny könstillhörighetslag är det en fråga som numera ligger på riksdagen och inte på regeringen.

Det har väckts frågor gällande hur detta kan påverka jämställdheten. Utifrån det tänker jag svara.

Dagens könstillhörigslag är från 1972. Alla våra nordiska grannländer har uppdaterat sina könstillhörighetslagar för att de bättre ska avspegla den syn vi i dag har på frågor som gäller juridiskt kön. Det här är en lagstiftning som innebär en större grad av självbestämmande men där det fortfarande krävs en medicinsk diagnos.

De farhågor som har väckts i debatten har vi inte sett förverkligas i våra grannländer som har uppdaterat sina lagstiftningar på motsvarande sätt, men som jämställdhetsminister kommer jag självklart att följa frågan noggrant.

Fru talman! Jag har en fråga till energi- och näringsministern.

Jag är glad att vi det senaste året har tagit stora steg med en bra energipolitik. Vi har tagit många bra beslut, senast i går här i kammaren om ny kärnkraft.

Prognoser från Svenskt Näringsliv, Energiföretagen med flera pekar på ett fördubblat energibehov fram till 2045 - 330 terawattimmar jämfört med dagens 140 terawattimmar. Den energimängd som behöver tillföras systemet motsvarar ungefär 20 kärnkraftsreaktorer av den större modellen. Samtidigt vet vi att det krävs ungefär 1 000 miljarder i investeringar på Svenska kraftnät.

Jag undrar hur regeringens prognos och scenario ser ut för framtiden när det gäller effekt- och energibehovet till 2045, till exempel när det gäller topplast- och baslasteffekten.

Fru talman! Tack, Lars Engsund, för frågan!

Det är regeringens myndigheter som ansvarar för att göra prognoser för vilka effekt- och energibehov som finns, men vi följer detta väldigt nära.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Generellt sett kan man säga att den omläggning som vi gör egentligen handlar om att försöka få ur politiken ur energipolicyerna och stoppa fysiken tillbaka in i dem för att vi ska bygga ett robust, fossilfritt energisystem som levererar tillräckligt med el där det behövs, när det behövs och till vettiga priser långsiktigt.

Den energipolitiska inriktningspropositionen som kommer att landa på riksdagens bord kommer att ha två tydliga mål: ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. Det låter enkelt men kommer i grunden att vara revolutionerande, för det innebär att vi styr mer mot hur vi ska klara balans och robusthet i systemet och att myndigheterna har den basinstruktionen jämt. Jag ser fram emot när vi kan diskutera den i kammaren här.

Fru talman! Jag vill ställa en fråga om SD:s och regeringens besparingar på myndigheterna och de effekter som vi nu ser av dessa. Det handlar om statlig service och närvaro i hela landet, eftersom besparingarna innebär den typen av effekter.

Regeringen har också varit väldigt tydlig med att man ville utöka folkräkningen. Men när Skatteverket nu behöver anpassa sig efter besparingarna säger man upp många av dem som skulle utföra folkräkningen, vilket innebär att det inte kommer att bli den folkräkning som man eftersträvade, förmodar jag.

Då ställer jag frågan till civilministern: Vad anser civilministern om konsekvenserna av dessa neddragningar och besparingar på myndigheterna?

Fru talman! Först och främst vill jag bara rätta Eva Lindh och säga att det här inte är en SD-regering. Det är en regering som består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, som har ett parlamentariskt samarbete, bland annat kring budgeten, med Sverigedemokraterna. Så är det sagt.

Regeringen tycker att det är fullt rimligt att staten bidrar i ekonomiskt tuffa tider. Hushåll är hårt ansatta av hög inflation och stigande räntor. Kommun och region har det kärvt i sin ekonomi nu för att få budgeten att gå ihop. Det är rimligt att också våra myndigheter visar att de tar ansvar i en ekonomiskt tuff tid.

