Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Digitaliserings- och postfrågor

Betänkande 2023/24:TU16

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
12 juni 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Digitaliserings- och postfrågor(pdf, 2 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2023/24:16 Digitaliserings- och postfrågor

Beslut

Ny lag om hur data förmedlas inom Sverige och EU (TU16)

Riksdagen sa ja till en ny lag med kompletterande bestämmelser till dem som finns på EU-nivå. Det handlar bland annat om tillsyn av företag som förmedlar data och av fysiska och juridiska personer som vidareutnyttjar skyddade data enligt EU:s dataförvaltningsförordning. Lagen börjar gälla den 2 augusti 2024.

Riksdagen har också tagit del av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om digitala tjänster till privatpersoner och föreslår att riksdagen ska lägga den till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 100 förslag om digitaliserings- och postfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Främst med hänvisning till pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motionsyrkanden. Skrivelsen läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 45
Propositioner: 1
Skrivelser: 1

Från regeringen

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-05-23
Justering: 2024-05-30
Trycklov: 2024-06-04
Reservationer: 28
Betänkande 2023/24:TU16

Alla beredningar i utskottet

2024-05-02, 2024-05-23

Ny lag om hur data förmedlas inom Sverige och EU (TU16)

Trafikutskottet föreslår att riksdagen ska säga ja till en ny lag med kompletterande bestämmelser till dem som finns på EU-nivå. Det handlar bland annat om tillsyn av företag som förmedlar data och av fysiska och juridiska personer som vidareutnyttjar skyddade data enligt EU:s dataförvaltningsförordning. Lagen föreslås börja gälla den 2 augusti 2024.

Utskottet har också tagit del av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om digitala tjänster till privatpersoner och föreslår att riksdagen ska lägga den till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen ska säga nej till cirka 100 förslag om digitaliserings- och postfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Främst med hänvisning till pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-06-07
Debatt i kammaren: 2024-06-10
Stillbild från Debatt om förslag 2023/24:TU16, Digitaliserings- och postfrågor

Debatt om förslag 2023/24:TU16

Webb-tv: Digitaliserings- och postfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Maria Stockhaus (M)
Anf. 87 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! Detta är en debatt om trafikutskottets betänkande nummer 16 Digitaliserings- och postfrågor.

I betänkandet behandlas också frågor om artificiell intelligens. För många har nog Al känts som science fiction. Men den 30 november 2022 blev det plötsligt väldigt verkligt för de allra flesta.

Det var då som Chat GPT lanserades. På en vecka fick man 1 miljon användare. Trots att vi nog alla har använt AI i olika appar med mera har vi inte varit medvetna om det. Men i och med Chat GPT kom debatten om AI igång på allvar.

Herr talman! Under den förra socialdemokratiska regeringen fanns mycket frustration inom it-branschen i Sverige. Man såg att Sverige halkade efter resten av världen när det gäller både digitalisering och AI, trots att vi har världsledande företag inte minst när det gäller infrastruktur. Många påpekade avsaknaden av politiskt ledarskap inom området.

Nu har vi en ny regering som har satt frågorna om digitalisering och AI högt på dagordningen och bland annat arbetar fram en ny digitaliseringsstrategi, och den har tillsatt en AI-kommission som kommer med sina förslag redan i höst.

En grundförutsättning för att Sverige ska lyckas med digitalisering och Al är att infrastrukturen finns på plats. Regeringen har gett PTS, Post- och telestyrelsen, i uppdrag att analysera åtgärder för att effektivt öka utbyggnaden av infrastruktur för snabbt bredband.

Målet är att täcka så kallade vita fläckar, det vill säga områden med hushåll som ännu saknar tillgång till stabilt bredband. PTS beräknar att så många som 98 procent av alla hushåll och arbetsställen kommer att ha tillgång till uppkoppling om 1 gigabit per sekund under 2025.

Dessutom har regeringen föreslagit ytterligare investeringar i bredbandsutbyggnad, inklusive 1,4 miljarder kronor nästa år och fortsatt stöd fram till 2025.

PTS arbetar aktivt med att stötta bredbandsutbyggnaden, särskilt i områden där kommersiell utbyggnad inte sker. Regeringen undersöker också möjligheten att påskynda bredbandsutbyggnaden i landsbygd och glesbygd.

Herr talman! Vi har en självbild som land att vi är väldigt digitala, och det stämmer till viss del. Det finns dock ett område där vi halkar efter, och det gäller användning av digitala lösningar i offentlig sektor.

Regeringen tog i och med budgeten för i år ett första steg mot en gemensam digital infrastruktur för sjukvården. Målet är att förbättra kvaliteten i vården och patientsäkerheten genom att säkerställa att rätt information om patienten finns tillgänglig i varje vårdsituation.

Målet är också att minska den administrativa bördan för hälso- och sjukvårdens medarbetare genom till exempel automatisk överföring mellan system. Infrastrukturen ska även underlätta informationsförsörjning av hälsodata för bland annat forskning.

En förutsättning för att kunna utveckla och träna AI är tillgången på stora mängder data. I mars 2023 beslutade regeringen att Sverige ska ansluta sig till stadgeprincipen Open Data Charter, ODC, något som efterfrågats av marknaden under lång tid. ODC är en internationell organisation som verkar för att data från den offentliga förvaltningen ska vara mer öppen och lättillgänglig samtidigt som de enskildas rättigheter tas till vara. Regeringen har gett Digg, Myndigheten för digital förvaltning, i uppdrag att ansvara för genomförandet av ODC:s stadga.

Herr talman! Det nya säkerhetsläget ställer nya krav även på elektronisk kommunikation. Därför tog regeringen fram propositionen om en telesamverkansgrupp. Förslagen i propositionen innebär att PTS ska kunna besluta om att vissa aktörer ska delta i totalförsvarsplaneringen. Förslaget ger PTS befogenhet att ålägga aktörer att genom samverkan stödja arbetet med att återställa infrastrukturen för elektroniska kommunikationer i anslutning till händelser vid fredstida krissituationer eller när vi har höjd beredskap. Det ger Sverige bättre förutsättningar för robust krishantering och beredskap inom elektronisk kommunikation.

Herr talman! Betänkandet handlar om digitaliserings- och postfrågor. I dag har vi stora utmaningar med befordran av post när mer och mer blir digitalt och antalet fysiska brev har minskat drastiskt. Även om vi nu går mot sommar, och julkort känns avlägset, misstänker jag att många av er som sitter här har slutat skicka fysiska julkort och gått över till olika former av elektroniska julhälsningar. Mycket annat av det som vi tidigare skickade som fysisk post går numera elektroniskt.

Det finns stora fördelar med detta. Dels får alla tillgång till digital post på en gång i stället för att vara beroende av en fysisk utdelning, dels slipper vi åtgång av en massa papper, vilket är bra för miljön. Dessutom slipper vi transporter, som inte heller i alla lägen är bra för miljön.

Men en fysisk distributionsorganisation behövs trots allt, inte minst ur beredskapssynpunkt. Då blir frågan hur den ska finansieras och organiseras när mängden brev som skickas och som man betalar porto för blir allt mindre. Postfinansieringsutredningen kom med sina förslag i januari 2023 men har också fått tilläggsdirektiv kring digital post. En redovisning ska lämnas den 14 juni. Efter det blir det beredning för att ta fram förslag på hur framtidens postutdelning ska organiseras och finansieras.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Gunilla Svantorp (S)
Anf. 88 Gunilla Svantorp (S)

Herr talman! När man lyssnar på ledamoten Stockhaus kan man tro att S-regeringen under sina år inte gjorde någonting över huvud taget på det digitala området. Jag ska återkomma till det i mitt anförande, men jag vill bara påminna om att det var S-regeringen som tillsatte Ena, alltså Sveriges digitala infrastruktur, som är förvaltningsgemensam med tolv myndigheter. Ena jobbar just med det som Stockhaus pratade om.

Jag har en fråga som finns med i betänkandet. Den handlar om Riksrevisionens granskning av statens insatser för att utveckla myndigheternas digitala tjänster. Man ger rätt konkreta förslag på vad som kan göras för att förbättra de digitala tjänsterna. Jag tycker inte att jag kan se några direkta direktiv som har kommit ut från detta, utan regeringen tackar bara så mycket för Riksrevisionens rapport.

Vad säger ledamoten Stockhaus om Riksrevisionens rapport?

Maria Stockhaus (M)
Anf. 89 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! Det är möjligt att ledamoten Svantorp tycker att den förra regeringen gjorde väldigt mycket på det digitala området. Men de aktörer som jag träffar säger något annat. Vi får starka signaler från både techbranschen och offentliga aktörer om att ledarskapet saknades när riktningen pekades ut. Det handlar också om bristfälligheten i bevakandet av Sveriges intressen på området i EU när man förhandlar om något så viktigt som till exempel AI Act.

