Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Författningsfrågor

Betänkande 2023/24:KU16

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
3 april 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Författningsfrågor(pdf, 401 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2023/24:16 Författningsfrågor

Beslut

Nej till motioner om författningsfrågor (KU16)

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om medlemskapet i EU, subsidiaritetsprövningen inom EU och partifinansiering, reglering av lobbyister och ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 43

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-03-12
Justering: 2024-03-21
Trycklov: 2024-03-25
Reservationer: 12
Betänkande 2023/24:KU16

Alla beredningar i utskottet

2024-02-27, 2024-03-12

Nej till motioner om författningsfrågor (KU16)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om medlemskapet i EU, partifinansiering, reglering av lobbyister och ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän.

Utskottet hänvisar bland annat till pågående arbete.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-04-02
Debatt i kammaren: 2024-04-03
Stillbild från Debatt om förslag 2023/24:KU16, Författningsfrågor

Debatt om förslag 2023/24:KU16

Webb-tv: Författningsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Erik Ottoson (M)
Anf. 9 Erik Ottoson (M)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag.

Författningsfrågor tillhör kanske de tyngsta frågor som vi behandlar i den här kammaren. De handlar till syvende och sist om skyddet för vår demokrati och vårt fria levnadssätt, någonting som jag är helt förvissad om att alla i den här kammaren står bakom men som kanske inte alltid är så självklart i alla delar av världen som det är här i Sverige. Vi ser att demokratin är på tillbakagång på fler och fler platser runt om i vår värld. Skyddet för vår gemensamma demokrati blir därför allt viktigare för varje ny dag som gryr.

Sverige är alltjämt en stark demokrati och har goda förutsättningar att fortsätta vara det. Men vi måste vårda den. Det är möjligen en sliten klyscha att säga att vi måste vinna varje ny generation för demokratin, men ibland är slitna klyschor något som helt plötsligt råkar bli lite mer aktuellt.

Exempelvis är det väldigt många unga killar i Sverige - jag tror att det är närmare 20 procent - som undrar om demokrati verkligen är rätt sätt att styra på. Det finns fler som vill försöka driva den tesen, framför allt från andra länder, och vi befinner oss i ett säkerhetsläge där det finns de som drar nytta av att demokratin tillåts förgöra sig själv.

Vi som starka demokrater måste hela tiden ha siktet inställt på att värna inte bara det juridiska skyddet för demokratin utan också legitimiteten i vår demokrati och det kulturella skyddet för vår demokrati. Det här är något som flera av oss återkommer till gång efter gång, och det är just för att det är så oerhört viktigt.

Då finns det några saker man kan behöva betänka. En är att det finns lite av en trend i svensk politik i dag att om man har en politisk fråga som man tycker är särskilt viktig är det väldigt lätt att säga att den behöver grundlagsfästas.

Jag vill höja lite av ett varningens finger för denna tendens. Grundlagsskydd är någonting vackert, någonting viktigt och någonting som vi behöver för de kärnvärden som finns i vår demokrati. Men vi ska inte lura oss själva att tro att bara för att det står i grundlagen är det omöjligt att inskränka eller för den skull omöjligt att förändra med rätt förutsättningar.

Det är tvärtom så att ingen konstitution i världen är immun mot folket. Det här kan möjligen introducera en tröghet i systemet. Det kan introducera ett visst skydd. Men det riktigt starka, riktigt kraftfulla skyddet för våra demokratiska värderingar är den demokratiska politiska debatten och legitimiteten i systemet. I takt med att man introducerar fler och fler saker i grundlagen finns det en risk att det också blir fler och fler som motsätter sig vad som där står. Grundlagarna, det konstitutionella skyddet för vår demokrati, måste i de flesta fall utgöra de minsta gemensamma nämnarna för de spelregler som vi alla ser är viktiga för vår demokrati och de värderingar som bär upp den.

Det riktiga demokratiska skyddet är det vi måste ägna oss åt varje dag, inte bara skriva ned i en lagbok. Även nu när vi haft demokrati i Sverige i över 100 år måste vi fortsätta skapa en mer perfekt demokrati tillsammans. Vi måste förstå att det är vårt gemensamma projekt över partigränserna, inte bara ett verktyg i vår hand för att förgöra vår politiska motståndare. Det här är det riktiga skyddet och det som vi måste ta fasta på. Jag hoppas att vi är flera som kan kroka arm och fortsätta göra det tillsammans.

Det kan vara viktigt att introducera nya saker i vår grundlag. Som nämndes i den tidigare debatten här finns det bland annat en kommitté som tittar på fri- och rättigheter just nu. Bland annat aborträtten är aktuell att föra in i vår grundlag. Men det finns också många andra förslag på vad som skulle kunna behöva införlivas. Man ska göra det med försiktighet, varsamhet och gott omdöme och med förståelsen att detta att införa någonting i grundlagen inte är att för alltid låsa in det i en fast skepnad som inte går att förändra för framtida generationer.

Detta är kärnan i det svenska arbetet med författningsskydd och författning. Sedan finns det en rad andra saker runt omkring detta som anknyter till skyddet för vår demokrati och till utvecklingen och förbättrandet av vårt demokratiska styrelseskick, den konfliktlösningsmekanism som vi har bestämt oss för är den bästa för att lösa olika åsiktsskillnader inom ramen för vår befolkning. Den här kammaren är på något sätt den centrala noden i vårt arbete.

Konstitutionsutskottet har en särskild roll i detta. Jag är glad att vi har en särskilt god dialog i den här sortens frågor, där vi kan byta och bryta idéer med varandra.

I det här betänkandet finns det flera olika motioner. Jag yrkar förvisso avslag på dem genom att yrka bifall till utskottets förslag, men för den skull avstannar inte diskussionen om dem. Tvärtom behandlar många av dem saker som vi behöver fortsätta diskutera hur vi ska ta om hand på olika sätt. En annan abrovink i vår demokrati är att det i huvudsak görs genom att regeringen initierar olika lagstiftningsprocesser och utredningar och sedan lägger fram förslag till beslut i den här kammaren, som vi kan bearbeta.

Jag vill faktiskt tacka dem som har valt att lägga tid och energi på att motionera i den här formen av frågor, för det är viktigt för att hålla den demokratiska debatten om utvecklingen av vår demokrati levande. Jag tycker att det är en viktig fråga för oss att fortsätta göra det även utanför den här kammaren, för risken med att ha haft demokrati i strax över 100 år är att vi blir lite tillbakalutade, tar den för given och uppfattar att den så att säga står sig även om vi själva inte vårdar den.

