Kjell-Arne Ottosson (KD)
Tjänstgörande riksdagsledamot
- Parti
- Kristdemokraterna
- Valkrets
- Värmlands län, plats 304
- Titel
- Lärare.
- Född år
- 1975
- Adress
- Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm
Aktuella uppdrag
Riksdagsledamot
Ordinarie
Miljö- och jordbruksutskottet
Vice ordförande
Trafikutskottet
Suppleant
EU-nämnden
Suppleant
Nordiska rådets svenska delegation
Ledamot
Alla uppdrag
Riksdagsledamot
- Ordinarie
- 2018-09-24 – 2026-09-21
Miljö- och jordbruksutskottet
- Vice ordförande
- 2022-10-04 – 2026-09-21
- Ledamot
- 2022-10-04 – 2022-10-04
- Suppleant
- 2018-10-02 – 2022-09-26
Trafikutskottet
- Suppleant
- 2022-10-12 – 2026-09-21
- Suppleant
- 2018-10-02 – 2022-09-26
Näringsutskottet
- Suppleant
- 2018-10-16 – 2022-09-26
Försvarsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2020-09-03
Konstitutionsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2020-09-03
Utrikesutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2020-09-03
Arbetsmarknadsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Civilutskottet
- Suppleant
- 2022-10-04 – 2022-11-09
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Finansutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Justitieutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Kulturutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Socialförsäkringsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Skatteutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Socialutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Utbildningsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
EU-nämnden
- Suppleant
- 2018-10-09 –
Nordiska rådets svenska delegation
- Ledamot
- 2018-10-09 – 2025-10-31
Biografi
Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.
Uppdrag inom riksdag och regering
Riksdagsledamot 18–. Vice ordförande miljö- och jordbruksutskottet 22–. Suppleant miljö- och jordbruksutskottet 18–22, EU-nämnden 18–, näringsutskottet 18–22, trafikutskottet 18– och civilutskottet 22. Ledamot Nordiska rådets svenska delegation 18–.
Föräldrar
Skogs- och fabriksarbetaren Sune Ottosson och affärsbiträdet Jorunn Ottosson, f. Trandem.
Utbildning
Samhällsvetenskaplig linje, Solbergaskolan, Arvika 91–94. Grundskollärarprogrammet, Högskolan i Karlstad, 95–98. Norsk 1, Høgskolen i Østfold, Halden 11–12.
Anställningar
Grundskollärare, Årjängs kommun 98–09. Adjunkt, Rømskog skole 09–18.
Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.
Ledamot Miljömålsberedningen 19–23 och Renmarkskommittén 21–. Ledamot Nordiska ministerrådets gränshinderråd 23–.
Kommunala uppdrag
Ledamot, fritidsnämnden, Årjängs kommun 99–00. Ordförande, fritidsnämnden 00–06. Vice ordförande, kultur- & fritidsnämnden 07–13. Ersättare, kommunfullmäktige, Årjängs kommun 00–02. Kommunfullmäktig, 02–, vice ordförande 10–13 och ordförande 14–18. Ersättare, kommunstyrelsen 03–10 och vice ordförande 15–18. Ordförande, kommunbygderåd 07–09. Ordförande, valnämnden 14. Ersättare, Region Värmland 15–18.
Uppdrag inom förenings- och näringsliv
Ledamot, Kristdemokraterna Värmland 15–17, ordförande 17–.
Sagt och gjort
Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.
Ett förbättrat genomförande av MKB-direktivet
Betänkande 2024/25:MJU22
Det svenska genomförandet av det så kallade MKB-direktivet ska bli tydligare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
MKB-direktivet innehåller EU-bestämmelser om miljöbedömningar för vissa offentliga och privata projekt. Direktivet är sedan tidigare genomfört i svensk lag, men EU-kommissionen har lämnat synpunkter på hur den svenska lagstiftningen är utformad. Som en följd av detta har regeringen föreslagit bland annat följande förändringar:
- Beslut om betydande miljöpåverkan ska göras tillgängliga för allmänheten.
- Regeringen ska få bestämma regler om när en anmälningspliktig verksamhet tidigast får påbörjas.
