David Josefsson (M)

Motion till riksdagen 2026/27:436 av David Josefsson (M) Stärkt arbete för brottsutsatta företag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheterna att ge relevanta myndigheter såsom Brottsförebyggande rådet, i dialog med näringslivets organisationer,

Inlämnad

2026-11-12

Förslag

4

Datum

2026-11-12

Motion till riksdagen 2026/27:425 av David Josefsson (M) Strategi för autonoma fordon Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av tydliga regelverk och en strategi för testverksamhet och användande av autonoma och elektrifierade fordon och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2026-11-12

Förslag

1

Datum

2026-11-12

Motion till riksdagen 2026/27:437 av David Josefsson (M) Avskaffande av den generella åldersgränsen för konserter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den generella rekommendationen om en åldersgräns på 13 år vid musikkonserter bör avskaffas och ersättas med individuella

Inlämnad

2026-11-12

Förslag

1

Datum

2026-11-12

Motion till riksdagen 2026/27:424 av David Josefsson (M) Tydligare regelverk för förmånsbeskattning vid test- och utvecklingsverksamhet inom fordonsindustrin Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten att utreda reglerna för bilförmånsbeskattning

Inlämnad

2026-11-12

Förslag

1

Datum

2026-11-12

Motion till riksdagen 2026/27:442 av Dennis Alvdén m.fl. (M) Utredning av förutsättningarna för E20 i Alingsås Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att initiera en utredning av framtida sträckning av E20 genom Alingsås och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2026-11-12

Förslag

1

Datum

2026-11-12

Demokrati och mänskliga rättigheter

Datum

2026-10-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bedriver områdessamverkan får rätt att ta ut en avgift från berörda fastighetsägare.

Rätten att ta ut en avgift gör det möjligt att fördela kostnader för områdessamverkan på alla berörda fastighetsägare i proportion till den nytta de kan anses ha av samverkansarbetet. Avgiften får bara täcka kostnader för sådant som inte omfattas av statens och kommunens ansvar.

Områdessamverkan är en samverkan som inom ett geografiskt avgränsat område i den byggda miljön analyserar behov av och vidtar åtgärder för att utveckla ett område på ett sätt som är ägnat att förebygga brott, skapa trygghet och stärka områdets attraktivitet och lokala näringsliv.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24 (73 minuter)

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-21

Bordläggning

2026-05-25

Debatt

2026-05-26

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra reglerna tydligare och enklare när man bygger om eller ändrar en byggnad.

Vid en större ändring av en byggnad föreslås att de krav som finns på utformning och tekniska egenskaper främst ska uppfyllas för den del av byggnaden som ändras. Möjligheten att samtidigt ställa krav på hela byggnaden begränsas. Sådana följdkrav får bara ställas om det behövs för att åtgärda allvarliga risker för hälsa och säkerhet, eller för att uppfylla krav på bredbandsanslutning, energihushållning, värmeisolering och hållbar mobilitet.

Ändringarna innebär också att ordet ”ombyggnad” ska ersättas med ”större byggnadsändring”.

Ändringarna innebär också vissa lättnader i kraven på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Till exempel gäller dessa krav inte när en ny bostad inreds på en vind eller i suterräng.

De nya reglerna börja gälla 1 januari 2027.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

6 (29 minuter)

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-19

Bordläggning

2026-05-21

Debatt

2026-05-22

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om hyrköp av bostäder. Lagen ska i längden göra det möjligt för fler att äga sitt boende.

Ett avtal om hyrköp innebär att en person – som benämns hyrköpare enligt den nya lagen – har löfte om att få köpa en bostad inom en viss tid och fram till dess få bo i bostaden mot en avgift. Varianter av hyrköp förekommer redan i dag men det har fram till nu inte funnits något enhetligt regelsystem för det.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till förändringar av systemet med ägarlägenheter.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11 (45 minuter)

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-19

Bordläggning

2026-05-21

Debatt

2026-05-22

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till privatuthyrningslag och ändringar i bland annat jordabalken och bostadsrättslagen. Ändringarna ska skapa en mer flexibel hyresmarknad och öka tillgången till bostäder. En ny privatuthyrningslag ska införas med syfte att förenkla och förtydliga reglerna för privatpersoner som hyr ut sin bostad. Möjligheterna att hyra ut sin bostadsrätt i andra hand utökas också. Att lägenheten tidigare varit uthyrd ska i det sammanhanget bara tas hänsyn till när bostaden hyrs ut igen om den tidigare uthyrningen skett i betydande omfattning.

Det införs också mer ändamålsenliga regler för att möta företagens behov av bostäder till sin personal och för att underlätta för den allt vanligare boendeformen där hyresgäster hyr varsitt rum och delar på gemensamma ytor. De nya reglerna innebär att förutsättningarna för att tillgodose dessa boendeformer genom så kallad blockhyra förbättras. Blockhyra innebär att en hyresvärd hyr ut flera bostäder i ett ”block” till en enda hyresgäst, i stället för att hyra ut varje bostad direkt till privatpersoner.

Dessutom höjs ersättningen till hyresförmedlare och det införs regler om bland annat prövningstillstånd i mål om återbetalning av hyra i syfte att effektivisera processen.

