Kjell-Arne Ottosson (KD)

Tjänstgörande riksdagsledamot

Valkrets
Värmlands län, plats 304
Titel
Lärare.
Född år
1975
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Aktuella uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie

Miljö- och jordbruksutskottet

Vice ordförande

Trafikutskottet

Suppleant

EU-nämnden

Suppleant

Nordiska rådets svenska delegation

Ledamot

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
2018-09-24 – 2026-09-21

Miljö- och jordbruksutskottet

Vice ordförande
2022-10-04 – 2026-09-21
Ledamot
2022-10-04 – 2022-10-04
Suppleant
2018-10-02 – 2022-09-26

Trafikutskottet

Suppleant
2022-10-12 – 2026-09-21
Suppleant
2018-10-02 – 2022-09-26

Näringsutskottet

Suppleant
2018-10-16 – 2022-09-26

Försvarsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03

Konstitutionsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03

Utrikesutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03

Arbetsmarknadsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Civilutskottet

Suppleant
2022-10-04 – 2022-11-09
Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Finansutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Justitieutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Kulturutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Socialförsäkringsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Skatteutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Socialutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Utbildningsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

EU-nämnden

Suppleant
2018-10-09 –

Nordiska rådets svenska delegation

Ledamot
2018-10-09 – 2025-10-31

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 18–. Vice ordförande miljö- och jordbruksutskottet 22–. Suppleant miljö- och jordbruksutskottet 18–22, EU-nämnden 18–, näringsutskottet 18–22, trafikutskottet 18– och civilutskottet 22. Ledamot Nordiska rådets svenska delegation 18–.

Föräldrar

Skogs- och fabriksarbetaren Sune Ottosson och affärsbiträdet Jorunn Ottosson, f. Trandem.

Utbildning

Samhällsvetenskaplig linje, Solbergaskolan, Arvika 91–94. Grundskollärarprogrammet, Högskolan i Karlstad, 95–98. Norsk 1, Høgskolen i Østfold, Halden 11–12.

Anställningar

Grundskollärare, Årjängs kommun 98–09. Adjunkt, Rømskog skole 09–18.

Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.

Ledamot Miljömålsberedningen 19–23 och Renmarkskommittén 21–. Ledamot Nordiska ministerrådets gränshinderråd 23–.

Kommunala uppdrag

Ledamot, fritidsnämnden, Årjängs kommun 99–00. Ordförande, fritidsnämnden 00–06. Vice ordförande, kultur- & fritidsnämnden 07–13. Ersättare, kommunfullmäktige, Årjängs kommun 00–02. Kommunfullmäktig, 02–, vice ordförande 10–13 och ordförande 14–18. Ersättare, kommunstyrelsen 03–10 och vice ordförande 15–18. Ordförande, kommunbygderåd 07–09. Ordförande, valnämnden 14. Ersättare, Region Värmland 15–18.

Uppdrag inom förenings- och näringsliv

Ledamot, Kristdemokraterna Värmland 15–17, ordförande 17–.

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Debatt om förslag: Lättnader i strandskyddet – ett första steg

    Lättnader i strandskyddet – ett första steg

    Betänkande 2024/25:MJU16

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär flera lättnader i strandskyddsreglerna.

    Enligt förslaget ska små vatten och vatten som anlagts i modern tid inte lägre omfattas av det generella strandskyddet. Förslaget innebär också att möjligheterna att bygga eller vidta åtgärder i strandnära lägen ökar.

    Strandskydd ska i enskilda fall få införas för små vatten med särskild betydelse för strandskyddets syften som är att på lång sikt skydda allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.

    Undantaget för företag som använder sig av naturresurser på land och i vatten, areella näringar, blir enligt regeringens förslag mer generöst. Bestämmelserna för areella näringar ska även kompletteras så att vattenbruk, alltså verksamhet som bedriver odling i vatten, exempelvis fisk- och skaldjursodling, också omfattas av lättnaderna.

    Vidare ska kommuner enklare kunna besluta att strandskyddet inte återinträder när de antar en ny detaljplan, det vill säga de regler som styr bebyggelsen inom ett visst område.

    Förslagen börjar gälla 1 juli 2025.

    Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 40 förslag i motioner, bland annat med hänvisning till regeringens förslag och pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.