Och risken med att skriva fast och överjuridifiera skyddet för demokratin är att vi i kammaren inte känner samma akuta behov av att hela tiden själva ta ett ansvar för att förvalta vår demokratiska tradition, våra demokratiska regler och vårt demokratiska styrelseskick.

Vi får aldrig lura oss själva och tro att vi inte varje dag bär det uttryckliga och slutliga ansvaret för skyddet av vår demokrati.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Ida Karkiainen (S)
Anf. 10 Ida Karkiainen (S)

Fru talman! Jag yrkar bifall till vår reservation 3.

För ett år sedan besökte Säkerhetspolisen oss i riksdagen under ett sammanträde med konstitutionsutskottet för att tala om årsberättelsen. I den pekar de på att "det bredare hotet mot demokratin blir allt mer framträdande" och beskriver hur verksamheter i det fördolda verkar för att omkullkasta samhället och vår demokrati.

Säpo beskriver bland annat följande: "Extrema idéer och antistatliga narrativ har fått fäste i ett bredare samhällsskikt. Det här är något som utnyttjas av såväl våldsbejakande extremister som främmande makt."

Vidare kommenterar Säpo: "Konspirationsteorier i sig är inte brottsliga, och ett motstånd mot etablissemanget har så gott som alltid funnits. Men de sprider ett narrativ som kan bidra till ett eroderat förtroende för samhället och dess institutioner. Det kan i sin tur vara säkerhetshotande. Det såg vi exempel på vid stormningen av Kapitolium i USA 2021 och tillslaget i Tyskland 2022, där det finns misstankar om en planerad statskupp."

Säpo beskriver allt detta som hot mot författningen och det bredare hotet mot demokratin.

Fru talman! För ungefär ett år sedan stod vi här i talarstolen och debatterade författningsfrågor, det vill säga samma ämne som i dag. Många berörde då att auktoritära krafter och tendenser ökar runt om i världen, att demokratin trycks tillbaka och att färre människor lever i en fri värld än tidigare.

Fru talman! Jag hade önskat att vi kunde stå här i talarstolen i dag och prata om att vi lyckats bryta den här utvecklingen. Men det kan jag tyvärr inte göra. Färska mätningar om demokratins utveckling visar att det går åt fel håll. På ett år har tillbakagången för demokratin fortsatt, och auktoritära krafter har vuxit ytterligare. 71 procent av världens befolkning lever nu i auktoritära stater. För tio år sedan var det 48 procent.

Fru talman! Vad gör vi då åt detta? Vi socialdemokrater har några förslag i det här betänkandet som kan bidra till att öka tilliten till politiken och demokratin.

Ett förslag är att vi vill se starkare övergångsrestriktioner.

Sverige har haft en relativt svag reglering av övergångsrestriktioner jämfört med andra länder. Svängdörrarna mellan politik och näringsliv har ofta porträtterats i medierna. År 2018 införde därför den socialdemokratiskt ledda regeringen övergångsrestriktioner för statsråd och statssekreterare. Men det finns anledning att fundera över om de inte borde omfatta fler nyckelpositioner inom offentlig verksamhet. Den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte därför en utredning som blev klar 2023 och som i detta nu skickats ut på remissbehandling av den nuvarande regeringen. Vi lär återkomma till diskussionen.

Det andra förslaget är att se över regleringen av lobbyister.

Möjligheten att påverka politiska beslut genom dialog med politiker är en självklar del i vår demokrati. Men samtidigt måste vi ställa oss frågorna: Vilka lyssnar vi till? Vilka har de ekonomiska musklerna att bedriva lobbning? Alla har inte råd att resa till riksdagshuset och bjuda på middagar. Därför behöver vi se över hur man, likt EU, kan införa ett lobbyregister.

Det tredje förslaget är att titta på partifinansieringen.

Att veta hur partier finansieras är en viktig fråga. En del partier har velat fokusera på Socialdemokraternas lotterifinansiering. Regeringen tillsatte en utredning enkom för detta syfte samtidigt som det tillsattes en bredare partifinansieringsutredning. Det är det första tokiga i historien. Det andra tokiga är att regeringen och Sverigedemokraterna ville nypa åt Socialdemokraternas lotterier med argumenten om att motverka spelmissbruk och att lotterier kan skada förtroendet för partierna. Då var Sverigedemokraterna mer ärliga när de sa att det handlar om att de vill korta ned Socialdemokraternas förstamajtåg.

Fru talman! Vill man komma åt spelmissbruk missar man målet om man fokuserar på Socialdemokraternas lotterier. Man till och med spelar i fel division. För de stora problemen är inte människor som vill vinna kvalitetshanddukar, utan det är nätkasinon och den typen av verksamhet. Men den verksamheten vill regeringen inte se över.

När det kommer till förtroendeargumentet sa utredaren klart och tydligt följande: Vi har inte funnit något stöd för att förtroendet för vare sig partierna eller spelmarknaden skadats i och med lotterierna.

Vad som däremot är förtroendeskadligt är när regeringspartierna, med precision, vill begränsa oppositionens finansiering. Hur som helst; den här finansieringsutredningen bör titta på en bredare palett av åtgärder än vad den tittar på i dag. Det är något vi socialdemokrater vill.

Fru talman! Precis som många har varit inne på firade vi en 50-åring den 6 mars, nämligen regeringsformen. Den inleds med vad alla politiker bör kunna i sömnen: "All offentlig makt i Sverige utgår från folket." Det är en påminnelse om att våra mandat bygger på folksuveränitetsprincipen, det vill säga att den politiska makten får sin legitimitet av folket.

Jag läste en kommentar från någon som lyssnat när vi firade regeringsformen i riksdagen för några veckor sedan och hört ett inlägg jag hade den dagen. Jag ställde nämligen frågan: Ska demokratin skyddas mot de folkvalda? Det tyckte han var en naiv fråga och ville framhäva ordet politikervälde.

Fru talman! Det är kanske inte så att alla har hängt med i diskussionen om att politik har tappat verkningskraft. Det var min poäng. Vi som träffar många människor och pratar politik kan nog alla vittna om att väljare ibland har tappat hoppet till vad politik faktiskt kan åstadkomma. Till och med Högsta domstolen konstaterar att man har fått hantera många svåra mål och områden som handlar om att fylla hål där vi politiker tyckt att ämnena har varit för svåra att ta tag i. Vi har skjutit dem framför oss för att avgöras i domstol i stället. Men då har vi skjutit ifrån oss ansvaret.