Den nya lagen och lagändringarna börja gälla 1 juli 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

30, 74 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-08

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20

Regeringen vill införa ett nytt kvalitativt mål för effektiv energianvändning och vill samtidigt göra ändringar i bland annat lagen om energideklarationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det nya målet är kvalitativt och ersätter det nuvarande kvantitativa målet.

Lagändringarna bygger på ett EU-direktiv och innebär bland annat att kraven på att upprätta en energideklaration utökas till att gälla vid en ombyggnad som innefattar en betydande del av byggnadens klimatskärm, att energirenoveringsplaner införs, och att det tekniska egenskapskravet avseende laddning av elfordon ändras till att avse hållbar mobilitet.

Lagändringarna kommer träda i kraft den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

20, 43 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-12

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att göra byggprocesserna effektivare och säkrare.

Under 2022 trädde regler om certifierat byggprojekteringsföretag i kraft. Inget certifieringsorgan har hittills ackrediterats. Regeringen föreslår att reformen med certifierade byggprojekteringsföretag utvecklas. Det innebär bland annat att uttrycket certifierade byggprojekteringsföretag ändras till byggbedömare och att rollen utökas så att den även omfattar kontroll vid genomförande av byggåtgärder.

Ett annat syfte är att stärka kontrollen av vissa tekniska egenskapskrav vid byggande och förvaltning. Bland annat förstärks rollen som sakkunnig och kraven på kontrollplan utvecklas. Beslutet innebär även ett tydliggörande av att certifieringsverksamhet kan innefatta myndighetsutövning och att sådana beslut får överklagas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2026-04-23

Datum

2026-04-24

Bordläggning

2026-05-06

Debatt

2026-05-07

Beslut

2026-05-20

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) Infrastruktur- och

Datum

2026-05-07

Kommuner ska kunna bli skyldiga att erbjuda hyresgarantier för att hjälpa enskilda hushåll att etablera sig på bostadsmarknaden. Förslaget innebär att regeringen kan införa en skyldighet för kommuner att ge hyresgarantier. Riksdagen sa ja till förslaget som syftar till att motverka osäkra bostadsförhållanden och utestängning från bostadsmarknaden.

Riksdagen sa också ja till att det införs en sekretessbestämmelse för uppgifter om personliga förhållanden i ärenden om kommunala hyresgarantier.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 35 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-29

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta krav på att ange en identitetsbeteckning vid ansökan om lagfart. Riksdagen ställde sig också bakom regeringens förslag som ska hindra att regelverket kringgås när hyresrätter ombildas till bostadsrätter.

Beslutet innebär att en lagfartsansökan i fråga om en fysisk person ska innehålla uppgifter om förvärvarens person- eller samordningsnummer. När det gäller juridiska personer ska ansökan innehålla uppgifter om förvärvarens organisationsnummer. Syftet med beslutet är att skapa bättre kontroll över vem som äger en fastighet. Skärpta identitetskrav kan bidra till polisens och andra myndigheters möjligheter att förebygga och bekämpa brott.

Om en bostadsrättsförening vill förvärva ett hyreshus för att ombilda hyresrätter till bostadsrätter ska detta beslutas på en föreningsstämma. Ombildningsbeslutet är bara giltigt om hyresgästerna i minst två tredjedelar av de lägenheter som omfattas av förvärvet går med på beslutet. Riksdagsbeslutet innebär att det införs ett krav på att en bostadshyresgäst ska ha varit folkbokförd på en fastighet under minst sex månader närmast före föreningsstämman för att få räknas med i den kvalificerade majoritet som krävs.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 29 minuter

Justering

2026-04-14

Datum

2026-04-17

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksdagen sa nej till 131 förslag om bostadspolitik. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om åtgärder på bostadsmarknaden, finansiering av bostadsbyggande, allmännyttiga bostadsbolag, åtgärder mot segregation och utanförskap samt cirkulär ekonomi i bygg och fastighetssektorn.

Riksdagen hänvisar i första hand till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

18

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

28, 106 minuter

Justering

2026-03-26

Datum

2026-03-27

Bordläggning

2026-03-31

Debatt

2026-04-01

Beslut

2026-04-01

Riksdagen sa nej till samtliga motioner om hyresrätt, bostadsrätt och andra upplåtelseformer i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om hyresrättens reglering, ändringar i bostadsrättslagen, kooperativ hyresrätt samt modeller som hyrköp.

Riksdagen hänvisar främst till gällande regelverk, tidigare ställningstaganden och pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

21

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

53, 166 minuter

Justering

2026-03-05

Datum

2026-03-06

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-12

Riksdagen sade nej till 153 förslag om planering och byggande. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om plansystemet, hållbarhets- och klimatanpassningsåtgärder samt reglerna om bygglov och överklaganden.

Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

24

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

11, 73 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-09

Bordläggning

2026-02-23

Debatt

2026-02-24

Beslut

2026-02-25

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Migrationsminister Johan Forssell (M) Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) Infrastruktur- och bostadsminister

Datum

2026-02-05

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 i olika fastighetsrättsliga frågor. Förslagen handlar bland annat om tomträtt, expropriationsersättning, förköpslag, fastighetsförmedling och översyn av lantmäteriverksamheten.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

6, 46 minuter

Justering

2026-01-22

Datum

2026-01-23

Bordläggning

2026-01-27

Debatt

2026-01-28

Beslut

2026-01-28