Allt detta var bristfälligt från den förra regeringen. Det här är alltså inte min utsaga om den förra regeringens agerande på det digitala området, utan det handlar mer om hur marknaden har uppfattat det. Marknaden upplever också att den här regeringen har satt frågorna mycket högre upp på dagordningen.

Nu pågår ett arbete med en ny digitaliseringsstrategi, och vi väntar på AI-kommissionens förslag som kommer i oktober. Allt det här ligger i samma linje som det som Riksrevisionen har föreslagit, och det behöver arbetas ihop tillsammans med alla de förslag som kommer både när det gäller digitaliseringsstrategin och AI-kommissionen. Jag kan därför inte i dag svara på vad det konkreta resultatet kommer att bli av de kommande förslagen, utan det blir en helhet av de förslag som läggs fram.

Gunilla Svantorp (S)
Anf. 90 Gunilla Svantorp (S)

Herr talman! Det är viktigt att peka ut riktningen. Det var en av de saker som gjordes under förra mandatperioden, bland annat när man tillsatte programmet för avancerad digitalisering.

Ledamoten Stockhaus är väldigt duktig både i talarstolen och i debattartiklar på att kritisera offentlig sektor - till viss del med rätta, för den ligger lite efter. Men när får vi till exempel se ett liknande program för den offentliga sektorn som det som S-regeringen tillsatte? Det är en av mina frågor. Man kan inte bara kritisera, utan man måste också vilja göra någonting och till exempel komma med olika åtgärder som kan leda till en ökad digitalisering.

En annan sak som vi behöver peka ut riktningen för nu handlar om det som vi har sett de senaste månaderna och kanske till och med det senaste året. Det handlar om den svarta delen av digitaliseringen, alltså hot och hat som leder till våld. Vilket ansvar kommer ledamoten Stockhaus och övriga att ta för detta när regeringen åker ned till Bryssel och träffar ministrar från de andra länderna? Hur ska vår egen minister försöka påverka dem och sätta stopp för detta genom olika åtgärder?

Det är viktigt att människor vågar finnas på nätet och att de inte stoppas. Nätet ska inte heller användas för att rekrytera ungdomar som sedan utför våldsdåd, vilket vi ser. Hur tänker regeringen stoppa sådana saker?

Maria Stockhaus (M)
Anf. 91 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! När det gäller ledarskapet på digitaliseringsområdet kommer vi nog inte att bli eniga om huruvida den förra regeringen gjorde tillräckligt eller inte. Det som är väldigt tydligt är att både branschen och offentliga aktörer har saknat ledarskapet. Det är tydligt att man inte gjorde tillräckligt under de åtta år som vi hade en socialdemokratiskt ledd regering.

När det gäller offentlig sektor är den gemensamma digitala infrastrukturen för sjukvården i dag väldigt fragmenterad. Detta är konkret. Jag skulle säga att detta i värsta fall kan leda till att människor dör för att läkare inte har tillräckligt mycket information om patienters hälsotillstånd. En gemensam digital infrastruktur är en bra bas att utgå ifrån senare.

Vi har ett självstyre, och det är viktigt att man kan arbeta tillsammans med kommuner och regioner för att gå vidare utifrån detta. Men om vi får en gemensam digital infrastruktur på plats blir det ett väldigt bra första steg i ett bättre utnyttjande av digitala verktyg inom offentlig sektor.

När det gäller hat och hot är det i hög grad en fråga om mänskligt beteende, där människor måste ta ansvar för hur man beter sig på nätet. Hat och hot är olagligt, och det handlar om att se till att vi kan åtala dem som ägnar sig åt detta oavsett om de står här utanför på gatan och skriker hat- och hotfyllda budskap mot oss eller om det sker via sociala medier. Hat och hot är olagligt oavsett vilka medier man använder sig av.

De stora techföretagen gör mycket för att minska detta. Men i slutändan handlar det om att vi alla måste ta ansvar för vilken ton vi har på sociala medier. Det återstår en hel del arbete att göra, och vi behöver nog alla titta på detta och vara lite självkritiska när det gäller hur vi beter oss, inte minst på sociala medier.

Gunilla Svantorp (S)
Anf. 92 Gunilla Svantorp (S)

Herr talman! Vi debatterar nu digitaliserings- och postfrågor. Jag tänkte att jag skulle börja med postfrågorna.

Postmarknaden förändras. Det ser vi varenda dag. Vi får allt färre brev, om vi över huvud taget får några fysiska brev i brevlådan. Vi som bor på landet får inte heller post varje dag längre. Man får hålla ordning på om det är jämna eller ojämna veckor som posten kommer.

Trots detta är det viktigt med service i hela landet. Det handlar om både brev och paket. I vår ena reservation säger vi att vinstintressen inte får styra tillgången till brev och paket och att samhället måste ha en rådighet. Det tycker vi är det viktigaste när det handlar om posten.

Digital infrastruktur är i dag en förutsättning för ett fungerande samhälle. Det är lika viktigt som el- och vattenförsörjning. För ungefär 30 år sedan var det många kloka kommunpolitiker runt om i vårt land som såg till att vi byggde ut fibern. Man gick före på många ställen - Värmland var ett av dessa, men det fanns fler.

Så småningom kom sedan den nationella bredbandsstrategin. Vi har också sett att staten har lagt väldigt mycket pengar på att bygga ut så att vi i dag, precis som ledamoten Stockhaus alldeles nyss sa, har 98 procents täckning. Men det fattas fortfarande 2 procent.

Vårt land är i dag styrt så att man ska kunna göra väldigt mycket digitalt. Då behöver alla ha den tillgången. Det är alltså en viktig fråga framöver.

Jag tänker på detta med att vi under åtta års tid, enligt ledamoten som talade före mig, inte gjorde någonting viktigt över huvud taget. Då tycker jag att det är märkligt att vi har en EU-kommission som lyfter Sverige som ett gott exempel på ett digitalt moget land, och det tack vare vår utbyggnad av digital infrastruktur. Om vi inte hade gjort någonting, om vi inte hade tagit täten under de gångna åren, hade vi näppeligen blivit omnämnda på det viset av EU-kommissionen.

OECD lyfter också stadsnäten och den konkurrens de har skapat, som man menar har spelat en avgörande roll för att främja investeringar i digital infrastruktur. Stadsnäten är viktiga för redundans, rådighet och robusthet.

Inte minst med tanke på omvärlden är det också viktigt att lyfta fram exempel på sådant som händer och sker runt om i vårt land. Som värmlänning tar jag såklart gärna ett värmländskt exempel.

I Karlstad jobbar man tillsamman med andra lokala aktörer för att försöka applicera det man kallar ödrift på bredbandsnäten, alltså att information ska kunna skickas som små öar mellan olika öar runt Karlstad utan att vara beroende av omvärlden. Det gör att kritiska funktioner kan hållas öppna och pågå också i en kris. Det fina med detta exempel är att man involverar lokala aktörer runt Karlstad och tar till vara den lokala kompetensen.

Detta var bara ett exempel. Det finns många fler.

Jag skulle vilja säga någonting om vår myndighet, Digg, och den delrapport man kom med i mars i år - man kommer med en slutrapport i oktober i år - där man har gått igenom de strategiska prioriteringar som vi i Sverige har sagt att vi ska ha. Det finns fyra sådana.

Den första är behovet av en sammanhållande digital offentlig sektor. Där menar Digg att det som behövs är en ökad användning av gemensamma digitala satsningar och att vi tillgängliggör värdefulla data.

Den andra prioriteringen handlar om människan i det digitala samhället. När trafikutskottet var i Estland fick vi se väldigt mycket av hur man hade löst just detta. Det Digg menar att vi behöver göra är att utveckla ett digitalt möte som adresserar viktiga livshändelser och behov i en människas liv, precis som man hade gjort i Estland.

Den tredje handlar om det digitala näringslivet. Där menar Digg att vi behöver nyttja möjligheterna att samordna datadelning mellan myndigheter, motverka cyberkriminalitet och verka för en grön och digital omställning.

Den fjärde prioriterade frågan handlar om digital kompetens. Det är kanske den som jag tycker blir allra viktigast här. Digg menar att satsningar behövs på de grupper som vi i dag ser har halkat efter. Det behövs för att öka samhällets grundläggande färdigheter.

Jag menar att vi nog behöver lyssna på vår expertmyndighet. Kanske behöver vi också lägga fram lite förslag utifrån dessa fyra prioriterade områden.

Vi socialdemokrater står självklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 13 om just kompetens.

(Applåder)

Rashid Farivar (SD)
Anf. 93 Rashid Farivar (SD)

Herr talman! Tack för ett bra anförande, ledamoten Gunilla Svantorp!

Jag hade två frågor gällande Socialdemokraternas reservation 9 i betänkandet. Vi är överens om många punkter som ledamoten nämner i talarstolen - kompetens, cybersäkerhet, vikten av digitalisering och vikten av att bygga ut tillgången till digitala verktyg och internet.

Den första frågan gäller artificiell intelligens. Socialdemokraterna anser att det är av yttersta vikt att reglera den teknologin inom EU men också på global nivå. Min fråga är hur man ska lösa det tekniskt sett. Vilket organ ska reglera AI på global nivå? Vad har ledamoten för tankar kring den processen?

Gunilla Svantorp (S)
Anf. 94 Gunilla Svantorp (S)

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten!

Jag tänker att EU är en väldigt viktig spelare i detta sammanhang. Sverige kan där föra fram vad vi tycker är viktigt, och EU kan sedan föra fram det i sina internationella kontakter. Svaret på frågan är att EU är den spelaren, som också kan se till att vi reglerar så att det är vi som styr AI och inte AI som styr oss. Det är väldigt viktigt.

När jag nu ändå har ordet vill jag passa på att ställa lite frågor till ledamoten. Vi ser att hat och hot sprider sig från skärmen och ut på våra gator och torg. Inte sällan är hotet och hatet riktat mot samhällsengagerade kvinnor som då kanske inte längre vågar yttra sig, som tar ett steg tillbaka, som känner sig otrygga och som dessutom ibland får direkta hot om våld.

Hur tänker ledamoten och hans parti om detta och om det ansvar man har? Till exempel har trollkonton avslöjats där man inte står för sin egen åsikt utan låter andra göra det. Hur tror man att vi ska kunna minska hotet och hatet om vi inte öppet står för det vi tycker? Sverigedemokraterna brukar annars säga att man står upp för yttrandefriheten. Då måste man också våga stå för det man gör.

Rashid Farivar (SD)
Anf. 95 Rashid Farivar (SD)

Herr talman! Tack för svaret, ledamoten Gunilla Svantorp!

Jag förstår det som att ledamoten menar att EU ska reglera AI och AI-utveckling globalt. Till exempel ska EU bestämma hur USA, Storbritannien och Kina ska utveckla sin AI-teknik. Tycker ledamoten verkligen att det är ett realistiskt scenario?

Vi har redan en AI-akt i EU. Den är fastställd och kommer att börja gälla delvis från hösten nästa år och helt från början av 2026. Men jag tycker inte att det är realistiskt. Har EU ens möjlighet att reglera detta i Kina och USA? Är inte till exempel FN ett bättre organ när det gäller det?

Min andra fråga till ledamoten gäller förslaget att regeringen snarast bör initiera en analys av AI:s inverkan på samhället. Vad tycker ledamoten om AI-kommissionen och det uppdrag som AI-kommissionen har fått från regeringen? Tycker ledamoten och Socialdemokraterna att det är konstruktivt och bra, eller vad saknas där?

När det gäller ledamotens fråga är Sverigedemokraternas syn på hat och hot att det är lagen som gäller. Allt som bryter mot lagen ska lagföras, oavsett om det sker i samhället, digitalt eller fysiskt.

Gunilla Svantorp (S)
Anf. 96 Gunilla Svantorp (S)

Herr talman! Det sista ledamoten sa gläder mig på sätt och vis. Då borde Sverigedemokraterna stå bakom att konton på sociala medier måste gå att spåra till en fysisk person. Det blir spännande att se om Sverigedemokraterna kommer att stå bakom det.

Jag tänker att man inte kan tolka det vi har skrivit i en reservation på det sätt som ledamoten nu gjorde. Allt samarbete och allt påverkansarbete går ut på att man går in i en diskussion med vad man vill göra. Sedan kan man inte bestämma över andra.

Det är spännande att ledamoten väljer att referera till AI-akten. Om jag inte minns fel röstade Sverigedemokraterna nej till både AI-akten och DCA. Nu kan ledamoten inte svara på fler frågor, men det skulle vara intressant att få veta vilka alternativ man ser i stället för reglering, vilket AI-akten och DCA är.

Magnus Oscarsson (KD)
Anf. 97 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Nu debatterar vi här i kammaren betänkandet Digitaliserings- och postfrågor. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Vi är nog många som förväntar oss att kunna ringa, skicka sms eller på något sätt använda en telefon var i landet vi än befinner oss eller för den delen att kunna sitta hemma vid skrivbordet och använda datorn. Det har blivit naturligt och en självklarhet för många.

Tyvärr är det inte lika självklart för alla boende i Sverige. Det finns i dag medborgare i landet som inte kan ringa med sin mobil, eftersom det inte finns mobiltäckning. Det är mycket allvarligt.

Jag hade under den föregående mandatperioden otaliga debatter med olika ministrar om det märkliga att Telia, som delvis ägs av staten, klippte av all koppartråd innan det fanns alternativ telefoni som fungerade. Tyvärr var svaret från regeringshållet alltid: Det är teknikförbättringar som gäller.

Nu är i princip alla luftledningar borta. Men för vissa har det inte blivit några teknikförbättringar. I stället finns det inte någon telefoni eller något bredband över huvud taget. Det är verkligen beklagligt.

Det är också intressant när till exempel olika medieföretag säger att de inte längre vill dela ut tidningen, eftersom de tycker att det är dyrt. Det kan man förstå. Nu hänvisar de till att medborgare har tillgång till bredband och i stället kan titta på sin Ipad. Men den som inte har tillgång till bredband får tyvärr inte tillgång till tidningen. Detta har alltså också blivit en demokratifråga, herr talman.

Jag är dock mycket tacksam över att den nya regeringen satsar miljard efter miljard för att fler ska kunna ha tillgång till bredband i hela landet. Det måste fungera i hela landet om Sverige ska kunna fungera.

Herr talman! Den nya regeringen har förstått vikten av att Sverige ska vara på tårna när det gäller AI. Det är mycket bra att regeringen har tillsatt en AI-kommission under ledning av Carl-Henric Svanberg. Kommissionen har ett brett uppdrag som omfattar högre utbildning, riskkapital, offentlig förvaltning, välfärd och säkerhet. Den kommer att vara viktig.

Herr talman! När vi hade en hearing här i riksdagen för ett tag sedan uttryckte en del föreläsare att Sverige historiskt sett inte har varit på tårna när det gäller AI. Sverige har inte varit först på bollen, som de sa. Vi har inte heller varit nummer två men kanske nummer tre eller fyra. Det ska vi inte vara längre. Den nya regeringen har verkligen förstått den signalen och har tagit dem på orden.

Ministern, Erik Slottner, har förstått att AI-kommissionen är viktig och lagt 500 miljoner på Vinnovaprogrammet Avancerad digitalisering, som bland annat omfattar AI. Det är ett forsknings- och innovationsprogram som bygger på samarbete mellan näringslivet och staten.

(Applåder)

Rashid Farivar (SD)
Anf. 98 Rashid Farivar (SD)

Herr talman! Vi i Sverigedemokraterna står bakom samtliga av våra sju reservationer i betänkandet, men för att spara tid under voteringen väljer jag att yrka bifall endast till reservation 10.

Herr talman! Människan har alltid haft ett behov av att kommunicera på distans. Det behovet blev ännu tydligare under covid-19-pandemin. I ett väl fungerande samhälle krävs det ändamålsenliga och säkra system för både fysisk och digital kommunikation. Denna dynamiska verklighet ställer höga krav på makthavare och ansvariga myndigheter. Viss infrastruktur är särskilt känslig för dataintrång eftersom information om medborgare och militär och politisk ledning kan hamna i orätta händer. Det är därför avgörande med säker upphandling inom it-området och effektiva säkerhetsrutiner för Sveriges it-infrastruktur.

Bredband på landsbygden, både fast och mobilt, är viktigt eftersom befolkningen blir alltmer beroende av snabb och stabil internetuppkoppling för både arbete och fritid. Detta är särskilt viktigt i tider av kris och oro. Tillgång till internet är också en demokratifråga, eftersom det ger medborgare möjlighet att ta del av information och delta i den digitala samhällsdebatten.

Att ha höga ambitioner när det gäller digital infrastruktur är viktigt. När samhälle och tjänster kräver mer digitalisering är det av största vikt att Sverige ligger i framkant. Sverigedemokraterna är mycket positiva till utbyggnaden av 5G-nätet och vill säkerställa att 5G-nätet har tillfredsställande täckning med hög hastighet och låg latens i hela landet, där behovet finns.

Regeringen har i samarbete med Sverigedemokraterna beslutat om 3,8 miljarder kronor i bredbandsstöd 2024-2027. Detta kommer att ge god uppkoppling i hela landet, vilket gör det möjligt för hushållen, den offentliga sektorn och näringslivet att effektivt utnyttja digitaliseringens möjligheter. Utöver detta avsätter regeringen och Sverigedemokraterna 500 miljoner kronor till Vinnova-programmet Avancerad digitalisering de närmaste åren för att utveckla framtidens digitala lösningar i Sverige. För att hålla Sverige i framkant avseende nästa generations mobila telekommunikationssystem, det vill säga 6G, tilldelas Vinnova och Vetenskapsrådet 160 miljoner kronor år 2025 för forskning inom området.

Herr talman! Samhällsdebatten om digitalisering har sedan drygt ett år tillbaka dominerats av artificiell intelligens, AI, efter att flera framstående forskare och experter inom it-industrin efterfrågat sex månaders paus i AI-utvecklingen för att identifiera och hantera risker med AI.

AI är ett område inom datavetenskap och teknik där strävan är att utveckla datorer och program som kan analysera data, dra slutsatser och fatta beslut på liknande sätt som människor. I stället för att ge en dator exakta instruktioner för varje enskild uppgift försöker man skapa algoritmer och modeller som kan lära sig av data för att förbättra sin prestanda och precision över tid.

AI möjliggör automatisering av komplexa uppgifter, förutsägelser och beslutsfattande baserat på stora datamängder. Tekniken har enorm potential inom olika branscher, inklusive forskning, medicin, transport, jordbruk, finanssektor, rättsväsen, samhällsvetenskap, juridik, ingenjörsvetenskap och mycket mer.

Precis som med många andra av människans tekniska uppfinningar, såsom förbränningsmotorn, transistorn och dynamiten, följer betydande nytta med AI-utvecklingen. Trots alla dessa möjligheter finns även risker och baksidor med AI-utvecklingen, vilket har lett till en omfattande debatt om AI:s potentiellt dominerande inflytande över samhället och mänskligheten, samt de relaterade säkerhetsåtgärderna.

Sverigedemokraterna anser inte att Sverige bör vänta till år 2026 när EU:s AI-akt träder i kraft på riktigt utan i stället försöka vidta nödvändiga åtgärder så snart som möjligt. Hänsyn bör tas till det svenska samhället, medborgarnas rättigheter, näringslivets konkurrenskraft och politikens teknikneutralitet. Många regelverk inom exempelvis fordons- och flygindustrin har införts eller uppdaterats efter tragiska olyckor, men när det kommer till AI kan det i värsta fall bli för sent.

Sverigedemokraternas utgångspunkt angående reglering av AI är en tillförlitlig, konkurrenskraftig och hållbar svensk AI-politik. Med tillförlitlig menar vi att risknivån i teknikens tillämpning inte får vara så hög att grundläggande värderingar, rättigheter och friheter hotas. Detta ska gälla för både privata och offentliga aktörer. Samtidigt bör en genomtänkt AI-politik inte försämra näringslivets konkurrenskraft gentemot andra länder där AI-utvecklingen ligger i framkant, exempelvis USA och Kina. Hänsyn bör tas till små och medelstora företag som saknar ekonomiska resurser och arbetskraftsresurser för att uppfylla krav ställda i byråkratiska regelverk.

Bland de förslag som Sverigedemokraterna presenterar för en tillförlitlig, konkurrenskraftig och hållbar svensk AI-politik finns inrättande av en nationell AI-nämnd sammansatt av politiker och experter från näringslivet och akademin, utformning av en ambitiös AI-plan för Sverige, inrättande av en samordnad nationell AI-infrastruktur inom den offentliga sektorn för lagring, delning och bearbetning av data samt utveckling av ändamålsenliga AI-tjänster. Det behövs även ett ökat allmänt medvetande om AI, cyberresiliens och mycket mer.

Herr talman! För drygt fyra månader sedan presenterades rapporten Digital Government Index 2023, en internationell jämförelse av digitaliseringen av offentliga förvaltningar i 38 olika länder. Jämförelsen baseras på OECD:s ramverk för vad som anses vara en digitalt mogen förvaltning. Topp tre är Korea, Danmark och Storbritannien, medan samtliga nordiska grannländer presterar över genomsnittet. I den totala bedömningen hamnar Sverige på plats 27 av 38 länder, strax efter Mexiko. Bland de sex dimensioner som utvärderas för alla länder rankas Sverige på plats 10 när det gäller en datadriven offentlig sektor, men inom övriga dimensioner ligger Sverige under genomsnittet.

För närvarande pågår mycket arbete från regeringens sida gällande digitaliseringspolitiken, inklusive utveckling av en ny digitaliseringsstrategi, satsningar på digital infrastruktur för hälso- och sjukvården samt ett fokus på artificiell intelligens genom AI-kommissionen. Trots detta behöver arbetet ske i snabbare takt och med mer konkreta förslag och reformer än den vanliga tågordningen med kommissioner, utredningar, framtagning av strategier etcetera om Sverige ska kunna klättra högre upp i rankningen vid nästa mätning. Digitaliseringssektorn utvecklas mycket snabbt, särskilt vad gäller näringslivets digitala omställning och innovationskraft, där ledtider ibland mäts i månader och veckor.

Helena Gellerman (L)
Anf. 99 Helena Gellerman (L)

Herr talman! I dag debatterar vi i trafikutskottet digitaliserings- och postfrågor. Det har gått drygt ett år sedan Open AI lanserade sin Chat GPT. Fler och fler har börjat förstå vad det innebär, vilken kraft det finns i artificiell intelligens och hur system som Chat GPT kan underlätta när det gäller att skriva rapporter, programmera eller sammanfatta medieartiklar. Frågan är inte om utan hur den nya tekniken kommer att påverka var och en av oss runt om i Sverige.

AI kommer att ge enorma fördelar inom sjukvård, utbildning och forskning och för underhåll av Sveriges infrastruktur för väg och järnväg, som finns inom vårt utskotts område, för att ge några exempel. Rapporter visar en potential på 140 miljarder i besparingar inom de offentliga myndigheterna.

Samtidigt kan AI som alla tekniker användas i ett negativt syfte: kontrollera befolkningen, sprida desinformation eller låta kända personer göra uttalanden som går stick i stäv med personens värderingar, alltså på ett fejkat sätt. Listan kan göras lång. Risken för spridning av desinformation på ett trovärdigt sätt är kanske den största faran för vårt demokratiska system. Vem kan man lita på?

Under det svenska ordförandeskapet i EU våren 2023 utvecklades viktiga förslag på hur EU ska tackla AI-utvecklingen, bland annat förordningen om AI och förordningen om data. Förordningen om AI bygger på de fyra principerna för en hållbar AI. AI ska vara rättvis och skydda den personliga integriteten samtidigt som den ska vara säker och transparent.

Herr talman! Liberalerna är teknikoptimister. Utvecklingen av AI kommer att få en lika stor påverkan på vårt samhälle i Sverige, EU och globalt som den pågående klimatomställningen. Vi måste därför öka takten i vår användning av AI, så att vi i Sverige, baserat på våra värderingar om individens frihet och vår unika position som världens mest innovativa land, kan vara med och styra hur AI kommer att tillämpas här och i vår omvärld. Det ska vara en AI som baseras på etiska riktlinjer.

Här är det speciellt viktigt att värna och utveckla de strukturer vi har i Sverige som underlättar och driver på det innovativa systemet, till exempel Vinnova och universitetens arbete med nyttiggörande av forskningsresultat och samarbete med näringslivet.

Vi har en plattform att stå på. Sverige har till exempel kommit längst i Europa i utvecklingen av en teknik lik Chat GPT men som vilar på öppen programvara, vilket ger insyn i hur systemet fungerar. Vi har också stor kompetens på området. Exempelvis har det svenska AI-klustret utvecklat ett förslag till AI-strategi för Sverige.

Regeringen vill stärka AI-utvecklingen i Sverige och har tillsatt en AI-kommission som tillsammans med olika aktörer ska se över hur vi ska jobba med AI framöver. En nationell AI-strategi är här en viktig pusselbit tillsammans med en ökad kompetens inom samtliga samhällsområden, inte minst på ledarskapsnivå men även genom satsningar inom hela skol- och forskningsområdet för att möjliggöra den kommande omställningen av Sveriges företag. De kommer att utnyttja AI på en helt annan nivå.

AI-utvecklingen sätter också fingret på att den grundläggande digitaliseringen av den offentliga sektorn måste öka markant. Dagens datasystem måste samverka. Vi måste hitta effektiva sätt att dela data, och regeringens proposition är ett steg för att undanröja hinder för datadelning. Regeringen föreslår en kompletterande lag till lagen om tillgång till data. Lagen i sig syftar till att underlätta för den offentliga sektorn att kunna tillhandahålla data för nya ändamål. Det ska ske under förutsättning att kraven på informationssäkerhet och skydd av personuppgifter kan upprätthållas och att det inte innebär risker för Sveriges säkerhet.

Regeringen gör i propositionen bedömningen att de bestämmelser som finns i EU:s dataförvaltningsförordning om att använda skyddade data bara ska användas av myndigheter och inte av offentliga företag, public service-företag eller kultur- och utbildningsinstitutioner. Liberalerna tycker att detta förslag är väl avvägt.

AI-utvecklingen bygger på att vi kan utnyttja olika datasätt effektivt och samtidigt trygga den personliga integriteten. Ansvariga myndigheter bör få ett ökat mandat för att driva på digitaliseringen av den offentliga sektorn. Utan en bra digitaliserad grundstruktur kommer Sveriges AI-utveckling att bromsas.

Grundstrukturen börjar med infrastruktur för data. Här behöver vi skapa bättre förutsättningar för dem som ska producera och tillhandahålla data, eftersom hanteringen av data är väldigt kostsam. Vilka data behövs och hur kan tillgången på dessa datasätt underlättas?

I grundstrukturen är också utbyggnaden av vårt 5G-nät och bredbandsnät fundamental. För att öka människors och företags tillgång till bredband behöver vi öppna för olika tekniska lösningar så att vi får bredband också i gles- och landsbygd. Regeringen satsar miljardbelopp på bredband i hela landet för att hela landet ska kunna dra nytta av den digitala utvecklingen.

Digitaliseringens risker måste också adresseras. Digitaliseringen måste kombineras med analyser av datasäkerhet, påverkan på den personliga integriteten och cybersäkerheten. Dataskyddslagen och andra tillämpliga lagar måste kontinuerligt utvecklas för att hänga med i den tekniska utvecklingen. Men samtidigt måste människor också kunna använda nödvändiga offentliga tjänster utan att vara uppkopplade. Vi måste se till att alla i Sverige kan ta del av samhället samtidigt som vi skyndar på den digitala utvecklingen.

Dessutom är det nödvändigt att lägga en försvarsaspekt på vad vi gör och analysera sårbarheten när vi samlar mycket data med lätt dataåtkomst och när 5G-nät gör att samhället kopplas ihop och alternativen till det digitala nedmonteras. Liberalerna välkomnar verkligen det ökade intresset för vårt lands beredskap i dessa frågor.

Herr talman! Posten i Sverige är viktig, inte minst ur ett beredskapsperspektiv. Men digitaliseringen har drastiskt minskat antalet skickade brev. Det är viktigt att postgången fungerar i hela landet och att den kan bedrivas på kommersiell grund. Post, paket och bredband är viktiga delar av samhällets grundinfrastruktur för att hela Sverige ska fungera.

Slutligen, herr talman: Vi liberaler är teknikoptimister. Vi tror verkligen på Sveriges förmåga att ta ledarskapet i Europa inom AI. Det gör vi utifrån Sveriges förmåga till datadriven innovation och digitaliseringens potential för gamla och nya företag och för att vi behöver minska kostnaderna inom en fortsatt bra välfärd. Vi tror också att Sverige kan visa vägen för en utveckling där riskerna minimeras.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

(Applåder)

Håkan Svenneling (V)
Anf. 100 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! I dag gör jag ett litet gästspel i trafikutskottets debatt om digitaliseringsfrågor. Jag skulle vilja lyfta ett område som tillhör digitaliseringsfrågorna som kanske inte så ofta lyfts inom trafikutskottets område men som jag som ledamot i utrikes- och försvarsutskotten dagligen stöter på. Det gäller det säkerhetspolitiska läget och hur digitalisering och AI påverkar vår omvärld i stor utsträckning.

Sverige och världen står i dag inför större utmaningar än på länge, och vi befinner oss på många sätt i ett nytt säkerhetspolitiskt läge med Rysslands aggression mot, attack på och invasion av Ukraina. Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder. Det är på många sätt en tillgång som öppnar upp för nya möjligheter att bedriva verksamhet både i offentlig sektor och i det privata näringslivet.

Rätt använd kan digitaliseringen göra våra liv bättre och vårt samhälle mycket mer effektivt. Vi ser det inom många områden, till exempel hur tåglägen kan planeras effektivt genom införandet av MPK, hur Chat-GPT är en naturlig del av mångas arbetsvardag och hur bra internettäckning i hela Sverige är en förutsättning.

Samtidigt utsätts Sverige för tusentals aggressiva cyberattacker varje dag, dygnet runt. Våra svagheter utnyttjas av grupper som vill oss illa. Angriparna utgörs både av privata hackare, kriminella nätverk, terrororganisationer och stater. Framför allt Kina och Ryssland utför avancerade angrepp både på företag och andra stater, men även Iran märks som en tydlig antagonist till Sverige. Även USA är i vissa delar aggressivt i cyberrymden.

Den ökade digitaliseringen och den snabba utvecklingen av AI innebär även det ökade digitala risker. Sakernas internet, det så kallade internet of things, innebär att allt fler saker är uppkopplade mot internet. Det innebär också att enorma mängder information skickas och delas över nätet. Intelligenta hus, smarta elnät och mätningar av hälsodata kan ge mycket exakt information om såväl privatpersoner som större samhällsförändringar, och i fel händer kan även sådan vardaglig information missbrukas.

Utvecklingen av AI går snabbt inom alla branscher, och det behövs regleringar som kan balansera och gynna en snabb teknisk utveckling och entreprenörskap samtidigt som vi lagstiftare inte får vara naiva gällande hur AI kan användas av en antagonist.

AI kan användas inom de flesta branscher, från transportbranschen med självkörande bilar till säkerhetsbranschen genom ansiktsigenkänning som kontrollmekanism i större folksamlingar. AI-frågor spänner därmed över samtliga politikområden, vilket medför stora krav på samordning. Det var något som talmannen också uppmärksammade genom ett AI-seminarium här i riksdagen för en tid sedan.

Jag vill understryka att på samma sätt som AI kan medverka till en stor rad positiva effekter i samhället, från näringslivet till offentlig sektor, finns det en risk för oönskade eller oförutsedda konsekvenser av att använda AI, till exempel vinklade eller manipulerade data, bristande transparens, missbruk och rent fientlig användning.

Herr talman! Hybridkrigföring karaktäriseras av en kombination av traditionella militära medel och irreguljära, civila metoder, till exempel psykologisk krigföring, politisk påverkan, it-angrepp och elektronisk krigföring. Gränsen för vad som är hybridkrigföring är svårare att avgöra än vid ett militärt angrepp. Så kallad gråzonsproblematik kan förstås som ett tillstånd mellan krig och fred, där hybridkrigföring ofta utgör en central del.

Syftet med att använda en gråzonsstrategi är att vinna fördelar och uppnå politiska mål utan att behöva möta eskalering och starka motåtgärder från motparten. Det ger också en möjlighet att testa och demonstrera förmågor och studera förmågan att försvara sig mot dessa utan att det leder till en kraftfull konflikt. Men det kan också övergå i väpnat angrepp. Inför Rysslands fullskaliga attack mot Ukraina märktes det i en hög aktivitet av ryska cyberattacker i syfte att destabilisera Ukraina innan den militära invasionen. Även Ukrainas grannländer har utsatts för ryska cyberangrepp.

Det märks också att fysiskt övertagande och förstörelse av internetinfrastruktur är en viktig del av den mer traditionella krigföringen på marken. Enligt Ukrainas regering hade omkring 15 procent av landets internetinfrastruktur förstörts i juni 2022.

På senare år har det skett en väsentlig ökning vad gäller antalet aggressiva attacker mot svensk kritisk infrastruktur. Det gäller inte minst mot myndigheter och statliga bolag. Även attackerna mot svensk sjukvård har ökat kraftigt. Enligt Enisa, Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå, är offentlig förvaltning och regering den sektor som är överlägset mest utsatt för cyberhot.

Jag vill också lyfta fram en motion som jag själv har skrivit om så kallade killer robots, mördarrobotar på svenska, som behandlades i ett annat betänkande för två veckor sedan. Det handlar om helt autonoma vapensystem som förmår agera utan mänsklig kontroll, programmerade att agera på egen hand.

Med hjälp av AI är vi på väg mot en värld där beslut om vem som ska dödas i ett krig inte längre fattas av en människa utan av AI. Vi har redan sett exempel på detta i krigets Gaza. En lång rad stater har efterlyst någon typ av reglering, och ytterligare andra vill se ett förbud. FN:s generalsekreterare António Guterres har kallat autonoma vapen moraliskt motbjudande och politiskt oacceptabla. Helt autonoma vapensystem sätter även ansvarsfrågan ur spel. Vem är ansvarig för folkrättsbrott begångna av en robot? Vem ska ställas till svars för mord på regimkritiker, folkmord eller etnisk utrensning utförda av helt automatiska drönare?

Vänsterpartiet menar att helautonoma vapensystem bör förbjudas enligt internationell lag, att Sverige borde arbeta för en bindande internationell konvention mot helt autonoma vapensystem och att Sverige som land aldrig ska vara med och främja utvecklingen av eller delta i annan verksamhet som rör helt autonoma vapensystem.

Herr talman! Jag anser att det är nödvändigt att vara medveten om att användandet av AI också kan leda till diskriminering, minskad tillit, ekonomisk skada eller skada på person samt negativ påverkan på demokratin. Därför måste etiska aspekter och integritets- och säkerhetsmässiga aspekter väga tungt vid all utveckling av AI, oavsett om det sker inom näringslivet, välfärden, rättsväsendet eller försvaret av Sverige. De samhällsnyttiga aspekterna, alltså hur välfärden, klimatet och det offentliga kan ta del, och tar del, av denna användbara teknik, måste beaktas minst lika mycket som intresset av att utveckla kommersiella innovationer som kan gynna näringslivet.

Det kommer att bli mycket intressant att följa AI-kommissionens arbete och slutsatser, men det räcker inte. Utvecklingen av AI går snabbare än en kommission kan arbeta, och därför behöver regeringen tillsätta en utredning i syfte att ta fram en nationell AI-policy med etisk kod. Jag anser därför att det bör krävas att AI är utvecklad i enlighet med en nationell policy med etisk kod för att den ska kunna användas i offentlig verksamhet.

Med detta yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation 11 om en AI-policy.

Rashid Farivar (SD)
Anf. 101 Rashid Farivar (SD)

Herr talman! Tack för anförandet, ledamoten Håkan Svenneling!

Det mesta av anförandet handlade om ärenden som hanteras i försvarsutskottet, utrikesutskottet och kanske i civilutskottet när det gäller mänskliga rättigheter. Det var bra att ledamoten nämnde Vänsterpartiets reservation om etisk kod för artificiell intelligens. Det ser mycket ljusare ut i år; förra året hade Vänsterpartiet noll reservationer i betänkandet gällande digitalisering, och man var helt frånvarande i debatten.

Jag har förståelse för att ledamoten sitter i ett annat utskott och hanterar andra frågor, men jag har en fråga om den etiska koden. Ska man ha den etiska koden för dem som arbetar? Hur ska den implementeras på den kod som ingenjörer skriver?

Det finns redan en etisk kod på EU-nivå som Sverige har varit med och samarbetat för att utveckla. Vad ska vi göra i Sverige förutom det som finns? Vad bör regeringen göra?

Håkan Svenneling (V)
Anf. 102 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Som vi beskriver i reservation 11 handlar en etisk kod om att vi behöver bättre reglering på nationell nivå. Vi är alla inne på i våra anföranden att det här är ett område där utvecklingen går väldigt fort, och just för att många av de utvecklingar som vi ser från AI-håll kan ha en negativ baksida behöver man ta nya steg och reglera AI.

Jag tror att vi behöver göra det lagstiftningsarbetet på många områden. EU har varit ganska tidigt med den AI-akt som man har tagit fram. Det är bra att Europaparlamentet har legat i framkant. Nu går Europaparlamentet in i ett omtag med en ny lagstiftande församling efter det EU-val vi såg i går, där Vänsterpartiet till skillnad från Sverigedemokraterna hade stora framgångar. Det sker också ett arbete både på nationell och global nivå, vilket är viktigt att komma ihåg.

Jag lyssnade på en dragning av FN-representationen i New York. UNGA-sessionen som går av stapeln i september varje år samlar alla världsledare, och då är Sverige tillsammans med Zambia, tror jag att det var, ansvariga för framtagandet av en ny global policy på civil nivå för hur detta ska funka.

Jag hörde hur ledamoten var ute efter hur vi reglerar Kina, USA och andra stormakter, och det gör vi på global nivå. EU är givetvis ett område där vi kan hjälpa till och reglera för att skapa en europeisk utveckling. Som en ledande nation behöver Sverige också ligga i framkant. Vi ska inte låta andra sätta standarder för oss utan i stället vara pådrivande.

En sådan etisk kod som vi föreslår är en del i bygget av det nätverk av lagstiftning som vi behöver ha kopplat till utvecklingen. Jag tror absolut att vi behöver ha både ett civilt och ett militärt ben i det arbetet. Bara för att vi åtgärdar den civila delen på vissa ställen får vi inte glömma bort att vi även måste reglera de militära delarna på andra ställen.

Det är därför jag tror att det är otroligt viktigt att se båda dessa aspekter och titta på de krig som pågår just nu, till exempel hur drönare används i kriget i Ukraina och hur Israel har använt AI-teknik för att identifiera vilka attacker man vill genomföra i Gaza.

Rashid Farivar (SD)
Anf. 103 Rashid Farivar (SD)

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten Håkan Svenneling, för svaret! Jag fick inte riktigt svar på hur man ska göra på offentlig nivå.

Har Vänsterpartiet något förslag om hur man kan ha den etiska koden för näringslivet? Där är många aktörer - både små, medelstora och stora - internationella. Hur tänker Vänsterpartiet kring detta?

Här pratar vi om ett nationellt perspektiv. Det kanske inte är lämpligt att dra in Palestina och Israel i det sammanhanget. Jag förstår inte skillnaden. Jag vet att ledamoten engagerar sig mycket för palestinier och också har en Palestina-pin på sin jacka, men jag fokuserar på det nationella regelverket.

Hur, tycker Vänsterpartiet, kan lagstiftningen hjälpa näringslivet att ha bättre koll på den etiska koden?

Håkan Svenneling (V)
Anf. 104 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Vi kanske ska ha en kod på plats innan vi pratar om exakt hur implementeringen ska gå till.

Jag tror ändå att det är viktigt att konstatera att det finns ganska stora risker som vi som lagstiftare behöver se när det kommer till AI. Om vi har en AI som bygger på maskininlärning, där man har tittat på ett underlag med bara vita människor, och utifrån det konstaterar att man ska göra en bedömning på ett mer blandat underlag kan det bli så att AI:n diskriminerar automatiskt.

Om man har tagit fram en etisk kod som diskuterar vad man behöver göra för att ha maskininlärning med data som stämmer överens med det underlag som AI:n ska jobba utifrån, då jobbar man mot diskriminerande inriktningar.

Det är otroligt viktigt att både lagstiftare och regering tar ansvar för den snabba teknikutvecklingen och är tydliga med vilka etiska risker som finns och hur man kan jobba med en etisk kod, med syftet att det offentliga ska driva på utvecklingen i företagen så att vi inte hamnar i ett läge där etiska spörsmål hamnar fel.

Man behöver titta på de exempel som finns, och jag tycker att det vi ser i Gaza är ett bra exempel. Där har Israel använt sig av AI för att identifiera mål som man sedan har valt att bomba. Det är den yttersta konsekvensen - att en människa har blivit identifierad med AI och är en måltavla, oavsett om den är det eller inte. Kriget i Gaza visar att Israel konsekvent har dödat många civila människor. Därför är det ett bra exempel att titta på.

Det är viktigt att trafikutskottet inte går bort sig här och tror att Sverige är en liten ö utan att man klarar av att lyfta perspektivet och se att man är en del av Europeiska unionen och den lagstiftning som finns på EU-nivå men att man också finns på en global arena och att Sverige behöver verka globalt för en bra AI-policy så att stormakter och andra länder kan komma in i samma hägn som vi andra befinner oss i.

Anders Karlsson (C)
Anf. 105 Anders Karlsson (C)

Herr talman! Vi ska fortsätta att debattera betänkande TU16 Digitaliserings- och postfrågor. Jag vill börja med att yrka bifall till Centerpartiets reservation 16 under punkt 9 om tillgång till elektronisk kommunikation.

Det är långt ifrån självklart att man i dag kan kommunicera med hjälp av sin mobiltelefon. Det borde vara självklart. Det här kan få stora konsekvenser, och det får det när det gäller säkerhet och trygghet men också när det gäller möjligheten att bo och leva och driva företag.

Ett exempel på detta fick jag när jag besökte Allan uppe i Årjäng. Han bedriver turistverksamhet och har mycket uthyrning av stugor. Han har fått besked om att det finns telefontäckning i Årjäng, men det finns det inte. Bevisligen klarar Allan inte av att kommunicera, och jag såg själv när jag var där att det inte fanns några prickar på telefonen. Det gick inte att kommunicera.

Här har vi ett problem, som jag ser det. Det finns fortfarande företag och producenter av teletjänster som hävdar att det finns telefontäckning när det är i verkligheten inte finns någon sådan. De teoretiska kartor där vi ser mobiltäckning fungerar alltså inte i verkligheten. Detta är ett dilemma för den verksamhet som Allan bedriver men även för dem som besöker Sverige. Många utländska gäster undrar vad vi håller på med, för i andra länder i Europa fungerar det betydligt bättre.

Vi i Centerpartiet har i motion 2457 lyft fram att vi vill ha en roamingfunktion där man kan få bättre möjligheter. Om det inte fungerar hos den ena producenten av teletjänster ska det kopplas över till någon annan. Denna möjlighet har vi inte i dag när det gäller privatkonsumtion och företagskonsumtion.

Det hör till saken att fibertäckningen fungerar hos Allan. Han hade haft fast telefoni kopplad till fiber, så det fanns tekniska lösningar. Det var en lösning som inte var allmänt använd, och när den kopplades ned stod han där utan kommunikation. Möjligen går det att ringa via fiberfunktionen.

Vi ska vara noga med att det inte räcker att bara lösa fiberproblematiken med utbyggnad, där vi har ganska fastställda mål. Vi får inte glömma att vi också måste klara av mobiltäckningen i hela landet.

Likväl är fibertäckningen viktig, och den funkade hos Allan. Jag förstår att det finns framgångsrika fiberföretag just i detta område. Säffle Kommunikation, som jag besökte på vägen hem, har gjort ett utmärkt jobb med sitt fibernät. De var tidiga med att bygga ut fiber, mycket på grund av att kopparnätet släcktes ned, vilket vi nyligen diskuterade här. När det släcks ned blir det viktigt att få fram alternativ teknik, och då blir det fiberteknik.

Vi skulle ha haft en fibertäckning på 95 procent 2020. Jag hörde Maria Stockhaus prognos om 98 procent 2025. Samtidigt har vi Landsbygdskommitténs mål om 100 procent. Jag tror att om det är några frågor vi ska ha fokus på är det den grundläggande kommunikationen. Den är viktig när det gäller både mobiltäckning och fibertäckning för att kunna växla ut de pluseffekter som vi pratar om. Vi kommer inte att kunna växla ut pluseffekterna inom sjukvård och digitala tjänster om vi inte har ett enhetligt system i hela landet. Att kunna verka, leva och bo i hela landet är viktigt.

Det är också viktigt att vi, när vi nu har ny teknik med fiber som vårt huvudsystem, också säkrar robustheten i systemet. Självklart blir det steg två, och vi är där nu. Vi har byggt in ringar för att stärka upp fibern, och vi bygger upp batteribackuper för strömavbrott. Men vi måste jobba ännu mer så i och med att detta i dag är vårt huvudsystem för kommunikation.

Detta kommer självfallet att flyta ihop med att vi nu släcker ned 2G och 3G och kopplar upp 5G och ytterligare förfinade kommunikationssystem. De kommer att flyta ihop, som jag ser det, i en gemensam tjänst med ett sätt att kommunicera. Det ska vi självklart bejaka.

När vi släcker ned gammal teknik är det dock viktigt att vi är noga med att kommunicera det till slutkund så att inte slutkund blir lidande. Alltför ofta ser vi att vi hamnar i ett läge som det vi är i nu, där vi får skjuta på ett beslut om nedsläckning av 2G och 3G på grund av att vi inte har identifierat problembilden tillräckligt väl.

Herr talman! Vi ska också titta lite på hur det här med post fungerar. Allt med kommunikation är ju styrt av konsumenter, och det är konsumenternas val att ta sig an sin tidning på ett helt annat sätt än tidigare. I dag köper människor också mycket mer digitalt, vilket gör att vi måste ha en paketutlämning som fungerar mycket bättre. Den måste också fungera i hela landet. Vi måste sätta en miniminivå - vilken är den lägsta nivån vi kan tänka oss i hela landet? Sedan tror jag att marknaden utöver det klarar av den konkurrens som behövs.

När vi sedan tittar på framtiden har många ledamöter här i kväll varit inne på att det är en framtid som förändrats med hjälp av teknik och AI-teknik. Jag tror att vi kommer att få se detta starkt drivet av våra företag och att våra företag kommer att hitta på innovativa lösningar. Självklart är det roligt om de finns i Sverige, men som inom alla områden kommer vi självklart att se ett samarbete över hela världen när det gäller den här utvecklingen.

Som jag ser det är det viktiga - och jag tycker också att vi befinner oss på den vägen - att vi blir en part. Det är viktigt att vi lyssnar in var företagen befinner sig och vilka behov de har så att vi har ett relevant regelverk för en fortsatt snabb utveckling av de AI-tjänster och företag vi har i Sverige.

(Applåder)

Linus Lakso (MP)
Anf. 106 Linus Lakso (MP)

Herr talman! Allt mer digitaliseras, och det är en process som har pågått en längre tid. Vi blir alltmer beroende av våra smarta telefoner och av uppkoppling för att utföra nödvändiga uppgifter som bankärenden, köpa en biljett i kollektivtrafiken och så vidare - listan kan göras ganska lång.

Därför anser jag - och vi verkar som tur är vara ganska överens om det i trafikutskottet - att det är ett väldigt viktigt samhällsansvar att ha bra uppkoppling i hela landet, inte minst på landsbygden. Så är det dock inte riktigt i dag, utan det finns fortfarande vita fläckar. När den grundläggande samhällsservicen nu är så beroende av att tekniken fungerar måste vi skynda på det arbetet.

Herr talman! Jag yrkar därför bifall till Miljöpartiets reservation nummer 17 om tillgång till elektronisk kommunikation i hela landet.

Herr talman! Möjligheten att arbeta digitalt på tåg är också en viktig fråga eftersom det ökar järnvägens attraktivitet. Nu finns det ju många andra utmaningar, som att tågen behöver komma i tid, men inte desto mindre saknar i dag upp till 50 procent av järnvägssträckorna mobiltäckning.

Även här behöver mer göras för att uppkopplingen ska bli bättre i takt med att allt fler arbetspendlar. Till exempel skulle Trafikverkets mobilsystem som redan finns för alla banor kunna användas, vilket man gör i Tyskland. Det vore ett sätt att förbättra uppkopplingen längs våra järnvägar.

Herr talman! AI är kanske den teknik som förändrar samhället mest just nu eller i alla fall har potentialen att göra det. AI är på väg att revolutionera vår vardag helt och hållet, och det går väldigt fort. Med nya prognostekniker kan sjukdomar upptäckas på ett sätt som vi kanske inte trodde var möjligt tidigare, och nya läkemedel kan utvecklas. Vi ser nya modeller som kan hjälpa oss även i klimatarbetet, till exempel med hur vi ska använda resurser effektivare och på så sätt minska utsläppen.

Att se hur AI-modeller kan ersätta människan på allt fler områden är både fascinerande och lite skrämmande. Möjligheterna synes oändliga. AI kan potentiellt sett bli bättre än vi på det mesta; den kan bli bättre läkare, bättre jurister, bättre samhällsvetare, bättre psykologer och kanske till och med bättre lärare. Visst finns det sådant som vi människor fortfarande är bättre på, men utvecklingen går väldigt snabbt. Ingen vet nog heller riktigt hur långt vi kan komma på det här området. Inte minst arbetsmarknaden kan ju vändas upp och ned.

AI kommer att påverka nästan allt vi gör. Det kan vara lite av ett paradigmskifte vi står inför, och jag tycker att det är otroligt viktigt att vi i Sverige ligger i framkant som ett innovativt och innovationsdrivet land på det här området. Samtidigt väcker det andra frågor, vilket flera andra talare har varit inne på. Det handlar bland annat om hur vi hanterar riskerna med utvecklingen men också om hur vi fördelar vinsterna i samhället.

Vi vet att det spelar stor roll vilka data artificiell intelligens tränas på; vi har redan sett exempel på AI som bara återspeglar ett ojämställt och ojämlikt samhälle i beslutsfattandet snarare än utgår från principen om alla människors lika värde. Ska AI i framtiden till exempel användas av en myndighet i dess beslutsfattande är det extremt viktigt att man har säkerställt att de beslut som AI:n fattar utgår från bra beslutsunderlag som inte blir diskriminerande.

Vi behöver även ta med illasinnad och antagonistisk användning av AI-teknik i beräkningarna, vilket också har nämnts här tidigare. Det handlar om alltifrån att det blir lättare att skapa manipulerat material i form av bilder och videor till att det kan utvecklas alltmer avancerade autonoma vapensystem. Exempel på annan illasinnad användning kan vara terrorverksamhet där AI-teknik som kanske är avsedd för att hjälpa människor inom sjukvården i stället används för att utveckla smittsamma och potentiellt dödliga virus.

Ja, listan över risker kan tyvärr göras lång, precis som listan över möjligheter. Därför är det otroligt viktigt att vi, samtidigt som vi driver på för en snabb utveckling, tänker efter före. EU har tagit ett första initiativ, men jag tror att man behöver följa den här utvecklingen väldigt noggrant eftersom det går så pass snabbt.

Sedan tycker jag också att vi kanske redan nu bör fundera på följande: Om vi nu ser den här revolutionen på arbetsmarknaden, hur ska vinsterna och nyttorna fördelas? Om det blir som många bedömare tror kommer AI nämligen att kunna ersätta en lång rad yrken, och det gäller även yrken med relativt avancerade arbetsuppgifter inom tjänstesektorn.

Under de senaste drygt 100 åren har vi som samhälle konsekvent tagit ut stora effektiviseringar i form av kortare arbetstid, men nu är det över 50 år sedan vi gjorde det. Samtidigt har vi gått från en utveckling där ofta bara en i hushållet har arbetat till att två gör det, så i praktiken har vi ju börjat arbeta mer.

Jag tycker att det är hög tid att titta på exempelvis fyra dagars arbetsvecka. Här kan den potentiella AI-revolutionen faktiskt möjliggöra mindre stress, mer tid till barn och familj och lägre sjukskrivningstal - om vi tar ut en del av den här potentiellt kraftfulla effektiviseringen i kortare arbetstid.

Rashid Farivar (SD)
Anf. 107 Rashid Farivar (SD)

Herr talman! Tack, ledamoten Linus Lakso, för anförandet!

Min fråga gäller Miljöpartiets motion om mobiltäckning längs järnväg. Jag hoppas att ledamoten har koll på varför vi har så dålig täckning längs de högtrafikerade sträckorna, speciellt när det gäller snabbtåg. Anledningen är att Post- och telestyrelsen, som auktionerar ut frekvenser till olika telebolag, inte ställer krav på bolagen att bygga där de inte behöver bygga. Det finns inget täckningskrav på telebolagen från PTS.

Jag är intresserad av att få veta hur det fungerar i Tyskland. Ledamoten nämnde att vi kan lära oss av Tyskland. Hur fungerar det där? Hur kan vi förbättra oss genom att lära av deras processer, arbetssätt eller krav?

Linus Lakso (MP)
Anf. 108 Linus Lakso (MP)

Fru talman! Jag tackar Rashid Farivar för frågan.

Detta är ett exempel på hur man kan förbättra uppkopplingen längs järnvägen som jag har hört nämnas. Jag tycker att det är bra att titta på om vi kan lära oss av Tyskland i det här avseendet. Jag tror att både Rashid Farivar och jag åker ganska mycket tåg och att vi båda upplever hur dålig täckningen är och hur frustrerande det kan vara för många som sitter och arbetar - eller försöker att arbeta, får man ibland snarare säga.

Om vi kan lära av goda exempel, som Tyskland, eller lösa detta problem på andra sätt och få det att gå snabbare tycker jag att vi ska göra det.

Rashid Farivar (SD)
Anf. 109 Rashid Farivar (SD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Linus Lakso för svaret. Min fråga gällde dock hur det funkar i Tyskland, eftersom ledamoten nämnde att vi ska lära oss av Tyskland för att förbättra täckningen längs högtrafikerade järnvägar.

Jag håller helt och hållet med ledamoten om att täckningen vid högtrafikerade järnvägar är väldigt dålig. Det finns datastatistik på detta. Från trafikutskottet har vi lyft upp denna statistik till PTS; ledamoten Linus Lakso satt dock inte i trafikutskottet då.

Hur fungerar det i Tyskland? Vad kan vi lära oss av Tyskland, apropå det ledamoten nämnde? På vilket sätt fungerar det bättre där? Vad kan vi lära oss tekniskt eller lagstiftningsmässigt? Jag hoppas att ledamoten har svar på detta.

Linus Lakso (MP)
Anf. 110 Linus Lakso (MP)

Fru talman! Som jag nämnde är ett exempel att Trafikverkets mobilsystem kan användas för att förbättra uppkopplingen. Det var detta som var jämförelsen med Tyskland, som är ett exempel på ett land som har lyckats bättre med uppkopplingen på tåg. Det är dock inte något uteslutande exempel.

Det handlar om att sätta in resurser. Jag vet att det har gjorts en del, men jag tror inte att någon av oss är helt nöjd med hur det är i dag. Det behöver göras mer för att förbättra för alla, kanske framför allt för dem som arbetspendlar och vill kunna nyttja tiden på tåget till att jobba och på så sätt spara in väldigt mycket arbetstid. Detta är också ett bra sätt att få kortare arbetsdagar och därmed mer tid till vänner och familj.

Jag tycker att detta är en fråga som bör vara högt prioriterad, även om det är en viktig fråga bland många när det gäller järnväg, digitalisering och AI, som vi har debatterat i dag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 juni.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-06-12
Förslagspunkter: 16, Acklamationer: 13, Voteringar: 3
Stillbild från Beslut 2023/24:TU16, Beslut: Digitaliserings- och postfrågor

Beslut 2023/24:TU16

Webb-tv: Beslut: Digitaliserings- och postfrågor

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Kompletterande bestämmelser till EU:s dataförvaltningsförordning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataförvaltningsförordning.
    2. förslag till lag om ändring i lagen (2022:818) om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:73 punkterna 1 och 2.
  2. Digitaliseringspolitikens mål

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2023/24:2626 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 1.
    • Reservation 1 (S)
  3. Digital delaktighet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:1516 av Jessica Rodén (S),

    2023/24:1914 av Magnus Manhammar (S),

    2023/24:2071 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 3,

    2023/24:2611 av Kerstin Lundgren m.fl. (C),

    2023/24:2649 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 3 och

    2023/24:2705 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 9, 10 och 12.
    • Reservation 2 (SD)
    • Reservation 3 (MP)
  4. Digitalisering i offentlig verksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:443 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8,

    2023/24:1786 av Rickard Nordin (C),

    2023/24:2455 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 4,

    2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 38,

    2023/24:2626 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkandena 7 och 8 samt

    2023/24:2748 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkandena 1-3 och

    lägger skrivelse 2023/24:7 till handlingarna.
    • Reservation 4 (S)
    • Reservation 5 (SD)
    • Reservation 6 (C)
  5. Digital autentisering

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:936 av Dzenan Cisija (S),

    2023/24:939 av Dzenan Cisija (S),

    2023/24:1006 av Caroline Helmersson Olsson (S) yrkandena 1-4,

    2023/24:1335 av Denis Begic (S),

    2023/24:1928 av Adrian Magnusson och Amalia Rud Pedersen (båda S),

    2023/24:2455 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 8 och

    2023/24:2626 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkandena 11 och 12.
    • Reservation 7 (S)
    • Reservation 8 (C)
  6. Artificiell intelligens

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:413 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 33,

    2023/24:440 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 13,

    2023/24:461 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 9,

    2023/24:497 av Rashid Farivar m.fl. (SD) yrkandena 1-4, 6, 7, 10 och 14,

    2023/24:1337 av Denis Begic (S) yrkandena 1-4,

    2023/24:1543 av Joakim Järrebring (S),

    2023/24:1846 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 4,

    2023/24:1927 av Adrian Magnusson och Amalia Rud Pedersen (båda S),

    2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 6,

    2023/24:2562 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 8,

    2023/24:2564 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 61,

    2023/24:2626 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 9 och

    2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 170.
    • Reservation 9 (S)
    • Reservation 10 (SD)
    • Reservation 11 (V)
    • Reservation 12 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S109015
    SD06309
    M580010
    C21003
    V00195
    KD16003
    MP00144
    L12004
    -0011
    Totalt1086312454
    Ledamöternas röster
  7. Kompetens

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2023/24:2626 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 5.
    • Reservation 13 (S)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S091015
    SD63009
    M580010
    C21003
    V19005
    KD16003
    MP15003
    L12004
    -0101
    Totalt20492053
    Ledamöternas röster
  8. Nordiskt samarbete

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2023/24:804 av Per-Arne Håkansson och Ewa Pihl Krabbe (båda S).
  9. Tillgång till elektronisk kommunikation

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:265 av Kjell-Arne Ottosson (KD),

    2023/24:415 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 1, 2, 13 och 14,

    2023/24:443 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7,

    2023/24:669 av Markus Selin (S) yrkandena 1-4,

    2023/24:1248 av Martina Johansson och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkandena 1-3,

    2023/24:1827 av Monica Haider (S),

    2023/24:2029 av Fredrik Lundh Sammeli och Linus Sköld (båda S),

    2023/24:2102 av Thomas Ragnarsson (M),

    2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 25,

    2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 29,

    2023/24:2493 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2,

    2023/24:2626 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkandena 2 och 3 samt

    2023/24:2705 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 11.
    • Reservation 14 (S)
    • Reservation 15 (SD)
    • Reservation 16 (C)
    • Reservation 17 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S009115
    SD006210
    M580010
    C02103
    V19005
    KD16003
    MP00153
    L12004
    -0011
    Totalt1052116954
    Ledamöternas röster
  10. Särskilt om utbyggnaden av 5G-nätet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:415 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 12 och

    2023/24:2626 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 6.
    • Reservation 18 (S)
    • Reservation 19 (SD)
  11. Mobiltäckningen längs järnvägsnätet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:400 av Patrik Jönsson m.fl. (SD) yrkande 58 och

    2023/24:928 av Elin Söderberg m.fl. (MP).
    • Reservation 20 (SD)
    • Reservation 21 (MP)
  12. Robusta och säkra kommunikationer

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 26 och

    2023/24:2626 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 4.
    • Reservation 22 (S)
    • Reservation 23 (MP)
  13. Samarbete med rättsvårdande myndigheter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:950 av Anna-Belle Strömberg och Peder Björk (båda S) och

    2023/24:1683 av Eric Westroth (SD).
  14. Postservice i hela landet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:415 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 8 och 9,

    2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 68 och

    2023/24:2625 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 53.
    • Reservation 24 (S)
    • Reservation 25 (SD)
    • Reservation 26 (C)
  15. Samdistribution och fastighetsboxar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:788 av Mirja Räihä (S) och

    2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 69.
    • Reservation 27 (C)
  16. Vissa postala konkurrensfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 70-72.
    • Reservation 28 (C)