    Behandlade dokument
    30
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    15 
    Anföranden och repliker
    80, 183 minuter
    Justering
    2025-05-08
    Datum
    2025-05-09
    Bordläggning
    2025-05-13
    Debatt
    2025-05-14
    Beslut
    2025-05-15
  • Stillbild från Särskild debatt: Särskild debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport och Sveriges klimatpolitik

    Särskild debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport och Sveriges klimatpolitik

    Fredagen den 9 maj håller riksdagen en särskild debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport och Sveriges klimatpolitik. Debatten hålls med anledning av ett initiativ från Miljöpartiet. Från regeringen deltar klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
    Datum
    2025-05-09
  • Stillbild från Debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om Industriklivet

    Riksrevisionens rapport om Industriklivet

    Betänkande 2024/25:MJU15

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Industriklivet. I granskningen har Riksrevisionen tittat på om regeringen och Energimyndigheten har hanterat Industriklivet så att det på ett effektivt sätt kan bidra till industrins klimatomställning och därigenom Sveriges klimatmål.

    Riksrevisionens övergripande slutsats är att både regeringens utformning av och Energimyndighetens arbete med Industriklivet har flera brister. I rapporten lämnas ett antal rekommendationer till regeringen och till Energimyndigheten, bland annat om att samordna de statliga stöden till klimatomställningen.

    Regeringen instämmer i vissa slutsatser, till exempel att Industriklivet kan bidra mer effektivt till industrins omställning. Däremot delar regeringen inte Riksrevisionens uppfattning i vissa andra delar, exempelvis att målgruppen för Industriklivet är otydlig.

    Riksdagen ställer sig bakom regeringens bedömning i flera delar och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 42 minuter
    Justering
    2025-04-03
    Datum
    2025-04-09
    Bordläggning
    2025-05-06
    Debatt
    2025-05-07
    Beslut
    2025-05-08
  • Stillbild från Debatt om förslag: Klimatpolitik

    Klimatpolitik

    Betänkande 2024/25:MJU14

    Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om klimatpolitik, främst med hänvisning till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar till exempel om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, negativa utsläpp, kompletterande åtgärder, nationella klimatinvesteringar och klimatanpassning.

    Behandlade dokument
    28
    Förslagspunkter
    26
    Reservationer
    46 
    Anföranden och repliker
    60, 159 minuter
    Justering
    2025-04-24
    Datum
    2025-04-24
    Bordläggning
    2025-05-06
    Debatt
    2025-05-07
    Beslut
    2025-05-08
  • Stillbild från Debatt om förslag: Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden

    Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden

    Betänkande 2024/25:MJU13

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att det blir möjligt att förbjuda bottentrålning i marina skyddade områden, det vill säga marina nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden eller Natura 2000-områden. Bottentrålning innebär fiske med redskap som släpas längs med botten.

    Syftet med förslaget är att öka skyddet för känslig havsmiljö, även om det innebär att fisket i dessa områden försvåras.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2025.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    24, 56 minuter
    Justering
    2025-03-20
    Datum
    2025-03-20
    Bordläggning
    2025-03-26
    Debatt
    2025-03-27
    Beslut
    2025-04-02
  • Stillbild från Debatt om förslag: Skogspolitik

    Skogspolitik

    Betänkande 2024/25:MJU12

    Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om skogspolitik, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om skogens roll för bioekonomin och klimatet, brukandet av skogen, formellt skydd av skogen, skogsbruk och artskyddet samt forskningen inom ämnet.

    Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

    Behandlade dokument
    23
    Förslagspunkter
    23
    Reservationer
    38 
    Anföranden och repliker
    40, 119 minuter
    Justering
    2025-03-11
    Datum
    2025-03-12
    Bordläggning
    2025-03-19
    Debatt
    2025-03-20
    Beslut
    2025-03-26
  • Stillbild från Debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur

    Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur

    Betänkande 2024/25:MJU11

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens granskningsrapport om förvaltningen av skyddad natur.

    Sveriges yta består till 15 procent av skyddad natur där landets naturreservat och nationalparker ingår. Riksdagen har beslutat att de skyddade områdena ska förvaltas med hög ambitionsnivå. Riksrevisionen pekar på ett flertal brister i förvaltningen och lämnar i sin rapport rekommendationer till regeringen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna.

    Riksdagen instämmer i Riksrevisionens bedömningar om att statens insatser brister och välkomnar de åtgärder som regeringen föreslagit för att förbättra förvaltningen. Förvaltningen av skyddad natur ska, enligt riksdagen, vara effektiv och ändamålsenlig samtidigt som den bidrar till att uppfylla Sveriges nationella mål och internationella åtaganden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    44, 114 minuter
    Justering
    2025-02-20
    Datum
    2025-02-24
    Bordläggning
    2025-03-12
    Debatt
    2025-03-13
    Beslut
    2025-03-19
  • Stillbild från Debatt om förslag: Övergripande miljöfrågor

    Övergripande miljöfrågor

    Betänkande 2024/25:MJU9

    Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

    Förslagen handlar bland annat om tillståndsprocesser och miljöprövning, vindkraftsetablering, äganderättsfrågor, offentlig upphandling, miljöbrott och ansvarsfrågor vid miljöföroreningar.