- Det ska bli tydligare att miljöorganisationer får överklaga vissa beslut.
Lagändringarna, som införs i miljöbalken samt i ett antal andra sektorslagar, börjar gälla den 1 augusti 2025.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 3 minuter
- Justering
- 2025-06-10
- Datum
- 2025-06-10
- Bordläggning
- 2025-06-13
- Debatt
- 2025-06-16
- Beslut
- 2025-06-17
Nämdöskärgårdens nationalpark och naturvård
Betänkande 2024/25:MJU21
Riksdagen sa ja till att Nämdöskärgårdens nationalpark i Värmdö kommun bildas.
Syftet med förslaget är att bevara ett havs- och skärgårdslandskap som är variationsrikt och representativt för Östersjön. Nationalparken blir Sveriges första marina nationalpark i Östersjön.
Riksdagen sa också nej till cirka 180 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till redan vidtagna eller pågående åtgärder. Motionerna handlar bland annat om områdesskydd, havsmiljöfrågor, artskydd och invasiva främmande arter.
- Behandlade dokument
- 68
- Förslagspunkter
- 33
- Reservationer
- 56
- Anföranden och repliker
- 44, 138 minuter
- Justering
- 2025-06-10
- Datum
- 2025-06-10
- Bordläggning
- 2025-06-13
- Debatt
- 2025-06-16
- Beslut
- 2025-06-17
Förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk
Betänkande 2024/25:MJU23
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för vattenbruk.
Begreppet vattenbruk används för verksamhet som odlar vattenlevande djur och växter som exempelvis fisk, musslor, kräftdjur och alger. För att bedriva vattenbruk krävs i dag flera prövningar enligt olika lagstiftningar och av olika myndigheter, bland annat utifrån ett miljöperspektiv.
Vattenbrukets eventuella miljöpåverkan ska enligt förslaget enbart bedömas utifrån miljöbalkens regler om miljöfarlig verksamhet. Det innebär att
- den som bedriver vattenbruk inte ska behöva ansöka om odlingstillstånd för verksamheten
- den eventuella påverkan verksamheten har på omgivande miljöer ska tas hänsyn till enligt miljölagstiftningen i stället för enligt fiskelagen
- regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska få rätt att bestämma regler för exempelvis vilka organismer som får odlas i olika vattenområden
- regeln om att vattenbruk ska söka tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken, alltså exempelvis få sin vattenanläggning godkänd, slopas.
Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2026.
Riksdagen sa nej till ett antal förslag i motioner om vattenbruk, varav 13 lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 6, 18 minuter
- Justering
- 2025-06-03
- Datum
- 2025-06-04
- Bordläggning
- 2025-06-11
- Debatt
- 2025-06-12
- Beslut
- 2025-06-17
Cirkulär och giftfri ekonomi
Betänkande 2024/25:MJU18
Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är främst att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor, marint skräp och kemikaliefrågor.
- Behandlade dokument
- 62
- Förslagspunkter
- 34
- Reservationer
- 56
- Anföranden och repliker
- 24, 90 minuter
- Justering
- 2025-05-22
- Datum
- 2025-05-22
- Bordläggning
- 2025-06-04
- Debatt
- 2025-06-05
- Beslut
- 2025-06-10
Nordiskt samarbete inklusive Arktis
Betänkande 2024/25:UU14
Riksdagen anser att regeringen bör verka för att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om detta.
Ett syfte med kommissionen menar riksdagen vore att åstadkomma en mer effektiv planering och koordinering av försvarsresurserna inom hela Norden.
Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner och en regeringsskrivelse om nordiskt samarbete, samt en redogörelse från den svenska delegationen till Nordiska rådet. Riksdagen sa nej till övriga motioner och lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 15, 86 minuter
- Justering
- 2025-05-22
- Datum
- 2025-05-26
- Bordläggning
- 2025-06-04
- Debatt
- 2025-06-05
- Beslut
- 2025-06-10
Fiskeripolitik
Betänkande 2024/25:MJU19
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om fiskeripolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2024.
Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår i de frågor förslagen tar upp.
Förslagen handlar bland annat om hållbara fiskbestånd, åtgärder för att värna svensk fiskerinäring, kontroll och sanktioner.
- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 39
- Anföranden och repliker
- 28, 92 minuter
- Justering
- 2025-05-15
- Datum
- 2025-05-15
- Bordläggning
- 2025-05-20
- Debatt
- 2025-05-21
- Beslut
- 2025-05-22
Nya regler för datacenter och hållbara bränslen samt en ny reduktionsplikt
Betänkande 2024/25:MJU17
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny reduktionsplikt. Reduktionsplikten ska minska koldioxidutsläpp, exempelvis genom att drivmedelsleverantörer blandar in biodrivmedel i vanligt drivmedel.
I dag ska drivsmedelsleverantörerna blanda in minst 6 % biodrivmedel, vilket regeringen föreslår höja till 10 %. Höjningen gäller från den 1 juli 2025–31 december 2026. Under perioden 2027 till 2030 ska 10 % gälla.
Regeringens förslag innebär också en ny möjlighet för drivmedelsleverantörer att delvis uppfylla reduktionsplikten genom att leverera fossilfri el, genom exempelvis publika laddstationer.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om nya regler för hållbara drivmedel samt nya regler för datacenter. Förslagen handlar huvudsakligen om att anpassa svensk lag till EU-lagar.
De innebär bland annat:
- Fler bränslen ska omfattas av hållbarhetskriterierna. Bland annat ska återvunna kolbränslen och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung omfattas av kriterierna.
- Vissa datacenter – eller serverhallar, det vill säga en anläggning som används för att lagra och hantera stora mängder data och information – ska rapportera in bland annat energianvändning till en europeisk databas.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 35, 107 minuter
- Justering
- 2025-05-15
- Datum
- 2025-05-15
- Bordläggning
- 2025-05-20
- Debatt
- 2025-05-21
- Beslut
- 2025-05-22
Lättnader i strandskyddet – ett första steg
Betänkande 2024/25:MJU16
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär flera lättnader i strandskyddsreglerna.
Enligt förslaget ska små vatten och vatten som anlagts i modern tid inte lägre omfattas av det generella strandskyddet. Förslaget innebär också att möjligheterna att bygga eller vidta åtgärder i strandnära lägen ökar.
Strandskydd ska i enskilda fall få införas för små vatten med särskild betydelse för strandskyddets syften som är att på lång sikt skydda allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.
Undantaget för företag som använder sig av naturresurser på land och i vatten, areella näringar, blir enligt regeringens förslag mer generöst. Bestämmelserna för areella näringar ska även kompletteras så att vattenbruk, alltså verksamhet som bedriver odling i vatten, exempelvis fisk- och skaldjursodling, också omfattas av lättnaderna.
Vidare ska kommuner enklare kunna besluta att strandskyddet inte återinträder när de antar en ny detaljplan, det vill säga de regler som styr bebyggelsen inom ett visst område.
Förslagen börjar gälla 1 juli 2025.
Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 40 förslag i motioner, bland annat med hänvisning till regeringens förslag och pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.
- Behandlade dokument
- 30
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 80, 183 minuter
- Justering
- 2025-05-08
- Datum
- 2025-05-09
- Bordläggning
- 2025-05-13
- Debatt
- 2025-05-14
- Beslut
- 2025-05-15
Särskild debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport och Sveriges klimatpolitik
Fredagen den 9 maj håller riksdagen en särskild debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport och Sveriges klimatpolitik. Debatten hålls med anledning av ett initiativ från Miljöpartiet. Från regeringen deltar klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).- Datum
- 2025-05-09
Riksrevisionens rapport om Industriklivet
Betänkande 2024/25:MJU15
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Industriklivet. I granskningen har Riksrevisionen tittat på om regeringen och Energimyndigheten har hanterat Industriklivet så att det på ett effektivt sätt kan bidra till industrins klimatomställning och därigenom Sveriges klimatmål.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att både regeringens utformning av och Energimyndighetens arbete med Industriklivet har flera brister. I rapporten lämnas ett antal rekommendationer till regeringen och till Energimyndigheten, bland annat om att samordna de statliga stöden till klimatomställningen.