Vi har också sålt ut demokratisk kontroll över viktiga verksamheter. Hur är det ens möjligt att fastigheter som tingsrätter kan ägas av gängkriminella? Eller att du måste köra 25 mil enkel väg till bilprovningen? Eller att du som vuxen inte får en tandläkartid i Haparanda, medan det reas ut tandläkartider längs Drottninggatan i Stockholm?

Min poäng är att valen vart fjärde år måste betyda något. Politikens verkningsgrad måste vara stark. Men det är klokt att det finns en viss tröghet i systemet, särskilt när det gäller grundlagsfrågor. Precis som Erik Ottoson uttryckte så klokt i föregående inlägg är det riktigt starka skyddet för demokratin den djupa folkliga övertygelsen hos den breda massan att demokrati och den frihet som demokratin ger är det styrelseskick som alla vill leva under.

Fru talman! Vi går till val till Europaparlamentet, och en av de viktigaste frågorna kommer att handla om EU:s säkerhet och sammanhållning. Det finns många antagonister som gärna ser att EU försvagas, inte minst Ryssland. Därför är det oroväckande att det i det här betänkandet finns en motion från Sverigedemokraterna om att Sveriges medlemskap i EU ska strykas ur regeringsformen. Det tycker jag är värt att notera inför kommande EU-val.

Gudrun Brunegård (KD)
Anf. 11 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! Även KU16 är ett motionsbetänkande. Som rubriken anger gäller det författningsfrågor. Flera av motionerna rör exempelvis medlemskapet i EU och subsidiaritetsprövningen i EU. Mycket handlar om hur mycket svensk lagstiftning som ska överlämnas till EU.

Just i dag är det 67 dagar till EU-valet. Då har vi möjlighet att välja vilket EU vi vill ha och vilken roll Sverige, svensk författning och vår grundlag ska ha i förhållande till EU. Ska EU likrikta allt, från lönenivåer till hur lång dygnsvila anställda ska ha, oavsett arbetets karaktär, och hur ett enhetligt skogsbruk ska bedrivas inom hela EU:s område, oavsett breddgrad eller växtbetingelser?

Jag tror inte att det var den typen av klåfingrighet som EU:s fäder, de tre kristdemokraterna Robert Schuman från Frankrike, Konrad Adenauer från Tyskland och Alcide de Gasperi från Italien, hade tänkt sig när de tog de första stegen till det samarbete som genom frihet och frihandel skulle väva samman de tidigare fiendeländerna och på så sätt bygga fred. De hade sett sina länder förödas genom krig mellan olika auktoritära regimer - nazismen, fascismen och kommunismen. Utifrån de kristdemokratiska principer som fortfarande utgör EU:s grundvalar byggde de kol- och stålunionen, som med tiden utvecklades till EU.

75 år senare kan vi konstatera att deras idé fungerade. Genom handel och fri rörlighet har ett så tätt nätverk skapats att man alltid vinner mer genom fredliga lösningar än genom att förklara krig mot ett annat EU-land. Inget land som ingår i den europeiska gemenskapen har inlett krig mot ett annat EU-land.

Nej, i de tre EU-fädernas anda ska EU vara en frihetlig union med demokratiskt ansvarsutkrävande där våra grundläggande fri- och rättigheter värnas. EU:s arbete med att stå upp för våra gemensamma västerländska värderingar och vår europeiska livsstil behöver stärkas. En stor utmaning är att motverka den antisemitism som vi ser runt om i flera städer, både i Sverige och i många EU-länder.

EU behöver ha fokus på sina kärnuppgifter och inte på detaljreglering. Subsidiaritetsprincipen måste värnas. Den innebär att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Därför är det viktigt att vi också har en stark subsidiaritetsprövning i Sverige. Det ska vi fortsätta värna. Vi ska inte överlåta frågor som är i strid med svensk grundlag till EU.

Vi kristdemokrater vill dessutom gå ännu längre och har förslag om att göra det möjligt för riksdagen att ge så kallat rött kort till EU-kommissionens förslag. Det är ett sätt att värna subsidiariteten och stå upp för EU:s kärnuppdrag och vår svenska grundlag.

Fru talman! Jag hoppas på förståelse för att jag blev lite inspirerad i denna hyperaktuella fråga. Balansen mellan nationell författning och EU-lagstiftning är oerhört viktig att upprätthålla.

I övrigt behandlas i betänkandet frågor som partifinansiering, som utreds av 2023 års insynskommitté, karensregler för statsråd och höga tjänstemän, som helt nyligen har utretts och nu bereds vidare, och ett antal andra motioner.

Jag yrkar med detta bifall till förslaget i betänkandet.

Lars Andersson (SD)
Anf. 12 Lars Andersson (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 i betänkande KU16 Författningsfrågor.

I detta betänkande behandlar konstitutionsutskottet ett brett ämne som engagerar samtliga partier i relativt hög grad. Det framgår tydligt av ett stort antal motionsyrkanden från alla våra riksdagspartier. Det handlar om alltifrån vårt EU-medlemskap till partifinansiering, statsskicket, rättsstatsprincipen, antalet riksdagsledamöter, medlemskap i ordenssällskap, skydd av transpersoner och advokaters oberoende - för att bara nämna några. Det är ett minst sagt brett betänkande som vi i konstitutionsutskottet kan grotta ned oss i på många olika sätt.

Fru talman! För egen del vill jag å Sverigedemokraternas vägnar först uppehålla mig vid det svenska språket och dess ställning. Språket är det huvudsakliga medlet för kommunikation i ett samhälle. Det är därför en integrerad del av kulturen. Språket är levande och föränderligt av naturen. Det anpassar sig efter den sociala gemenskap som vi befinner oss i. Språket kan därför vara inkluderande och exkluderande på samma gång.

Olika grupper i olika sammanhang utvecklar en egen version av språket med egna uttryck. Det i sig har ett stort värde. De unika yttringarna berättar en del om gruppens historia och utveckling. Samtidigt kan detta fenomen ibland leda till att olika grupper, även inom ett samhälle, får svårt att förstå varandra. Det beror självklart på generella kulturkrockar. Men ibland kan gruppers olika versioner av språket bli en kommunikationsbarriär. En språklig barriär i samklang med en kulturkrock kan i värsta fall leda till stor brist på förståelse mellan grupperna.

I språklagen från 2009 garanteras rätten för vårt lands invånare att ha tillgång till, lära sig och använda det svenska språket. Lagen ger också de fem nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket en särställning. De ska vara lika tillgängliga som huvudspråket svenska för den som tillhör någon av dessa nationella minoriteter respektive för den som är döv, hörselskadad eller av annat skäl har behov av teckenspråk.

Förvanskar vi vårt eget språk mister vi kontakten med vårt språkliga arv och vårt ursprung. Språk är identitet och tillhörighet. Därför är det viktigt att behålla vår egen språkliga särart. Därför anser vi att det bör ses över hur man kan stärka svenska språkets ställning.

En förbisedd men viktig symbolfråga är den om det svenska språkets status. I flera länder, exempelvis vårt grannland Finland och Frankrike, är huvudspråken grundlagsfästa. Men svenska är inte grundlagsfäst i Sverige.

Att grundlagsfästa svenska som vårt huvudspråk skulle tydliggöra svenskans ställning i Sverige, både för den egna befolkningen och för omvärlden. Svenskarna har rätt att känna stolthet och aktning för sin tusentalsåriga språkliga tradition. Därför anser Sverigedemokraterna att det svenska språkets ställning som huvudspråk i Sverige bör grundlagsfästas.

Fru talman! Jag vill säga några ord om EU och vårt medlemskap i denna överstatliga union. Det är snart 30 år sedan vi gick med i EU, som då i huvudsak var en freds- och frihandelsunion men som i dag har vuxit till något helt annat. Jag inbillar mig att ingen kunde förutspå att den skulle bli så omfattande som den är i dag.

Sveriges medlemskap i EU bör främja svenska folkets långsiktiga intressen. Ett fundamentalt sådant intresse är att bevara Sveriges självbestämmande och folkstyre för framtida generationer.

Varje beslut som begränsar riksdagens befogenheter och behörigheter genom maktöverlåtelser till EU begränsar också vår självständighet och vårt folks möjlighet att utkräva ansvar i val och därmed vår demokratiska rätt att ändra Sveriges politiska riktning. Det bör därför vara en grundläggande tanke att begränsa all maktöverföring till EU med mindre det är uppenbart positivt för Sverige, på både kort och lång sikt.

Medlemskapet i EU påverkar hela det svenska samhället på sätt som få kunde ana vid EU-inträdet 1995. Alla delar av den offentliga förvaltningen, alla nivåer liksom privata företag och individer påverkas av lagstiftning som föreslagits av EU-kommissionen och röstats igenom av ministerrådet och EU-parlamentet.

Trots det har svenska folket endast i begränsad utsträckning engagerats i frågan om EU:s fortsatta utveckling och vårt medlemskap i unionen. Sverige folkomröstade visserligen om att gå med i EU i november 1994, men till skillnad från flera andra länder tillfrågades inte allmänheten när det gällde vare sig Amsterdamavtalet 1997, Niceavtalet 2001, EU-konstitutionen 2004 eller Lissabonavtalet 2007.

Samtidigt är det viktigt att beakta att en stark svensk röst i EU underbyggs av ett folkligt stöd för den politik som regeringen bedriver i relation till EU.

I dagsläget finns endast begränsade bestämmelser om förankring av större EU-reformer i regeringsformen. Av 10 kap. 6 § regeringsformen framgår exempelvis att riksdagen inom ramen för EU-samarbetet kan överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket och att så kan ske om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det. Det kan också ske i den ordning som gäller för stiftande av grundlag, alltså genom två riksdagsbeslut med mellanliggande ordinarie riksdagsval.

En utvecklad och utvidgad variant av detta förfarande eller en modell med folkomröstningar bör enligt Sverigedemokraterna utredas i syfte att förbättra folkförankringen av vårt medlemskap i EU.

Malin Danielsson (L)
Anf. 13 Malin Danielsson (L)

Fru talman! Jag konstaterade i mitt tidigare inlägg här i dag att det inte var förrän Sverige tog klivet in i EU och införlivade Europakonventionen i svensk lag som rättsväsendet och även politiken på allvar började förhålla sig till de individuella fri- och rättigheterna. Sveriges inträde har därför varit till gagn för svenskars möjlighet att få sina individuella fri- och rättigheter prövade och respekterade.

Fördelarna med EU-medlemskapet handlar dock inte bara om att våra fri- och rättigheter har stärkts. Fred, frihandel och möjlighet att resa, studera och arbeta inom unionen är grundläggande för samarbetet, liksom att det är genom samarbetet som vi löser dagens problem med klimatförändringar, gränsöverskridande brottslighet och andra frågor som Sverige som land inte självt kan lösa. Jag är därför glad över att vi är med i EU och att vårt medlemskap också befästs i regeringsformen.

Fru talman! Vi som sitter i riksdagen har förmånen att få vara med i denna kammare och bidra till att vår demokrati stärks och utvecklas. Bara 200 mil från oss utkämpar modiga ukrainare ett krig för att själva kunna bygga upp sin demokrati. Ukrainas mål är inte bara att säkra sitt eget självbestämmande, utan de ukrainska parlamentarikerna stiftar lagar och genomför reformer för att ta Ukraina närmare ett medlemskap i EU samtidigt som de försvarar sig mot Rysslands aggression. De vet att ensam inte är stark - ensam är bara ensam.

Kraven för ett medlemskap i EU är och ska vara högt ställda. De värderingar som EU-samarbetet bygger på - människors frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatens principer och respekt för de mänskliga rättigheterna - är grundläggande principer som behöver respekteras i hela EU. Det är centralt för att invånarnas rättigheter ska garanteras.

Fru talman! Samtidigt som Ukraina och flera andra länder gärna vill bli medlemmar och arbetar hårt för att leva upp till EU:s högt ställda krav finns det paradoxalt nog länder som är medlemmar och gång på gång visar att de inte respekterar de grundläggande värderingar som medlemskapet bygger på. Därför är Liberalerna pådrivande för att EU ska kunna dra in bidrag till länder som kränker de grundläggande demokratiska värdena. Rättsstatsmekanismen, som inrättades 2019, är ett viktigt verktyg, men det krävs även sanktioner.

Fru talman! År 2024 är ett supervalår. I år beräknas ungefär halva jordens befolkning beredas möjlighet att rösta i något av de val som planeras i 76 länder världen över. Valet till Europaparlamentet är ett av dessa val.

V-Dem-institutet, som årligen redovisar hur demokratin utvecklas i världen, tecknar dock en väldigt dyster bild. Sedan 2009 har andelen av världens befolkning som lever i länder som autokratiseras varit större än andelen som lever i länder som demokratiseras.

Maria Ressa, journalist och mottagare av Nobels fredpris 2021, sa nyligen i en intervju: I slutet av 2024 vet vi om demokratin överlever eller dör. Bakgrunden till hennes oro är den snabba utvecklingen av AI, deepfakes och sociala medier. Andra oroväckande trender som vi ser är hur länder utsätts för desinformation och utländsk påverkan.

På EU-nivå arbetas det med förslag kring transparens, och den svenska regeringen har tillsatt en insynskommitté för att utreda frågan om stärkt insyn och transparens i finansieringen av politiska partier. Utredningen kommer att titta på en bredd av frågor, vilket jag tycker är bra.

Demokrati bör inte tas för givet. Fria val är inte en garanti för demokrati. En välskriven författning kan säkra demokratin på kort sikt, men inte på lång sikt. Demokratin är något som vi gemensamt måste ta ansvar för, och varje generation måste ta sitt ansvar för att försvara demokratin. I den tid vi nu lever i, full av desinformation och påverkanskampanjer, behövs det mer än på länge. Vi har alla här ett ansvar. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Samuel Gonzalez Westling (V)
Anf. 14 Samuel Gonzalez Westling (V)

Fru talman! Sverige faller i Transparency Internationals årliga korruptionsindex. Vi är nu sämst i Norden, och sämst har det gått under det senaste decenniet.

Kalla fakta avslöjade under valrörelsen 2022 att flera företrädare för riksdagspartier hade försökt kringgå förbudet mot att ta emot anonyma bidrag. Det är mycket allvarligt, eftersom det är viktigt att det klargörs vilka ekonomiska intressen som finns bakom partierna och då anonyma bidrag kan påverka politiken. Det är viktigt för att väljarna har rätt att veta vilka organisationer eller personer som stöttar ett parti ekonomiskt med bidrag över en viss nivå. Det är en fråga om trovärdigheten för vårt demokratiska system.

Enligt lagen om insyn i finansiering av partier ska ett parti redovisa hur det har finansierat sin verksamhet, och av redovisningen ska det tydligt framgå vilka medel som har kommit in till verksamheten och varifrån medlen kommer. I lagen finns ett förbud mot anonyma bidrag, och enligt bestämmelsen får partier och deras sidoorganisationer, ledamöter och ersättare för ledamöter samt valkandidater inte ta emot anonyma bidrag vars värde överstiger 5 procent av ett prisbasbelopp. Det är strax under 3 000 kronor. Om man har fått ett bidrag som överstiger detta och man inte kan lämna tillbaka det till givaren ska man lämna det till Kammarkollegiet.

Dessvärre visar Kalla faktas granskning att det är alldeles för lätt att kringgå den gällande lagstiftningen. Vänsterpartiet anser att insynslagen måste ses över och skärpas. Därför välkomnar vi att regeringen har tillsatt en utredning i syfte att just förstärka insyn och transparens i finansieringen av politiska partier. Utredningen ska bland annat analysera och ta ställning till om det finns behov av förtydliganden av förbudet mot anonyma bidrag och om förbudet mot anonyma bidrag ska gälla även för bolag, stiftelser och andra juridiska personer än sådana sidoorganisationer som den redovisningsskyldige har bestämmande och inflytande över. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2025.

Fru talman! Låt oss tala klarspråk. Det vi under valrörelsen 2022 fick se i Kalla fakta var en fullständig skandal. Vi fick se och höra hur samtliga regeringspartier och deras stödparti hade planerade och avancerade upplägg för att kunna ta emot anonyma donationer genom bulvaner. Det var inte något som hittades på spontant i stunden, utan det uttalades öppet att detta var något som man visste hur man skulle hantera. Frågan måste därför ställas: Hur många fler sådana upplägg har partierna gjort? Vilka är de personer som vi kan anta har kunnat köpa sig inflytande över svensk politik på det här sättet?

Det här är en fråga om vårt demokratiska systems legitimitet. Anledningen till att detta inte är en större skandal, medialt, är troligtvis att vi har en lagstiftning som både är otydlig och öppnar för att denna typ av fifflande kan passera ostraffat.

De ytterst ansvariga för de två största partierna i regeringsunderlaget har sedan dess lämnat sina poster, men de har inte lämnat politiken. Richard Jomshof, som var Sverigedemokraternas partisekreterare vid tillfället, är numera ordförande för justitieutskottet. Gunnar Strömmer, som var partisekreterare för Moderaterna, är justitieminister.

Om det vore en skönlitterär bok som beskrev just detta scenario skulle recensionen troligtvis bli något i stil med: Det är mycket spännande men helt otroligt. Detta skulle aldrig kunna inträffa i verkligheten.

Det är väl ändå så att verkligheten ibland överträffar dikten.

Fru talman! Det har sagts tidigare här att all offentlig makt utgår från folket. Jag håller med om att det borde vara så, men korruption gör att mer makt utgår från en lite mindre del av folket. Korruption, lobbning och svängdörrar mellan näringslivet och politiken är ett stort hot mot människors förtroende för det demokratiska systemet.

Under de senaste 30 åren har stora delar av vårt samhälle privatiserats och överlämnats till marknaden. Det har gjort många stora bolag direkt beroende av politiska beslut och goda relationer till politiker. Det är bolag som är beroende av skattepengar, till exempel välfärdsbolag och friskolekoncerner som har alltför nära anknytning till vissa riksdagspartier.

Det är viktigt för demokratin att allmänheten har ett högt förtroende för statsråd och högre tjänstemän i Regeringskansliet. Det får inte förekomma misstankar om att uttalanden och beslut av ett statsråd påverkas av förväntningar på en framtida anställning hos ett företag eller en organisation. Ett före detta statsråd ska inte heller ha särskilda fördelar i kontakterna med företrädare för staten i sin nya anställning.

Högerregeringen, som vi har nu, har till exempel rekryterat en stor del av sina ministrar och statssekreterare direkt från näringslivets lobbyorganisationer. Vi i Vänsterpartiet anser att det är djupt problematiskt att samma personer som före valet försökte påverka lagstiftningen för näringslivets räkning nu sitter och tar fram förslag till lagändringar.

För att människor ska fortsätta känna förtroende för vårt demokratiska system och för att politikerföraktet inte ska växa mer krävs det åtgärder.

Utbytet av personer på högre tjänster mellan det offentliga och näringslivet kan också leda till intressekonflikter. Frågan om behovet av en reglering av övergångar har tidigare uppmärksammats av bland annat Europarådets organ för korruptionsbevakning, Greco. Efter en granskning rekommenderade Greco att Sverige skulle införa riktlinjer för att undvika just intressekonflikter vid offentliga tjänstemäns övergång till den privata sektorn.

År 2018 infördes, som nämndes tidigare, Karensnämnden för att man ska komma till rätta med svängdörrarna mellan politiken och näringslivet. Enligt lagen om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet får övergångsrestriktioner meddelas i form av karens eller så kallad ämnesrestriktion i upp till tolv månader efter avslutat uppdrag eller anställning. I lagen finns en särskild aktsamhetsbestämmelse.

Men någon särskild sanktionsmöjlighet införde man inte eftersom regleringen i sig bedömdes ha en tillräckligt preventiv verkan. Ordföranden för Karensnämnden har dock själv beskrivit det nuvarande systemet som "tandlöst".

Den förra regeringen tillsatte en utredning som skulle se över systemet och lämna förslag om restriktioner vid övergång från offentlig till annan verksamhet. Utredningen, som gjorde en utvärdering av restriktionslagen, presenterade sitt betänkande i augusti 2023. Dessvärre lägger utredningen inte fram något förslag om sanktionsmöjligheter vid brott mot restriktionslagen.

Regeringen borde tillsätta en utredning där man ser över karenssystemet för statsråd med flera i syfte att strama upp tillsynen och skärpa regelverket.

Fru talman! I den verkliga världen låter det som att arbetet mot korruption vore något självklart. Men det är ett faktum att vi är ett litet land. Ett litet land medför också att den ekonomiska eliten är en liten och tätt sammansvetsad krets. Vi vet att kopplingarna mellan näringslivet och politiken är tätare än vad som är lämpligt. Tack vare hjältar som till exempel Åsa Plesner och Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans vet vi att tentaklerna sträcker sig ända upp i det absoluta toppskiktet av svensk politik, ända in till statsministerns kontor på Rosenbad.

Vi har ministrar som gått från att vara styrelseledamöter i friskolebolag till att bli direkt ansvariga för just skolområdet. Det är ganska rimligt att i det läget ifrågasätta var lojaliteterna egentligen ligger. Ligger de i första hand hos svenska folket, eller ligger de hos kompisarna i bolagsstyrelsen?

I ett land där den ytterst ansvariga förhandlaren för Sveriges Natomedlemskap från en dag till en annan kan börja arbeta direkt för försvarsindustrin, som om det vore helt okontroversiellt, är det uppenbart att något håller på att gå sönder. Vi behöver ta itu med korruptionen i vårt samhälle på allvar. Det verkar som att det enda som man kan lita på i detta läge är att vi i Vänsterpartiet kommer att fortsätta att göra vad vi kan för att korruptionen inte ska få ytterligare fäste i den svenska demokratin.

Jag yrkar bifall till reservation 11.

Malin Björk (C)
Anf. 15 Malin Björk (C)

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 5, under punkt 3.

Om ett par månader går vi till val, inte bara vi här i Sverige, utan vi i samtliga EU-länder. Vi ska välja dem som ska representera oss i Europaparlamentet under de närmaste fem åren. Det är ett mycket viktigt val i dessa orostider i Europa. Jag vill betona hur viktigt det är att man använder sig av sin rätt att rösta och även tar reda på vilka värden som den kandidat man lägger sin röst på står upp för. Det är inte helt lätt, tyvärr, för alla medborgare att ta reda på det.

Inför det stundande valet kom det häromveckan ännu ett avslöjande om hur politiker i Europaparlamentet varit i händerna på allt annat än demokratiska krafter. Förra veckans nyhet kom från Belgiens premiärminister efter att belgisk och tjeckisk underrättelsetjänst samarbetat. Det visade sig att den Pragbaserade sajten Voice of Europe bedrivit en Moskvafinansierad påverkanskampanj för att vända opinionen i Rysslands favör inför EU-valet.

EU-parlamentariker från sex länder - Tyskland, Frankrike, Polen, Belgien, Nederländerna och Ungern - ska via Voice of Europe ha fått betalt för att sprida rysk propaganda. EU-kommissionens vice ordförande Vera Jourová kommenterade nyheten med: Det här bekräftar vad vi redan misstänkt, att Kreml använder skumma låtsasmedier för att köpa sig hemligt inflytande.

Fru talman! Förra veckans nyhet var alltså ett i raden av avslöjanden. För ett par månader sedan kunde vi ta del av nyheten att en ledamot i EU-parlamentet sedan 2004 hade varit agent åt den ryska säkerhetstjänsten FSB. Det handlade om den lettiska ledamoten Tatjana Zdanoka, som fram till 2022 ingick i partigruppen De gröna i Europaparlamentet. Som företrädare för flera svenska partier uttryckte när den nyheten kom finns det risk att detta kommer att hända igen. Många är naiva i fråga om hur aktivt Ryssland är för att försöka destabilisera EU.

Men det är inte bara Ryssland som är aktivt i sina försök att påverka Europaparlamentariker. För drygt ett år sedan genomförde den belgiska polisen en razzia hemma hos flera högt uppsatta EU-politiker i Bryssel, bland annat hos Europaparlamentets vice talman Eva Kaili. Och snart började den härva nystas upp om organiserad brottslighet och korruption som döptes till Qatargate, då bland annat Qatar anklagades för att försöka köpa sig inflytande i Europaparlamentet.

Fru talman! Sverige är ett land som historiskt sett har legat högt på Transparency Internationals lista över korruptionsindex, det vill säga vi har haft förhållandevis lite korruption i jämförelse med andra länder i Europa och världen. Som sades här tidigare har det tyvärr under de senaste åren gått åt fel håll, även om vi fortfarande ligger bra till. I den mätning som presenterades i januari i år hade vi halkat ned till sjätte plats, så även om jag inledningsvis tog en rad exempel från Europaparlamentet vill jag framhålla att vi inte är immuna bara för att vi är svenskar. Där makt samlas finns alltid risk för otillåten påverkan och korruption, och därför är det viktigt att se till att ha ett starkt skydd mot sådan påverkan.

Vi vet dessutom från andra länder att politiska partier på alla nivåer ofta utgör en svag länk i skyddet av den liberala demokratin. De är i många fall sårbara mot cyberattacker, och de kan infiltreras eller på andra sätt påverkas av främmande makt. Partierna saknar faktiskt även tillräcklig kunskap om hoten de står inför och verktyg att rusta sig emot dem.

Centerpartiet vill därför stärka dagens bristfälliga förbud mot partifinansiering från utländska källor. Vi vill skärpa lagen om insyn i finansiering av partier, detta för att öka transparensen och täppa till de kryphål som visat sig finnas. Det ska inte gå att kringgå förbudet om anonyma bidrag, något som tv-programmet Kalla fakta inför valet hösten 2022 visade var möjligt.

Fru talman! För att öka insynen för våra medborgare i hur politiska beslut tas och vilka intressen som ligger bakom dessa beslut vill Centerpartiet på nationell nivå inrätta ett lobbyregister eller ett öppenhetsregister, som är ett mer rättvisande namn. Att beslutsfattare talar med representanter för näringslivet, fackföreningar, intresseorganisationer och civilsamhället är i grunden en nyttig del av lagstiftningsprocessen och regeringsarbetet. Genom sådana samtal kan olika delar av samhället vara med och utforma politiska beslut som påverkar dem.

Det är dock samtidigt viktigt att de kontakter som tas också sker på ett transparent och korrekt sätt. Flera länder, bland annat vårt grannland Finland som vi gärna blickar mot nu för tiden, har skapat lobbyregister. Sådana finns även i Irland, Storbritannien och Österrike. De olika registren skiljer sig åt gällande vilka som klassas som lobbyister, vilka beslutsfattare som omfattas och vilken form av kontakter som ska registreras, men en gemensam nämnare är att lobbyism registreras hos en myndighet och att registret omfattar både den lagstiftande och den verkställande makten.

Det är därför välkommet att det sedan i höstas pågår ett arbete kring dessa frågor i 2023 års insynskommitté, vilket har nämnts här av ett par kollegor i utskottet. Jag noterar att kommittén bland ska göra en översyn av nuvarande reglering och överväga om den behöver förtydligas eller kompletteras. Den ska dessutom överväga om det finns behov av att ytterligare stärka transparensen i det politiska beslutsfattandet genom en reglering som ställer krav på transparens och insyn i kontakter mellan politiska beslutsfattare och lobbyister.

Vi kommer självklart att följa detta arbete noggrant och ser fram emot att nästa år ta del av vad kommittén har landat i.

Jan Riise (MP)
Anf. 16 Jan Riise (MP)

Fru talman! Nu är jag sist ut och hade kunnat tänka mig att göra en sammanfattning av vad som har sagts. Men jag tror att jag håller mig till det jag hade tänkt säga. Det innebär inte att jag på något vis är utan åsikter eller stöder tankar som har yttrats tidigare, utan jag vill lyfta fram några frågor som vi inom Miljöpartiet har talat om.

Fru talman! Sverige har en lång tradition av medborgerlig insyn i myndigheternas maktutövning. Offentlighetsprincipen har tjänat vårt land väl, om man säger så. Den har möjliggjort en granskning av makthavare som i många andra länder hade varit svår eller rent av omöjlig. Sverige är på det sättet en föregångare vad gäller insyn och transparens. Den lagliga rätten till insyn är en viktig anledning till att vi är ett av världens minst korrumperade länder, även om det är ytterst oroande att vi har sjunkit i rankningen och just nu är sämst i Norden. Detta har även påpekats av tidigare talare. Vår meddelandefrihet är unik i ett internationellt perspektiv.

Fru talman! Trots detta återstår det en hel del att göra för att motverka möjligheterna till korruption och mutbrott. Redan 2011 motionerade min partikollega Peter Eriksson, inte minst känd i KU-kretsar, om en tydligare och mer öppen redovisning av vilka bidrag som privatpersoner, företag, stiftelser, föreningar och andra organisationer lämnade till partierna. Det var dags, tyckte Peter med flera, att ytterligare förbättra insynen - från redovisning på begäran till en offentlig redovisning.

Historiskt sett har partiernas verksamhet varit rätt oreglerad, vilket har motiverats av den fria åsiktsbildningen och att stor varsamhet med regler har ansetts vara väsentligt i sammanhanget. Det har funnits olika överenskommelser och diskussioner mellan partierna, till exempel att offentliggöra donationer på mer än vissa bestämda summor från privatpersoner. Lite kuriosa är att valåret 2006, för 18 år sedan, samlade Moderaterna in cirka 30 miljoner kronor från enskilda, Socialdemokraterna drygt 3 miljoner kronor, Miljöpartiet 160 000 kronor, och, om jag minns rätt, Folkpartiet och Centerpartiet inte någonting alls. Men det var då det, och det var enligt vad man sa.

År 2023 års insynskommitté, som tillsattes i juni 2023 och ska redovisa sitt arbete i februari 2025, har förvisso i kommittédirektiven fått flera av de frågor vi i olika sammanhang diskuterat. Dit hör till exempel om det finns behov av förtydligande vad gäller förbudet mot anonyma bidrag och om utländska bidrag ska vara otillåtna eller regleras på annat sätt.

Från Miljöpartiets sida har vi i en partimotion 2023 föreslagit skärpningar både i förhållande till tidigare praxis och i förhållande till de utredningsdirektiv jag nyss nämnde. Vi tycker att det är rimligt att väljarna vet, eller åtminstone enkelt kan ta reda på, vem eller vilka som finansierar partierna, om inte annat för att förhindra onödig ryktesspridning eller ren desinformation. Vi tycker också att det är angeläget att begränsa möjligheterna för utländsk finansiering för att därigenom minska riskerna för otillbörlig påverkan från främmande makt.

Båda dessa krav finns som alternativ till mildare skrivningar i insynskommitténs direktiv, men jag vill genom reservation 6 till punkt 3 om partifinansiering markera att de skarpare reglerna enligt vår mening är nödvändiga.

Fru talman! Möjligheten att åstadkomma förändringar i politik och samhälle genom dialog är en viktig del av demokratin. Det leder till värdefulla diskussioner, kontaktytor och utbyte av kunskap och bidrar därigenom till en levande demokrati.

När jag var liten betydde "lobbning" att sparka bollen i en snygg båge över och utom räckhåll för motståndarlagets målvakt. I dag betyder det något helt annat, men viljan att åstadkomma resultat tycks vara gemensam. Lobbning har blivit ett mycket viktigt verktyg som används av intresseorganisationer för att åstadkomma förändring eller för att försvara positioner.

På senare år har marknaden för public affairs-företag vuxit kraftigt. Både i Europaparlamentet och bland riksdagspartier har på senare tid gjorts avslöjanden om korruption och otillåten påverkan mot beslutsfattare. Sådana avslöjanden riskerar att undergräva tilltron till de politiska partierna och till demokratin.

Med den stora betydelse lobbningen kan ha är det förstås viktigt att den kontakt som sker är transparent. Det är viktigt att verksamheten blir mer öppen så att medborgare har insyn i vilka intressen som är med och påverkar de politiska besluten.

Som ett steg i den riktningen vill Miljöpartiet införa ett transparensregister där möten och aktörer redovisas öppet. Registret ska omfatta riksdagen, regeringen och myndigheter. Även regioner och kommuner kan komma i fråga. Transparensregistret bör vara obligatoriskt. Ansvaret för registret bör ligga på det offentliga så att exempelvis dataskyddsförordningens regler kan säkerställas.

Jag välkomnar att dessa frågor ska behandlas i 2023 års insynskommitté men vill ändå genom reservation 9 till punkt 4 markera vår ståndpunkt att ett register måste komma till stånd.

Fru talman! För en tid sedan lyssnade jag på en inspelning av en amerikansk utfrågning av en tilltänkt ledamot till högsta domstolen. En högt utbildad jurist - senator eller kongressledamot - frågar en annan högt utbildad jurist om hennes bevekelsegrunder för att agera i vissa specifika ärenden, för att därmed antyda att hon nog ändå hade sin egen agenda. Det är med svenska mått ett ganska duktigt övertramp; svenska domares och advokaters oberoende har hittills varit något som man bara har förutsatt.

Men även en rättsstat som vår kan behöva stärka försvaret mot en framtida politisering. I en rättsstat är alla människor lika inför lagen, och det krävs insatser på flera nivåer för att trygga rättssäkerheten. Det handlar dels om att säkerställa att nya lagar som inskränker individens rättigheter genomgår en omfattande granskning, dels om att säkerställa domstolars och myndigheters oberoende. Den personliga integriteten och rätten att inte bli diskriminerad måste respekteras både i lagstiftningen och i brottsbekämpningen. Vi vill grundlagsskydda advokaters oberoende för att säkerställa deras ställning över tid och för att därigenom markera det självklara värde som i en rättsstat måste höra ihop med ett glasklart oberoende.

Jag står naturligtvis bakom alla våra reservationer, inklusive den senaste, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 9.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-04-03
Förslagspunkter: 12, Acklamationer: 8, Voteringar: 4
Stillbild från Beslut 2023/24:KU16, Beslut: Författningsfrågor

Beslut 2023/24:KU16

Webb-tv: Beslut: Författningsfrågor

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Medlemskapet i EU

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:56 av Björn Söder (SD) yrkande 1 och

      2023/24:2688 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 1.
      • Reservation 1 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S920014
      SD06309
      M60008
      C21003
      V21003
      KD15004
      MP14004
      L14002
      -1001
      Totalt23863048
      Ledamöternas röster
    2. Subsidiaritetsprövningen inom EU

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2688 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 2.
      • Reservation 2 (SD)
    3. Partifinansiering

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:440 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkandena 14 och 15,

      2023/24:1137 av Oliver Rosengren och Lars Beckman (båda M),

      2023/24:1791 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 2,

      2023/24:1793 av Rickard Nordin (C),

      2023/24:2490 av Malin Björk m.fl. (C) yrkandena 12 och 13,

      2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 161 och 162 samt

      2023/24:2685 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 6.
      • Reservation 3 (S)
      • Reservation 4 (V)
      • Reservation 5 (C)
      • Reservation 6 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (S)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S092014
      SD63009
      M60008
      C00213
      V00213
      KD15004
      MP00144
      L14002
      -0101
      Totalt152935648
      Ledamöternas röster
    4. Reglering av lobbyister

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:2007 av Peter Hultqvist m.fl. (S),

      2023/24:2490 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 14,

      2023/24:2571 av Mattias Vepsä och Lawen Redar (båda S),

      2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 160 och

      2023/24:2685 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 5.
      • Reservation 7 (S)
      • Reservation 8 (C)
      • Reservation 9 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S009214
      SD63009
      M60008
      C00213
      V21003
      KD15004
      MP01404
      L14002
      -0011
      Totalt1731411448
      Ledamöternas röster
    5. Ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:440 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 16,

      2023/24:1121 av Jan Ericson (M) och

      2023/24:2685 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 8.
      • Reservation 10 (S)
      • Reservation 11 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S009214
      SD63009
      M60008
      C21003
      V02103
      KD15004
      MP14004
      L14002
      -0011
      Totalt187219348
      Ledamöternas röster
    6. Medlemskap i ordenssällskap

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1963 av Tomas Kronståhl m.fl. (S).
    7. Bestämmelse om att Sverige är ett kristet land

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:160 av Erik Hellsborn (SD).
    8. Bestämmelse om skydd av transpersoner

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:312 av Anna Starbrink (L).
    9. Bestämmelse om advokaters oberoende

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 177.
      • Reservation 12 (MP)
    10. En krislagstiftning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2108 av Jesper Skalberg Karlsson och Johan Hultberg (båda M).
    11. Den kommunala revisionen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2425 av Yusuf Aydin (KD).
    12. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:63 av Björn Söder (SD),

      2023/24:365 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 4,

      2023/24:440 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkandena 1-5,

      2023/24:470 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 1 och 3,

      2023/24:471 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 5,

      2023/24:473 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 1-5,

      2023/24:474 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 1, 2, 5, 6 och 8-12,

      2023/24:537 av Maria Stockhaus (M),

      2023/24:639 av Sten Bergheden (M),

      2023/24:964 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 26,

      2023/24:995 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkandena 1-3,

      2023/24:1149 av Staffan Eklöf (SD),

      2023/24:1156 av Staffan Eklöf (SD),

      2023/24:1157 av Staffan Eklöf (SD),

      2023/24:1247 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C, S, L, MP, V) yrkandena 1-6,

      2023/24:1299 av Hanna Westerén (S),

      2023/24:1354 av Niklas Karlsson och Joakim Sandell (båda S),

      2023/24:1395 av Ann-Sofie Alm (M) yrkandena 1-3,

      2023/24:1457 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD),

      2023/24:1472 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 2,

      2023/24:1473 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1,

      2023/24:1702 av Teresa Carvalho m.fl. (S),

      2023/24:2374 av Magnus Manhammar (S),

      2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 16,

      2023/24:2490 av Malin Björk m.fl. (C) yrkandena 1.1, 1.4, 3, 11, 17, 21 och 28,

      2023/24:2664 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 3 och 4,

      2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 175, 176, 179 och 180,

      2023/24:2686 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 31 och

      2023/24:2705 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 40.