    Riksdagen hänvisar framförallt till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen gäller.

    Behandlade dokument
    63
    Förslagspunkter
    26
    Reservationer
    37 
    Anföranden och repliker
    37, 121 minuter
    Justering
    2025-02-20
    Datum
    2025-02-25
    Bordläggning
    2025-03-12
    Debatt
    2025-03-13
    Beslut
    2025-03-19
  • Stillbild från Debatt om förslag: Jakt och viltvård

    Jakt och viltvård

    Betänkande 2024/25:MJU7

    Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag som rör jakt och viltvård i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om en översyn av jaktlagstiftning och jakttider, en viltmyndighet, älgförvaltning, vildsvinsförvaltning, skarvförvaltning, blyammunition, jakt och viltvårdsuppdraget, jakt på säl och jakt på rovdjur.

    Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

    Behandlade dokument
    76
    Förslagspunkter
    19
    Reservationer
    24 
    Anföranden och repliker
    23, 86 minuter
    Justering
    2025-02-11
    Datum
    2025-02-11
    Bordläggning
    2025-02-18
    Debatt
    2025-02-19
    Beslut
    2025-02-19
  • Stillbild från Debatt om förslag: Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur

    Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur

    Betänkande 2024/25:MJU1

    Totalt cirka 16,4 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Klimat, miljö och natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Mest pengar, knappt 3,5 miljarder kronor, går till klimatinvesteringar. Drygt 2,3 miljarder kronor går till klimatpremier och drygt 1,3 miljarder kronor går till åtgärder för värdefull natur.

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och en investeringsplan. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    54, 150 minuter
    Justering
    2024-12-05
    Datum
    2024-12-11
    Bordläggning
    2024-12-16
    Debatt
    2024-12-17
    Beslut
    2024-12-18
  • Stillbild från Debatt om förslag: Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

    Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

    Betänkande 2024/25:MJU5

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om inriktning för havsmiljöpolitiken.

    Förslaget innehåller övergripande principer som ska gälla för allt havsmiljöarbete.

    Regeringen vill stärka användningen av den så kallade ekosystemansatsen, ett arbetssätt för bevarande och långsiktigt hållbart användande av naturresurser, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Bland annat ska arbetet med en hållbar förvaltning av fiskresurserna tydligare samordnas med övrigt havsmiljöarbete.

    Andra utgångspunkter är att övergödningen ska minska samt att Sverige bör utöka och förstärka skyddet av marina områden.

    I förslaget betonas även behovet av att Sverige fortsatt arbetar internationellt för att minska tillförseln av farliga ämnen till havsmiljön, samt arbetar aktivt för att EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet genomförs.

    Riksdagen sa även nej till förslag i motioner, varav 70 yrkanden kommer från den allmänna motionstiden 2024.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    25
    Reservationer
    39 
    Anföranden och repliker
    48, 127 minuter
    Justering
    2024-11-14
    Bordläggning
    2024-11-19
    Debatt
    2024-11-20
    Beslut
    2024-11-20
  • Stillbild från Debatt om förslag: Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning

    Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning

    Betänkande 2024/25:MJU4

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning. Syftet med lagändringarna är att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer.

    Bland annat ska så kallade ändringstillstånd kunna användas i en större utsträckning än idag, detta för att viljan att investera inte ska hämmas och att infasningen av ny teknik inte fördröjs. Dessutom ska giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd kunna förlängas med tre år.

    Lagändringarna innebär också att länsstyrelsens uppgifter under avgränsningssamrådet ska utvecklas för att öka möjligheten att få fram ett bra underlag. Även antalet partsmyndigheter minskas genom att Kammarkollegiet inte längre ska vara en sådan myndighet.

    Vidare görs ändringar för att det ska hållas fler muntliga förberedelser och att användningen av tidsplaner ska öka. Dessutom ska fler mål få avgöras utan huvudförhandling och utrymmet för digital handläggning ska öka.