Regeringen instämmer i vissa slutsatser, till exempel att Industriklivet kan bidra mer effektivt till industrins omställning. Däremot delar regeringen inte Riksrevisionens uppfattning i vissa andra delar, exempelvis att målgruppen för Industriklivet är otydlig.
Riksdagen ställer sig bakom regeringens bedömning i flera delar och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 16, 42 minuter
- Justering
- 2025-04-03
- Datum
- 2025-04-09
- Bordläggning
- 2025-05-06
- Debatt
- 2025-05-07
- Beslut
- 2025-05-08
Klimatpolitik
Betänkande 2024/25:MJU14
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om klimatpolitik, främst med hänvisning till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar till exempel om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, negativa utsläpp, kompletterande åtgärder, nationella klimatinvesteringar och klimatanpassning.
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 26
- Reservationer
- 46
- Anföranden och repliker
- 60, 159 minuter
- Justering
- 2025-04-24
- Datum
- 2025-04-24
- Bordläggning
- 2025-05-06
- Debatt
- 2025-05-07
- Beslut
- 2025-05-08
Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden
Betänkande 2024/25:MJU13
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att det blir möjligt att förbjuda bottentrålning i marina skyddade områden, det vill säga marina nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden eller Natura 2000-områden. Bottentrålning innebär fiske med redskap som släpas längs med botten.
Syftet med förslaget är att öka skyddet för känslig havsmiljö, även om det innebär att fisket i dessa områden försvåras.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2025.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 24, 56 minuter
- Justering
- 2025-03-20
- Datum
- 2025-03-20
- Bordläggning
- 2025-03-26
- Debatt
- 2025-03-27
- Beslut
- 2025-04-02
Skogspolitik
Betänkande 2024/25:MJU12
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om skogspolitik, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om skogens roll för bioekonomin och klimatet, brukandet av skogen, formellt skydd av skogen, skogsbruk och artskyddet samt forskningen inom ämnet.
Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 38
- Anföranden och repliker
- 40, 119 minuter
- Justering
- 2025-03-11
- Datum
- 2025-03-12
- Bordläggning
- 2025-03-19
- Debatt
- 2025-03-20
- Beslut
- 2025-03-26
Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur
Betänkande 2024/25:MJU11
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens granskningsrapport om förvaltningen av skyddad natur.
Sveriges yta består till 15 procent av skyddad natur där landets naturreservat och nationalparker ingår. Riksdagen har beslutat att de skyddade områdena ska förvaltas med hög ambitionsnivå. Riksrevisionen pekar på ett flertal brister i förvaltningen och lämnar i sin rapport rekommendationer till regeringen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna.
Riksdagen instämmer i Riksrevisionens bedömningar om att statens insatser brister och välkomnar de åtgärder som regeringen föreslagit för att förbättra förvaltningen. Förvaltningen av skyddad natur ska, enligt riksdagen, vara effektiv och ändamålsenlig samtidigt som den bidrar till att uppfylla Sveriges nationella mål och internationella åtaganden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 44, 114 minuter
- Justering
- 2025-02-20
- Datum
- 2025-02-24
- Bordläggning
- 2025-03-12
- Debatt
- 2025-03-13
- Beslut
- 2025-03-19
Övergripande miljöfrågor
Betänkande 2024/25:MJU9
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om tillståndsprocesser och miljöprövning, vindkraftsetablering, äganderättsfrågor, offentlig upphandling, miljöbrott och ansvarsfrågor vid miljöföroreningar.
Riksdagen hänvisar framförallt till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen gäller.
- Behandlade dokument
- 63
- Förslagspunkter
- 26
- Reservationer
- 37
- Anföranden och repliker
- 37, 121 minuter
- Justering
- 2025-02-20
- Datum
- 2025-02-25
- Bordläggning
- 2025-03-12
- Debatt
- 2025-03-13
- Beslut
- 2025-03-19
Jakt och viltvård
Betänkande 2024/25:MJU7
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag som rör jakt och viltvård i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om en översyn av jaktlagstiftning och jakttider, en viltmyndighet, älgförvaltning, vildsvinsförvaltning, skarvförvaltning, blyammunition, jakt och viltvårdsuppdraget, jakt på säl och jakt på rovdjur.
Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
- Behandlade dokument
- 76
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 23, 86 minuter
- Justering
- 2025-02-11
- Datum
- 2025-02-11
- Bordläggning
- 2025-02-18
- Debatt
- 2025-02-19
- Beslut
- 2025-02-19
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
Betänkande 2024/25:MJU1
Totalt cirka 16,4 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Klimat, miljö och natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, knappt 3,5 miljarder kronor, går till klimatinvesteringar. Drygt 2,3 miljarder kronor går till klimatpremier och drygt 1,3 miljarder kronor går till åtgärder för värdefull natur.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och en investeringsplan. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 54, 150 minuter
- Justering
- 2024-12-05
- Datum
- 2024-12-11
- Bordläggning
- 2024-12-16
- Debatt
- 2024-12-17
- Beslut
- 2024-12-18
Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske
Betänkande 2024/25:MJU5
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om inriktning för havsmiljöpolitiken.
Förslaget innehåller övergripande principer som ska gälla för allt havsmiljöarbete.
Regeringen vill stärka användningen av den så kallade ekosystemansatsen, ett arbetssätt för bevarande och långsiktigt hållbart användande av naturresurser, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Bland annat ska arbetet med en hållbar förvaltning av fiskresurserna tydligare samordnas med övrigt havsmiljöarbete.
Andra utgångspunkter är att övergödningen ska minska samt att Sverige bör utöka och förstärka skyddet av marina områden.
I förslaget betonas även behovet av att Sverige fortsatt arbetar internationellt för att minska tillförseln av farliga ämnen till havsmiljön, samt arbetar aktivt för att EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet genomförs.
Riksdagen sa även nej till förslag i motioner, varav 70 yrkanden kommer från den allmänna motionstiden 2024.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 39
- Anföranden och repliker
- 48, 127 minuter
- Justering
- 2024-11-14
- Datum
- 2024-11-15
- Bordläggning
- 2024-11-19
- Debatt
- 2024-11-20
- Beslut
- 2024-11-20
Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning
Betänkande 2024/25:MJU4
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning. Syftet med lagändringarna är att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer.
Bland annat ska så kallade ändringstillstånd kunna användas i en större utsträckning än idag, detta för att viljan att investera inte ska hämmas och att infasningen av ny teknik inte fördröjs. Dessutom ska giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd kunna förlängas med tre år.
Lagändringarna innebär också att länsstyrelsens uppgifter under avgränsningssamrådet ska utvecklas för att öka möjligheten att få fram ett bra underlag. Även antalet partsmyndigheter minskas genom att Kammarkollegiet inte längre ska vara en sådan myndighet.
Vidare görs ändringar för att det ska hållas fler muntliga förberedelser och att användningen av tidsplaner ska öka. Dessutom ska fler mål få avgöras utan huvudförhandling och utrymmet för digital handläggning ska öka.
De nya bestämmelserna börjar att gälla den 1 januari 2025.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 37, 79 minuter
- Justering
- 2024-10-17
- Bordläggning
- 2024-10-22
- Debatt
- 2024-10-23
- Beslut
- 2024-10-23
Etanolen till hjälp för att fordonsflottan ska bli fossilfri
Motion 2024/25:2293 av Kjell-Arne Ottosson och Magnus Jacobsson (båda KD)
Motion till riksdagen 2024/25:2293 av Kjell-Arne Ottosson och Magnus Jacobsson (båda KD) Etanolen till hjälp för att fordonsflottan ska bli fossilfri Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta ett samlat grepp om etanolens potential som ett fossilfritt alternativ för- Inlämnad
- 2024-10-03
- Förslag
- 1
- Datum
- 2024-10-03
- Utskottsberedning
- 2024/25:TU11
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag