Jan Riise (MP)

Riksdagen sa nej till 14 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om offentlighet, sekretess och integritet. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete och att det redan finns gällande bestämmelser på området.

Motionerna handlar bland annat om informationsutbyte mellan myndigheter, sekretess i ärenden om anställning av kommun- och regiondirektörer, offentliggörande av de så kallade Stasiarkiven, handel med personuppgifter, en utredning om ökad kontroll över hur det offentliga använder personliga data, offentlighetsprincipens tillämpning samt artificiell intelligens och integritet.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 41 minuter

Justering

2023-03-23

Datum

2023-03-24

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-29

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om 2022 års rapport om rättsstatsprincipen. Rättsstaten är ett av de gemensamma värden som EU:s medlemsländer har enats om att EU ska bygga på. I en rättsstat utövas all offentlig makt inom de ramar som anges i lagstiftningen, i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter. Detta ska ske under överinseende av oberoende och opartiska domstolar.

Riksdagen understryker vikten av respekt för grundläggande rättigheter och rättsstaten. Kommissionens rapport kan bidra till att öka respekten för rättsstaten i EU:s medlemsländer, menar utskottet. Rapporten innehåller för första gången rekommendationer till de olika medlemsländerna, vilket riksdagen tycker är en förbättring.

Rapporten visar att det finns problem på rättsstatsområdet i flera medlemsländer, vilket utskottet ser på med oro. Riksdagen menar att det finns ett behov av att fortsätta samtala om och arbeta för att stärka respekten för rättsstatens principer i hela EU.

Riksdagen tycker att det är viktiga frågor som kommissionen tar upp i de rekommendationer som riktas till Sverige. Bland annat lyfter kommissionen fram den grundlagskommitté som tillsattes 2020 för att utreda ett förstärkt skydd för demokratin och rättsväsendets oberoende. Riksdagen kommer att ta del av kommitténs slutsatser och förslag med stort intresse. Riksdagen understryker också betydelsen av att förebygga och motverka korruption och otillåten påverkan.

Riksdagen lägger rapporten till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 40 minuter

Justering

2023-03-16

Datum

2023-03-20

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-29

Motion till riksdagen 2022/23:2357 av Bassem Nasr m.fl. (MP) med anledning av prop. 2022/23:73 En särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma

Inlämnad

2023-03-23

Förslag

2

Datum

2023-03-23

Utskottsberedning

2022/23:JuU20

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen har behandlat cirka 120 förslag om inkomstbeskattning, som har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om jobbskatteavdraget, rut- och rotavdrag, grön skatteväxling och omställningsavdrag.

Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att man ställer sig bakom regeringens skattepolitik.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

14

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

32, 96 minuter

Justering

2023-03-09

Datum

2023-03-09

Bordläggning

2023-03-14

Debatt

2023-03-15

Beslut

2023-03-15

Tisdagen den 14 mars klockan 13 håller riksdagen en särskild debatt om om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner. Debatten har begärts av Moderaterna. Från regeringen deltar justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Datum

2023-03-14

Motion till riksdagen 2022/23:2349 av Märta Stenevi m.fl. (MP) med anledning av prop. 2022/23:74 Sveriges medlemskap i Nato Sammanfattning Miljöpartiet anser att det säkerhetspolitiska läget är mycket allvarligt efter Rysslands folkrättsvidriga anfallskrig mot Ukraina och även de följder detta har fått och fortsatt

Inlämnad

2023-03-13

Förslag

14

Datum

2023-03-13

Utskottsberedning

2022/23:UU16

Riksdagsbeslut

(14 yrkanden): 14 avslag

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete och genomförda insatser.

Förslagen handlar bland annat om fornminnen och fornminnesvård, förvaltning av värdefulla kulturmiljöer, museifrågor, det immateriella kulturarvet, digitalisering av kulturarvet, arkiv samt nationella minoriteters kulturarv.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

14

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

20, 69 minuter

Justering

2023-02-23

Datum

2023-03-01

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-09

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag som handlar om civilsamhället. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022.

Motionerna handlar bland annat om stöd till civilsamhället, effekterna av coronapandemin, ofrivillig ensamhet bland äldre och stöd till trossamfund. Riksdagen avslår motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom området pågår.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

12

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

17, 65 minuter

Justering

2023-02-23

Datum

2023-03-01

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08

Motion till riksdagen 2022/23:2344 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) med anledning av skr. 2022/23:63 Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen kontroller och uppföljning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara möjligheten till spårbyte och tillkännager

Inlämnad

2023-03-08

Förslag

1

Datum

2023-03-08

Utskottsberedning

2022/23:SfU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2343 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2022/23:64 En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett kompletterande

Inlämnad

2023-03-08

Förslag

2

Datum

2023-03-08

Utskottsberedning

2022/23:SoU26

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2319 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2022/23:42 Genomförande av tillgänglighetsdirektivet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändring av namn på den föreslagna lagen i enlighet med tillgänglighetsdirektivet och tillkännager

Inlämnad

2023-01-30

Förslag

3

Datum

2023-01-30

Utskottsberedning

2022/23:SoU10

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin redogörelse för verksamhetsåret 1 juli 2021 - 30 juni 2022. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under verksamhetsåret nyregistrerades 10 747 ärenden hos JO. Det innebär en ökning med drygt 480 ärenden jämfört med verksamhetsåret innan. De ärenden som ökade mest under året rörde områden som hälso- och sjukvård, kriminalvård samt polis.

Konstitutionsutskottet (KU) framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och pekar ut de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet ser allvarligt på brister i lagar och rutiner som rör grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rörelsefriheten. Utskottet uppmärksammade även offentlighetsprincipens betydelse för vårt fria och öppna samhälle, och underströk vikten av att myndigheter och kommuner uppfyller sina skyldigheter enligt denna princip.

Riksdagen la redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 39 minuter

Justering

2023-01-17

Datum

2023-01-19

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Beslut

2023-01-25

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

I granskningen av regeringens remissunderlag har utskottet gått igenom de dokument som regeringskansliet remitterade 2016-2017 och 2020-2021. Vilket underlag som remitteras styrs i första hand av vilken utredningsform som bedöms som lämpligast för de frågor som ska utredas. I ställningstagandet diskuterar utskottet olika omständigheter som kan tänkas ha betydelse vid valet av utredningsform och därmed även remissunderlag. De remissunderlag som gåtts igenom har grupperats på följande sätt:

• Betänkanden från SOU-serien
• departementspromemorior i Ds-serien
• utkast till lagrådsremisser
• underlag från en myndighet
• underlag från EU-kommissionen.

En uppdelning mellan internt respektive externt framtaget remissunderlag visar på en ökning av underlag som tagits fram internt inom Regeringskansliet och en nedgång av underlag som tagits fram externt. Det finns skillnader mellan departementen i detta avseendet. Utskottet ser fördelar med olika typer av remissunderlag. Exempelvis kan utredningsarbetet komma igång snabbare vid framtagandet av departementspromemorior i Ds-serien än vid betänkanden i SOU-serien. Samtidigt konstaterar utskottet att utredningskapaciteten inom Regeringskansliet är begränsad, vilket innebär att internt framtagna remissunderlag därmed inte alltid kan bli lika genomarbetade som exempelvis externt framtagna betänkanden i SOU-serien. Vid internt utredningsarbete inom Regeringskansliet saknas dessutom medverkan från externa experter och en bred representation av olika intressen och eventuella avvikande meningar.

I övrigt ser utskottet positivt på att allt underlag som remitteras och som ligger till grund för regeringens beslut finns publicerat på regeringens webbplats. Materialet är därmed tillgängligt för den som vill ta del av underlaget i efterhand.

En annan granskning omfattade en genomgång av elektroniska kungöranden i Svensk författningssamling (SFS), en ordning som infördes 2018 som innebär att författningar publiceras på en webbplats som Regeringskansliet ansvarar för. Syftet med granskningen har varit att undersöka på vilket sätt reformen har förändrat författningsarbetet. Utskottet konstaterar att reformen har inneburit både tids- och effektiviseringsvinster genom att tiden mellan regeringens beslut om utfärdande och offentliggörandet av författningen, det så kallade kungörandet har förkortats. Utvecklingen är positiv, men utskottet anser att Regeringskansliet bör vara uppmärksamma på omotiverade variationer mellan departementens handläggningstider i författningsarbetet. Utskottet betonar även vikten av säkerhet i det elektroniska kungörandessystemet och att det finns en beredskap om driftstörningar skulle uppstå.

Regeringens styrning av länsstyrelserna har också granskats. Inriktningen har varit att granska hur regeringen styr länsstyrelserna genom dels uppdrag i regleringsbrev, dels uppdrag som beslutats i särskild ordning samt på hur beredningen av dessa uppdrag går till. Utskottet understryker vikten av samordning och helhetssyn vid beredningen av uppdrag till länsstyrelserna, oavsett i vilken form uppdraget ges. De åtgärder som regeringskansliet har tagit kring samordning och helhetssyn ser utskottet positivt på. Utskottet framhåller även betydelsen av att berörda myndigheter samarbetar med länsstyrelserna, vilket utskottet tidigare uttalat sig om. Om det framkommer att andra statliga myndigheter inte samarbetar med länsstyrelserna är det regeringens ansvar att vidta åtgärder som säkerställer att samarbeten inleds.

Slutligen har utskottet även granskat beredningen av förslag till EU-förordningar. Enligt utskottet bör valet av hur man bereder svenska ståndpunkter gällande förslag till EU-förordningar vara grundat på samma överväganden som när det gäller regeringsärenden. Utskottet inser att tidsramarna och övriga förutsättningar för beslutsprocessen i EU kan innebära svårigheter att tillämpa ett traditionellt remissförfarande, men att det ändå är av största vikt att det utförs en gedigen beredning som ger ett underlag av högsta kvalitet. Utskottet noterar att det finns en kombination av olika beredningsåtgärder, bland annat kontinuerlig inhämtning av synpunkter och kontakter mellan regeringskansliet och berörda myndigheter. Svarstiderna kan även vara mycket korta. Regeringskansliet har i granskningen redogjort för sina beredningsåtgärder över förslag till förordningar och arbetssätt, som anpassas efter förutsättningarna i de enskilda förslagen och förhandlingarna. Utskottet har inget att invända mot de arbetssätt som används.

Anföranden och repliker

9, 45 minuter

Justering

2022-12-15

Datum

2022-10-06

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd till elanvändare. Sekretess ska gälla för elanvändares personliga förhållanden och för uppgifter som används för att identifiera elektriska anläggningar. Om det står klart att uppgiften kan röjas utan att det leder till att enskild tar skada ska sekretessen inte gälla.

Riksdagen sa också ja till förslaget om att ta bort Försäkringskassans skyldighet att lämna kontrolluppgift till Skatteverket i ärenden om elstöd till elanvändare.

Lagändringarna träder i kraft den 1 februari 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

26, 71 minuter

Justering

2023-01-24

Datum

2023-01-24

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Beslut

2023-01-25

Motion till riksdagen 2022/23:2306 av Per Bolund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2022/23:48 Sekretess vid Försäkringskassans handläggning av ärenden om elstöd samt slopad kontrolluppgiftsskyldighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen

Inlämnad

2023-01-16

Förslag

1

Datum

2023-01-16

Utskottsberedning

2022/23:KU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.

Mest pengar går till Regeringskansliet, cirka 9,6 miljarder kronor. Drygt 3,7 miljarder går till länsstyrelserna och cirka 1 miljard till mediestödet. Totalt handlar anslagen om drygt 18 miljarder kronor ur statens budget.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Utöver anslagen sa riksdagen ja till förslagen om att riksdagens ombudsmän (JO) får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet samt en investeringsplan för riksdagens fastighetsanslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen la även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2021 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

22, 90 minuter

Justering

2022-12-12

Datum

2022-12-14

Bordläggning

2022-12-13

Debatt

2022-12-14

Beslut

2022-12-14

Motion till riksdagen 2022/23:2294 av Daniel Helldén m.fl. (MP) med anledning av prop. 2022/23:18 Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår förslaget i proposition 2022/23:18 om att avskaffa det avståndsbaserade reseavdrag

Inlämnad

2022-11-30

Förslag

2

Datum

2022-11-30

Utskottsberedning

2022/23:FiU1

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2282 av Amanda Lind m.fl. (MP) Ett fritt och tillgängligt kulturarv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp museilagen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att permanenta

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

7

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:KrU1 2022/23:KrU6

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) Jämställdhetspolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett intersektionellt perspektiv i arbetet med jämställdhetsmålen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

126

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:AU1 2022/23:AU5 2022/23:AU6 2022/23:AU7 2022/23:AU8 2022/23:CU11 2022/23:CU6 2022/23:JuU11 2022/23:JuU12 2022/23:JuU14 2022/23:KrU8 2022/23:KU26 2022/23:KU27 2022/23:KU30 2022/23:NU16 2022/23:SfU11 2022/23:SfU15 2022/23:SfU16 2022/23:SkU11 2022/23:SkU12 2022/23:SoU1 2022/23:SoU12 2022/23:SoU13 2022/23:SoU14 2022/23:SoU17 2022/23:SoU18 2022/23:SoU20 2022/23:UbU10 2022/23:UbU11 2022/23:UbU4 2022/23:UbU5 2022/23:UbU6 2022/23:UbU7 2022/23:UbU8 2022/23:UU6 2022/23:UU7

Riksdagsbeslut

(126 yrkanden): 126 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) En klimatpolitik som står upp för Parisavtalet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utlysa klimatnödläge och samtliga åtgärder i denna motion för att Sverige ska klara Parisavtalet och tillkännager detta

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

71

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:CU10 2022/23:CU12 2022/23:CU13 2022/23:CU9 2022/23:FiU20 2022/23:FiU22 2022/23:FiU34 2022/23:MJU10 2022/23:MJU11 2022/23:MJU13 2022/23:MJU15 2022/23:MJU16 2022/23:NU16 2022/23:NU17 2022/23:NU4 2022/23:NU8 2022/23:NU9 2022/23:SkU11 2022/23:SkU14 2022/23:TU10 2022/23:TU11 2022/23:TU4 2022/23:TU9 2022/23:UbU9

Riksdagsbeslut

(71 yrkanden): 71 avslag