    De nya bestämmelserna börjar att gälla den 1 januari 2025.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    37, 79 minuter
    Justering
    2024-10-17
    Bordläggning
    2024-10-22
    Debatt
    2024-10-23
    Beslut
    2024-10-23
  • Förslag om utredning av en norskinspirerad grundrenteskatt i Sverige

    Motion 2024/25:2463 av Kjell-Arne Ottosson (KD)

    Motion till riksdagen 2024/25:2463 av Kjell-Arne Ottosson (KD) Förslag om utredning av en norskinspirerad grundrenteskatt i Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att införa en norskinspirerad grundrenteskatt i Sverige och tillkännager detta
    Inlämnad
    2024-10-03
    Förslag
    1
    Datum
    2024-10-03
    Utskottsberedning
    2024/25:NU10
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Etanolen till hjälp för att fordonsflottan ska bli fossilfri

    Motion 2024/25:2293 av Kjell-Arne Ottosson och Magnus Jacobsson (båda KD)

    Motion till riksdagen 2024/25:2293 av Kjell-Arne Ottosson och Magnus Jacobsson (båda KD) Etanolen till hjälp för att fordonsflottan ska bli fossilfri Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta ett samlat grepp om etanolens potential som ett fossilfritt alternativ för
    Inlämnad
    2024-10-03
    Förslag
    1
    Datum
    2024-10-03
    Utskottsberedning
    2024/25:TU11
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Utveckla vattenkraftens möjligheter

    Motion 2024/25:1153 av Camilla Brodin m.fl. (KD)

    Motion till riksdagen 2024/25:1153 av Camilla Brodin m.fl. (KD) Utveckla vattenkraftens möjligheter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den småskaliga vattenkraftens betydelse för att elförsörjningen värnas och utvecklas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen
    Inlämnad
    2024-10-01
    Förslag
    11
    Datum
    2024-10-01
    Utskottsberedning
    2024/25:CU15 2024/25:MJU21 2024/25:NU19
    Riksdagsbeslut
    (11 yrkanden): 9 avslag, 2 saknar beslutsinformation
  • Stillbild från Frågestund: Frågestund

    Frågestund

    Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg L Landsbygdsminister Peter Kullgren KD Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin M Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari L Jämställdhets-
    Datum
    2024-09-26
  • Stillbild från Debatt om förslag: EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen

    EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen

    Betänkande 2024/25:MJU3

    Regeringen har föreslagit lagändringar som innebär att ett nytt system införs för handel med utsläppsrätter för fossila bränslen. Riksdagen sa ja till ändringarna, som innebär att fler sektorer än i dag omfattas av EU-gemensam prissättning av utsläpp av växthusgaser. Det gäller bland annat utsläpp av koldioxid från förbränning av bränslen från vägtransporter och förbränning av bränslen i hushåll och kommersiella byggnader.

    I och med lagändringarna anpassas svensk lagstiftning till EU:s nya utsläppshandelssystem, kallat ETS 2. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    32, 92 minuter
    Justering
    2024-09-19
    Bordläggning
    2024-09-24
    Debatt
    2024-09-25
    Beslut
    2024-09-25
  • Inrättande av ministerråd för infrastruktur i Nordiska ministerrådet

    Motion 2024/25:299 av Kjell-Arne Ottosson (KD)

    Motion till riksdagen 2024/25:299 av Kjell-Arne Ottosson KD Inrättande av ministerråd för infrastruktur i Nordiska ministerrådet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att inrätta ett ministerråd för infrastruktur i Nordiska ministerrådet och
    Inlämnad
    2024-09-24
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2024/25:TU5
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Automatisk behandling av rekommendationer från Nordiska rådet

    Motion 2024/25:300 av Kjell-Arne Ottosson (KD)

    Motion till riksdagen 2024/25:300 av Kjell-Arne Ottosson KD Automatisk behandling av rekommendationer från Nordiska rådet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagen automatiskt ska behandla rekommendationer från Nordiska rådet, och detta tillkännager riksdagen
    Inlämnad
    2024-09-24
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2024/25:KU14
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Flytt av Sveriges ambassad i Israel till Jerusalem

    Motion 2024/25:297 av Kjell-Arne Ottosson (KD)

    Motion till riksdagen 2024/25:297 av Kjell-Arne Ottosson (KD) Flytt av Sveriges ambassad i Israel till Jerusalem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flytta Sveriges ambassad i Israel från Tel Aviv till Jerusalem och tillkännager detta för regeringen. Motivering
    Inlämnad
    2024-09-24
    Förslag
    1
    Datum
    2024-09-24
    Utskottsberedning
    2024/25:UU15
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag

Filter