Det handlar om 1 procent i besparing på förvaltningsanslaget. Eva Lindh går verkligen händelserna i förväg när hon berättar exakt vilka konsekvenser detta kommer att få. Det får vi se under nästa år. Jag är övertygad om att de allra flesta myndigheter kommer att kunna hantera detta på ett mycket bra sätt.

Det är delegerat ned till generaldirektörerna att hantera effektiviseringen. Men staten måste kunna effektivisera 1 procent under dessa mycket tuffa tider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Finland utsätts just nu för en form av hybridkrigföring. Ett stort antal migranter från Mellanöstern bussas av Ryssland till finska gränsen, och Finland har svarat med att stänga alla gränsövergångar till landet.

Finlands agerande är naturligtvis helt logiskt. Men i strikt mening står det i strid med EU:s regelverk, som säger att medlemsländerna inte får stoppa migranter från att söka asyl. Det gäller även i de fall det är helt uppenbart att det handlar om instrumentalisering eller hybridkrigföring och även när det handlar om migranter som uppenbarligen inte har något vettigt skäl att komma till Finland.

Håller statsrådet Malmer Stenergard med mig om att denna ordning i grund och botten är väldigt märklig? Demokratiska rättsstater borde väl ha en absolut rätt att säga nej till migranter som kommer från ett land som Ryssland, som de själva helt frivilligt har rest in i, och som uppenbarligen inte har något behov av skydd i till exempel Finland?

Fru talman! Jag tackar Ludvig Aspling för frågan.

Jag ser med mycket stor oro på utvecklingen i Finland, där man uppenbarligen använder migranter för en form av hybridkrigföring. Vi såg samma sak för ungefär två år sedan, när Belarus agerade på ett mycket allvarligt sätt. Det visar också tydligt att vi behöver ett annat regelverk för att kunna möta sådana här situationer. Ett sådant regelverk arbetas nu fram på EU-nivå. Jag hoppas att förhandlingarna ska leda fram till resultat inom kort, vilket är alldeles nödvändigt, det vill säga en specifik reglering för instrumentaliseringssituationer.

Jag står i nära kontakt med min ministerkollega Mari Rantanen i Finland och är naturligtvis också beredd att stötta med det som behövs.

Asylrätten ska respekteras, men vi måste ha tydliga verktyg för att kunna hantera den här typen av situation.

Fru talman! Allmänna reklamationsnämnden, ARN, är en myndighet som prövar tvister mellan konsumenter och företag. Ett beslut från ARN är en rekommendation om hur en tvist ska lösas. Det är ett enklare sätt att avgöra tvisten än att driva den rättsligt i domstol.

ARN:s rekommendationer arbetas ofta in i exempelvis branschrekommendationer och är på det sättet vägledande för hur regelverk och lagstiftning ska tolkas. På det sättet är ARN också ett av våra viktigaste verktyg för att stärka konsumentskyddet i Sverige och underlätta för näringsidkare att följa lagstiftningen.

Samtidigt har antalet ärenden ökat kraftigt de senaste åren, vilket riskerar att leda till ökade ärendebalanser och längre avgörandetider för Allmänna reklamationsnämnden.

Min fråga till konsumentminister Erik Slottner är därför: Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stärka Allmänna reklamationsnämnden och därmed också konsumentskyddet i Sverige?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar så mycket för en viktig och bra fråga.

ARN, Allmänna reklamationsnämnden, är en väldigt viktig myndighet för att stärka skyddet och tryggheten för Sveriges konsumenter. Regeringen vidtar flera åtgärder för detta. Vi lade senast i vårändringsbudgeten en förstärkning med cirka 6 miljoner kronor till Allmänna reklamationsnämnden just för att man ska kunna komma ned i ärendebalans och kunna hantera fler ärenden i ARN, vilka vi har sett har ökat otroligt mycket. Inte minst har ökade möjligheter att anmäla digitalt gjort att också anmälningsviljan har ökat.

Vi har gjort en permanent förstärkning i nästa års budget, som vi dessutom förstärker med ytterligare 6 miljoner i budgeten för 2025, så ARN får nu rejäla förstärkningar. Detta är en viktig prioritering för regeringens konsumentpolitik.

Därutöver ska vi lägga en mindre avgift för anmälningar till ARN för att minska det som vi ibland kallar okynnesanmälningar och därigenom förhoppningsvis få en mer rimlig ärendebalans.

Fru talman! Min fråga vänder sig till näringsministern.

PFAS är ämnen som är långlivade och cancerframkallande och som vi numera återfinner på allt fler platser, både i naturen och i oss människor.

Aftonbladet har uppmärksammat att dessa ämnen finns hos bland annat kosmetikaföretag som L'Oréal och att vi därmed sminkar oss med dessa cancerframkallande ämnen. När konfrontation med L'Oréal sker i form av frågor svarar det multinationella företaget, vars produkter är väldigt spridda ute i samhället, att de har för avsikt att fasa ut dessa ämnen från sina produkter. Men när man tittar närmare ser man att det inte sker någon utfasning, utan produkter med dessa ämnen säljs fortfarande i webbshopen, så att svenska kvinnor använder det när de sminkar sina ansikten. Det är alltså cancerframkallande och fertilitetsstörande.

Jag undrar vad näringsministern gör för att kalla till sig detta företag och ställa det mot väggen?

Fru talman! Jag vill börja med att rikta ett stort tack till Jytte Guteland som lyfter denna fråga.

PFAS är mycket riktigt otroligt farliga ämnen. Vi har inom många områden bedrivit en ganska nogsam kamp för att ta reda på var de finns och var vi kan se till att få bort dem ytterligare.

Uppenbarligen har vi ganska mycket kvar att göra. Här pågår ett ganska omfattande arbete även på EU-nivå, som jag misstänker att Jytte Guteland är väl insatt i. EU ser nu över bland annat kemikalielagstiftningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag kan inte här och nu i talarstolen svara på vad vi gör i den specifika situationen på svensk mark och som rör svenska konsumenter. Men detta är en fråga som jag mer än gärna skulle kunna tänka mig att återkomma till, för vår grundhållning ligger fast att vi behöver se till att vi har företag som tar stort ansvar, inte minst i fråga om PFAS.

Fru talman! I Västra Götaland genomfördes nyligen en hälsoundersökning bland regionens fjärdeklassare. I enkäten kunde barnen välja på så många som fem olika könsalternativ. Föräldrar blev upprörda och menade att det öppnar för en könsförvirring när man konfronteras med idén att det skulle finnas fler än två kön att välja på.

Om vi säger till barn att de kan känna sig som en flicka befäster vi också normerna kring att en flicka eller pojke förväntas vara och agera på ett visst sätt, det vill säga raka motsatsen till den jämställdhet vi försöker uppnå där just normer och värderingar inte ska vara avgörande för hur man ska växa upp och lyckas i livet. På frågan varför svarade regionen att även icke-binära tioåringar ska kunna tala om sin "könsambivalens".

Anser jämställdhetsministern att denna typ av frågeställningar till tioåriga barn är rätt väg att gå för att förbättra jämställdheten i Sverige? Vad avser ministern annars att göra för att det här ska upphöra?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Låt mig börja med att säga att om vi ska kunna arbeta med jämställdheten i Sverige måste vi kunna tala om män och kvinnor. Det är viktigt att kunna skilja statistiskt sett helt enkelt för att se vilka skillnader som finns. Det gäller både barn och vuxna.

Samtidigt har vi en situation där vi har många vuxna som identifierar sig som trans eller intersex. Vi ska leva i ett samhälle där alla ska få leva i den identitet som de själva känner sig hemma i.

När det gäller barn menar jag att vi får ha en annan hållning och se till att vi kan värna jämställdheten även hos barn genom att tala om pojkar och flickor.

Det finns inga åtgärder här och nu. Regeringen lägger sig inte i den här typen av åtgärder på skolnivå. Men regeringens hållning är som jag har lagt fram.

Frågestunden var härmed avslutad.